Minoritetsfrågor

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet liksom tidigare att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 17. Läs betänkandet

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet liksom tidigare att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7 och 17. Läs betänkandet

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet liksom tidigare att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7 och 17. Läs betänkandet

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet liksom tidigare att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7 och 17. Läs betänkandet

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet liksom tidigare att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7 och 17. Läs betänkandet

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet liksom tidigare att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 17. Läs betänkandet

Liksom tidigare kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete för att stärka judiskt liv i Sverige och mot antisemitism. Sedan juni 2025 bidrar dessutom den nationella strategin för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism med en struktur för det nationella arbetet under perioden 2025–2034. I november 2025 tillsatte regeringen också en nationell samordnare för strategin. Utskottet delar motionärernas oro för den rådande situationen med en tilltagande antisemitism under de senaste åren och vill liksom tidigare framhålla vikten av arbetet mot antisemitism eftersom den utgör en grogrund för den förföljelse och de hot som inte bara funnits i historien utan dessvärre även finns i dag. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet emellertid inte skäl att förorda några tillkännagivanden i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av åtgärder för romsk inkludering såväl nationellt som inom EU, och av vikten att synliggöra och motverka antiziganism. Utskottet noterar det arbete som pågår och att det görs en årlig uppföljning av strategin för romsk inkludering där uppföljningsmyndigheten också lämnar rekommendationer till regeringen. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därför.

I fråga om en sanningskommission om romernas situation vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och är således inte berett att ta något initiativ till en sådan kommission. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet noterar att det under det senaste året har vidtagits ytterligare åtgärder efter förslag från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet och utskottet ser därmed inte skäl att förorda några tillkännagivanden i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Inte heller när det gäller en sanningskommission för sverigefinnar är utskottet berett att ta något initiativ. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övriga nationella minoriteter" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 12 och 14. Läs betänkandet

Liksom tidigare kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete för att stärka judiskt liv i Sverige och mot antisemitism. Sedan juni 2025 bidrar dessutom den nationella strategin för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism med en struktur för det nationella arbetet under perioden 2025–2034. I november 2025 tillsatte regeringen också en nationell samordnare för strategin. Utskottet delar motionärernas oro för den rådande situationen med en tilltagande antisemitism under de senaste åren och vill liksom tidigare framhålla vikten av arbetet mot antisemitism eftersom den utgör en grogrund för den förföljelse och de hot som inte bara funnits i historien utan dessvärre även finns i dag. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet emellertid inte skäl att förorda några tillkännagivanden i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av åtgärder för romsk inkludering såväl nationellt som inom EU, och av vikten att synliggöra och motverka antiziganism. Utskottet noterar det arbete som pågår och att det görs en årlig uppföljning av strategin för romsk inkludering där uppföljningsmyndigheten också lämnar rekommendationer till regeringen. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därför.

I fråga om en sanningskommission om romernas situation vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och är således inte berett att ta något initiativ till en sådan kommission. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet noterar att det under det senaste året har vidtagits ytterligare åtgärder efter förslag från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet och utskottet ser därmed inte skäl att förorda några tillkännagivanden i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Inte heller när det gäller en sanningskommission för sverigefinnar är utskottet berett att ta något initiativ. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övriga nationella minoriteter" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 10, 11, 12 och 14. Läs betänkandet

Liksom tidigare kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete för att stärka judiskt liv i Sverige och mot antisemitism. Sedan juni 2025 bidrar dessutom den nationella strategin för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism med en struktur för det nationella arbetet under perioden 2025–2034. I november 2025 tillsatte regeringen också en nationell samordnare för strategin. Utskottet delar motionärernas oro för den rådande situationen med en tilltagande antisemitism under de senaste åren och vill liksom tidigare framhålla vikten av arbetet mot antisemitism eftersom den utgör en grogrund för den förföljelse och de hot som inte bara funnits i historien utan dessvärre även finns i dag. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet emellertid inte skäl att förorda några tillkännagivanden i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av åtgärder för romsk inkludering såväl nationellt som inom EU, och av vikten att synliggöra och motverka antiziganism. Utskottet noterar det arbete som pågår och att det görs en årlig uppföljning av strategin för romsk inkludering där uppföljningsmyndigheten också lämnar rekommendationer till regeringen. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därför.

I fråga om en sanningskommission om romernas situation vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och är således inte berett att ta något initiativ till en sådan kommission. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet noterar att det under det senaste året har vidtagits ytterligare åtgärder efter förslag från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet och utskottet ser därmed inte skäl att förorda några tillkännagivanden i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Inte heller när det gäller en sanningskommission för sverigefinnar är utskottet berett att ta något initiativ. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övriga nationella minoriteter" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 11, 12 och 14. Läs betänkandet

Liksom tidigare kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete för att stärka judiskt liv i Sverige och mot antisemitism. Sedan juni 2025 bidrar dessutom den nationella strategin för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism med en struktur för det nationella arbetet under perioden 2025–2034. I november 2025 tillsatte regeringen också en nationell samordnare för strategin. Utskottet delar motionärernas oro för den rådande situationen med en tilltagande antisemitism under de senaste åren och vill liksom tidigare framhålla vikten av arbetet mot antisemitism eftersom den utgör en grogrund för den förföljelse och de hot som inte bara funnits i historien utan dessvärre även finns i dag. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet emellertid inte skäl att förorda några tillkännagivanden i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av åtgärder för romsk inkludering såväl nationellt som inom EU, och av vikten att synliggöra och motverka antiziganism. Utskottet noterar det arbete som pågår och att det görs en årlig uppföljning av strategin för romsk inkludering där uppföljningsmyndigheten också lämnar rekommendationer till regeringen. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därför.

I fråga om en sanningskommission om romernas situation vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och är således inte berett att ta något initiativ till en sådan kommission. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet noterar att det under det senaste året har vidtagits ytterligare åtgärder efter förslag från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet och utskottet ser därmed inte skäl att förorda några tillkännagivanden i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Inte heller när det gäller en sanningskommission för sverigefinnar är utskottet berett att ta något initiativ. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övriga nationella minoriteter" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10, 11 och 14. Läs betänkandet

Liksom tidigare kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete för att stärka judiskt liv i Sverige och mot antisemitism. Sedan juni 2025 bidrar dessutom den nationella strategin för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism med en struktur för det nationella arbetet under perioden 2025–2034. I november 2025 tillsatte regeringen också en nationell samordnare för strategin. Utskottet delar motionärernas oro för den rådande situationen med en tilltagande antisemitism under de senaste åren och vill liksom tidigare framhålla vikten av arbetet mot antisemitism eftersom den utgör en grogrund för den förföljelse och de hot som inte bara funnits i historien utan dessvärre även finns i dag. Mot bakgrund av det arbete som pågår ser utskottet emellertid inte skäl att förorda några tillkännagivanden i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Utskottet vill vidare framhålla vikten av åtgärder för romsk inkludering såväl nationellt som inom EU, och av vikten att synliggöra och motverka antiziganism. Utskottet noterar det arbete som pågår och att det görs en årlig uppföljning av strategin för romsk inkludering där uppföljningsmyndigheten också lämnar rekommendationer till regeringen. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks därför.

I fråga om en sanningskommission om romernas situation vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande och är således inte berett att ta något initiativ till en sådan kommission. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet noterar att det under det senaste året har vidtagits ytterligare åtgärder efter förslag från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Betänkandet bereds fortfarande inom Regeringskansliet och utskottet ser därmed inte skäl att förorda några tillkännagivanden i enlighet med det som föreslås i motionsyrkandena, som därmed avstyrks.

Inte heller när det gäller en sanningskommission för sverigefinnar är utskottet berett att ta något initiativ. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övriga nationella minoriteter" i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 9, 10, 11 och 12. Läs betänkandet

Utskottet finner liksom tidigare inte skäl att ta något initiativ i fråga om att inrätta informationscentrum om nationella minoriteter. Samtidigt vidhåller utskottet vikten av att öka kunskapen i samhället om de nationella minoriteterna och deras språk och kultur samt om den nationella minoritetspolitiken. Utskottet noterar det arbete som pågår och avstyrker motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sitt ställningstagande i fråga om ett nationellt centrum för romska frågor och avstyrker därmed motionsyrkandena om att inrätta ett sådant centrum. Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att arbetet med strategin för romsk inkludering fortsätter för att nå strategins mål.

I fråga om övriga insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna vill utskottet liksom tidigare inledningsvis framhålla vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoriteternas språk och kultur. Av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och språklagen följer flera rättigheter för de nationella minoriteterna. Utskottet noterar det arbete som pågår och att minoritetspolitiken följs upp löpande. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

När det gäller tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken har utskottet tidigare avstyrkt liknande förslag i motionsyrkanden med hänvisning till att betänkandet av Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken bereds inom Regeringskansliet. Den beredningen pågår fortfarande. Utskottet noterar samtidigt att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tagit över uppföljningsansvaret för minoritetspolitiken från Länsstyrelsen i Stockholms län. Utskottet noterar vidare att uppföljningsmyndigheterna lämnat rekommendationer till regeringen i fråga om tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ i enlighet med det som förordas i motionerna och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Minoritetspolitikens genomförande" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 16. Läs betänkandet

Utskottet finner liksom tidigare inte skäl att ta något initiativ i fråga om att inrätta informationscentrum om nationella minoriteter. Samtidigt vidhåller utskottet vikten av att öka kunskapen i samhället om de nationella minoriteterna och deras språk och kultur samt om den nationella minoritetspolitiken. Utskottet noterar det arbete som pågår och avstyrker motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sitt ställningstagande i fråga om ett nationellt centrum för romska frågor och avstyrker därmed motionsyrkandena om att inrätta ett sådant centrum. Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att arbetet med strategin för romsk inkludering fortsätter för att nå strategins mål.

I fråga om övriga insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna vill utskottet liksom tidigare inledningsvis framhålla vikten av att bevara, stärka och öka tillgången till minoriteternas språk och kultur. Av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och språklagen följer flera rättigheter för de nationella minoriteterna. Utskottet noterar det arbete som pågår och att minoritetspolitiken följs upp löpande. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

När det gäller tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken har utskottet tidigare avstyrkt liknande förslag i motionsyrkanden med hänvisning till att betänkandet av Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken bereds inom Regeringskansliet. Den beredningen pågår fortfarande. Utskottet noterar samtidigt att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tagit över uppföljningsansvaret för minoritetspolitiken från Länsstyrelsen i Stockholms län. Utskottet noterar vidare att uppföljningsmyndigheterna lämnat rekommendationer till regeringen i fråga om tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken. Utskottet ser inte skäl att ta några initiativ i enlighet med det som förordas i motionerna och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Minoritetspolitikens genomförande" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 15. Läs betänkandet

I fråga om ratificering av ILO:s konvention nr 169 vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande att det är angeläget att konventionen inte ratificeras innan de rättsliga förutsättningarna och konsekvenserna av en ratificering är utredda. Utskottet är inte berett att ta något initiativ i frågan. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Utskottet vidhåller också sina tidigare ställningstaganden i fråga om FN:s urfolksdeklaration. Genom bestämmelser i lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket har det offentliga en skyldighet att konsultera Sametinget, och i vissa fall en sameby eller en samisk organisation, innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller frågan om urfolksstatus noterar utskottet liksom tidigare att Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset anser att frågan om minoritetens status behöver utredas ytterligare. Kommissionens betänkande bereds inom Regeringskansliet och resultatet av beredningen bör inte föregripas. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Status och rättigheter för nationella minoriteter och urfolk" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

I fråga om en samisk språklag vidhåller utskottet sitt tidigare ställningstagande. Som framgår av det föregående är samiska ett av de nationella minoritetsspråken och samer har genom språklagen, lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt skollagen flera rättigheter kopplat till samiska. Utskottet noterar att Sametingets skrivelse om en samisk språklag fortfarande är under beredning inom Regeringskansliet. Mot den bakgrunden avstyrks motionsyrkandena.

När det gäller förslagen om älvdalskans ställning anser utskottet liksom tidigare att riksdagen inte bör ta några initiativ i enlighet med det som förordas i motionsyrkandena, som därmed avstyrks. Detta förändrar inte utskottets syn på att det finns ett stort värde i att älvdalskan bevaras som en del av det svenska kulturarvet och förs vidare till kommande generationer. Utskottet ser också positivt på de åtgärder som vidtas på både statlig och kommunal nivå för att göra detta möjligt.

I fråga om teckenspråk som minoritetsspråk vidhåller utskottet sin uppfattning att teckenspråket inte kan anses falla inom ramen för syftet med minoritetsspråkskonventionen med dess anknytning till urbefolkningar och andra nationella minoriteter. Därmed avstyrks motionsyrkandena. Utskottet vill samtidigt i likhet med tidigare framhålla att det allmänna enligt språklagen har ett ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket, och det finns starka skäl för att ett sådant stöd lämnas för att främja de dövas möjligheter i skilda hänseenden.

Inte heller arabiskan kan anses falla inom ramen för syftet med minoritetsspråkskonventionen och motionsyrkandet avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Ratificering av ILO:s konvention nr 169, punkt 1 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2787 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1 och

bifaller delvis motionerna

2025/26:3424 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 28.

Ställningstagande

Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk innehåller ett antal bestämmelser och åtaganden till skydd för urfolk. Ett grundläggande krav enligt konventionen är att urfolk till fullo ska åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Av konventionen följer att det måste vidtas åtgärder mot diskriminering och utformas särskilda insatser som främjar de berörda folkens sociala och ekonomiska rättigheter och som skyddar deras andliga och kulturella värden. Konventionen skapar inga nya markrättigheter men ställer krav på att de markrättigheter som finns ska erkännas och respekteras samt att samernas renskötselrätt respekteras på motsvarande sätt som andra markrättigheter i Sverige. Konventionen ger inte samebyarna vetorätt, däremot rätt till samråd.

Sverige var drivande för att få till stånd ILO:s konvention nr 169 redan 1989 men har ännu inte ratificerat den. Det som hindrat en ratificering av konventionen är framför allt att Sverige inte uppfyller förpliktelserna i konventionens artikel 14 om markrättigheter och att frågor kring samernas rätt till land och vatten inte har lösts. Olika starka intressen och olika rättigheter står mot varandra. FN:s rasdiskrimineringskommitté har uttalat sin oro över förmodade begränsningar i den traditionella nyttjanderätten till betesmark för renskötseln.

Högsta domstolen (HD) meddelade i januari 2020 dom i det s.k. Girjasmålet. Den långdragna tvisten handlade delvis om upplåtelserätten till småviltsjakt och fiske inom en samebys område ovanför odlingsgränsen. Där rättsläget tidigare varit oklart är det nu klarlagt att urminnes hävd medför en rätt för samebyn att använda marken och fatta beslut om hur den ska användas när det gäller småviltsjakt och fiske. I HD hävdade statens ombud att skyldigheterna enligt urfolksrätten inte gäller Sverige eftersom ”krav på erkännande av ILO:s konvention nr 169 konsekvent avvisats av den svenska lagstiftaren”. I domen uttalar dock HD att konventionen inte ratificerats av Sverige men att den ändå i delar är bindande för staten då den har blivit internationell sedvanerätt.

Vänsterpartiet anser att Girjasdomen måste få konsekvenser i lagstiftningen. För att undvika ytterligare rättsliga tvister och för att stärka förutsättningarna för olika samiska näringar utöver renskötseln, såsom fiske, småviltsjakt och hantverk, behöver den svenska samepolitiken förändras på en rad områden. En del i detta är att regeringens åtagande i fråga om ILO:s konvention nr 169 bör skärpas och preciseras. Den sammantagna situationen för samerna kräver att regeringen på allvar tar tag i frågan för att kunna garantera samerna deras rättigheter som urfolk. Det krävs ett större engagemang från regeringens sida för att skapa det samförstånd mellan olika intressenter som är en förutsättning för en ratificering av konventionen. Regeringen bör således återkomma till riksdagen med ett förslag om att ratificera ILO:s konvention nr 169.

2.

Ratificering av ILO:s konvention nr 169, punkt 1 (MP)

av Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3424 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 28 och

bifaller delvis motion

2025/26:2787 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Det främsta folkrättsliga instrumentet för skydd av urfolk är Internationella arbetsorganisationens konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk. Konventionen antogs av ILO 1989 för att stärka erkännandet av urfolks rätt till mark, vatten och naturresurser. När konventionen skulle antas var Sveriges representanter drivande i ett antagande och tog bl.a. initiativ till en resolution som uppmanade övriga medlemsstater att ratificera konventionen. I dag har fler än 20 länder ratificerat konventionen, däribland Danmark och Norge. Sverige har däremot inte anslutit sig, trots upprepad internationell kritik från bl.a. FN:s råd för mänskliga rättigheter, som har kommit med ett stort antal rekommendationer som Sverige ännu inte hörsammat.

Ur avsnittet "Språkstatusfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 19. Läs betänkandet