Tillgång till kultur

Utskottet konstaterar att det pågår en statlig utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag på hur den icke-statliga finansieringen av kulturen kan öka genom ekonomiska incitament. Därutöver har en annan statlig utredning nyligen redovisat sitt uppdrag om huruvida avdrag eller andra skattelättnader för utgifter för sponsring bör införas. Att hitta fler finansieringskällor till kulturen är enligt utskottets uppfattning angeläget, inte minst för att minska kulturens sårbarhet över tid. Utskottet välkomnar därför regeringens initiativ att utreda frågan om en breddad kulturfinansiering och kulturverksamheters möjligheter att ta emot sponsring. Samtidigt vill utskottet betona att den offentliga finansieringen av kulturen kommer att vara grundläggande även i framtiden.

Med anledning av pågående arbete finner inte utskottet några skäl att nu föreslå något tillkännagivande enligt motionsyrkandena och avstyrker därför motionerna 2025/26:3183 (C) yrkande 3 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 37. Utskottet avser dock att följa frågan om kulturområdets finansiering noggrant.

Ur avsnittet "Breddad finansiering av kulturområdet" i betänkandet. Läs betänkandet

En viktig målsättning för kulturpolitiken är att det över hela landet ska finnas tillgång till kultur av hög kvalitet och möjligheter till eget skapande. Utskottet bedömer att kultursamverkansmodellen och andra bidrag till konst och kultur stärker infrastrukturen för kultur på kommunal, regional och nationell nivå, så att kultur tillgängliggörs för invånare i hela landet. Utskottet noterar att syftet med kultursamverkansmodellen är att föra kulturen närmare medborgarna och att ge regionerna ett ökat ansvar och större frihet inom kulturområdet. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår för att utveckla kultursamverkansmodellen med syfte att åstadkomma administrativa förenklingar och minskad detaljstyrning.

Med hänvisning till pågående arbete inom Regeringskansliet avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1423 (S), 2025/26:1598 (S), 2025/26:1803 (S), 2025/26:2454 (S) yrkande 3, 2025/26:3459 (S) yrkande 46 samt 2025/26:3775 (MP) yrkande 36.

Ur avsnittet "Kultur i hela landet" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Som motionärerna anför spelar arrangörsledet en viktig roll för att tillhandahålla ett levande kulturliv över hela landet. Utskottet konstaterar att det i dag finns en rad olika insatser, bidrag och andra stödsystem som syftar till att tillgängliggöra teater-, dans- och musikverksamhet. Utskottet är därför inte berett att nu föreslå något tillkännagivande enligt motionsyrkandena och avstyrker därför motionerna 2025/26:3366 (MP) yrkande 6 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 34.

Ur avsnittet "Den fria kulturens förutsättningar" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Den kommunala kulturskolan är sedan lång tid tillbaka en integrerad del av svenskt kulturliv och utbildningsväsende. Kommunernas kulturskoleverksamhet är omfattande och finns över hela landet. Varje år deltar omkring 200 000 barn och unga i kulturskolornas verksamhet. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att den kommunala kulturskolan har en viktig roll för kulturens kompetensförsörjning och att dess verksamhet bör värnas. Som beskrivits ovan finns det kulturskolor i nästan samtliga av landets kommuner och kommunerna bedriver ett aktivt arbete för att nå ut till fler. Därtill finns statliga bidrag för utveckling av kulturskoleverksamhet. Utskottet bedömer att den kommunala kulturskolan i grunden fungerar väl och ser därför i nuläget inte något behov av en översyn av kulturskolornas verksamhet eller av finansieringsmodellen. Utskottet avser dock att följa frågan.

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1086 (S) yrkandena 1–4, 2025/26:2454 (S) yrkande 1, 2025/26:2819 (V) yrkande 10, 2025/26:3366 (MP) yrkande 9 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 10.

Ur avsnittet "Den kommunala kulturskolan" i betänkandet. Läs betänkandet

Som motionärerna anför spelar arrangörsledet en viktig roll för att tillhandahålla ett levande kulturliv över hela landet. Utskottet konstaterar att det i dag finns en rad olika insatser, bidrag och andra stödsystem som syftar till att tillgängliggöra teater-, dans- och musikverksamhet. Utskottet är därför inte berett att nu föreslå något tillkännagivande enligt motionsyrkandena och avstyrker därför motionerna 2025/26:3366 (MP) yrkande 6 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 34.

Ur avsnittet "Den fria kulturens förutsättningar" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

De professionella konstnärerna är en förutsättning för ett levande kulturliv. Konstnärerna och deras förutsättningar att verka spelar således en avgörande roll för att de kulturpolitiska målen ska kunna uppnås. Men konstnärer är också viktiga aktörer utanför kulturens område. Genom att belysa sin tids samhällsfrågor och stå upp för yttrandefriheten kan de fungera som demokratins röstbärare. Det är därför angeläget att konstnärer kan arbeta fritt under rimliga villkor och få ersättning för sitt arbete.

Utskottet delar uppfattningen att konst- och kulturskapares trygghet och arbetsvillkor ska värnas. Utskottet konstaterar att det finns statliga ersättningar som syftar till att främja konstnärers ekonomiska och sociala trygghet. Stödet till scenkonstallianserna är ett exempel på detta. Regeringen har nyligen mottagit en statlig utredning som innehåller förslag om ökad trygghet för konstnärer. Även när det gäller fristäder för konstnärer på flykt pågår flera insatser för att stärka fristadsverksamheten runt om i Sverige. Utskottet instämmer i att internationell samverkan inom ramen för fristadssystemet är viktigt för att upprätthålla konstnärlig frihet och främja konstnärlig utveckling. Utskottet välkomnar därför uppdraget till Statens kulturråd att verka för fler fristäder för förföljda konstnärer och en utveckling av fristadssystemet. Med hänvisning till det som har anförts ovan om pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1425 (S) yrkande 3, 2025/26:3366 (MP) yrkande 10, 2025/26:3459 (S) yrkande 39, 2025/26:3496 (L) yrkandena 1–3 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 29.

Ur avsnittet "Konstnärers villkor" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

De professionella konstnärerna är en förutsättning för ett levande kulturliv. Konstnärerna och deras förutsättningar att verka spelar således en avgörande roll för att de kulturpolitiska målen ska kunna uppnås. Men konstnärer är också viktiga aktörer utanför kulturens område. Genom att belysa sin tids samhällsfrågor och stå upp för yttrandefriheten kan de fungera som demokratins röstbärare. Det är därför angeläget att konstnärer kan arbeta fritt under rimliga villkor och få ersättning för sitt arbete.

Utskottet delar uppfattningen att konst- och kulturskapares trygghet och arbetsvillkor ska värnas. Utskottet konstaterar att det finns statliga ersättningar som syftar till att främja konstnärers ekonomiska och sociala trygghet. Stödet till scenkonstallianserna är ett exempel på detta. Regeringen har nyligen mottagit en statlig utredning som innehåller förslag om ökad trygghet för konstnärer. Även när det gäller fristäder för konstnärer på flykt pågår flera insatser för att stärka fristadsverksamheten runt om i Sverige. Utskottet instämmer i att internationell samverkan inom ramen för fristadssystemet är viktigt för att upprätthålla konstnärlig frihet och främja konstnärlig utveckling. Utskottet välkomnar därför uppdraget till Statens kulturråd att verka för fler fristäder för förföljda konstnärer och en utveckling av fristadssystemet. Med hänvisning till det som har anförts ovan om pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1425 (S) yrkande 3, 2025/26:3366 (MP) yrkande 10, 2025/26:3459 (S) yrkande 39, 2025/26:3496 (L) yrkandena 1–3 och 2025/26:3775 (MP) yrkande 29.

Ur avsnittet "Konstnärers villkor" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka vikten av att alla barn och unga får möjlighet till en trygg och meningsfull fritid. Det är angeläget att främja barns och ungas aktiva deltagande i kultur, idrott, friluftsliv och föreningsliv, och möjligheten att delta i dessa aktiviteter ska inte avgöras av familjernas ekonomi. Vidare instämmer utskottet i uppfattningen att staten har ett ansvar att skapa förutsättningar för att unga ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden, t.ex. när det gäller insatser för unga som varken arbetar eller studerar och som därigenom står långt från arbetsmarknaden. Det är därför positivt att det pågår ett arbete med syfte att skapa god hälsa och utveckling för barn och unga.

Utskottet vill också betona betydelsen av att unga ges möjlighet till inflytande och delaktighet och att de uppmuntras att ta aktiv del i det demokratiska livet och i samhällsdebatten. Det är därför viktigt att barn och unga har kunskap om demokratins villkor och att de känner tilltro till demokratin och ett engagemang för samhällsutvecklingen. Mot bakgrund av de insatser som genomförs av olika myndigheter för att förbättra ungas levnadsvillkor och möjligheter till en meningsfull fritid finner utskottet inte skäl till några tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 2025/26:673 (S), 2025/26:1520 (M) yrkande 6, 2025/26:2743 (S) och 2025/26:3544 (MP) yrkande 19.

Ur avsnittet "Ungas levnadsvillkor och fritid" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det pågår en rad olika insatser i syfte att främja en mer balanserad digital medieanvändning bland barn och unga. Inte minst har Folkhälsomyndigheten genomfört en riksomfattande informationskampanj om skärmanvändning. Därutöver noterar utskottet att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att analysera förutsättningarna för att införa en åldersgräns för barns användning av sociala medier samt att det redan i dag finns ett etablerat samarbete på nordisk nivå i fråga om digitala mediers påverkan på barns och ungas hälsa. Utskottet välkomnar dessa initiativ och avser att följa utvecklingen. Däremot bedömer inte utskottet att något tillkännagivande enligt motionsyrkandena är nödvändigt i nuläget. Mot den bakgrunden avstyrks motionerna 2025/26:30 (SD) och 2025/26:645 (S).

Ur avsnittet "Ungas medievanor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare ställt sig bakom att grundläggande krav på public service-uppdraget samlas i en ny lag om public service. Av lagen framgår bl.a. att verksamheten som helhet ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och alla människors lika värde. Utskottet har även i tidigare behandling ställt sig bakom regeringens förslag om ramarna för verksamheten. Utskottet har likaså ställt sig bakom regeringens förslag om hur utbudet ska sändas och tillhandahållas, de överordnade kraven på programutbud och programföretagens närvaro på externa internetplattformar. Utskottet välkomnar vidare att det nuvarande kravet på beredskapsförberedelser liksom verksamhet och organisation vid höjd beredskap bör gälla även nästa uppdragsperiod för SR och SVT. Utskottet delar även regeringens uppfattning att public service-företagens utmaningar för att uppfylla sina uppdrag i allmänhetens tjänst bör hanteras inom ramen för den beslutade medelstilldelningen och välkomnar att regeringen inte utesluter möjligheten att fatta separata beslut om extra medel för oförutsedda kostnader. Enligt utskottet är regeringens förslag väl avvägda och utskottet finner inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om verksamhetsramar för public service-företagen, utbudet i public service eller krav på beredskap för public service-företagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:362 (SD), 2025/26:797 (-), 2025/26:1568 (S), 2025/26:1618 (MP) yrkande 5, 2025/26:2866 (M), 2025/26:2893 (M), 2025/26:3183 (C) yrkande 21, 2025/26:3405 (MP) yrkandena 13 och 14, 2025/26:3435 (MP) yrkande 5, 2025/26:3459 (S) yrkandena 66 och 67, 2025/26:3556 (S) yrkande 93 och 2025/26:3775 (MP) yrkandena 79 och 80.

Ur avsnittet "Public service" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 15. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare ställt sig bakom att grundläggande krav på public service-uppdraget samlas i en ny lag om public service. Av lagen framgår bl.a. att verksamheten som helhet ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och alla människors lika värde. Utskottet har även i tidigare behandling ställt sig bakom regeringens förslag om ramarna för verksamheten. Utskottet har likaså ställt sig bakom regeringens förslag om hur utbudet ska sändas och tillhandahållas, de överordnade kraven på programutbud och programföretagens närvaro på externa internetplattformar. Utskottet välkomnar vidare att det nuvarande kravet på beredskapsförberedelser liksom verksamhet och organisation vid höjd beredskap bör gälla även nästa uppdragsperiod för SR och SVT. Utskottet delar även regeringens uppfattning att public service-företagens utmaningar för att uppfylla sina uppdrag i allmänhetens tjänst bör hanteras inom ramen för den beslutade medelstilldelningen och välkomnar att regeringen inte utesluter möjligheten att fatta separata beslut om extra medel för oförutsedda kostnader. Enligt utskottet är regeringens förslag väl avvägda och utskottet finner inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om verksamhetsramar för public service-företagen, utbudet i public service eller krav på beredskap för public service-företagen. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:362 (SD), 2025/26:797 (-), 2025/26:1568 (S), 2025/26:1618 (MP) yrkande 5, 2025/26:2866 (M), 2025/26:2893 (M), 2025/26:3183 (C) yrkande 21, 2025/26:3405 (MP) yrkandena 13 och 14, 2025/26:3435 (MP) yrkande 5, 2025/26:3459 (S) yrkandena 66 och 67, 2025/26:3556 (S) yrkande 93 och 2025/26:3775 (MP) yrkandena 79 och 80.

Ur avsnittet "Public service" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 14. Läs betänkandet

De motionsförslag som tas upp i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden i betänkandena 2024/25:KrU6 Tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor, 2023/24:KrU8 Kultur och fritid för barn och unga, 2023/24:KrU10 Kultur för alla, 2022/23:KrU8 Kultur för alla, och 2022/23:KrU3 Kultur och fritid för barn och unga.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet ser inte någon anledning att nu på nytt pröva frågorna i de motionsyrkanden som tas upp i bilaga 2 och avstyrker därför dessa yrkanden.

Reservationer

1.

Kulturens roll och oberoende, punkt 1 (MP)

av Mats Berglund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 1, 2 och 4.

Ställningstagande

Kulturen är samhällets gemensamma grund. Den bär våra olika berättelser, formar vår förståelse av världen och binder oss samman i ett gemensamt men mångfasetterat samtal. Kulturen måste tillåtas vara både fri och föränderlig. Bildning gör oss fria, kritiskt tänkande och delaktiga. Tillsammans utgör kultur och bildning ett ekosystem som bär upp demokratin. När fler människor har tillgång till konst, litteratur, folkbildning och kulturarv stärks både yttrandefriheten och förmågan att förstå och värna demokratins grundvalar.

I en tid av desinformation, polarisering, klimathot och säkerhetspolitiska hot blir kulturens och bildningens roll ännu mer central. Ett samhälle där människor kan tolka sin samtid, förstå sin historia och delta i det offentliga samtalet är också ett samhälle med motståndskraft. Därför måste kulturens ekosystem ses som en demokratisk infrastruktur – lika viktig för försvarsviljan som för samhällsutvecklingen.

Kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form, och utan att misstänkliggöra dess avsikter. För Miljöpartiet är det en självklarhet att på olika sätt verka för att öka det konstnärliga frihetsutrymmet, och principen om armlängds avstånd är grundläggande och ska värnas och stärkas. Även i bl.a. kultursamverkansmodellen bör principen om armlängds avstånd stärkas.

2.

Breddad finansiering av kulturområdet, punkt 2 (C)

av Catarina Deremar (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 3 och

bifaller delvis motion

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 37.

Ställningstagande

Kulturen blir friare om den står på fler ben. Offentlig finansiering behövs i många fall och kan och bör ofta inte ersättas. Men samtidigt bör möjligheterna till privat finansiering förbättras. Det bl.a. frågor som att underlätta kultursponsring, sänka dansbandsmomsen, införa avdragsrätt för företag vid förstahandsinköp av konst och andra former av åtgärder som främjar privat finansiering. Det behöver också tas fram modeller för offentlig, idéburen och privat samverkan. Mer privat finansiering behövs för att växla upp de offentliga bidragen, och för att det ska bli framgångsrikt måste det finnas en tydlig konstruktion som visar att det fungerar och att den konstnärliga friheten samtidigt kan värnas. Det handlar om att skapa förtroende så att fler kan bli bekväma med att bidra till kulturen med privata medel.

3.

Breddad finansiering av kulturområdet, punkt 2 (MP)

av Mats Berglund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 37 och

bifaller delvis motion

2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 3.

Ställningstagande

De tuffa villkoren för kulturen – till följd av pandemin, det ekonomiska läget och åtstramningar från regeringen – understryker behovet av en breddad finansiering för att stärka sektorns långsiktiga hållbarhet. Förutsättningarna för att minska hinder, öka stimulans och öppna för privat finansiering behöver ses över.

4.

Kultur i hela landet, punkt 3 (S)

av Björn Wiechel (S), Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S) och Ewa Pihl Krabbe (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 46,

bifaller delvis motionerna

2025/26:1423 av Åsa Karlsson (S) och

2025/26:2454 av Linus Sköld m.fl. (S) yrkande 3 och

avslår motionerna

2025/26:1598 av Jessica Rodén m.fl. (S) och

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 36.

Ställningstagande

Att aktivt sänka trösklar och tillgängliggöra kultur för fler är grundläggande för oss socialdemokrater. Vi vill bredda deltagandet, särskilt bland barn och unga som sällan besöker museer. Det är fortfarande stora skillnader mellan olika elevgruppers möjlighet att ta del av kulturupplevelser, ofta kopplat till bostadsort och socioekonomisk bakgrund. Vårt mål är att alla barn i Sverige, oavsett bakgrund, ska ha möjlighet att möta museerna och kulturarvet på ett meningsfullt sätt.

Vidare anser vi att staten har ett ansvar för att alla får samma möjligheter att uppleva och utöva kultur och att det är viktigt att säkerställa att de statliga kulturmedlen kommer hela landet till del.

5.

Kultur i hela landet, punkt 3 (MP)

av Mats Berglund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet