Idrott, friluftsliv och spel

Att det finns tillräckligt med idrottsledare är, vill utskottet understryka, en förutsättning för att föreningsidrotten i Sverige ska fungera. Utskottet ser därför väldigt positivt på allt det arbete som görs för att rekrytera fler och samtidigt behålla de idrottsledare som finns. Utskottet välkomnar de särskilda satsningar som gjorts för att få fler idrottsledare till socioekonomiskt svaga områden och satsningen på ledare med anledning av inrättandet av fritidskortet för barn och unga. Utskottet anser inte att motionsyrkandena i dagsläget bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2025/26:1380 (S) och 2025/26:3586 (S) yrkande 10 avstyrks.

Ur avsnittet "Ideella ledare" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 16. Läs betänkandet

Utskottet anser likt motionärerna att de hinder som finns för personer med funktionsnedsättning vid idrottsutövande behöver uppmärksammas och så långt det är möjligt begränsas. Utskottet välkomnar därför det arbete som pågår, inom bl.a. specialidrottsförbunden, för att inkludera personer med funktionsnedsättning i den ordinarie föreningsidrotten och de extra medel som tillkommit för detta arbete. Utskottet välkomnar även de extra medel som regeringen beviljat dels Fritidsbanken för parasportutrusning, dels RF för material och utrustning för barn och unga med funktionsnedsättning. Med hänsyn till det arbete som pågår och eftersom utskottet inte vill föregripa redovisningen av CIF:s uppdrag avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1085 (S), 2025/26:1824 (S), 2025/26:3180 (C) yrkande 2 och 2025/26:3367 (MP) yrkandena 11, 12 och 14.

Ur avsnittet "Parasport" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar likt motionärerna att det finns ett stort behov av renovering och nybyggnation av idrottsanläggningar i stora delar av landet och att kommuner och föreningar efterfrågar medel och kunskap. Utskottet noterar också att flera initiativ har tagits på detta område. Bland annat föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2026 ett nytt anslag, Stöd till plats för idrott, på 250 miljoner kronor. Vidare kan nämnas att CIF driver kunskapsplattformen CIFA som samlar och förmedlar kvalitativ kunskap och goda exempel samt stöder de som planerar och bygger idrotts- och friluftsanläggningar. Noteras kan också att Arvsfondsdelegationen under 2025 beviljade dubbelt så stort lokalstöd till idrottsföreningar jämfört med året innan. Utskottet välkomnar alla åtgärder som vidtagits och de extra medel som tillkommit för 2026 för ytterligare stöd till nybyggnads- och renoveringsprojekt samt kunskapsstöd för idrottsanläggningar. Utskottet avser att följa frågan. Med hänsyn till det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1369 (S) yrkande 1, 2025/26:2820 (V) yrkande 1, 2025/26:3180 (C) yrkande 16, 2025/26:3292 (M), 2025/26:3367 (MP) yrkandena 7, 26 och 27 samt 2025/26:3459 (S) yrkande 80.

Ur avsnittet "Idrottsanläggningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 8. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att samordning mellan föreningsliv och skola är viktigt för att ge fler barn möjlighet att upptäcka föreningslivet och idrottsklubbar och för att stärka barns tillgång till idrott. Utskottet konstaterar att idrottsrörelsens arbete med Rörelsesatsning i skolan har gett goda resultat och har lett till en stor bredd av olika aktiviteter i över 1 400 skolor samt bidragit till ökad aktivitet hos de minst fysiskt aktiva eleverna. Med hänsyn till denna satsning anser utskottet att motionsyrkandena inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2025/26:3104 (KD) och 2025/26:3251 (M) yrkande 2 avstyrks.

Ur avsnittet "Samordning mellan föreningsliv och skola" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ser likt motionärerna det stora värdet i att ha en väl fungerande utbildningskedja för elitidrottare. För unga elitidrottare finns i Sverige möjligheter att kombinera studier med elitidrott på såväl gymnasienivå som högskolenivå. Sverige är dessutom det första landet i Europa som utvecklar egna nationella riktlinjer för dubbla karriärer för elitidrottare och har i dag en av Europas mest sammanhållna och strukturerade modeller för elitidrottares möjlighet att kombinera satsning med studier. Utskottet konstaterar dock att det finns en rad utmaningar för elitidrottare och ekonomin är en av dem. Ett syfte med statsbidraget till idrottsrörelsen är att stödja verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft, och utskottet konstaterar att det är upp till idrottsrörelsen att prioritera stöd till elitidrott framför andra behov. Elitidrotten fyller en viktig funktion i samhället som inspiration men också som en källa till glädje och sammanhållning, och utskottet kommer att följa frågan om elitidrottares ekonomi noga. Utskottet anser dock inte att motionsyrkandena i dagsläget bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför motionerna 2025/26:3367 (MP) yrkandena 15, 17, 19 och 23 samt 2025/26:3461 (KD) yrkande 3.

Ur avsnittet "Elitidrott" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar likt motionärerna att det finns ett stort behov av renovering och nybyggnation av idrottsanläggningar i stora delar av landet och att kommuner och föreningar efterfrågar medel och kunskap. Utskottet noterar också att flera initiativ har tagits på detta område. Bland annat föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2026 ett nytt anslag, Stöd till plats för idrott, på 250 miljoner kronor. Vidare kan nämnas att CIF driver kunskapsplattformen CIFA som samlar och förmedlar kvalitativ kunskap och goda exempel samt stöder de som planerar och bygger idrotts- och friluftsanläggningar. Noteras kan också att Arvsfondsdelegationen under 2025 beviljade dubbelt så stort lokalstöd till idrottsföreningar jämfört med året innan. Utskottet välkomnar alla åtgärder som vidtagits och de extra medel som tillkommit för 2026 för ytterligare stöd till nybyggnads- och renoveringsprojekt samt kunskapsstöd för idrottsanläggningar. Utskottet avser att följa frågan. Med hänsyn till det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1369 (S) yrkande 1, 2025/26:2820 (V) yrkande 1, 2025/26:3180 (C) yrkande 16, 2025/26:3292 (M), 2025/26:3367 (MP) yrkandena 7, 26 och 27 samt 2025/26:3459 (S) yrkande 80.

Ur avsnittet "Idrottsanläggningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 5. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att alla barn och unga ska kunna delta i idrott och rörelse, oavsett bakgrund, bostadsområde, ekonomiska förutsättningar eller andra hinder. Utskottet konstaterar att målet för den statliga idrottspolitiken är att ge möjligheter för alla i Sverige att motionera och idrotta och att nästan 70 procent av barn i åldern 6–12 år är medlemmar i en idrottsförening. Utskottet välkomnar de stora idrottssatsningar som görs för barn och unga, bl.a. satsningen Idrottsklivet där 100 miljoner kronor årligen går till att utveckla idrottsverksamhet främst för barn och unga i utsatta- och socioekonomiskt svaga områden, Rörelsesatsning i skolan som ska nå de minst aktiva, sänka trösklarna och bidra till inkludering i idrottsföreningar samt satsningen på fritidskortet för barn och unga där syftet är att fler barn och unga ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid – oavsett familjens ekonomi. Till dessa satsningar kommer också regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten att genomföra en nationell kraftsamling för att öka den dagliga rörelsen i befolkningen under 2026 och skapa förutsättningar för ett aktivt samhälle. Myndigheten får använda 15 miljoner kronor under 2026 för detta ändamål.

Utskottet anser att alla dessa åtgärder ligger väl i linje med motionärernas förslag och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1112 (C), 2025/26:1369 (S) yrkande 2, 2025/26:3183 (C) yrkande 18, 2025/26:3367 (MP) yrkandena 1, 3, 4, 8 och 43, 2025/26:3459 (S) yrkande 78 och 2025/26:3556 (S) yrkande 22.

Ur avsnittet "Starkt stöd till idrotten m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 10, 20, 21 och 22. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att alla barn och unga ska kunna delta i idrott och rörelse, oavsett bakgrund, bostadsområde, ekonomiska förutsättningar eller andra hinder. Utskottet konstaterar att målet för den statliga idrottspolitiken är att ge möjligheter för alla i Sverige att motionera och idrotta och att nästan 70 procent av barn i åldern 6–12 år är medlemmar i en idrottsförening. Utskottet välkomnar de stora idrottssatsningar som görs för barn och unga, bl.a. satsningen Idrottsklivet där 100 miljoner kronor årligen går till att utveckla idrottsverksamhet främst för barn och unga i utsatta- och socioekonomiskt svaga områden, Rörelsesatsning i skolan som ska nå de minst aktiva, sänka trösklarna och bidra till inkludering i idrottsföreningar samt satsningen på fritidskortet för barn och unga där syftet är att fler barn och unga ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid – oavsett familjens ekonomi. Till dessa satsningar kommer också regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten att genomföra en nationell kraftsamling för att öka den dagliga rörelsen i befolkningen under 2026 och skapa förutsättningar för ett aktivt samhälle. Myndigheten får använda 15 miljoner kronor under 2026 för detta ändamål.

Utskottet anser att alla dessa åtgärder ligger väl i linje med motionärernas förslag och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1112 (C), 2025/26:1369 (S) yrkande 2, 2025/26:3183 (C) yrkande 18, 2025/26:3367 (MP) yrkandena 1, 3, 4, 8 och 43, 2025/26:3459 (S) yrkande 78 och 2025/26:3556 (S) yrkande 22.

Ur avsnittet "Starkt stöd till idrotten m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 9, 20, 21 och 22. Läs betänkandet

Att det finns tillräckligt med idrottsledare är, vill utskottet understryka, en förutsättning för att föreningsidrotten i Sverige ska fungera. Utskottet ser därför väldigt positivt på allt det arbete som görs för att rekrytera fler och samtidigt behålla de idrottsledare som finns. Utskottet välkomnar de särskilda satsningar som gjorts för att få fler idrottsledare till socioekonomiskt svaga områden och satsningen på ledare med anledning av inrättandet av fritidskortet för barn och unga. Utskottet anser inte att motionsyrkandena i dagsläget bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2025/26:1380 (S) och 2025/26:3586 (S) yrkande 10 avstyrks.

Ur avsnittet "Ideella ledare" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 16. Läs betänkandet

Utskottet vill peka på Naturvårdsverket som en viktig samordnande aktör för friluftslivet. Friluftsorganisationerna bedriver en viktig verksamhet för att möjliggöra för fler människor att uppleva och lära sig mer om naturen och allemansrätten. Utskottet delar motionärernas uppfattning att information, kunskap och infrastrukturen för friluftsliv är särskilt viktigt för grupper med sämre tillgång till naturupplevelser. Utskottet välkomnar därför regeringens satsning på friluftsliv i områden där utanförskapet är stort. Utskottet anser att det motionärerna efterfrågar främst är en uppgift för friluftslivets aktörer att hantera och att motionsyrkandet därför inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2025/26:3776 (MP) yrkande 2.

Ur avsnittet "Friluftsliv" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar, likt utskottets arbetsgrupp i kunskapsöversikten om dataspel och brädspel, att frågor som berör dataspelsbranschen tenderar att hanteras utan helhetssyn och att det saknas en samlad nationell kraft inom branschen. Utskottet delar också arbetsgruppens uppfattning att både det offentliga och branschens organisationer har ett gemensamt ansvar för att skapa förutsättningar för samordning. Utskottet anser, likt gruppen, att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör utreda förutsättningarna och föreslå ändamålsenliga åtgärder, men i dagsläget bör ingen åtgärd vidtas från riksdagens sida. Motion 2025/26:1077 (S) yrkande 2 avstyrks.

Ur avsnittet "Nationellt dataspelsinstitut" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan i likhet med motionärerna se behovet av en nationell strategi för dataspel men anser att den relativt nya strategin för företag i kulturella och kreativa branscher, där dataspel är en del, bör få tid att tillämpas. Motionerna 2025/26:1116 (C) och 2025/26:3775 (MP) yrkande 70 avstyrks.

Ur avsnittet "Nationell strategi för dataspelsbranschen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att följa frågan om dataspel som innehåller lotteriliknande inslag, som t.ex. lootlådor. Utskottet anser dock inte att Folkhälsomyndighetens uppdrag att genomföra insatser för att stärka och utveckla arbetet med att förebygga spelproblem, som berör bl.a. lootlådor, bör föregripas och avstyrker därmed motion 2025/26:298 (SD).

Ur avsnittet "Lootlådor" i betänkandet. Läs betänkandet

Att det finns tillräckligt med idrottsledare är, vill utskottet understryka, en förutsättning för att föreningsidrotten i Sverige ska fungera. Utskottet ser därför väldigt positivt på allt det arbete som görs för att rekrytera fler och samtidigt behålla de idrottsledare som finns. Utskottet välkomnar de särskilda satsningar som gjorts för att få fler idrottsledare till socioekonomiskt svaga områden och satsningen på ledare med anledning av inrättandet av fritidskortet för barn och unga. Utskottet anser inte att motionsyrkandena i dagsläget bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2025/26:1380 (S) och 2025/26:3586 (S) yrkande 10 avstyrks.

Ur avsnittet "Ideella ledare" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 11. Läs betänkandet

Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför motion 2025/26:3132 (M) yrkande 4.

Ur avsnittet "Årligt pris" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att det är tydligt hur marknadsföringsreglerna i spellagen ska tolkas och att det finns en effektiv tillsyn över att reglerna följs. Utskottet välkomnar därför bl.a. de allmänna råd om marknadsföring som Konsumentverket tagit fram och som ska göra det lättare för spelbolag med svensk licens att tolka och följa reglerna samt de riktlinjer för marknadsföring som Sper tagit fram för sina medlemmar. Utskottet välkomnar också att det spelpolitiska målet har justerats så att även spelarnas behov av tydlig information vid köp av spel omfattas i målet. Tydlig information är en central del av konsumentskyddet och kan bidra till ett ansvarsfullt spelande och minska riskerna för spelproblem. Utskottet anser inte att motionärernas förslag bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2025/26:2309 (S) yrkandena 1–3, 2025/26:3015 (KD), 2025/26:3016 (KD), 2025/26:3459 (S) yrkande 87 och 2025/26:3505 (MP) yrkande 7 avstyrks.

Ur avsnittet "Marknadsföring av spel" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det för vissa spel finns regleringar för insättningar och förluster, en spelare ska t.ex. vid onlinespel ange en övre gräns för sina insättningar och vid spel på värdeautomater ange en förlustgräns. Dessutom har licenshavare enligt spellagen en omsorgsplikt för att skydda spelare mot överdrivet spelande. Utskottet vill betona att det är viktigt att omsorgsplikten efterlevs. Utskottet anser inte att motionsyrkandet i dagsläget bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker motion 2025/26:3111 (KD).

Ur avsnittet "Förlustgräns" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att alla barn och unga ska kunna delta i idrott och rörelse, oavsett bakgrund, bostadsområde, ekonomiska förutsättningar eller andra hinder. Utskottet konstaterar att målet för den statliga idrottspolitiken är att ge möjligheter för alla i Sverige att motionera och idrotta och att nästan 70 procent av barn i åldern 6–12 år är medlemmar i en idrottsförening. Utskottet välkomnar de stora idrottssatsningar som görs för barn och unga, bl.a. satsningen Idrottsklivet där 100 miljoner kronor årligen går till att utveckla idrottsverksamhet främst för barn och unga i utsatta- och socioekonomiskt svaga områden, Rörelsesatsning i skolan som ska nå de minst aktiva, sänka trösklarna och bidra till inkludering i idrottsföreningar samt satsningen på fritidskortet för barn och unga där syftet är att fler barn och unga ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid – oavsett familjens ekonomi. Till dessa satsningar kommer också regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten att genomföra en nationell kraftsamling för att öka den dagliga rörelsen i befolkningen under 2026 och skapa förutsättningar för ett aktivt samhälle. Myndigheten får använda 15 miljoner kronor under 2026 för detta ändamål.

Utskottet anser att alla dessa åtgärder ligger väl i linje med motionärernas förslag och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1112 (C), 2025/26:1369 (S) yrkande 2, 2025/26:3183 (C) yrkande 18, 2025/26:3367 (MP) yrkandena 1, 3, 4, 8 och 43, 2025/26:3459 (S) yrkande 78 och 2025/26:3556 (S) yrkande 22.

Ur avsnittet "Starkt stöd till idrotten m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 9, 10, 20 och 22. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att alla barn och unga ska kunna delta i idrott och rörelse, oavsett bakgrund, bostadsområde, ekonomiska förutsättningar eller andra hinder. Utskottet konstaterar att målet för den statliga idrottspolitiken är att ge möjligheter för alla i Sverige att motionera och idrotta och att nästan 70 procent av barn i åldern 6–12 år är medlemmar i en idrottsförening. Utskottet välkomnar de stora idrottssatsningar som görs för barn och unga, bl.a. satsningen Idrottsklivet där 100 miljoner kronor årligen går till att utveckla idrottsverksamhet främst för barn och unga i utsatta- och socioekonomiskt svaga områden, Rörelsesatsning i skolan som ska nå de minst aktiva, sänka trösklarna och bidra till inkludering i idrottsföreningar samt satsningen på fritidskortet för barn och unga där syftet är att fler barn och unga ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid – oavsett familjens ekonomi. Till dessa satsningar kommer också regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten att genomföra en nationell kraftsamling för att öka den dagliga rörelsen i befolkningen under 2026 och skapa förutsättningar för ett aktivt samhälle. Myndigheten får använda 15 miljoner kronor under 2026 för detta ändamål.

Utskottet anser att alla dessa åtgärder ligger väl i linje med motionärernas förslag och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1112 (C), 2025/26:1369 (S) yrkande 2, 2025/26:3183 (C) yrkande 18, 2025/26:3367 (MP) yrkandena 1, 3, 4, 8 och 43, 2025/26:3459 (S) yrkande 78 och 2025/26:3556 (S) yrkande 22.

Ur avsnittet "Starkt stöd till idrotten m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 9, 10, 20 och 21. Läs betänkandet

Utskottet anser inte att motionsyrkandena bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed motion 2025/26:1102 (C) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Pokerturneringar" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsförslag som tas upp i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden i betänkandena 2022/23:KrU7, 2022/23:KrU11, 2023/24:KrU6, 2023/24:KrU9, 2024/25:KrU3 och 2024/25:KrU11.

Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet ser inte någon anledning att nu på nytt pröva frågorna i de motionsyrkanden som tas upp i bilaga 2 och avstyrker därför dessa yrkanden.

Reservationer

1.

Starkt stöd till idrotten m.m., punkt 1 (S)

av Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Kristoffer Lindberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 78 och

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 22,

bifaller delvis motionerna

2025/26:1112 av Anne-Li Sjölund (C),

2025/26:1369 av Anna Wallentheim (S) yrkande 2,

2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 18 och

2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 3, 8 och 43 samt

avslår motion

2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 4.

Ställningstagande

Idrotten har en unik förmåga att förena människor, bygga gemenskap och skapa framtidstro. För oss är det en självklarhet att alla barn och unga – oavsett bakgrund, bostadsområde eller föräldrars plånbok – ska ges möjlighet att delta i en meningsfull fritid. Vi satsar 100 miljoner kronor årligen på att stärka idrottsrörelsens närvaro där behoven är som störst. Men till skillnad från regeringens modell vill vi inte låsa fast stödet vid polisens lista över utsatta områden. Vi menar att idrottens stöd ska styras utifrån socioekonomiska förutsättningar och idrottsdeltagande. Därför riktar vi resurser till de områden och orter där barn och ungas möjligheter till idrott i dag är som mest begränsade. Det kan vara i storstädernas förorter, men också i mindre orter där föreningslivet kämpar för sin överlevnad. Vår målsättning är att få fler barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden att delta i föreningsledd idrott, att stärka den lokala idrottens närvaro på lång sikt och inte bara i korta projekt, att utbilda fler ledare och tränare från de egna områdena så att unga får förebilder nära sig, att minska skillnader i idrottsdeltagande mellan barn från olika bakgrunder och att skapa trygga mötesplatser där flickor och pojkar, nyanlända och etablerade ges samma chans att delta.

Vi anser också att den generella fysiska förmågan hos befolkningen bör utredas. Vi menar att det är angeläget för vår totalförsvarsförmåga att vi har en befolkning som är i tillräcklig fysisk form. Utredningen syftar till en bredare totalförsvarsansats än att enbart förse förbanden med värnpliktiga i fysisk form.

2.

Starkt stöd till idrotten m.m., punkt 1 (C)

av Anne-Li Sjölund (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 18,

bifaller delvis motionerna

2025/26:1112 av Anne-Li Sjölund (C),

2025/26:1369 av Anna Wallentheim (S) yrkande 2,

2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 3, 4, 8 och 43 samt

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 78 och

avslår motionerna

2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 22.

Ställningstagande

Alla barn och unga behöver få tillgång till idrott, kultur och civilsamhället i stort. Det får inte hindras av att man exempelvis har långt avstånd till aktiviteterna, att man har någon funktionsnedsättning eller att familjen har knappa ekonomiska resurser. Idrottsaktiviteter och andra fritidssysselsättningar kan ha så stor betydelse för många unga. De bidrar med hälsa, gemenskap och en bättre förståelse för hur samhället fungerar. För vissa fungerar också dessa verksamheter som en fristad från skolans krav eller från mindre gynnsamma hemförhållanden eller umgängeskretsar. Jag anser att det behövs fler insatser och metodutveckling för att ge alla barn och unga dessa positiva, utvecklande och stärkande upplevelser som också kan skydda mot utanförskap av olika slag.

3.

Starkt stöd till idrotten m.m., punkt 1 (MP)

av Mats Berglund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3367 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1, 3, 4, 8 och 43,

bifaller delvis motionerna

2025/26:1112 av Anne-Li Sjölund (C),

2025/26:1369 av Anna Wallentheim (S) yrkande 2,

2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 18 och

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 78 och

avslår motion

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 22.

Ställningstagande

Miljöpartiet vill att stödet till idrottsrörelsen ska höjas och fortsätta stärkas på lång sikt, och det är särskilt viktigt att stödet till barn- och ungdomsorganisationer höjs och permanentas på en hög nivå. En stark och ansvarsfull politik för idrottsrörelsen är anser jag en politik som säkrar förutsättningarna för tillgång till idrott för alla. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott. Det är också viktigt att stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott som ett naturligt inslag i uppväxten, både i skolan och på fritiden. Ett brett utbud av fritidsaktiviteter är viktigt för att ta vara på alla barns intressen, stärka folkhälsan i alla åldrar och arbeta förebyggande mot segregation och utanförskap. Jag ser positivt på riktade insatser för idrottsverksamhet i områden med lägre socioekonomisk status. Det är viktigt att regeringens pågående satsning för att utveckla idrottsverksamhet främst för barn och unga i utsatta områden görs långsiktigt, med stöd till ledare och goda strukturer för föreningslivet att kunna verka på sikt. Enligt två undersökningar som Riksidrottsförbundet presenterade i december 2024 har kostnaden för ett barns eller en ungdoms huvudidrott ökat med 68 procent sedan 2009. Det är inte alla familjer som har möjlighet att hänga med i denna kostnadsutveckling, vilket gör att inte alla barn och ungdomar kan ägna sig åt idrott på sin fritid. Det är en utveckling som jag anser måste brytas.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet