Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende

Utskottet delar regeringens bedömning att skyddet för grundlagarna bör stärkas genom att det ställs upp ytterligare krav för att de ska kunna ändras. Som regeringen framhåller kan framtida ändringar i opinionen medföra att idéer om demokrati, rättsstat och respekten för grundläggande fri- och rättigheter hamnar under tryck, vilket kan leda till krav på att grundlagarnas reglering av dessa frågor ändras. En sådan utveckling har kunnat konstateras i flera länder i vår omvärld. Grundlagsändringar har då inte sällan skett plötsligt och många gånger med påståenden om att de är demokratiskt legitima, nödvändiga och i överensstämmelse med folkviljan. Det kan inte uteslutas att en motsvarande utveckling äger rum också i Sverige. Utskottet anser liksom regeringen att kraven på kvalificerad majoritet och kvorum ska gälla vid alla grundlagsändringar och att det inte finns skäl att införa en s.k. evighetsklausul med innebörden att vissa grundläggande bestämmelser inte alls ska kunna ändras.

Utvecklingen i delar av Europa under senare år visar också på vikten av ett oberoende domstolsväsende och av att domstolar och domare skyddas från otillbörlig påverkan från framför allt den verkställande makten. Utskottet delar regeringens bedömning att det därför finns skäl att göra vissa ändringar i regeringsformens bestämmelser för att skapa ett starkare och mer långsiktigt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende.

Utskottet ställer sig bakom regeringens överväganden och förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet om avslag på regeringens förslag i de delar det avser formerna för ändring av regeringsformen och riksdagsordningen. Utskottet avstyrker därmed även motionsyrkandena om tillkännagivanden i samma ämne om ett mindre långtgående förslag och om en s.k. evighetsklausul. Med hänsyn till att skyddet för domstolarnas oberoende har övervägts i det aktuella lagstiftningsärendet avstyrks även motionsyrkandet som rör Domarnämnden och domstolarnas självständighet. Yrkandet om att regeringen ska återkomma med förslag om kvalificerad majoritet vid grundlagsändringar avstyrks med hänsyn till att det får anses tillgodosett.

Beslut att ändra grundlag fattas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Även ändring av en huvudbestämmelse i riksdagsordningen beslutas som huvudregel på motsvarande sätt. Utskottet föreslår därför att riksdagen som vilande antar regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.

Reservationer

1.

Grundlagsförslaget och ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser, punkt 1 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i regeringsformen i de delar det avser 8 kap. 14, 17 och 18 §§ samt antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen i övrigt,

2. lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser 9 kap. 24 § samt antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen i övrigt.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3429 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 1,

bifaller delvis proposition 2024/25:165 punkterna 1 och 2 samt avslår motion

2024/25:1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

När en grundlag ska ändras tillämpas en särskild beslutsordning som innebär att det krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval. Denna ordning innebär redan i dag ett starkt skydd för grundlagarna och säkerställer att förändringar sker med eftertanke och ger utrymme för debatt.

I den aktuella propositionen föreslår regeringen att det vid det andra riksdagsbeslutet ska ställas krav på minst två tredjedelars majoritet, s.k. kvalificerad majoritet Vi välkomnar åtgärder som syftar till att stärka den konstitutionella stabiliteten över tid och anser att det kan finnas skäl att sätta ett starkare lås för ändring av vissa fundamentala delar. Enligt vår mening är dock detta förslag alltför långtgående och bör inte genomföras. Ett generellt krav på kvalificerad majoritet för alla grundlagsändringar kan innebära ett hinder för en stabil, långsiktig och nödvändig grundlagsutveckling. Som förslaget är utformat riskerar det att leda till att nödvändiga, brådskande eller tekniska förändringar som stöds av en kammarmajoritet kan blockeras av en förhållandevis liten minoritet. Enligt vår mening bör riksdagen därför avslå propositionen i de delar den avser formerna för ändringar i grundlagarna och riksdagsordningen.

2.

Ett mindre långtgående förslag om formerna för ändring av grundlag, punkt 2 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3429 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens förslag innebär att kravet på kvalificerad majoritet vid det andra beslutet ska gälla vid alla grundlagsändringar. Enligt vår mening går förslaget alltför långt. Vi välkomnar åtgärder som syftar till att stärka den konstitutionella stabiliteten över tid och anser att det kan finnas skäl att sätta ett starkare lås för ändring av vissa fundamentala delar. En ordning där de delar av grundlagen som reglerar de centrala demokratiska reglerna underställs strängare majoritetskrav, medan andra grundlagsreglerade bestämmelser även i fortsättningen ska kunna ändras med enkel majoritet i en andra omröstning enligt vad som gäller i dag, bör inte avfärdas utan utredas grundligare.

Vi anser således att kravet på en kvalificerad majoritet vid den andra omröstningen endast bör gälla vissa delar av grundlagarna som är av central betydelse för demokratin, medan andra delar av grundlagarna bör kunna ändras med en enkel majoritet.

Ur avsnittet "Grundlagsförslaget och ändringar i riksdagsordningen m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att skyddet för grundlagarna bör stärkas genom att det ställs upp ytterligare krav för att de ska kunna ändras. Som regeringen framhåller kan framtida ändringar i opinionen medföra att idéer om demokrati, rättsstat och respekten för grundläggande fri- och rättigheter hamnar under tryck, vilket kan leda till krav på att grundlagarnas reglering av dessa frågor ändras. En sådan utveckling har kunnat konstateras i flera länder i vår omvärld. Grundlagsändringar har då inte sällan skett plötsligt och många gånger med påståenden om att de är demokratiskt legitima, nödvändiga och i överensstämmelse med folkviljan. Det kan inte uteslutas att en motsvarande utveckling äger rum också i Sverige. Utskottet anser liksom regeringen att kraven på kvalificerad majoritet och kvorum ska gälla vid alla grundlagsändringar och att det inte finns skäl att införa en s.k. evighetsklausul med innebörden att vissa grundläggande bestämmelser inte alls ska kunna ändras.

Utvecklingen i delar av Europa under senare år visar också på vikten av ett oberoende domstolsväsende och av att domstolar och domare skyddas från otillbörlig påverkan från framför allt den verkställande makten. Utskottet delar regeringens bedömning att det därför finns skäl att göra vissa ändringar i regeringsformens bestämmelser för att skapa ett starkare och mer långsiktigt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende.

Utskottet ställer sig bakom regeringens överväganden och förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet om avslag på regeringens förslag i de delar det avser formerna för ändring av regeringsformen och riksdagsordningen. Utskottet avstyrker därmed även motionsyrkandena om tillkännagivanden i samma ämne om ett mindre långtgående förslag och om en s.k. evighetsklausul. Med hänsyn till att skyddet för domstolarnas oberoende har övervägts i det aktuella lagstiftningsärendet avstyrks även motionsyrkandet som rör Domarnämnden och domstolarnas självständighet. Yrkandet om att regeringen ska återkomma med förslag om kvalificerad majoritet vid grundlagsändringar avstyrks med hänsyn till att det får anses tillgodosett.

Beslut att ändra grundlag fattas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Även ändring av en huvudbestämmelse i riksdagsordningen beslutas som huvudregel på motsvarande sätt. Utskottet föreslår därför att riksdagen som vilande antar regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.

Reservationer

1.

Grundlagsförslaget och ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser, punkt 1 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i regeringsformen i de delar det avser 8 kap. 14, 17 och 18 §§ samt antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen i övrigt,

2. lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser 9 kap. 24 § samt antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen i övrigt.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3429 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 1,

bifaller delvis proposition 2024/25:165 punkterna 1 och 2 samt avslår motion

2024/25:1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

När en grundlag ska ändras tillämpas en särskild beslutsordning som innebär att det krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval. Denna ordning innebär redan i dag ett starkt skydd för grundlagarna och säkerställer att förändringar sker med eftertanke och ger utrymme för debatt.

I den aktuella propositionen föreslår regeringen att det vid det andra riksdagsbeslutet ska ställas krav på minst två tredjedelars majoritet, s.k. kvalificerad majoritet Vi välkomnar åtgärder som syftar till att stärka den konstitutionella stabiliteten över tid och anser att det kan finnas skäl att sätta ett starkare lås för ändring av vissa fundamentala delar. Enligt vår mening är dock detta förslag alltför långtgående och bör inte genomföras. Ett generellt krav på kvalificerad majoritet för alla grundlagsändringar kan innebära ett hinder för en stabil, långsiktig och nödvändig grundlagsutveckling. Som förslaget är utformat riskerar det att leda till att nödvändiga, brådskande eller tekniska förändringar som stöds av en kammarmajoritet kan blockeras av en förhållandevis liten minoritet. Enligt vår mening bör riksdagen därför avslå propositionen i de delar den avser formerna för ändringar i grundlagarna och riksdagsordningen.

2.

Ett mindre långtgående förslag om formerna för ändring av grundlag, punkt 2 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3429 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens förslag innebär att kravet på kvalificerad majoritet vid det andra beslutet ska gälla vid alla grundlagsändringar. Enligt vår mening går förslaget alltför långt. Vi välkomnar åtgärder som syftar till att stärka den konstitutionella stabiliteten över tid och anser att det kan finnas skäl att sätta ett starkare lås för ändring av vissa fundamentala delar. En ordning där de delar av grundlagen som reglerar de centrala demokratiska reglerna underställs strängare majoritetskrav, medan andra grundlagsreglerade bestämmelser även i fortsättningen ska kunna ändras med enkel majoritet i en andra omröstning enligt vad som gäller i dag, bör inte avfärdas utan utredas grundligare.

Vi anser således att kravet på en kvalificerad majoritet vid den andra omröstningen endast bör gälla vissa delar av grundlagarna som är av central betydelse för demokratin, medan andra delar av grundlagarna bör kunna ändras med en enkel majoritet.

Ur avsnittet "Grundlagsförslaget och ändringar i riksdagsordningen m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att skyddet för grundlagarna bör stärkas genom att det ställs upp ytterligare krav för att de ska kunna ändras. Som regeringen framhåller kan framtida ändringar i opinionen medföra att idéer om demokrati, rättsstat och respekten för grundläggande fri- och rättigheter hamnar under tryck, vilket kan leda till krav på att grundlagarnas reglering av dessa frågor ändras. En sådan utveckling har kunnat konstateras i flera länder i vår omvärld. Grundlagsändringar har då inte sällan skett plötsligt och många gånger med påståenden om att de är demokratiskt legitima, nödvändiga och i överensstämmelse med folkviljan. Det kan inte uteslutas att en motsvarande utveckling äger rum också i Sverige. Utskottet anser liksom regeringen att kraven på kvalificerad majoritet och kvorum ska gälla vid alla grundlagsändringar och att det inte finns skäl att införa en s.k. evighetsklausul med innebörden att vissa grundläggande bestämmelser inte alls ska kunna ändras.

Utvecklingen i delar av Europa under senare år visar också på vikten av ett oberoende domstolsväsende och av att domstolar och domare skyddas från otillbörlig påverkan från framför allt den verkställande makten. Utskottet delar regeringens bedömning att det därför finns skäl att göra vissa ändringar i regeringsformens bestämmelser för att skapa ett starkare och mer långsiktigt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende.

Utskottet ställer sig bakom regeringens överväganden och förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet om avslag på regeringens förslag i de delar det avser formerna för ändring av regeringsformen och riksdagsordningen. Utskottet avstyrker därmed även motionsyrkandena om tillkännagivanden i samma ämne om ett mindre långtgående förslag och om en s.k. evighetsklausul. Med hänsyn till att skyddet för domstolarnas oberoende har övervägts i det aktuella lagstiftningsärendet avstyrks även motionsyrkandet som rör Domarnämnden och domstolarnas självständighet. Yrkandet om att regeringen ska återkomma med förslag om kvalificerad majoritet vid grundlagsändringar avstyrks med hänsyn till att det får anses tillgodosett.

Beslut att ändra grundlag fattas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Även ändring av en huvudbestämmelse i riksdagsordningen beslutas som huvudregel på motsvarande sätt. Utskottet föreslår därför att riksdagen som vilande antar regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.

Reservationer

1.

Grundlagsförslaget och ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser, punkt 1 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i regeringsformen i de delar det avser 8 kap. 14, 17 och 18 §§ samt antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen i övrigt,

2. lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser 9 kap. 24 § samt antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen i övrigt.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3429 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 1,

bifaller delvis proposition 2024/25:165 punkterna 1 och 2 samt avslår motion

2024/25:1934 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

När en grundlag ska ändras tillämpas en särskild beslutsordning som innebär att det krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval. Denna ordning innebär redan i dag ett starkt skydd för grundlagarna och säkerställer att förändringar sker med eftertanke och ger utrymme för debatt.

I den aktuella propositionen föreslår regeringen att det vid det andra riksdagsbeslutet ska ställas krav på minst två tredjedelars majoritet, s.k. kvalificerad majoritet Vi välkomnar åtgärder som syftar till att stärka den konstitutionella stabiliteten över tid och anser att det kan finnas skäl att sätta ett starkare lås för ändring av vissa fundamentala delar. Enligt vår mening är dock detta förslag alltför långtgående och bör inte genomföras. Ett generellt krav på kvalificerad majoritet för alla grundlagsändringar kan innebära ett hinder för en stabil, långsiktig och nödvändig grundlagsutveckling. Som förslaget är utformat riskerar det att leda till att nödvändiga, brådskande eller tekniska förändringar som stöds av en kammarmajoritet kan blockeras av en förhållandevis liten minoritet. Enligt vår mening bör riksdagen därför avslå propositionen i de delar den avser formerna för ändringar i grundlagarna och riksdagsordningen.

2.

Ett mindre långtgående förslag om formerna för ändring av grundlag, punkt 2 (SD)

av Michael Rubbestad (SD) och Fredrik Lindahl (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3429 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens förslag innebär att kravet på kvalificerad majoritet vid det andra beslutet ska gälla vid alla grundlagsändringar. Enligt vår mening går förslaget alltför långt. Vi välkomnar åtgärder som syftar till att stärka den konstitutionella stabiliteten över tid och anser att det kan finnas skäl att sätta ett starkare lås för ändring av vissa fundamentala delar. En ordning där de delar av grundlagen som reglerar de centrala demokratiska reglerna underställs strängare majoritetskrav, medan andra grundlagsreglerade bestämmelser även i fortsättningen ska kunna ändras med enkel majoritet i en andra omröstning enligt vad som gäller i dag, bör inte avfärdas utan utredas grundligare.

Vi anser således att kravet på en kvalificerad majoritet vid den andra omröstningen endast bör gälla vissa delar av grundlagarna som är av central betydelse för demokratin, medan andra delar av grundlagarna bör kunna ändras med en enkel majoritet.

Ur avsnittet "Grundlagsförslaget och ändringar i riksdagsordningen m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet