Valfrågor

Utskottet noterar att det pågår arbete med att förändra valsedelssystemet och att Valsedelskommittén i sitt delbetänkande har lagt fram förslag till ändringar av valsedelssystemet. Utskottet anser därmed att det inte finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avstyrker motionsyrkandena om valsystemet.

Ur avsnittet "Valsystemet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner liksom tidigare inte skäl för riksdagen att ta något initiativ för att utreda ändringar av fyraprocentsspärren vid val till riksdagen och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Fyraprocentsspärren vid val till riksdagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om skilda valdagar och avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Skilda valdagar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och finner inte skäl att se över reglerna om rösträtt och valbarhet och sambandet med medborgarskap. Därmed avstyrker utskottet motionerna om detta.

Ur avsnittet "Rösträtt och valbarhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet finner liksom tidigare inte skäl för riksdagen att ta något initiativ för att ändra namn på valkretsar och avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Namn på valkretsar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att bestämmelserna i vallagen nyligen har ändrats för att ge utökade möjligheter för utlandssvenskar att delta i valen i Sverige. Valsedelskommittén har också föreslagit förändringar i bestämmelserna om utlandsröstning. Utskottet förutsätter att regeringen kommer att fortsätta arbetet med att förbättra förutsättningarna för utlandssvenskar att delta i valen. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena om utlandssvenskars möjligheter att rösta.

Ur avsnittet "Utlandssvenskar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Valsedelskommittén har uppmärksammat att det uppstått problem med köer efter reformen med valsedelsavskärmning. Kommittén har lämnat förslag som bl.a. syftar till att minska risken för köbildning vid röstningen. Beredningen av kommitténs förslag bör inte föregripas. Utskottet finner därmed inte skäl för riksdagen att ta något initiativ i frågan.

Utskottet finner i likhet med tidigare år inte heller skäl för riksdagen att ta några initiativ för att utreda möjligheter till ett digitalt deltagande i val.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Röstningsförfarandet" i betänkandet. Läs betänkandet

Liksom tidigare finner inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ för att ändra bestämmelserna om spärrarna vid personval. Motionsyrkandena om personval avstyrks.

Ur avsnittet "Spärrarna vid personval" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Spärrarna vid val till kommunfullmäktige" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen genomför flera insatser för att öka intresset för och höja kunskapen om de demokratiska processerna och de allmänna valen. Flera myndigheter har fått särskilda uppdrag för dessa ändamål. Riksdagspartierna tillförs medel för informationsinsatser inför de allmänna valen.

Utskottet delar regeringens bedömning att ett högt valdeltagande är av stor betydelse för det demokratiska systemets legitimitet och den politiska jämlikheten. Utskottet ser dock inte skäl för riksdagen att ta något initiativ till att ta fram en handlingsplan för ett ökat valdeltagande och avstyrker motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Ökat valdeltagande" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motionsyrkandena om fyllnadsval till region- och kommunfullmäktige.

Ur avsnittet "Fyllnadsval till region- och kommunfullmäktige" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker motionen.

Reservationer

1.

Valsystemet, punkt 1 (C)

av Muharrem Demirok (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 13 och

bifaller delvis motion

2025/26:417 av Niels Paarup-Petersen (C).

Ställningstagande

Allmänna, hemliga och fria val är den självklara grunden för en demokrati värd namnet. Valsystemet måste vara välfungerande och tillförlitligt. Dagens valsedelssystem upplevs av många som svåröverskådligt. De senaste årens krav på avskärmning av valsedlar har inte gjort det lättare för väljare och valförrättare, även om det är befogat med avskärmningar. Valmyndigheten har bl.a. i sina erfarenhetsrapporter efter de fyra senaste valen lyft behovet av en översyn av valsedelssystemet och framhållit att behovet av en översyn av valsedelssystemet är stort och brådskande. Myndigheten menar att ett nytt valsedelssystem skulle ta bort de största sårbarheterna i valsystemet. Även den internationella valobservationsinsatsen vid 2018 års val och Riksrevisionen har uppmärksammat behovet av en översyn.

Valmyndigheten lyfter särskilt fram ett valsedelssystem med neutrala valsedlar, dvs. valsedlar utan förtryckt partibeteckning eller kandidater. Ett system där väljaren själv på anvisad plats fyller i en siffra för parti och eventuell personröst enligt en förteckning över de som ställer upp i valet. Ett sådant system har flera fördelar. Det skulle bl.a. lösa problemet med bevarande av valhemligheten vid valsedelsställen

2.

Ökat valdeltagande, punkt 2 (S)

av Jennie Nilsson (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

I riksdagsvalet 2022 var valdeltagandet 3 procentenheter lägre än vid föregående val. I valet till Europaparlamentet var valdeltagandet cirka 2 procentenheter lägre än vid föregående Europaparlamentsval.

Det är viktigt att man redan som ung kan delta i de demokratiska processerna och det är därför mycket olyckligt att många skolor inte låter de politiska ungdomsförbunden besöka dem och prata politik. Vi tror att det demokratiska samtalet skulle tjäna på att det i samband med val fanns möjlighet att träffa de politiska ungdomsförbunden i skolorna i större utsträckning.

För att öka valdeltagandet brukar det i samband med val göras insatser, men det är uppenbart att dessa inte är tillräckliga. Vi vill därför att regeringen tar fram en handlingsplan för ökat valdeltagande.

3.

Rösträttsåldern, punkt 6 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt

bifaller delvis motionerna

2025/26:1094 av Martina Johansson (C),

2025/26:1592 av Jonathan Svensson (S),

2025/26:1619 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

2025/26:2063 av Kerstin Lundgren (C) och

2025/26:2331 av Arber Gashi (S).

Ställningstagande

Valdeltagandet bland unga minskade från 86 till 83 procent vid valet till riksdagen 2022. Minskningen var betydligt större bland unga med utländsk bakgrund, där valdeltagandet minskade med hela 10 procentenheter. Allt färre unga är medlemmar i politiska partier. År 2022 var andelen 3 procent, vilket är den lägsta andelen sedan mätningen började 2009.

Åldern för rösträtt sammanfaller enligt nuvarande ordning med myndighetsåldern. Det innebär att alla som tillhör samma årskull inte alltid får rösta i samma val. De som fyller 18 år efter valdagen har inte rösträtt i valet utan måste vänta ytterligare fyra år till nästa ordinarie val. Jag anser att denna ordning är olycklig och vill förändra den. Den politiska information som kan ges till gymnasieskolans elever under ett valår från lärare, valmyndighet och politiska organisationer väcker förstagångsväljarnas intresse och höjer kunskapen om hur val går till. Effekten av detta arbete försvagas dock av att en stor del av de elever som i klassrummen uppmanas att gå och rösta inte har rösträtt. Regeringen bör därför återkomma med förslag så att rösträtten gäller fr.o.m. det år den enskilde fyller 18 år.

Ett ytterligare steg för att vitalisera demokratin och ge fler möjlighet att vara aktiva i sitt lokalsamhälle är sänkt rösträttsålder i kommunalvalet. Jag vill att unga människor ska lita på att politiken också utgår från ungas verklighet, och anser att regeringen bör verka för att det genomförs en försöksverksamhet i en eller flera kommuner med sänkt rösträttsålder till det år som den enskilde fyller 16 vid val till kommunfullmäktige.

4.

Rösträttsåldern, punkt 6 (MP)

av Jan Riise (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1094 av Martina Johansson (C),

2025/26:1592 av Jonathan Svensson (S),

2025/26:1619 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

2025/26:2063 av Kerstin Lundgren (C) och

2025/26:2331 av Arber Gashi (S),

bifaller delvis motion

2025/26:308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 4 och

avslår motion

2025/26:308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

Det har vid flera tillfällen under senare år föreslagits att utreda möjligheten att sänka rösträttsåldern till 16 år i Sverige. Flera länder, delstater och andra regioner eller kommuner har genomfört sådana reformer, bland annat i Österrike och USA. Sommaren 2025 beslöt även det brittiska parlamentet att sänka rösträttsåldern till 16 år, och därmed följa exempel från Skottland och Wales. Civilsamhällesorganisationer med ungdomsfrågor på dagordningen har tagit upp frågan, även i Sverige, men hittills utan genomslag.

Ur avsnittet "Lättläst valinformation" i betänkandet. Läs betänkandet