Riksdagens arbetsformer

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om att riksmötets öppnande bör äga rum i riksdagens plenisal och finner inte heller skäl att tidsbegränsa regeringsförklaringen vid riksmötets öppnande. Utskottet påminner om att det är talmannen som fastställer ordningen vid öppningsceremonin. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Riksmötets öppnande" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ med anledning av yrkandena om flaggning. Det är talmannen som leder riksdagsarbetet och det är talmannens uppgift att besluta om utsmyckning och flaggning i plenisalen. Vidare noterar utskottet Riksdagsförvaltningens styrdokument för flaggning i riksdagen som innehåller riktlinjer för flaggning på riksdagens officiella flaggstänger, bl.a. när EU-flaggan respektive Natoflaggan ska hissas på Riksplan. Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom förslagen som gäller donationer av flaggor till allmänheten. Utskottet noterar att ett begränsat antal flaggor som varit hissade en dag vardera på Riksdagshuset delas ut till föreningar och organisationer av Stiftelsen Sveriges Nationaldag. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Flaggor i plenisalen m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och ställer sig därför inte bakom ett tillkännagivande om att riksdagens ledamöter ska placeras efter partitillhörighet i plenisalen. Utskottet finner inte heller skäl att införa ett förbud mot riktkarlssystemet. Det är talmannen som leder riksdagsarbetet, och varje partigrupp ska utse en gruppledare som ska samråda med talmannen om arbetet i kammaren. Ledamöterna har via sina partigrupper möjlighet att framföra synpunkter till gruppledarna. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Placeringen i riksdagens plenisal m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ med anledning av yrkandet om att införa en lojalitetsförsäkran för riksdagens ledamöter. Det är talmannen som leder riksdagsarbetet, och varje partigrupp ska utse en gruppledare som ska samråda med talmannen om arbetet i kammaren. Ledamöterna har via sina partigrupper möjlighet att framföra synpunkter till gruppledarna. Vidare noterar utskottet den uppförandekod som finns för ledamöterna i Sveriges riksdag och som bekräftades av talmanspresidiet och partigruppernas ledare i oktober 2022. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Lojalitetsförsäkran" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande att det inte finns tillräckliga skäl för att avskaffa den allmänna motionstiden och i stället införa en motionsrätt året om. Det finns enligt utskottet inte heller skäl att införa en motionsrätt för ledamöterna en gång per termin. Utskottet har tidigare uttalat att de rekommendationer som finns om förenklad motionshantering bygger på frivillighet. Vidare noterar utskottet den beredning som för närvarande pågår av betänkandet Ledamoten i fokus – stödet till det parlamentariska arbetet och ledamotskapet. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Motionsrätten" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning att det inte finns skäl att ta något initiativ till förändringar i utskottsorganisationen och inrätta nya utskott i riksdagen. Det finns inte heller skäl att förändra utskottsorganisationen på så sätt att antalet utskott minskar. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Utskott i riksdagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet gör samma bedömning som tidigare om statistik i utskotten och EU-nämnden och avstyrker motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Statistik i utskotten och EU-nämnden" i betänkandet. Läs betänkandet

Det är allvarligt när förtroendevalda utsätts för hot och trakasserier. Att upprätthålla säkerheten kring riksdagshusen är viktigt för att skydda riksdagens ledamöter men även för att säkerställa att riksdagen är tillgänglig för allmänheten. Samtidigt måste grundlagsskyddade rättigheter som demonstrations- och yttrandefriheterna värnas. Utskottet noterar att tryggheten och säkerheten runt riksdagen har uppmärksammats av justitieministern som nyligen mötte olika aktörer för att diskutera frågan. Enligt justitieministern var syftet med mötet bl.a. att se vilka åtgärder som bör vidtas och enligt information som lämnades efter mötet avser regeringen att inleda en förutsättningslös process mellan regering och riksdag för att undersöka förutsättningarna för att utvidga skyddsobjektsområdet kring riksdagen. Vidare noterar utskottet beredningen av utredningsbetänkandet Allmänna sammankomster och Sveriges säkerhet och betänkandet Ledamoten i fokus – stödet till det parlamentariska arbetet och ledamotskapet. Utskottet anser att arbetet inte bör föregripas. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena som därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Säkerheten kring riksdagshusen m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att frågan om en officiell tjänstebostad för talmannen har utretts av 2023 års riksdagsutredning och att beredning av utredningens betänkande för närvarande pågår. Beredningen bör inte föregripas. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Villa Bonnier som talmansbostad" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande att det är talmannen som leder arbetet i kammaren och som fattar beslut om vilka debatter som ska tolkas till teckenspråk. Utskottet noterar vidare det arbete som pågår inom Riksdagsförvaltningen med att införa AI-genererade undertexter, med målsättningen att all video som publiceras till webb-tv-arkivet ska ha en undertext enligt det krav som ställs på tillgänglighet. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Teckenspråk i riksdagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet gör samma bedömning som tidigare om behandling av rekommendationer från Nordiska rådet och avstyrker motionen.

Ur avsnittet "Behandling av rekommendationer från Nordiska rådet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att frågan om rätt till tillträde till riksdagens lokaler för tidigare ledamöter nyligen utretts och att frågan senast behandlades av 2023 års riksdagsutredning i betänkandet Ledamoten i fokus – stödet till det parlamentariska arbetet och ledamotskapet. Betänkandet bereds för närvarande och det arbetet bör enligt utskottet inte föregripas. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att ta något initiativ till att avskaffa eller begränsa rätten för tidigare ledamöter att få tillträde till riksdagens lokaler. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Tillträde till riksdagens lokaler" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande att frågor om resebidrag för gymnasieklassers besök i riksdagen avser Riksdagsförvaltningens verksamhet och att beslutanderätten i första hand ligger hos Riksdagsförvaltningens ledning. Utskottet noterar att Riksdagsförvaltningen har gjort en översyn av handläggningen av resebidrag för att bättre utnyttja avsatta medel. Vidare noterar utskottet att riksdagen beslutat att höja budgeten för resebidrag fr.o.m. 2025 och att ytterligare medel för resebidrag till skolor avsatts för 2026 så att fler skolor ska kunna göra studiebesök i riksdagen. Mot den bakgrunden avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Resebidrag för besök i riksdagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner inte skäl att ta något sådant initiativ om öppna licenser som motionären efterfrågar. Utskottet noterar att Riksdagsförvaltningen under 2026 planerar att påbörja ett arbete med att bl.a. se över frågan om användningen av öppna licenser. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Öppen licensiering av riksdagens information" i betänkandet. Läs betänkandet

Motionerna tar upp frågor som på olika sätt avser Riksdagsförvaltningens verksamhet. Beslutanderätten i dessa frågor ligger i första hand hos Riksdagsförvaltningens ledning. När det gäller porträtt av statschefen i riksdagen noterar utskottet att det sedan 2021 finns en porträttmedaljong av Sveriges konung utanför finansutskottets sessionssal. Vidare noterar utskottet när det gäller minnet av Dag Hammarskjöld att ett sammanträdesrum i Riksdagshuset har fått namnet Dag Hammarskjölds rum och invigdes 2021. Utskottet vill, liksom vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden, påminna om de kanaler som finns för att framföra synpunkter till Riksdagsförvaltningens ledning, exempelvis ledamotsrådet. Motionsyrkandena avstyrks.

Reservationer

1.

Insyn i registret över riksdagsledamöternas ekonomiska intressen, punkt 10 (S, V)

av Jennie Nilsson (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Jessica Wetterling (V) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 11.

Ställningstagande

I en demokrati är förtroendet mellan folkvalda och medborgare avgörande. Transparens är det starkaste skyddet mot korruption, jäv och otillbörlig påverkan. Riksdagens ekonomiska register över ledamöternas aktieinnehav, styrelseuppdrag och andra ekonomiska intressen bör därför göras mer lättillgängligt. Registret är offentligt och kan begäras ut men trösklarna bör sänkas ytterligare genom att uppgifterna publiceras på riksdagens webbplats.

2.

Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, punkt 11 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkandena 5 och 6 samt

avslår motionerna

2025/26:342 av Bo Broman och Eric Westroth (båda SD),

2025/26:700 av Cecilia Rönn (L),

2025/26:3066 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 3 och 4 samt

2025/26:3076 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Riksdagsledamöternas höga arvoden riskerar att skapa en förtroendeklyfta mellan de folkvalda ledamöterna och de människor de representerar. Arvodet måste vara tillräckligt högt för att så många som möjligt ska kunna tänka sig att ställa upp på ett riksdagsuppdrag och för att lagstiftare ska vara omutbara och inte påverkas av ekonomiska hänsyn i sitt beslutsfattande. Arvodets storlek bör motsvara ett prisbasbelopp per månad. Utöver det bör de extra arvoden som betalas ut för olika uppdrag som är direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas. Om arbetsuppgifterna fördelas inom partigrupperna så att arbetsbördan blir densamma för alla kan extraarvodena avskaffas. Riksdagsstyrelsen bör återkomma med förslag som innebär att nivån på riksdagsledamöternas grundarvode binds till ett prisbasbelopp per månad och att extra ersättningar för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas.

3.

Översyn av förtroendevaldas villkor m.m., punkt 12 (C)

av Fredrik Lindstål (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 19 och

avslår motionerna

2025/26:1406 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2025/26:1663 av Carl Nordblom (M).

Ställningstagande

Det är viktigt för det demokratiska arbetet att riksdagens ledamöter regelbundet sammanträder på plats i Stockholm. Men arbetet i den egna valkretsen är samtidigt en stor och viktig del av riksdagsuppdraget. Coronapandemin visade att det finns stora möjligheter till större flexibilitet i fråga om arbetsformerna utan att det demokratiska arbetet blir lidande. Större möjligheter att kombinera förtroendeuppdraget med familjeliv skulle vidare uppmuntra och underlätta för fler att söka sig till sådana uppdrag. Riksdagsstyrelsen bör därför låta genomföra en översyn av förtroendevaldas villkor i detta avseende och sedan lämna rekommendationer som syftar till att underlätta för fler att kombinera förtroendeuppdrag med arbete, familj och barn.

4.

Tillgänglighet i riksdagen, punkt 13 (V, MP)

av Jessica Wetterling (V) och Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3534 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP, M, L, S, C, SD, KD, V).

Ställningstagande

Tillgängligheten i riksdagen är inte den bästa. Det förekommer bl.a. att hissar är ur funktion eller att information om tillgängligheten med t.ex. hörslingor i olika rum inte stämmer. För riksdagens trovärdighet i funktionsrättsfrågor är det avgörande att de egna lokalerna är tillgängliga för alla, oavsett funktionalitet. Ambitionen måste vara hög även om riksdagens hus är gamla. Det bör därför införas en rutin som innebär att riksdagens lokalansvariga regelbundet, exempelvis en gång per år, genomför en översyn av tillgängligheten, föreslår förbättringar och tillgängliggör information om det aktuella läget i samtliga lokaler. Det vore också önskvärt att det på riksdagens bekostnad finns möjlighet att anlita teckenspråkstolk till stora arrangemang som t.ex. den årligt återkommande funktionsrättsriksdagen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Riksdagsförvaltningens verksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet