Fri- och rättigheter m.m.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat motionsyrkanden om förbud mot slöja i skolan och på offentliga platser. Utskottet ser i likhet med tidigare år inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om förbud mot religiösa tecken för barn i skolan och för anställda i kommuner, regioner och myndigheter eller organisationer och företag som t.ex. bedriver friskolor. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om att säkerställa att skolor och offentlig sektor förblir sekulära miljöer. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Förbud mot slöja och religiösa tecken m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och ser inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna om böneutrop och frihet från religion. De avstyrks.

Ur avsnittet "Böneutrop och frihet från religion" i betänkandet. Läs betänkandet

Genom förslag i budgetpropositionen för 2026 som godkändes av riksdagen har regeringen avsatt medel till en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har vidare gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att fr.o.m. den 1 januari 2026 regelbundet kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att sammanställa kunskap om parallella samhällsstrukturer och analysera deras konsekvenser för integrationen och utanförskapet i det svenska samhället. Mot bakgrund av de åtgärder som regeringen har vidtagit finner utskottet inte skäl att ta några initiativ med anledning av motionsyrkandet om att säkerställa att kommuner och myndigheter har verktyg att förebygga och ingripa mot hedersrelaterat våld, religiöst förtryck och parallella normsystem som strider mot svensk lag och värdegrund. Yrkandet avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om att utvärdera religionsfrihetens gränser. Det avstyrks.

Ur avsnittet "Utvärdering av religionsfrihetens gränser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ser med allvar på att personer utsätts för hot och våld på grund av sin trosuppfattning, oavsett religionstillhörighet. Det är inte heller acceptabelt i en demokrati att förtroendevalda och offentligt anställda utsätts för hot, hat och våld. Utskottet noterar att regeringen, förutom en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott, har lagt fram en nationell strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism. Utskottet konstaterar vidare att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka skyddet för förtroendevalda och offentliganställda, bl.a. genom vissa lagändringar som trädde i kraft i juli 2025. Regeringen har även antagit en ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan för att förebygga hot och våld mot offentliganställda.

Mot bakgrund av det arbete som pågår ser inte utskottet skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om att utreda kristofobi och om att ta fram en nationell strategi för att motverka antisemitism eller för att säkerställa att kommuner, skolor och myndigheter får mandat, kompetens och resurser att ingripa mot antisemitism. Utskottet ser inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om stärkt skydd för förtroendevalda eller offentliganställda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Hot på grund av trosuppfattning och mot förtroendevalda m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utskottet ser med allvar på att personer utsätts för hot och våld på grund av sin trosuppfattning, oavsett religionstillhörighet. Det är inte heller acceptabelt i en demokrati att förtroendevalda och offentligt anställda utsätts för hot, hat och våld. Utskottet noterar att regeringen, förutom en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott, har lagt fram en nationell strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism. Utskottet konstaterar vidare att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka skyddet för förtroendevalda och offentliganställda, bl.a. genom vissa lagändringar som trädde i kraft i juli 2025. Regeringen har även antagit en ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan för att förebygga hot och våld mot offentliganställda.

Mot bakgrund av det arbete som pågår ser inte utskottet skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om att utreda kristofobi och om att ta fram en nationell strategi för att motverka antisemitism eller för att säkerställa att kommuner, skolor och myndigheter får mandat, kompetens och resurser att ingripa mot antisemitism. Utskottet ser inte heller skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om stärkt skydd för förtroendevalda eller offentliganställda. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Hot på grund av trosuppfattning och mot förtroendevalda m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Frågan om ett mer generellt skydd mot diskriminering i 2 kap. regeringsformen har nyligen utretts av den s.k. fri- och rättighetskommittén. Kommittén avstod dock från att lägga fram något förslag om ett generellt grundlagsskydd mot diskriminering. Utskottet är inte berett att nu ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om en utökning av diskrimineringsförbudet i regeringsformen. De avstyrks.

Ur avsnittet "Diskrimineringsskyddet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har behandlat likalydande motionsyrkanden om ett tredje juridiskt kön tidigare. Utskottet är inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks.

Ur avsnittet "Ett tredje juridiskt kön" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det pågår arbete för att säkerställa skyddet av hbtqi-personers rättigheter. Regeringen har bl.a. antagit en ny handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks.

Ur avsnittet "Grundlagsskydda hbtqi-personers rättigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen har tillsatt en ny parlamentariskt sammansatt kommitté som ska utreda vissa delar av egendomsskyddet i regeringsformen. Mot denna bakgrund ser inte utskottet skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks.

Ur avsnittet "Skyddet av äganderätten" i betänkandet. Läs betänkandet

Frågan om förbud mot rasistiska organisationer har relativt nyligen varit föremål för en utredning. Utredningen bereds fortfarande i Regeringskansliet. Sedan dess har regeringen även lagt fram ett grundlagsförslag om utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten för kriminella sammanslutningar. Propositionen bereds av konstitutionsutskottet under våren 2026. Vidare har frågan om begränsningar av föreningsfriheten när det gäller kriminella organisationer nyligen utretts och lagförslag lämnats. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Det avstyrks.

Ur avsnittet "Förbud mot rasistiska organisationer" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringen har antagit en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism och gett en rad myndigheter i uppdrag att införliva strategin i sina respektive verksamheter. Det pågår således en hel del arbete när det gäller arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism. Vidare har frågan om begränsningar av föreningsfriheten när det gäller kriminella organisationer nyligen utretts och förslag lämnats. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks.

Ur avsnittet "Begränsningar av föreningsfriheten för våldsbejakande organisationer" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att 2023 års insynskommitté har haft i uppdrag att överväga en reglering som ställer krav på att bidrag från organisationer på arbetsmarknaden till politiska partier ska vara frivilliga för den enskilda medlemmen. Utskottet noterar vidare att regeringen har aviserat att den avser att lämna en proposition om ökad insyn i politiska processer under våren 2026. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna om att utreda hur formella kopplingar mellan fackförbund och partipolitik kan brytas. De avstyrks.

Ur avsnittet "Fackförbund utan partikoppling" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och ser inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionen om en översyn av bestämmelsen i regeringsformen om fackliga stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Stridsåtgärder på arbetsmarknaden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringen har tillsatt en utredning som har fått i uppdrag att överväga och föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter i Sverige med koppling till islamism, extremism och andra antidemokratiska intressen. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och ser inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om utländsk finansiering av religiös verksamhet. De avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om att stoppa religiös verksamhet och en strategi mot politisk islamism. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Begränsningar av religiös verksamhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 18. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringen har tillsatt en utredning som har fått i uppdrag att överväga och föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter i Sverige med koppling till islamism, extremism och andra antidemokratiska intressen. Utskottet anser att resultatet av utredningen bör avvaktas och ser inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om utländsk finansiering av religiös verksamhet. De avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om att stoppa religiös verksamhet och en strategi mot politisk islamism. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Begränsningar av religiös verksamhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen i februari 2026 överlämnade en proposition om stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar till riksdagen. Utskottet ser därför inte skäl att nu föreslå någon översyn av bestämmelserna om ordning och säkerhet i yttrandefrihetssammanhang. Utskottet är inte heller berett att ta ett sådant initiativ som efterfrågas om bl.a. en översyn av avvägningen i lagstiftningen mellan yttrandefrihet och den enskildes skydd mot förtal och hets mot folkgrupp. Motionerna avstyrks.

Utskottet ser inte heller skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet om att inrätta särskilda offentliga rum för fri åsiktsyttring. Det avstyrks.

Ur avsnittet "Yttrande- och demonstrationsfrihet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Institutet för mänskliga rättigheter har till uppgift att främja säkerställandet av och följa hur de mänskliga rättigheterna respekteras. Utskottet konstaterar vidare att regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att följa upp och analysera regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter. Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet med strategin bör avvaktas och är inte berett att föreslå några åtgärder med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks.

Ur avsnittet "Det nationella arbetet med mänskliga rättigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Institutets roll och uppgifter övervägdes noga i samband med inrättandet av myndigheten. Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. De avstyrks.

Ur avsnittet "Institutet för mänskliga rättigheter" i betänkandet. Läs betänkandet