Konstarter, språk och bibliotek

Teckenspråk är en förutsättning för att döva ska kunna vara delaktiga på lika villkor. Utskottet konstaterar att språklagen innehåller bestämmelser om att det svenska teckenspråket ska skyddas och främjas. Språklagen har enligt utskottet en viktig statushöjande effekt för det svenska teckenspråket, och främjar språkets fortlevnad. Den bidrar också till att synliggöra döva och hörselskadade som en språklig minoritet och betonar vikten av det svenska teckenspråket i samhället. Utskottet konstaterar även att Institutet för språk och folkminnen har ett ansvar för språkvård i svenskt teckenspråk och att myndigheten inom ramen för den uppgiften ger råd och sprider kunskap om svenskt teckenspråk. Därmed anser utskottet att det inte finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:1597 (S) och 2025/26:1599 (S) yrkandena 1 och 2. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Svenskt teckenspråk" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att verka för älvdalskans revitalisering och överlevnad. Däremot är utskottet inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena i frågan. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:454 (KD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Revitalisering av älvdalskan" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen den 17 mars 2026 överlämnade en skrivelse om en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur, form och design. Skrivelsen kommer att behandlas i riksdagen under våren 2026. Utskottet är därför inte berett att föreslå att riksdagen ska vidta några initiativ med anledning av motionsyrkanden om arkitektur, form och design. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:190 (MP) yrkande 4, 2025/26:1738 (M) och 2025/26:3775 (MP) yrkande 39 och 40.

Ur avsnittet "Arkitektur, form och design" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utskottet delar uppfattningen att fotografi är en central del av vårt kulturarv som är viktigt att bevara. Samtidigt noterar utskottet att fotokonsten är väl representerad på flera statliga kulturinstitutioner. Utskottet konstaterar t.ex. att konstmuseet Moderna museet har ett särskilt uppdrag att visa och bevara samtidskonsten. Inom detta uppdrag är fotografi och annan visuell konst en naturlig och integrerad del av verksamheten. Utskottet noterar vidare att museets samlingar omfattar en betydande mängd fotografier och att fotografi är en central del i Moderna museets utställningsverksamhet.

Vidare noterar utskottet att fotokonst även samlas och tillgängliggörs vid en rad andra institutioner samt genom olika privata, regionala, kommunala och ideella initiativ runt om i landet. Utskottet anser att det är glädjande att intresset för fotografi är stort i Sverige. Det är också positivt att det finns en mångfald av aktörer och finansiärer som gemensamt engagerar sig för fotografi som konstform och kulturarv. Detta stärker områdets självständighet och möjligheterna till konstnärlig utveckling. I nuläget finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna om ett särskilt uppdrag om fotografi. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:3459 (S) yrkande 30 och 2025/26:3483 (L).

Ur avsnittet "Uppdrag om fotografi" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar uppfattningen att läsning behöver främjas i hela samhället och i hela landet. Inte minst är det viktigt att stärka läsglädjen och göra litteraturen till en naturlig del i barns och ungas vardag. Samtidigt noterar utskottet att det pågår ett stort antal insatser, såväl nationellt som lokalt, för att främja litteratur och läsning. Av den anledningen anser utskottet att det inte är nödvändigt att riksdagen vidtar några åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:1899 (S) och 2025/26:3459 yrkande 17 (S). Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Litteratur och läsfrämjande" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 10. Läs betänkandet

Utskottet delar uppfattningen att läsning behöver främjas i hela samhället och i hela landet. Inte minst är det viktigt att stärka läsglädjen och göra litteraturen till en naturlig del i barns och ungas vardag. Samtidigt noterar utskottet att det pågår ett stort antal insatser, såväl nationellt som lokalt, för att främja litteratur och läsning. Av den anledningen anser utskottet att det inte är nödvändigt att riksdagen vidtar några åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:1899 (S) och 2025/26:3459 yrkande 17 (S). Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Litteratur och läsfrämjande" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 8. Läs betänkandet

Utskottet noterar att betänkandet Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland (SOU 2025:24) bereds i Regeringskansliet och att regeringen har för avsikt att överlämna en filmpolitisk proposition under 2026. Utskottet vill inte föregripa regeringens arbete och finner därför inte skäl för riksdagen att i nuläget vidta några åtgärder med anledning av motionerna om filmpolitikens framtid. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena 2025/26:3459 yrkande 60 och 2025/26:3775 (MP) yrkandena 73 och 75.

Ur avsnittet "Filmpolitikens framtid" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare under valperioden berett motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som yrkandena i bilaga 2. Detta har gjorts i betänkandena 2023/24:KrU3 Public service och film, 2023/24:KrU8 Kultur och fritid för barn och unga, 2023/24:KrU10 Kultur för alla, 2024/25:KrU4 Public service och dataspel, 2024/25:KrU5 Kulturarv, 2024/25:KrU6 Tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor och 2024/25:KrU7 Litteratur, språk och konstarter. Riksdagen avslog motionsyrkandena i enlighet med utskottets förslag. Utskottet avstyrker därför yrkandena.

Reservationer

1.

Svenska språkets ställning, punkt 1 (C)

av Catarina Deremar (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 14,

bifaller delvis motion

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 19 och

avslår motion

2025/26:1519 av Emma Ahlström Köster (M).

Ställningstagande

Med den snabba utvecklingen av AI är det viktigt att följa hur det svenska språket påverkas och huruvida den teknologiska utvecklingen kan innebära konsekvenser för allas möjlighet till språklig delaktighet. Vi anser därför att det bör tillsättas en språkutredning med uppdraget att undersöka hur samhället kan bidra till en ökad språklig delaktighet i en tid av allt snabbare teknisk utveckling som AI.

Språket är en nyckel för att förstå sig själv, kommunicera med andra och delta aktivt i samhällslivet. I dag har inte alla samma språkliga förutsättningar att delta fullt ut i samhället. Vi anser att språklig delaktighet är avgörande i en demokrati och att det finns ett gemensamt ansvar för detta i samhället.

2.

Svenska språkets ställning, punkt 1 (MP)

av Mats Berglund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 19,

bifaller delvis motion

2025/26:3183 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 14 och

avslår motion

2025/26:1519 av Emma Ahlström Köster (M).

Ställningstagande

Svenskan är ett litet språk i en globaliserad värld, och dess ställning kan inte tas för given. För att värna och stärka det svenska språket krävs aktiva och långsiktiga insatser. Språket är bäraren av berättelser, identitet och demokratiskt deltagande – och därför måste vi också säkra dess plats i framtidens teknologier. Vi vill se stärkta satsningar på projekt som utvecklar AI och annan teknik att fungera på svenska, såsom det arbete som i dag bedrivs vid Kungliga biblioteket.

3.

Litteratur och läsfrämjande, punkt 4 (S)

av Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Kristoffer Lindberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3459 av Björn Wiechel m.fl. (S) yrkande 17 och

bifaller delvis motion

2025/26:1899 av Matilda Ernkrans m.fl. (S).

Ställningstagande

Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i var och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Läsning stärker möjligheten att förstå världen, delta i samhällsdebatten och utöva demokratiska rättigheter. På samhällelig nivå är läsning central för att bevara och utveckla det nationella språket och kulturen. Läsning bidrar också till social jämlikhet, eftersom fri tillgång till böcker och bibliotek ger människor samma möjlighet att ta del av kunskap och berättelser. Att värna om läsningen innebär således att värna demokratin. Vi anser därför att regeringen bör ta initiativ till en översyn om hur man kan stödja och främja litteratur och läsning i Sverige.

4.

Enprocentsregeln, punkt 5 (MP)

av Mats Berglund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 39 och

avslår motion

2025/26:1738 av Jan Ericson m.fl. (M).

Ställningstagande

Vi anser att enprocentsregeln behöver få en tydligare roll i den statliga politiken för gestaltad livsmiljö. I dag finns stora variationer när det gäller hur enprocentsregeln och i vilken utsträckning den efterlevs. Staten behöver därför vidta åtgärder för att förenkla och öka användningen av regeln i hela landet.

Exempelvis bör en stödfunktion för kommuner och regioner utvecklas. Beställarfunktionen i Stockholms stad (Stockholm konst) kan tjäna som förebild för en sådan funktion. Denna typ av beställarstöd leder projekt genom hela processen – från planering till färdigt verk – och ger beställaren, tillgång till både konstnärlig och projektledande kompetens. Både offentliga och privata aktörer kan använda sig av tjänsten.

Vi bedömer att om motsvarande stödfunktion infördes för kommuner och regioner skulle flera positiva konsekvenser uppstå: mer konst i offentliga miljöer, ett tydligare och mer professionellt stöd till konstnärer samt en breddad finansiering av offentlig konst genom att den privata sektorn ges bättre förutsättningar att medverka.

5.

Gestaltad livsmiljö för barn och unga, punkt 6 (MP)

av Mats Berglund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:190 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 4 och

2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 40.

Ställningstagande

Trots att barn och unga enligt barnkonventionen har rätt att delta i konst- och kulturlivet och har rätt till inflytande över frågor som berör dem finns i dag stora variationer över landet när det gäller barns och ungas delaktighet i utveckling av deras livsmiljö. Vi menar att barns och ungas närmiljöer, såsom skolgårdar, fritidsgårdar och andra offentliga miljöer där barn och unga vistas, tydligare behöver inkluderas i arbetet med gestaltad livsmiljö. Därför anser vi att en vägledning bör tas fram för hur fler kommuner och regioner kan arbeta med att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande över kulturutbud och gestaltad livsmiljö.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet