Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionen om krav på ansvarig utgivare för poddar. Den avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Krav på ansvarig utgivare för poddar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet framhåller, liksom tidigare, vikten av att värna den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten och förespråkar lösningar som i första hand bygger på frivillighet.

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande och fortlöpande arbete både på nationell nivå och inom EU för att värna yttrandefriheten på internet och för att förhindra desinformation, otillbörlig informationspåverkan och brottslig verksamhet.

Utskottet noterar det arbete som pågår och de åtgärder som har vidtagits exempelvis för att skydda minderåriga, bl.a. när det gäller frågan om en åldersgräns till skydd för barns hälsa och trygghet i digitala miljöer och frågan om elektronisk identifiering.

Vidare konstaterar utskottet att det inom EU har vidtagits en rad åtgärder för att anpassa och harmonisera ansvarsregler för bl.a. mycket stora onlineplattformar, säkerställa transparens och respekt för grundläggande rättigheter i en digital miljö samt motverka desinformation på internet. Utskottet noterar även att det för närvarande pågår arbete inom EU med flera förslag som syftar till att bl.a. stärka skyddet av barn och unga i den digitala miljön, öka transparensen, förbättra möjligheterna till fri opinionsbildning och minska risken för desinformation.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Liksom tidigare framhåller utskottet vikten av att ta allvarligt på de utmaningar som en förändrad mediemarknad innefattar och de risker och hot som påverkanskampanjer och propaganda innebär, samtidigt som den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten värnas. Utskottet noterar att det har vidtagits åtgärder för att öka transparensen vid utländska direktinvesteringar och att en utredning nyligen har haft i uppdrag att överväga frågor om ingripanden mot satellitsändningar. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet noterar vidare att lagen om granskning av utländska direktinvesteringar infördes 2023 och att frågan om att inkludera utländska direktinvesteringar i svenska mediebolag i granskningssystemet övervägdes i det lagstiftningsärendet.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet, som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat motioner om pornografi och våldsskildringar. Utskottet vill liksom tidigare betona vikten av att samhället på olika sätt försöker motverka spridning av grova våldsskildringar och av pornografi, särskilt till barn och unga, men vill även framhålla att detta inte i första hand bör ske genom ytterligare inskränkningar av den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten.

Utskottet noterar att en utredning nyligen har fått i uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att införa en åldersgräns för barns användning av sociala medier, för att stärka skyddet för barns hälsa och trygghet i digitala miljöer.

Utskottet konstaterar också att det inom EU har vidtagits åtgärder för att motverka bl.a. sexuella övergrepp mot barn på internet. Utskottet noterar särskilt förslaget till ändringsdirektiv om bekämpande av sexuell exploatering av barn och förslaget till förordning om förebyggande och bekämpande av sexuella övergrepp mot barn. Syftet med förslagen är att bl.a. förebygga och bekämpa kontaktsökning med barn i sexuella syften online. Förslagen förhandlas för närvarande inom EU.

Mot bakgrund av de åtgärder som har vidtagits och det arbete som pågår är utskottet inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Begränsa spridning av pornografi och skildringar av grovt våld" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om att begränsa olämpligt språkbruk i radio och tv. Det avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Språkbruket i radio och tv" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet om att reglera ljudnivån i radio och tv vid reklamavbrott. Det avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Reglering av ljudnivåer vid reklamavbrott" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utredning nyligen har haft i uppdrag att analysera distributionen av ip-tv och vid behov föreslå åtgärder mot illegal ip-tv. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa resultatet av beredningen och finner inte heller i övrigt skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Illegal ip-tv" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena om pressetik respektive granskning av public service. De avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Pressetik och granskning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att den nya lagen om mediestöd bara har varit i kraft i två år. Utskottet har också nyligen behandlat motionsyrkanden om bl.a. statens stöd till medierna, främjande av mediemångfald i hela landet och stöd till tidskrifter. Vidare konstaterar utskottet att Mediemyndigheten har fått i uppdrag att följa upp det mediestödssystem som infördes 2024. Mediemyndigheten ska inom ramen för uppföljningen analysera mediestödets effekter och bedöma om stödet uppfyllt sitt syfte. Utskottet vill inte föregripa resultatet av denna uppföljning och finner inte heller i övrigt skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om mediestöd, som därmed avstyrks.

Reservationer

1.

Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, punkt 1 (S)

av Jennie Nilsson (S), Hans Ekström (S), Per-Arne Håkansson (S), Amalia Rud Stenlöf (S) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 20,

2025/26:3652 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 19–21 och

2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 6–8,

bifaller delvis motion

2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 16 och

avslår motionerna

2025/26:87 av Josef Fransson (SD),

2025/26:456 av Larry Söder (KD),

2025/26:510 av Leila Ali Elmi (MP) yrkandena 1 och 2,

2025/26:1036 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 3 och 4,

2025/26:1310 av Dzenan Cisija (S),

2025/26:1433 av Markus Selin (S),

2025/26:1435 av Markus Selin (S),

2025/26:1501 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2,

2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 12 och

2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 10.

Ställningstagande

De stora digitala plattformarna har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. De underlättar utbytet av information och åsikter men tjänar också stora pengar på polariserande innehåll. Vidare har plattformarna också blivit arenor för utländska påverkansoperationer och för spridning av desinformation, rykten, hat och hot mot meningsmotståndare, politiker och journalister. Dessutom utnyttjas plattformarna av kriminella nätverk för att rekrytera ungdomar. Således måste det ställas högre krav på plattformarnas ansvar för användarkännedom i brottsbekämpande syfte. De som tillhandahåller tjänsterna måste ha en bättre kännedom om vem som står bakom ett konto för att kunna stänga ned trollfabriker och förhindra att det skapas en stor mängd konton för att styra algoritmer och skapa falska opinioner online. Detta bör ske genom lagstiftning på EU-nivå och Sverige bör vara drivande i frågan.

Det ska också kunna utdömas kännbara böter och viten mot onlineaktörer som inte tar sitt ansvar för att motarbeta förmedling av kriminella uppdrag.

Vidare behöver barn och unga på internet skyddas. Plattformarna tjänar stora pengar på affärsmodeller som är skapade för att fånga användarnas uppmärksamhet och hålla kvar dem i flödena. En fungerande åldersgräns på sociala medier måste komma på plats och det måste bli möjligt att kunna hindra algoritmer från att premiera desinformation, extremism, gängvåld och hat på sociala medier – särskilt när det riktar sig till unga.

2.

Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, punkt 1 (V, C)

av Jessica Wetterling (V) och Christofer Bergenblock (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 10 och

avslår motionerna

2025/26:87 av Josef Fransson (SD),

2025/26:456 av Larry Söder (KD),

2025/26:510 av Leila Ali Elmi (MP) yrkandena 1 och 2,

2025/26:1036 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 3 och 4,

2025/26:1310 av Dzenan Cisija (S),

2025/26:1433 av Markus Selin (S),

2025/26:1435 av Markus Selin (S),

2025/26:1501 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2,

2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 12 och 16,

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 20,

2025/26:3652 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 19–21 och

2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 6–8.

Ställningstagande

I dag förs en stor del av de demokratiska samtalen på arenor som kontrolleras av några få plattformsföretag som har stor påverkan på hur åsiktsbildningen tar sig uttryck genom bl.a. innehållsmoderering. Samtidigt är det genom sociala plattformar som Facebook, Youtube, Tiktok, Snapchat och X som mycket desinformation, propaganda och näthat sprids. Den påverkan som plattformarna och olika former av digital teknik har på samhället väcker dessutom flera komplexa rättighets- och integritetsfrågor. Likaså är det ur ett demokratiperspektiv problematiskt när åsiktsbildningen i viss utsträckning förs på plattformar som kontrolleras av individer och stater som inte står bakom grundläggande demokratiska principer.

Just nu pågår en diskussion inom EU om hur de digitala plattformarna kan regleras, men det finns stora svårigheter att utforma en reglering som är förenlig med yttrandefriheten och som är tillämpbar, ändamålsenlig och anpassningsbar i förhållande till medieformat och affärsmodeller. De olika demokratiutmaningar som de sociala plattformarna gett upphov till är dock genomgripande. Det bör tillsättas en utredning för att analysera de globala plattformsföretagens påverkan på demokratin och hur skyddet för demokratin kan stärkas i detta hänseende. En sådan utredning bör skyndsamt tillsättas för att möta de ökande problem som desinformation, propaganda och påverkansoperationer innebär.

3.

Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, punkt 1 (MP)

av Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Mediestöd respektive framtidens mediestöd" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet