Attraktiva platser – bredare genomslag för politiken för arkitektur, form och design

I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att alla ska ges goda förutsättningar att påverka förändringar av den gemensamma miljön, att samverkan ska utvecklas och att befintliga värden ska tas tillvara och utvecklas. Utskottet välkomnar därför regeringens nya inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken. I kommittémotion 2025/26:4053 (MP) yrkande 1 anförs att inriktningen är alltför vag och förslag lämnas om att regeringen ska ta fram ett nytt inriktningsdokument som innehåller konkreta åtgärder och en tydlig plan för hur arkitektur-, form- och designpolitiken ska genomföras i fortsättningen. Utskottet har i viss utsträckning förståelse för de synpunkter som framförs i motionen i fråga om att inriktningen i vissa delar kan upplevas som allmänt hållen. Konkreta åtgärder kopplade till det nationella målet skulle kunna göra inriktningen tydligare och ge den bättre förutsättningar att få genomslag. Samtidigt anser utskottet att det kan finnas fördelar med att den nya inriktningen har en övergripande utformning och inte innehåller preciserade aktiviteter, eftersom detta möjliggör anpassningar över tid och ger berörda aktörer utrymme att utforma åtgärder utifrån sina respektive förutsättningar. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandet. Utskottet avser att följa frågans fortsatta utveckling. Yrkandet bör avslås.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att barn och unga ska kunna delta i beslut som påverkar miljöerna de vistas i. Utskottet konstaterar att ett av de perspektiv som särskilt lyfts fram i den nya inriktningen är att fler röster ska främjas i arbetet mot målet för arkitektur-, form- och designpolitiken. Utskottet förutsätter att barn och unga ska omfattas av arbetet med att främja fler röster och perspektiv. Vidare noterar utskottet att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att öka barns och ungas deltagande i gestaltningsprocesser när det gäller närmiljöer. Exempelvis har Rådet för levande städer tagit fram ett stödmaterial för kommuner som vill utveckla sitt arbete med inkluderande utomhusmiljöer för barn och unga. Utskottet ser därför inget behov av att vidta några särskilda åtgärder med anledning av motion 2025/26:4053 (MP) yrkande 2. Yrkandet bör avslås.

Kreativa branscher och yrkesverksamma inom arkitektur-, form- och designområdet har en självklar roll i arbetet med att gestalta våra städer och göra dem till attraktiva platser att leva och verka i. Utskottet ser därför positivt på att den nya inriktningen betonar ett stärkt fokus på den s.k. kreativa kärnan och särskilt lyfter fram de kreativa branschernas roll. Vidare noterar utskottet att regeringen bedriver ett omfattande arbete med att stärka de kulturella och kreativa branscherna. Något initiativ från riksdagens sida är därmed enligt utskottets mening inte påkallat. Motion 2025/26:4053 (MP) yrkande 5 bör därför avslås. Utskottet finner inte heller att det finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:4053 (MP) yrkande 4 om kulturarvets kommersialisering. Till skillnad från motionärerna anser utskottet att det är positivt att regeringen har gett Statens kulturråd i uppdrag att främja kulturturism och platsmarknadsföring med utgångspunkt i de 100 verken som ingår i Sveriges kulturkanon. Enligt utskottets uppfattning kan insatser kopplade till kulturkanonen både öka intresset för kulturarvet och bidra till platsers attraktivitet. Därmed avstyrker utskottet yrkandet.

Utskottet välkomnar att skrivelsen lyfter fram arkitektur, form och design som ett viktigt perspektiv när det gäller samhällets motståndskraft och beredskapsarbete. Utskottet noterar bl.a. att skrivelsen behandlar frågor om hur brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete kan integreras i samhällsbyggnadsprocessen och hur gestaltningen av våra stadsmiljöer kan skapa trygga och säkra livsmiljöer. Utskottet ser inget behov av att riksdagen vidtar några åtgärder med anledning av förslaget i motion 2025/26:4053 (MP) yrkande 6. Yrkandet bör därför avslås.

Utskottet har tidigare under valperioden i betänkande 2025/26:KrU5 behandlat ett yrkande som rör samma fråga som tas upp i motion 2025/26:4053 yrkande 3 om tillgång till livekultur. Riksdagen avslog då yrkandet. Utskottet har nu ingen annan uppfattning och avstyrker därför motion 2025/26:4053 yrkande 3. Vidare har utskottet i mars 2026 i betänkande 2025/26:KrU6 behandlat ett yrkande som rör samma fråga som tas upp i motion 2025/26:4053 yrkande 7 om en nationell anläggningsfond och kunskapsnod som stöd för kommunerna i deras arbete med att bygga idrotts- och fritidsanläggningar. Riksdagen avslog då yrkandet och har nu ingen annan uppfattning. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:4053 yrkande 7.

Reservation

Inriktningen för politiken för arkitektur, form och design, punkt 2 (V, MP)

av Mats Berglund (MP) och Vasiliki Tsouplaki (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4053 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1–7.

Ställningstagande

Regeringens nya inriktning för arbetet mot målet för arkitektur-, form- och designpolitiken är vagt formulerad och otydlig. Avsaknaden av konkreta åtgärder i kombination med svepande formuleringar gör det svårt att förstå vad den nya inriktningen egentligen innebär och hur den är tänkt att genomföras. Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny inriktning, där det tydligt framgår vad den politiska inriktningen är och hur den ska uppfyllas.

Vidare anser vi att skrivelsen genomgående saknar ett uttalat barnrättsperspektiv. Enligt Barnkonventionen har barn och unga rätt att till fullo delta i konst- och kulturlivet. Barn och unga ska också ha inflytande över frågor som berör dem. I detta ingår inflytande över miljöer där barn och unga vistas, inklusive utformningen av dessa miljöer, dvs. de gestaltade livsmiljöerna. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att stärka barns och ungas delaktighet i och inflytande över kulturutbud och gestaltade livsmiljöer.

Ur avsnittet "Attraktiva platser – bredare genomslag för politiken för arkitektur, form och design" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet