Kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning

Utskottet konstaterar att det framgår direkt av mediefrihetsförordningen att det ska göras bedömningar av mediekoncentrationer. Mediemyndighetens befogenheter begränsas också av bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Därför ser utskottet inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om att begränsa Mediemyndighetens mandat. Motionsyrkandet avstyrks.

Enligt de konsekvensbedömningar som har tagits fram i samband med kommissionens förslag till mediefrihetsförordning förväntas endast mindre konsekvenser för små och medelstora företag. Utskottet konstaterar också att informationsskyldigheten inte innebär att några nya uppgifter behöver samlas in utan endast att uppgifter som redan gjorts åtkomliga ska lämnas. Utskottet ser därför inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om att minska den administrativa bördan för små och alternativa medier. Motionsyrkandet avstyrks.

Reservationer

1.

Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Martin Westmont (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:213 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Sverige har ett av världens starkaste grundlagsskydd för press- och yttrandefrihet genom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Flera remissinstanser har uttryckt oro över att regeringens förslag inte tydligt garanterar grundlagarnas företräde. Det måste slås fast uttryckligen och regeringen bör säkerställa att EU:s mediefrihetsförordning inte tillämpas på ett sätt som inskränker det skydd för press- och yttrandefriheten som ges i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Genom att regeringen föreslår att en dynamisk hänvisningsteknik ska användas kommer varje framtida ändring på EU-nivå automatiskt att bli gällande svensk rätt. Det urholkar den nationella självbestämmanderätten och riskerar att ge EU direkt makt över svenska medier. Det är riksdagen som ska besluta om svensk lagstiftning, och regeringens förslag om dynamiska hänvisningar bör avvisas.

2.

Tillsyn och administrativ börda, punkt 3 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Martin Westmont (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:213 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Mediemyndigheten ges enligt regeringens förslag en långtgående roll i att granska och bedöma mediekoncentrationer utifrån mångfald och redaktionellt oberoende. Även om intentionen är att skydda mångfalden finns det en påtaglig risk för mandatglidning där myndigheten indirekt kan påverka redaktionella frågor. Mediemyndighetens mandat bör därför begränsas så att tillsynen inte kan utvecklas till ett verktyg för kontroll av redaktionellt innehåll.

De administrativa krav som införs riskerar att slå hårdast mot små och alternativa medier, medan stora koncerner har resurser att hantera byråkratin. Resultatet kan bli en cementering av de stora aktörernas dominans, vilket är raka motsatsen till syftet med regleringen. Den administrativa bördan för små och alternativa medier bör därför minskas.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Tillsyn och administrativ börda" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att ett syfte med mediefrihetsförordningen är att införa gemensamma miniminormer och att förordningen inte hindrar medlemsstaterna från att ha mer detaljerade eller strängare regler.

En dynamisk hänvisningsteknik innebär att hänvisningarna avser unionsrättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Utskottet konstaterar att användningen av dynamiska hänvisningar inte hindrar att behovet av lagändringar utreds även om nationell lagstiftning normalt sett inte behöver ändras när unionsrättsakten ändras. Vidare bevakas svenska intressen i lagstiftningsprocesser på EU-nivå.

Mot den bakgrunden ser utskottet inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om att stärka grundlagarnas företräde och om användningen av dynamiska hänvisningar. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Lagstiftningens framtida utformning" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet