Offentlighet, sekretess och integritet

Avvägningen mellan offentlighet och skyddet av personuppgifter kräver noggranna överväganden och det pågår fortlöpande arbete med att åstadkomma en god balans. Utskottet anser att den befintliga regleringen av offentlighetsprincipen och förutsättningarna för att skydda uppgifter genom sekretess är väl avvägda. Detsamma gäller de bestämmelser om dataskydd som följer av bl.a. EU:s dataskyddsförordning och som gäller för både myndigheter och företag.

Utskottet noterar att en utredning nyligen har haft i uppdrag att se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter, i syfte att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs i sådana söktjänster. Det har också aviserats att en ny utredning ska tillsättas med uppdrag att utreda möjligheten till reglering genom vanlig lag. Vidare noterar utskottet den rättsliga prövning som pågår av ett svenskt fall i EU-domstolen samt pågående tillsyn hos Integritetsskyddsmyndigheten.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att ta några initiativ med anledning av motionsyrkandena. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Skydd av känsliga personuppgifter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår beredning av förslag om att öka insynen i fristående skolor, förskolor och fritidshem genom att införa offentlighetsprincipen i de verksamheterna. Utskottet noterar även beredningen av betänkandet Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning, där bedömningen görs att det finns ett ökat behov av insyn i SKR:s verksamhet och det föreslås att införande av handlingsoffentlighet ska utredas i särskild ordning. Utskottet noterar vidare beredningen av betänkandet Fler möjligheter till ökat välstånd. Utskottet, som inte vill föregripa resultatet av pågående arbeten, finner inte skäl att ta sådana initiativ som efterfrågas i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Handlingsoffentlighet i verksamheter som finansieras med skattemedel" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill i likhet med det som utskottet uttalat vid sin tidigare behandling av motsvarande motionsyrkanden betona vikten av att offentlighetsprincipen upprätthålls och att öppenhet och insyn värnas både nationellt och inom EU. Utskottet finner emellertid inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av det som anförs i motionen, och motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Offentlighetsprincipens tillämpning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill i likhet med vad utskottet tidigare uttalat framhålla vikten av att den enskildes personliga integritet värnas. Varje lagförslag måste föregås av noggranna överväganden av förslagets konsekvenser för den enskildes integritet, och en avvägning måste alltid göras mellan intresset av att skydda den enskildes integritet och det intresse som motiverar lagförslaget. Frågan om i vilken utsträckning den enskilde ska behöva tåla ett intrång i den personliga integriteten måste också bedömas med beaktande av det samlade integritetsintrång som den enskilde kan utsättas för. En inskränkning av skyddet för den personliga integriteten får inte gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som gett anledning till den.

Utskottet noterar att det, när det gäller regleringen om hemliga och preventiva tvångsmedel, för närvarande pågår arbete med att bl.a. göra en analys av den samlade regleringens konsekvenser för den personliga integriteten. Vidare noterar utskottet Integritetsskyddsmyndighetens skrivelse om utvecklingen på integritetsområdet och regeringens aviserade behandling av den. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att ta något sådant initiativ som efterfrågas i motionen. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Översyn av nya lagars konsekvenser för enskildas integritet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar i likhet med sitt tidigare ställningstagande att den digitala utvecklingen har medfört nya integritetsrisker och att det är viktigt att värna den personliga integriteten. Utskottet noterar att det under senare år antagits lagstiftning som bl.a. syftar till att värna den personliga integriteten i digitala miljöer. Mot den bakgrunden finner utskottet inte skäl att ta något initiativ med anledning av det som anförs i motionsyrkandet. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Personlig integritet och digital marknadsföring" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner inte skäl att ta ett sådant initiativ som efterfrågas i motionen. Motionen avstyrks.

Reservationer

1.

Informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, punkt 1 (S)

av Jennie Nilsson (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 9 och

2025/26:3652 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 17.

Ställningstagande

Sekretess kan vara ett hinder för myndigheter att samverka för att upptäcka fusk och bedrägerier. Den nya lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet ger ökade möjligheter att dela information för att välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet ska kunna förhindras. Nu är det dags att gå vidare med möjligheten att samarbeta och dela information för att arbeta förebyggande. Därför bör det göras en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen i syfte att stärka möjligheterna till samverkan för att förbättra vård och förhindra brott. Det allmänna har ett intresse av att offentliga system värnas mot brottsligt utnyttjande.

2.

Utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, punkt 3 (C)

av Muharrem Demirok (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 22.

Ställningstagande

En utredning bör tillsättas med uppdrag att stärka medborgarnas kontroll över hur det offentliga använder deras personliga data. Staten har fått nya möjligheter att övervaka medborgarna, bl.a. genom kamerabevakning och möjlighet till insyn i digitala kommunikationer. En sådan övervakning kan ha legitima skäl, exempelvis brottsbekämpning. Övervakningen måste dock utföras med respekt för enskildas rätt till personlig integritet. Individens kontroll över sina personliga data behöver skärpas liksom insynen i hur myndigheter och andra offentliga aktörer använder dessa uppgifter. Det bör övervägas att införa ett system i Sverige som innebär att medborgarna får information om när deras personliga data använts eller överförts från en myndighet till en annan, undantaget vissa situationer som t.ex. vid pågående brottsutredning.

3.

Handlingsoffentlighet i verksamheter som finansieras med skattemedel, punkt 4 (S, V)

av Jennie Nilsson (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Jessica Wetterling (V) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 10 och

avslår motion

2025/26:1989 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

Det är viktigt att resurser avsatta för välfärden används till att förbättra skolresultaten och ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg och vård – inte till stora vinstuttag. Pengar som är avsedda för skolan används dock till lyxkonsumtion för ägarna eller flyttas ut ur landet. Det förekommer också att HVB-hem drivs av kriminella och används för att finansiera organiserad brottslighet. Möjligheten till kontroll och sanktioner behöver förstärkas. Företagshemligheter kan aldrig gå före medborgarnas rätt till insyn. Det bör därför vara en självklarhet att offentlighetsprincipen ska gälla likvärdigt och oinskränkt för alla verksamheter som finansieras av skattemedel.

4.

Personlig integritet och digital marknadsföring, punkt 7 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 16.

Ställningstagande

Det samlas in stora mängder personuppgifter när vi använder sociala medierplattformar, appar, elektroniska enheter, banktjänster och välfärdssystem. Personuppgifter som samlas in på internet kan utnyttjas vid sådan digital marknadsföring som med hjälp av spårning och profilering riktas mot enskilda personer eller mindre grupper av konsumenter, s.k. övervakningsbaserad reklam. Insamlade personuppgifter kan komma att utnyttjas i övervakningssyfte. Därför behövs det en ökad kontroll och ett stärkt skydd för den personliga integriteten när det gäller digital marknadsföring. Många sociala medier-plattformar, appar och webbplatser är baserade i länder utanför EU och det medför bl.a. minskad möjlighet till kontroll. Jag anser att regeringen bör agera för att stärka enskildas integritet när det gäller digital marknadsföring. Det bör tillsättas en utredning för att se över omfattningen av den digitala marknadsföringen ur ett integritetsperspektiv i syfte att ta fram åtgärder för att bättre kontrollera den.

5.

Integritetsskyddsmyndighetens uppdrag, punkt 8 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 18.

Ställningstagande

Under de senaste åren har det rapporterats om ett stort antal fall av personuppgiftsincidenter. En personuppgiftsincident kan t.ex. innebära att personuppgifter obehörigen röjs, vilket kan medföra risker för registrerades fri- och rättigheter, få allvarliga konsekvenser för enskilda och påverka tilltron till den som har behandlat personuppgifterna. Jag anser därför att Integritetsskyddsmyndighetens uppdrag att förebygga personuppgiftsincidenter bör stärkas.

Ur avsnittet "Offentliggörande av de s.k. Stasiarkiven" i betänkandet. Läs betänkandet