Offentlig förvaltning

Utskottet finner liksom tidigare inte skäl för att ändra förutsättningarna för att överlämna förvaltningsuppgifter till föreningar. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Överlämnande av förvaltningsuppgifter" i betänkandet. Läs betänkandet

Justitiekanslerns anslag har ökats för att stärka myndighetens förmåga att hantera den fortsatt ökade mängden och komplicerade rättegångar där myndigheten företräder staten. Därmed finner inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionen, som avstyrks.

Ur avsnittet "Justitiekanslern" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet betonar att legalitetsprincipen är av central betydelse för myndigheternas verksamhet. Legalitetsprincipen innebär att myndigheternas verksamhet måste ha stöd i någon av de källor som tillsammans bildar rättsordningen. Dessutom ska myndigheterna i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Utskottet vill mot bakgrund av detta framhålla att myndigheternas information till allmänheten eller i andra sammanhang alltid måste vara saklig och opartisk. Som utskottet tidigare framhållit kan detta innebära att vissa uttryck som vid informationsgivning är önskvärda från kommunikativ synpunkt får träda tillbaka för kravet på en allsidig belysning av en fråga som motsvarar dess komplexitet.

Vidare vill utskottet betona att myndigheternas informationsverksamhet måste ligga inom ramen för deras instruktionsenliga uppgifter eller särskilda regeringsuppdrag.

Därmed finner utskottet inte skäl att ta något initiativ med anledning av förslagen i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Myndighetsaktivism och opinionsbildande verksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen avser att besluta om en nationell handlingsplan för genomförandet av funktionshinderspolitiken, som ska innehålla åtgärder som bidrar till genomförandet av det nationella målet för funktions-hinderspolitiken. Vidare noterar utskottet att regeringen avser att besluta om en nationell samordnare för funktionshinderspolitiken.

Utskottet noterar också att det i förvaltningslagen finns bl.a. bestämmelser om hantering av ärenden, användning av tolk och åtgärder vid långsam handläggning av ärenden.

Därmed finner inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av förslagen i motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Rättstillämpning, ärendehantering m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det bör vara en sak för regeringen att bestämma hur Regeringskansliet ska organiseras. Mot den bakgrunden finner inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av det som föreslås i motionsyrkandena, som avstyrks.

Reservationer

1.

Korruption, punkt 1 (C)

av Muharrem Demirok (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 33,

bifaller delvis motion

2025/26:247 av Johnny Svedin (SD) och

avslår motionerna

2025/26:100 av Josef Fransson (SD) och

2025/26:2663 av Patrik Karlson (L).

Ställningstagande

Korruption och andra former av otillåten påverkan används allt oftare av kriminella nätverk för att bedriva brottslig verksamhet. Det förekommer även misstänkt korruption inom flera myndigheter, banker och företag.

Det finns ett behov av särskilt stöd och vägledning för kommuner och regioner i arbetet mot korruption och infiltration. Jag anser därför att regeringen bör verka för att kommunerna och regionerna erbjuds detta.

2.

Lokal statlig service, punkt 3 (S, V, C, MP)

av Jennie Nilsson (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Jessica Wetterling (V), Muharrem Demirok (C), Jan Riise (MP), Peter Hedberg (S) och Lena Malm (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:2817 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3 och

2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 17 och

bifaller delvis motionerna

2025/26:684 av Sanne Lennström och Kristoffer Lindberg (båda S),

2025/26:1267 av Louise Thunström m.fl. (S) och

2025/26:1946 av Mikael Dahlqvist (S).

Ställningstagande

I dag finns strax över 100 servicekontor som drivs av Statens servicecentrum där enskilda kan få vägledning av enklare karaktär från Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Arbets-förmedlingen. Servicekontoren är mycket uppskattade med över 2,8 miljoner besök under 2024 och en kundnöjdhet på 95 procent.

Som ett led i att skapa utrymme för ytterligare effektiviseringar samt möjliggöra att myndighetens verksamhet kan genomföras till en lägre kostnad har regeringen gjort neddragningar på Statens servicecenters förvaltningsanslag. Regeringens neddragning av budgeten innebär att minst 35 servicekontor kommer att stängas. Det slår hårt mot medborgarservicen runt om i Sverige.

Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet.

Vi anser därför att servicekontoren ska fortsätta att utvecklas och att de som stängt ska återöppnas, samt att fler verksamheter ska kunna knytas till dem. Det är avgörande att inte enbart ett effektivitetsperspektiv får styra utbyggnaden av nya servicekontor, utan en politisk bedömning som tar hänsyn till fler aspekter måste ligga till grund för besluten. Vi anser att det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och att etableringen av nya servicekontor ska fortsätta.

3.

Länsstyrelserna, punkt 5 (S)

av Jennie Nilsson (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Peter Hedberg (S) och Lena Malm (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 12 och

avslår motionerna

2025/26:147 av Eric Palmqvist (SD),

2025/26:1967 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2150 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2195 av Sten Bergheden (M) och

2025/26:2360 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Sveriges 21 länsstyrelser är centrala för en effektiv statsförvaltning. De har många uppdrag inom ett stort antal politikområden och ska verka för att nationella mål får genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Dessutom ska länsstyrelserna med ett helhetsperspektiv arbeta för att främja länets utveckling och samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet – inte minst när det gäller vår beredskap kopplat till kris, civilt försvar och totalförsvar. För att länsstyrelserna ska kunna fungera som en samlande kraft i länen måste deras uppdrag att samordna statens myndigheter kompletteras med ett uppdrag till berörda myndigheter att samverka. Detta bör regeringen verka för.

4.

Digitalisering, punkt 7 (S)

av Jennie Nilsson (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Peter Hedberg (S) och Lena Malm (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3652 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 5,

bifaller delvis motion

2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 9 och

avslår motion

2025/26:2060 av Anders Ådahl (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Digitaliseringsrättsutredningens förslag om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndighetspost till enskilda med digital brevlåda bör genomföras. En ökad användning av digital post kan ge stora besparingar samtidigt som servicen till medborgarna förbättras. Myndigheten för digital förvaltning har konstaterat att det finns en besparingspotential på upp till 140 miljarder kronor om den offentliga sektorn ökar sin andel digitaliserad verksamhet. Regeringen bör därför verka för detta.

Ur avsnittet "Regeringskansliets organisation" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

I likhet med tidigare anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta sådana initiativ som rör genomförandet av EU-rätten som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Genomförande av EU-rätten" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Utredningen om tolkavgifter och förbud mot barntolkning ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2026. Mot den bakgrunden finner inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ och avstyrker motionsyrkandena om frågor kring språktolkar.

Ur avsnittet "Språktolkar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden om myndigheters språk och om stavningen av Ukrainas huvudstad. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Myndigheters språk" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det bör vara en sak för regeringen att bestämma hur Regeringskansliet ska organiseras. Mot den bakgrunden finner inte utskottet skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av det som föreslås i motionsyrkandena, som avstyrks.

Reservationer

1.

Korruption, punkt 1 (C)

av Muharrem Demirok (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 33,

bifaller delvis motion

2025/26:247 av Johnny Svedin (SD) och

avslår motionerna

2025/26:100 av Josef Fransson (SD) och

2025/26:2663 av Patrik Karlson (L).

Ställningstagande

Korruption och andra former av otillåten påverkan används allt oftare av kriminella nätverk för att bedriva brottslig verksamhet. Det förekommer även misstänkt korruption inom flera myndigheter, banker och företag.

Det finns ett behov av särskilt stöd och vägledning för kommuner och regioner i arbetet mot korruption och infiltration. Jag anser därför att regeringen bör verka för att kommunerna och regionerna erbjuds detta.

2.

Lokal statlig service, punkt 3 (S, V, C, MP)

av Jennie Nilsson (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Jessica Wetterling (V), Muharrem Demirok (C), Jan Riise (MP), Peter Hedberg (S) och Lena Malm (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:2817 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 3 och

2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 17 och

bifaller delvis motionerna

2025/26:684 av Sanne Lennström och Kristoffer Lindberg (båda S),

2025/26:1267 av Louise Thunström m.fl. (S) och

2025/26:1946 av Mikael Dahlqvist (S).

Ställningstagande

I dag finns strax över 100 servicekontor som drivs av Statens servicecentrum där enskilda kan få vägledning av enklare karaktär från Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Arbets-förmedlingen. Servicekontoren är mycket uppskattade med över 2,8 miljoner besök under 2024 och en kundnöjdhet på 95 procent.

Som ett led i att skapa utrymme för ytterligare effektiviseringar samt möjliggöra att myndighetens verksamhet kan genomföras till en lägre kostnad har regeringen gjort neddragningar på Statens servicecenters förvaltningsanslag. Regeringens neddragning av budgeten innebär att minst 35 servicekontor kommer att stängas. Det slår hårt mot medborgarservicen runt om i Sverige.

Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet.

Vi anser därför att servicekontoren ska fortsätta att utvecklas och att de som stängt ska återöppnas, samt att fler verksamheter ska kunna knytas till dem. Det är avgörande att inte enbart ett effektivitetsperspektiv får styra utbyggnaden av nya servicekontor, utan en politisk bedömning som tar hänsyn till fler aspekter måste ligga till grund för besluten. Vi anser att det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och att etableringen av nya servicekontor ska fortsätta.

3.

Länsstyrelserna, punkt 5 (S)

av Jennie Nilsson (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Peter Hedberg (S) och Lena Malm (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 12 och

avslår motionerna

2025/26:147 av Eric Palmqvist (SD),

2025/26:1967 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2150 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2195 av Sten Bergheden (M) och

2025/26:2360 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Sveriges 21 länsstyrelser är centrala för en effektiv statsförvaltning. De har många uppdrag inom ett stort antal politikområden och ska verka för att nationella mål får genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Dessutom ska länsstyrelserna med ett helhetsperspektiv arbeta för att främja länets utveckling och samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet – inte minst när det gäller vår beredskap kopplat till kris, civilt försvar och totalförsvar. För att länsstyrelserna ska kunna fungera som en samlande kraft i länen måste deras uppdrag att samordna statens myndigheter kompletteras med ett uppdrag till berörda myndigheter att samverka. Detta bör regeringen verka för.

4.

Digitalisering, punkt 7 (S)

av Jennie Nilsson (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Peter Hedberg (S) och Lena Malm (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3652 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 5,

bifaller delvis motion

2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 9 och

avslår motion

2025/26:2060 av Anders Ådahl (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Digitaliseringsrättsutredningens förslag om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndighetspost till enskilda med digital brevlåda bör genomföras. En ökad användning av digital post kan ge stora besparingar samtidigt som servicen till medborgarna förbättras. Myndigheten för digital förvaltning har konstaterat att det finns en besparingspotential på upp till 140 miljarder kronor om den offentliga sektorn ökar sin andel digitaliserad verksamhet. Regeringen bör därför verka för detta.

Ur avsnittet "Regeringskansliets organisation" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet