Betänkande · 2025/26

Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden

Sammanfattning Riksdagen sa ja till regeringens förslag att skärpa kraven för offentliga biträden. Ett offentligt biträde anlitas för att ge juridiskt stöd och företräda enskilda personer i exempelvis avvisnings- och utvisningsärenden eller ärenden om tvångsomhändertagande. Även kompetenskraven på tolkar i migrationsärenden ska skärpas. Syftet med lagändringarna är bland annat att stärka rättssäkerheten i ärenden som rör personers integritet och frihet. Lagändringarna handlar bland annat om följande: Behörighetskraven för offentliga biträden skärps. I dag finns exempelvis inget absolut krav på juristexamen vilket ska krävas enligt lagförslaget. Det ska krävas särskilt tillstånd för att ett offentligt biträde ska få överlämna sitt uppdrag till någon annan behörig person. En person som bedöms olämplig ska kunna förklaras obehörig att vara ombud eller biträde vid Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. Det innebär bland annat att myndigheten, om möjligt, ska anlita en tolk eller översättare som är auktoriserad. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Justitieutskottet · 1 votering 26 november 2025

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Lag och ordning (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Regeringens lagförslag Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i föräldrabalken, 2. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 3. lag om ändring i lagen (1996:1620) om offentligt biträde, 4. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 5. lag om ändring i utlänningsdatalagen (2016:27), 6. lag om ändring i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, 7. lag om ändring i lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:195 punkterna 1-7.

Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar som i huvudsak innebär att behörighetskraven för offentliga biträden skärps och att det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. Riksdagen avslår motionsyrkanden om kompetenskrav och förordnande av offentliga biträden.

Utskottets motivering

I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i bl.a. lagen om offentligt biträde, utlänningslagen och utlänningsdatalagen. Förslagen syftar till att säkerställa att offentliga biträden har den kompetens som krävs för uppdraget, inte minst i migrationsprocessen, men även i andra mål och ärenden, samt att de tolkar och översättare som anlitas i migrationsprocessen tillhandahåller tolkning och översättning av hög kvalitet. Utskottet välkomnar regeringens lagförslag. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt för rättssäkerheten att offentliga biträdens och tolkars arbete håller hög kvalitet.

Det har inte väckts någon motion som går emot att de nu aktuella lagförslagen antas. Utskottet anser därför att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen.

När det gäller motion 2025/26:211 (MP) yrkandena 1 och 3 om obligatoriska och återkommande kunskapstester samt om att krav på särskild kompetens när det gäller barn eller andra sårbara grupper ska framgå av lagtexten vill utskottet anföra följande. I propositionen anför regeringen att det inte finns något behov av obligatoriska och återkommande kunskapstester för offentliga biträden eller att i lagtext ange särskilda krav på kompetens när det gäller barn eller andra grupper av personer som kan behöva särskilt stöd. Regeringen framhåller att detta ryms inom ramen för den bedömning som den förordnande domstolen eller myndigheten ska göra av om det i det enskilda fallet krävs särskild kompetens och erfarenhet eller andra egenskaper hos det offentliga biträdet. Vid sin bedömning kan domstolen eller myndigheten således väga in faktorer som biträdets erfarenheter och kunskaper om bl.a. barns utveckling och behov. Samma sak gäller kunskaper och erfarenheter av att företräda personer med t.ex. intellektuella funktionsnedsättningar. Enligt utskottet finns det därför inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena, som avstyrks. Utskottet ser vidare inte något behov av ett sådant tillkännagivande som motionärerna efterfrågar i yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Reservation

Kompetenskrav och förordnande av offentliga biträden, punkt 2 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:211 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Jag välkomnar regeringens initiativ att skärpa behörighetskraven för offentliga biträden och tolkar. Trots flera positiva delar i regeringens förslag anser jag att det finns behov av ytterligare skärpningar och förtydliganden.

Jag anser att regeringen bör införa ett system med obligatoriska och återkommande kunskapstester för de jurister som vill åta sig uppdrag som offentliga biträden. Att säkerställa rätt kompetens hos dessa aktörer är avgörande för rättssäkerheten. Jag delar inte regeringens bedömning att det saknas behov av sådana kunskapstester. Tvärtom anser jag att kontinuerlig fortbildning och verifiering av kunskap är en förutsättning för att upprätthålla hög kvalitet och förtroende inom migrationsprocessen.

Vidare anser jag att det är rättsosäkert att Migrationsverket ska förordna offentliga biträden i migrationsärenden. Den nuvarande ordningen, där den myndighet som driver ärendet också förordnar den asylsökandes juridiska ombud, innebär i praktiken att den enskildes försvarare utses av sin motpart. Att regeringen inte föreslår en ändring av nuvarande ordning försämrar det rättsliga skyddet och underminerar både principen om oberoende och allmänhetens förtroende för systemet. Om domstolen fick ansvar för att förordna biträden skulle det bidra till att säkra bättre fördelning av uppdrag, tydligare kvalitetskontroll och i förlängningen stärkta möjligheter för enskilda att tillvarata sina rättigheter, men också bättre arbetsvillkor för biträden. Oberoendet för offentliga biträden är särskilt avgörande i ärenden som rör människor på flykt, som ofta har begränsad kunskap om det svenska rättssystemet och vars framtid avgörs av hur effektivt deras rättigheter tillvaratas.

Vidare finns det ett behov av att offentliga biträden som företräder barn ska ha särskild kompetens för detta ändamål, bl.a. kunskap om barns rättigheter, utveckling och behov, samt förmåga att kommunicera med barn på deras nivå. Även om det redan i dag är möjligt att inom ramen för förordnandet väga in sådana faktorer anser jag att detta inte är tillräckligt. För att garantera att barns intressen tillvaratas på bästa sätt bör det i lagtexten ställas särskilda krav på kompetens för offentliga biträden som företräder barn. Jag anser även att detta bör utvidgas till att omfatta biträden som företräder andra grupper som kan behöva särskilt stöd, såsom hbtqi-flyktingar, konvertiter eller personer med funktionsnedsättningar.

Vad jag har anfört ovan bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#2 Kompetenskrav och förordnande av offentliga biträden Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2025/26:211 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1-3.

Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar som i huvudsak innebär att behörighetskraven för offentliga biträden skärps och att det införs kompetenskrav för tolkar och översättare i migrationsärenden. Riksdagen avslår motionsyrkanden om kompetenskrav och förordnande av offentliga biträden.

Utskottets motivering

I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i bl.a. lagen om offentligt biträde, utlänningslagen och utlänningsdatalagen. Förslagen syftar till att säkerställa att offentliga biträden har den kompetens som krävs för uppdraget, inte minst i migrationsprocessen, men även i andra mål och ärenden, samt att de tolkar och översättare som anlitas i migrationsprocessen tillhandahåller tolkning och översättning av hög kvalitet. Utskottet välkomnar regeringens lagförslag. I likhet med regeringen anser utskottet att det är viktigt för rättssäkerheten att offentliga biträdens och tolkars arbete håller hög kvalitet.

Det har inte väckts någon motion som går emot att de nu aktuella lagförslagen antas. Utskottet anser därför att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen.

När det gäller motion 2025/26:211 (MP) yrkandena 1 och 3 om obligatoriska och återkommande kunskapstester samt om att krav på särskild kompetens när det gäller barn eller andra sårbara grupper ska framgå av lagtexten vill utskottet anföra följande. I propositionen anför regeringen att det inte finns något behov av obligatoriska och återkommande kunskapstester för offentliga biträden eller att i lagtext ange särskilda krav på kompetens när det gäller barn eller andra grupper av personer som kan behöva särskilt stöd. Regeringen framhåller att detta ryms inom ramen för den bedömning som den förordnande domstolen eller myndigheten ska göra av om det i det enskilda fallet krävs särskild kompetens och erfarenhet eller andra egenskaper hos det offentliga biträdet. Vid sin bedömning kan domstolen eller myndigheten således väga in faktorer som biträdets erfarenheter och kunskaper om bl.a. barns utveckling och behov. Samma sak gäller kunskaper och erfarenheter av att företräda personer med t.ex. intellektuella funktionsnedsättningar. Enligt utskottet finns det därför inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena, som avstyrks. Utskottet ser vidare inte något behov av ett sådant tillkännagivande som motionärerna efterfrågar i yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Reservation

Kompetenskrav och förordnande av offentliga biträden, punkt 2 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:211 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Jag välkomnar regeringens initiativ att skärpa behörighetskraven för offentliga biträden och tolkar. Trots flera positiva delar i regeringens förslag anser jag att det finns behov av ytterligare skärpningar och förtydliganden.

Jag anser att regeringen bör införa ett system med obligatoriska och återkommande kunskapstester för de jurister som vill åta sig uppdrag som offentliga biträden. Att säkerställa rätt kompetens hos dessa aktörer är avgörande för rättssäkerheten. Jag delar inte regeringens bedömning att det saknas behov av sådana kunskapstester. Tvärtom anser jag att kontinuerlig fortbildning och verifiering av kunskap är en förutsättning för att upprätthålla hög kvalitet och förtroende inom migrationsprocessen.

Vidare anser jag att det är rättsosäkert att Migrationsverket ska förordna offentliga biträden i migrationsärenden. Den nuvarande ordningen, där den myndighet som driver ärendet också förordnar den asylsökandes juridiska ombud, innebär i praktiken att den enskildes försvarare utses av sin motpart. Att regeringen inte föreslår en ändring av nuvarande ordning försämrar det rättsliga skyddet och underminerar både principen om oberoende och allmänhetens förtroende för systemet. Om domstolen fick ansvar för att förordna biträden skulle det bidra till att säkra bättre fördelning av uppdrag, tydligare kvalitetskontroll och i förlängningen stärkta möjligheter för enskilda att tillvarata sina rättigheter, men också bättre arbetsvillkor för biträden. Oberoendet för offentliga biträden är särskilt avgörande i ärenden som rör människor på flykt, som ofta har begränsad kunskap om det svenska rättssystemet och vars framtid avgörs av hur effektivt deras rättigheter tillvaratas.

Vidare finns det ett behov av att offentliga biträden som företräder barn ska ha särskild kompetens för detta ändamål, bl.a. kunskap om barns rättigheter, utveckling och behov, samt förmåga att kommunicera med barn på deras nivå. Även om det redan i dag är möjligt att inom ramen för förordnandet väga in sådana faktorer anser jag att detta inte är tillräckligt. För att garantera att barns intressen tillvaratas på bästa sätt bör det i lagtexten ställas särskilda krav på kompetens för offentliga biträden som företräder barn. Jag anser även att detta bör utvidgas till att omfatta biträden som företräder andra grupper som kan behöva särskilt stöd, såsom hbtqi-flyktingar, konvertiter eller personer med funktionsnedsättningar.

Vad jag har anfört ovan bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

281 ja · 15 nej · 0 avstår · 53 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 93 0 0 13
Sverigedemokraterna 61 0 0 11
Moderaterna 60 0 0 8
Centerpartiet 20 0 0 4
Vänsterpartiet 17 0 0 5
Kristdemokraterna 16 0 0 3
Miljöpartiet 0 14 0 4
Liberalerna 12 0 0 4
Partilösa 2 1 0 1

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.