Författningsfrågor

Utskottet konstaterade vid sin senaste beredning av motionsyrkanden om frågor kopplade till hovets ekonomi och verksamhet samt den kungliga dispositionsrätten att dessa frågor nyligen hade varit föremål för överväganden av den parlamentariskt sammansatta Förtjänstutredningen och att det därför enligt utskottet inte fanns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av yrkandena. Utskottet gör samma bedömning nu och avstyrker därför motionsyrkandena om en ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet samt den kungliga dispositionsrätten.

Också när det gäller motionsyrkandena om statsskicket, statschefens uppgifter och åtalsimmunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppgifter" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet konstaterade vid sin senaste beredning av motionsyrkanden om frågor kopplade till hovets ekonomi och verksamhet samt den kungliga dispositionsrätten att dessa frågor nyligen hade varit föremål för överväganden av den parlamentariskt sammansatta Förtjänstutredningen och att det därför enligt utskottet inte fanns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av yrkandena. Utskottet gör samma bedömning nu och avstyrker därför motionsyrkandena om en ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet samt den kungliga dispositionsrätten.

Också när det gäller motionsyrkandena om statsskicket, statschefens uppgifter och åtalsimmunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppgifter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 4. Läs betänkandet

Utskottet konstaterade vid sin senaste beredning av motionsyrkanden om frågor kopplade till hovets ekonomi och verksamhet samt den kungliga dispositionsrätten att dessa frågor nyligen hade varit föremål för överväganden av den parlamentariskt sammansatta Förtjänstutredningen och att det därför enligt utskottet inte fanns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av yrkandena. Utskottet gör samma bedömning nu och avstyrker därför motionsyrkandena om en ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet samt den kungliga dispositionsrätten.

Också när det gäller motionsyrkandena om statsskicket, statschefens uppgifter och åtalsimmunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppgifter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet

Utskottet konstaterade vid sin senaste beredning av motionsyrkanden om frågor kopplade till hovets ekonomi och verksamhet samt den kungliga dispositionsrätten att dessa frågor nyligen hade varit föremål för överväganden av den parlamentariskt sammansatta Förtjänstutredningen och att det därför enligt utskottet inte fanns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av yrkandena. Utskottet gör samma bedömning nu och avstyrker därför motionsyrkandena om en ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet samt den kungliga dispositionsrätten.

Också när det gäller motionsyrkandena om statsskicket, statschefens uppgifter och åtalsimmunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Statsskicket och statschefens uppgifter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten fundament i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU, i vilket Sverige deltar aktivt, med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och värna rättsstatens principer. Utskottet ser mot den bakgrunden inte skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena som handlar om demokrati och rättsstatens principer. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Utskottet ser heller inte skäl att ta några initiativ som gäller organisationen av en europeisk federation. Motionsyrkandet om detta avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om val av Sveriges EU-kommissionär och ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 6, 7, 8, 12, 18, 23, 24 och 31. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten fundament i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU, i vilket Sverige deltar aktivt, med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och värna rättsstatens principer. Utskottet ser mot den bakgrunden inte skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena som handlar om demokrati och rättsstatens principer. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Utskottet ser heller inte skäl att ta några initiativ som gäller organisationen av en europeisk federation. Motionsyrkandet om detta avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om val av Sveriges EU-kommissionär och ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7, 8, 12, 18, 23, 24 och 31. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten fundament i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU, i vilket Sverige deltar aktivt, med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och värna rättsstatens principer. Utskottet ser mot den bakgrunden inte skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena som handlar om demokrati och rättsstatens principer. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Utskottet ser heller inte skäl att ta några initiativ som gäller organisationen av en europeisk federation. Motionsyrkandet om detta avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om val av Sveriges EU-kommissionär och ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 8, 12, 18, 23, 24 och 31. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten fundament i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU, i vilket Sverige deltar aktivt, med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och värna rättsstatens principer. Utskottet ser mot den bakgrunden inte skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena som handlar om demokrati och rättsstatens principer. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Utskottet ser heller inte skäl att ta några initiativ som gäller organisationen av en europeisk federation. Motionsyrkandet om detta avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om val av Sveriges EU-kommissionär och ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 12, 18, 23, 24 och 31. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden i de frågor som har lyfts i motionsyrkandena med koppling till nationella folkomröstningar och medborgarinitiativ. Detsamma gäller motionsyrkandena om internationella avtal och en ny maktutredning. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Åtgärder för att vitalisera demokratin" i betänkandet, som även gäller punkterna 10 och 11. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden i de frågor som har lyfts i motionsyrkandena med koppling till nationella folkomröstningar och medborgarinitiativ. Detsamma gäller motionsyrkandena om internationella avtal och en ny maktutredning. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Åtgärder för att vitalisera demokratin" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 11. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden i de frågor som har lyfts i motionsyrkandena med koppling till nationella folkomröstningar och medborgarinitiativ. Detsamma gäller motionsyrkandena om internationella avtal och en ny maktutredning. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Åtgärder för att vitalisera demokratin" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 10. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten fundament i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU, i vilket Sverige deltar aktivt, med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och värna rättsstatens principer. Utskottet ser mot den bakgrunden inte skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena som handlar om demokrati och rättsstatens principer. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Utskottet ser heller inte skäl att ta några initiativ som gäller organisationen av en europeisk federation. Motionsyrkandet om detta avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om val av Sveriges EU-kommissionär och ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 8, 18, 23, 24 och 31. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 års insynskommitté har lämnat förslag som bl.a. innebär ett generellt förbud mot anonyma bidrag till partier och ledamöter, en ökad redovisningsskyldighet när det gäller kostnader, tillgångar och skulder samt ett förbud mot att ta emot utländska bidrag. Kommittén har dessutom föreslagit att allmänheten ska ges en ökad insyn i s.k. påverkanskommunikation (lobbying) genom ett register. Regeringen beslutade den 3 mars 2026 om en lagrådsremiss och har aviserat att en proposition ska lämnas till riksdagen i april 2026. Utskottet, som anser att den fortsatta beredningen inte bör föregripas, avstyrker mot den bakgrunden motionsyrkanden om partifinansiering och reglering av lobbyister.

När det gäller motionsyrkanden om politisk kommunikation, antalet riksdagsledamöter, ledamotsuppdraget och en utredning om oppositionens roll vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser heller inte skäl att föreslå tillkännagivanden med anledning av motionsyrkandena om representativitet och förankring respektive partinära affärsverksamhet. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 15, 16, 17 och 19. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 års insynskommitté har lämnat förslag som bl.a. innebär ett generellt förbud mot anonyma bidrag till partier och ledamöter, en ökad redovisningsskyldighet när det gäller kostnader, tillgångar och skulder samt ett förbud mot att ta emot utländska bidrag. Kommittén har dessutom föreslagit att allmänheten ska ges en ökad insyn i s.k. påverkanskommunikation (lobbying) genom ett register. Regeringen beslutade den 3 mars 2026 om en lagrådsremiss och har aviserat att en proposition ska lämnas till riksdagen i april 2026. Utskottet, som anser att den fortsatta beredningen inte bör föregripas, avstyrker mot den bakgrunden motionsyrkanden om partifinansiering och reglering av lobbyister.

När det gäller motionsyrkanden om politisk kommunikation, antalet riksdagsledamöter, ledamotsuppdraget och en utredning om oppositionens roll vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser heller inte skäl att föreslå tillkännagivanden med anledning av motionsyrkandena om representativitet och förankring respektive partinära affärsverksamhet. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 15, 16, 17 och 19. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 års insynskommitté har lämnat förslag som bl.a. innebär ett generellt förbud mot anonyma bidrag till partier och ledamöter, en ökad redovisningsskyldighet när det gäller kostnader, tillgångar och skulder samt ett förbud mot att ta emot utländska bidrag. Kommittén har dessutom föreslagit att allmänheten ska ges en ökad insyn i s.k. påverkanskommunikation (lobbying) genom ett register. Regeringen beslutade den 3 mars 2026 om en lagrådsremiss och har aviserat att en proposition ska lämnas till riksdagen i april 2026. Utskottet, som anser att den fortsatta beredningen inte bör föregripas, avstyrker mot den bakgrunden motionsyrkanden om partifinansiering och reglering av lobbyister.

När det gäller motionsyrkanden om politisk kommunikation, antalet riksdagsledamöter, ledamotsuppdraget och en utredning om oppositionens roll vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser heller inte skäl att föreslå tillkännagivanden med anledning av motionsyrkandena om representativitet och förankring respektive partinära affärsverksamhet. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14, 16, 17 och 19. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 års insynskommitté har lämnat förslag som bl.a. innebär ett generellt förbud mot anonyma bidrag till partier och ledamöter, en ökad redovisningsskyldighet när det gäller kostnader, tillgångar och skulder samt ett förbud mot att ta emot utländska bidrag. Kommittén har dessutom föreslagit att allmänheten ska ges en ökad insyn i s.k. påverkanskommunikation (lobbying) genom ett register. Regeringen beslutade den 3 mars 2026 om en lagrådsremiss och har aviserat att en proposition ska lämnas till riksdagen i april 2026. Utskottet, som anser att den fortsatta beredningen inte bör föregripas, avstyrker mot den bakgrunden motionsyrkanden om partifinansiering och reglering av lobbyister.

När det gäller motionsyrkanden om politisk kommunikation, antalet riksdagsledamöter, ledamotsuppdraget och en utredning om oppositionens roll vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser heller inte skäl att föreslå tillkännagivanden med anledning av motionsyrkandena om representativitet och förankring respektive partinära affärsverksamhet. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14, 15, 17 och 19. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 års insynskommitté har lämnat förslag som bl.a. innebär ett generellt förbud mot anonyma bidrag till partier och ledamöter, en ökad redovisningsskyldighet när det gäller kostnader, tillgångar och skulder samt ett förbud mot att ta emot utländska bidrag. Kommittén har dessutom föreslagit att allmänheten ska ges en ökad insyn i s.k. påverkanskommunikation (lobbying) genom ett register. Regeringen beslutade den 3 mars 2026 om en lagrådsremiss och har aviserat att en proposition ska lämnas till riksdagen i april 2026. Utskottet, som anser att den fortsatta beredningen inte bör föregripas, avstyrker mot den bakgrunden motionsyrkanden om partifinansiering och reglering av lobbyister.

När det gäller motionsyrkanden om politisk kommunikation, antalet riksdagsledamöter, ledamotsuppdraget och en utredning om oppositionens roll vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser heller inte skäl att föreslå tillkännagivanden med anledning av motionsyrkandena om representativitet och förankring respektive partinära affärsverksamhet. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14, 15, 16 och 19. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 års insynskommitté har lämnat förslag som bl.a. innebär ett generellt förbud mot anonyma bidrag till partier och ledamöter, en ökad redovisningsskyldighet när det gäller kostnader, tillgångar och skulder samt ett förbud mot att ta emot utländska bidrag. Kommittén har dessutom föreslagit att allmänheten ska ges en ökad insyn i s.k. påverkanskommunikation (lobbying) genom ett register. Regeringen beslutade den 3 mars 2026 om en lagrådsremiss och har aviserat att en proposition ska lämnas till riksdagen i april 2026. Utskottet, som anser att den fortsatta beredningen inte bör föregripas, avstyrker mot den bakgrunden motionsyrkanden om partifinansiering och reglering av lobbyister.

När det gäller motionsyrkanden om politisk kommunikation, antalet riksdagsledamöter, ledamotsuppdraget och en utredning om oppositionens roll vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Utskottet ser heller inte skäl att föreslå tillkännagivanden med anledning av motionsyrkandena om representativitet och förankring respektive partinära affärsverksamhet. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Politiska partier, riksdagsarbetet och lobbyister" i betänkandet, som även gäller punkterna 13, 14, 15, 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en utvärdering av det gällande regelverket för karensregler för statsråd och statssekreterare nyligen har genomförts av Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet och att utredningen också har lämnat förslag som syftar till att öka förtroendet för offentlig verksamhet. Dessa förslag bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att denna beredning inte bör föregripas och avstyrker därför motionsyrkandena om skärpta karensregler.

Utskottet har i andra sammanhang uttalat att det är viktigt att ledamöter av regeringen är medvetna om att intressekonflikter kan uppstå vid innehav av bl.a. aktier och att de vidtar försiktighetsåtgärder för att förhindra att deras förtroende hos allmänheten rubbas. Utskottet konstaterar också att Regeringskansliets nyligen uppdaterade riktlinjer för innehav av bl.a. aktier särskilt lyfter fram risken för intressekonflikter och att särskild försiktighet kan behöva iakttas vid innehav av finansiella instrument med en klar och direkt ekonomisk koppling till enskilda bolag, t.ex. aktier. Utskottet ser härutöver inte skäl att ta sådana initiativ till ytterligare utredningsåtgärder som motionärerna föreslagit. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Karensregler samt statsråds och statssekreterares aktieinnehav" i betänkandet, som även gäller punkt 21. Läs betänkandet

Att utnämna chefer vid de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen har länge ansetts vara en självklar del av regeringens styrande makt. Riksdagen kan dessutom enligt regeringsformen inte ge sig själv beslutanderätt i förvaltningsangelägenheter som gäller de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. I sammanhanget bör också noteras att konstitutionsutskottet återkommande granskar regeringens utövande av utnämningsmakten. Utskottet ser inte skäl att ta initiativ till en ändring av denna ordning och avstyrker motionsyrkandet om att flytta utnämningsmakten från regeringen till riksdagen.

Också när det gäller motionsyrkandena om ett utvidgat ansvar för statsråd respektive införande av konstruktivt misstroendevotum vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker yrkandena.

Ur avsnittet "Förhållandet mellan riksdagen och regeringen" i betänkandet. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten fundament i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU, i vilket Sverige deltar aktivt, med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och värna rättsstatens principer. Utskottet ser mot den bakgrunden inte skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena som handlar om demokrati och rättsstatens principer. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Utskottet ser heller inte skäl att ta några initiativ som gäller organisationen av en europeisk federation. Motionsyrkandet om detta avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om val av Sveriges EU-kommissionär och ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 8, 12, 18, 24 och 31. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten fundament i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU, i vilket Sverige deltar aktivt, med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och värna rättsstatens principer. Utskottet ser mot den bakgrunden inte skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena som handlar om demokrati och rättsstatens principer. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Utskottet ser heller inte skäl att ta några initiativ som gäller organisationen av en europeisk federation. Motionsyrkandet om detta avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om val av Sveriges EU-kommissionär och ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 8, 12, 18, 23 och 31. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har uttalat bör skyddet för grundlagarna stärkas genom att det ställs upp ytterligare krav för att de ska kunna ändras. Lika centralt i en demokrati är att domstolsväsendets och domarnas oberoende garanteras så långt det är möjligt. Riksdagen har på förslag av utskottet som vilande antagit ändringar av regeringsformen som innebär bl.a. att ett krav på kvalificerad majoritet ska gälla för alla grundlagsändringar och att den centrala domstolsadministrationen organiseras på ett sådant sätt att det skapas ett starkare och mer långsiktigt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende. Antas ändringarna slutligt hösten 2026 träder de i kraft våren 2027.

Mot den här bakgrunden saknas enligt utskottet skäl att ta några sådana initiativ som motionärerna efterlyser. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Formerna för grundlagsändringar och ett oberoende domstolsråd" i betänkandet, som även gäller punkterna 26 och 27. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har uttalat bör skyddet för grundlagarna stärkas genom att det ställs upp ytterligare krav för att de ska kunna ändras. Lika centralt i en demokrati är att domstolsväsendets och domarnas oberoende garanteras så långt det är möjligt. Riksdagen har på förslag av utskottet som vilande antagit ändringar av regeringsformen som innebär bl.a. att ett krav på kvalificerad majoritet ska gälla för alla grundlagsändringar och att den centrala domstolsadministrationen organiseras på ett sådant sätt att det skapas ett starkare och mer långsiktigt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende. Antas ändringarna slutligt hösten 2026 träder de i kraft våren 2027.

Mot den här bakgrunden saknas enligt utskottet skäl att ta några sådana initiativ som motionärerna efterlyser. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Formerna för grundlagsändringar och ett oberoende domstolsråd" i betänkandet, som även gäller punkterna 25 och 27. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har uttalat bör skyddet för grundlagarna stärkas genom att det ställs upp ytterligare krav för att de ska kunna ändras. Lika centralt i en demokrati är att domstolsväsendets och domarnas oberoende garanteras så långt det är möjligt. Riksdagen har på förslag av utskottet som vilande antagit ändringar av regeringsformen som innebär bl.a. att ett krav på kvalificerad majoritet ska gälla för alla grundlagsändringar och att den centrala domstolsadministrationen organiseras på ett sådant sätt att det skapas ett starkare och mer långsiktigt skydd för domstolarnas och domarnas oberoende. Antas ändringarna slutligt hösten 2026 träder de i kraft våren 2027.

Mot den här bakgrunden saknas enligt utskottet skäl att ta några sådana initiativ som motionärerna efterlyser. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Formerna för grundlagsändringar och ett oberoende domstolsråd" i betänkandet, som även gäller punkterna 25 och 26. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 års fri- och rättighetskommitté nyligen har redovisat sina överväganden när det gäller frågan om grundlagsskyddet i vissa delar bör ändras och om helt nya grundläggande fri- och rättigheter bör införas. Regeringens proposition med anledning av utredningens förslag bereds av konstitutionsutskottet senare under våren 2026. Utskottet vidhåller sina ställningstaganden i de frågor som omfattas av motionsyrkandena och ser därmed inte skäl att ta några initiativ till grundlagsbestämmelser om att Sverige är ett kristet land, nationella minoriteter och minoritetsspråk, svensk kultur respektive skydd för transpersoner. Dessa yrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Grundlagsreglering" i betänkandet, som även gäller punkterna 29 och 30. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att 2023 års fri- och rättighetskommitté nyligen har redovisat sina överväganden när det gäller frågan om grundlagsskyddet i vissa delar bör ändras och om helt nya grundläggande fri- och rättigheter bör införas. Regeringens proposition med anledning av utredningens förslag bereds av konstitutionsutskottet senare under våren 2026. Utskottet vidhåller sina ställningstaganden i de frågor som omfattas av motionsyrkandena och ser därmed inte skäl att ta några initiativ till grundlagsbestämmelser om att Sverige är ett kristet land, nationella minoriteter och minoritetsspråk, svensk kultur respektive skydd för transpersoner. Dessa yrkanden avstyrks därför.

Ur avsnittet "Grundlagsreglering" i betänkandet, som även gäller punkterna 28 och 30. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har framhållit utgör respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten fundament i en demokrati. Det pågår ett betydande och fortlöpande arbete inom EU, i vilket Sverige deltar aktivt, med att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och värna rättsstatens principer. Utskottet ser mot den bakgrunden inte skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandena som handlar om demokrati och rättsstatens principer. Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

Utskottet ser heller inte skäl att ta några initiativ som gäller organisationen av en europeisk federation. Motionsyrkandet om detta avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkandena om val av Sveriges EU-kommissionär och ändringar i regeringsformen i fråga om medlemskapet i EU vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden. Yrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Frågor kopplade till EU-samarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 6, 7, 8, 12, 18, 23 och 24. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande i frågan om att grundlagsfästa grundläggande budgetregler. Utskottet ställer sig inte heller bakom förslaget om en grundlagsbestämmelse om högsta uttag av marginalskatt. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Finansmakten" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en ny lag om public service nyligen har trätt i kraft. Den nya lagen samlar bl.a. bestämmelser som tydliggör villkoren för public service i form av exempelvis grundläggande krav på innehållet och förutsättningar för public service som en del av landets totalförsvar. Utskottet noterar härutöver att frågan om en grundlagsreglering av public service var föremål för överväganden av 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté, som inte lämnade något förslag om en sådan reglering. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att ställa sig bakom förslaget om ett grundlagsskydd för public service. Utskottet gör också samma bedömning som tidigare när det gäller grundlagsskydd för den offentliga äganderätten, behörighetsvillkor för statsråd och riksdagsledamöter samt den kommunala revisionen och Riksrevisionens uppdrag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Statsskicket, punkt 1 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1385 av Karin Sundin m.fl. (S, V, MP, C, L) yrkande 1 och

2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Monarki som styrelseskick är otidsenligt och odemokratiskt. All offentlig makt utgår från folket och genom folkets val. En statschef bör tillsättas enligt demokratiska principer och monarkin bör avskaffas. Det svenska statsskicket bör därför ses över i syfte att införa republik. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att monarkin avskaffas.

2.

Statschefens åtalsimmunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser, punkt 3 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1385 av Karin Sundin m.fl. (S, V, MP, C, L) yrkandena 2–5 och

2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

Att i grundlag inskränka vuxna människors religionsfrihet och rörelsefrihet och kräva samtycke för ingående av äktenskap kan inte klassas som någonting annat än en kvarleva från forna tiders samhällsstruktur. Till dess att monarkin avskaffas bör sådana bestämmelser upphävas. Lika otidsenligt är det att statschefen åtnjuter åtalsimmunitet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att monarkens åtalsimmunitet avskaffas och grundlagsbestämmelserna som begränsar rörelsefriheten, religionsfriheten och rätten att fritt ingå äktenskap för medlemmar av kungafamiljen upphävs.

3.

Ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet samt den kungliga dispositionsrätten, punkt 4 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1385 av Karin Sundin m.fl. (S, V, MP, C, L) yrkande 6 och

2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motion

2025/26:1384 av Karin Sundin och Niels Paarup-Petersen (S, C) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Statschefen har utpekade uppgifter som självklart bör kunna granskas i likhet med annan verksamhet som finansieras med offentliga medel. Jag delar inte uppfattningen att monarken måste få ha sin privata ekonomi i fred och att kungahuset inte bör granskas på samma sätt som annan offentligt finansierad verksamhet. Åtminstone omkostnader som ingår i monarkens uppdrag bör kunna granskas. Regeringen bör återkomma med förslag till åtgärder för insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet.

Den kungliga dispositionsrätten innebär att kungen kan disponera ett stort fastighetsbestånd som ägs av Statens fastighetsverk. Dispositionsrätten härstammar från början av 1800-talet. Det rimliga i dag vore att avskaffa den kungliga dispositionsrätten och att införa en ordning där de aktuella fastigheterna helt och fullt administreras av allmännyttan eller statliga organ. För all annan verksamhet är kraven på offentlighet och redovisning stora, men hur kungen disponerar statligt ägda fastigheter är något som står utan offentlig insyn. Detta är inte rimligt. Regeringen bör därför återkomma med åtgärder som i ett första steg offentliggör hur fastigheternas ekonomi ser ut. Ett andra steg vore att renodla statschefens uppgift till att representera staten och inte agera som hyresvärd för ett statligt fastighetsbestånd.

4.

Demokrati och rättsstatsprincipen, punkt 6 (C)

av Muharrem Demirok (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 23 och

bifaller delvis motion

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 21.

Ställningstagande

I flera länder inom EU ser vi en utveckling med auktoritära, illiberala och korrumperade tendenser. EU måste vara en garant för demokrati och mänskliga rättigheter. Medlemsländerna ska inte tillåtas bryta mot rättsstatens grundläggande principer utan att drabbas av effektiva och kännbara sanktioner. Jag menar att EU ska strypa medel till medlemsstater som inte respekterar sina demokratiska och rättsstatliga åtaganden och inte sätter stopp för offentlig korruption. En medlemsstat som fortsätter att bryta mot rättsstatens grundläggande principer bör dessutom få begränsad beslutanderätt i EU. Regeringen bör verka för att medlemsstater inom EU som bryter mot rättsstatens grundläggande principer ska drabbas av effektiva och kännbara sanktioner.

5.

En ny maktutredning, punkt 11 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 34, 35 och 36. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en ny lag om public service nyligen har trätt i kraft. Den nya lagen samlar bl.a. bestämmelser som tydliggör villkoren för public service i form av exempelvis grundläggande krav på innehållet och förutsättningar för public service som en del av landets totalförsvar. Utskottet noterar härutöver att frågan om en grundlagsreglering av public service var föremål för överväganden av 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté, som inte lämnade något förslag om en sådan reglering. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att ställa sig bakom förslaget om ett grundlagsskydd för public service. Utskottet gör också samma bedömning som tidigare när det gäller grundlagsskydd för den offentliga äganderätten, behörighetsvillkor för statsråd och riksdagsledamöter samt den kommunala revisionen och Riksrevisionens uppdrag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Statsskicket, punkt 1 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1385 av Karin Sundin m.fl. (S, V, MP, C, L) yrkande 1 och

2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Monarki som styrelseskick är otidsenligt och odemokratiskt. All offentlig makt utgår från folket och genom folkets val. En statschef bör tillsättas enligt demokratiska principer och monarkin bör avskaffas. Det svenska statsskicket bör därför ses över i syfte att införa republik. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att monarkin avskaffas.

2.

Statschefens åtalsimmunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser, punkt 3 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1385 av Karin Sundin m.fl. (S, V, MP, C, L) yrkandena 2–5 och

2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

Att i grundlag inskränka vuxna människors religionsfrihet och rörelsefrihet och kräva samtycke för ingående av äktenskap kan inte klassas som någonting annat än en kvarleva från forna tiders samhällsstruktur. Till dess att monarkin avskaffas bör sådana bestämmelser upphävas. Lika otidsenligt är det att statschefen åtnjuter åtalsimmunitet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att monarkens åtalsimmunitet avskaffas och grundlagsbestämmelserna som begränsar rörelsefriheten, religionsfriheten och rätten att fritt ingå äktenskap för medlemmar av kungafamiljen upphävs.

3.

Ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet samt den kungliga dispositionsrätten, punkt 4 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1385 av Karin Sundin m.fl. (S, V, MP, C, L) yrkande 6 och

2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motion

2025/26:1384 av Karin Sundin och Niels Paarup-Petersen (S, C) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Statschefen har utpekade uppgifter som självklart bör kunna granskas i likhet med annan verksamhet som finansieras med offentliga medel. Jag delar inte uppfattningen att monarken måste få ha sin privata ekonomi i fred och att kungahuset inte bör granskas på samma sätt som annan offentligt finansierad verksamhet. Åtminstone omkostnader som ingår i monarkens uppdrag bör kunna granskas. Regeringen bör återkomma med förslag till åtgärder för insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet.

Den kungliga dispositionsrätten innebär att kungen kan disponera ett stort fastighetsbestånd som ägs av Statens fastighetsverk. Dispositionsrätten härstammar från början av 1800-talet. Det rimliga i dag vore att avskaffa den kungliga dispositionsrätten och att införa en ordning där de aktuella fastigheterna helt och fullt administreras av allmännyttan eller statliga organ. För all annan verksamhet är kraven på offentlighet och redovisning stora, men hur kungen disponerar statligt ägda fastigheter är något som står utan offentlig insyn. Detta är inte rimligt. Regeringen bör därför återkomma med åtgärder som i ett första steg offentliggör hur fastigheternas ekonomi ser ut. Ett andra steg vore att renodla statschefens uppgift till att representera staten och inte agera som hyresvärd för ett statligt fastighetsbestånd.

4.

Demokrati och rättsstatsprincipen, punkt 6 (C)

av Muharrem Demirok (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 23 och

bifaller delvis motion

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 21.

Ställningstagande

I flera länder inom EU ser vi en utveckling med auktoritära, illiberala och korrumperade tendenser. EU måste vara en garant för demokrati och mänskliga rättigheter. Medlemsländerna ska inte tillåtas bryta mot rättsstatens grundläggande principer utan att drabbas av effektiva och kännbara sanktioner. Jag menar att EU ska strypa medel till medlemsstater som inte respekterar sina demokratiska och rättsstatliga åtaganden och inte sätter stopp för offentlig korruption. En medlemsstat som fortsätter att bryta mot rättsstatens grundläggande principer bör dessutom få begränsad beslutanderätt i EU. Regeringen bör verka för att medlemsstater inom EU som bryter mot rättsstatens grundläggande principer ska drabbas av effektiva och kännbara sanktioner.

5.

En ny maktutredning, punkt 11 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 33, 34 och 36. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att en ny lag om public service nyligen har trätt i kraft. Den nya lagen samlar bl.a. bestämmelser som tydliggör villkoren för public service i form av exempelvis grundläggande krav på innehållet och förutsättningar för public service som en del av landets totalförsvar. Utskottet noterar härutöver att frågan om en grundlagsreglering av public service var föremål för överväganden av 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté, som inte lämnade något förslag om en sådan reglering. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att ställa sig bakom förslaget om ett grundlagsskydd för public service. Utskottet gör också samma bedömning som tidigare när det gäller grundlagsskydd för den offentliga äganderätten, behörighetsvillkor för statsråd och riksdagsledamöter samt den kommunala revisionen och Riksrevisionens uppdrag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Statsskicket, punkt 1 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1385 av Karin Sundin m.fl. (S, V, MP, C, L) yrkande 1 och

2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Monarki som styrelseskick är otidsenligt och odemokratiskt. All offentlig makt utgår från folket och genom folkets val. En statschef bör tillsättas enligt demokratiska principer och monarkin bör avskaffas. Det svenska statsskicket bör därför ses över i syfte att införa republik. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att monarkin avskaffas.

2.

Statschefens åtalsimmunitet och vissa av successionsordningens bestämmelser, punkt 3 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1385 av Karin Sundin m.fl. (S, V, MP, C, L) yrkandena 2–5 och

2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

Att i grundlag inskränka vuxna människors religionsfrihet och rörelsefrihet och kräva samtycke för ingående av äktenskap kan inte klassas som någonting annat än en kvarleva från forna tiders samhällsstruktur. Till dess att monarkin avskaffas bör sådana bestämmelser upphävas. Lika otidsenligt är det att statschefen åtnjuter åtalsimmunitet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att monarkens åtalsimmunitet avskaffas och grundlagsbestämmelserna som begränsar rörelsefriheten, religionsfriheten och rätten att fritt ingå äktenskap för medlemmar av kungafamiljen upphävs.

3.

Ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet samt den kungliga dispositionsrätten, punkt 4 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1385 av Karin Sundin m.fl. (S, V, MP, C, L) yrkande 6 och

2025/26:2790 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motion

2025/26:1384 av Karin Sundin och Niels Paarup-Petersen (S, C) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Statschefen har utpekade uppgifter som självklart bör kunna granskas i likhet med annan verksamhet som finansieras med offentliga medel. Jag delar inte uppfattningen att monarken måste få ha sin privata ekonomi i fred och att kungahuset inte bör granskas på samma sätt som annan offentligt finansierad verksamhet. Åtminstone omkostnader som ingår i monarkens uppdrag bör kunna granskas. Regeringen bör återkomma med förslag till åtgärder för insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi och verksamhet.

Den kungliga dispositionsrätten innebär att kungen kan disponera ett stort fastighetsbestånd som ägs av Statens fastighetsverk. Dispositionsrätten härstammar från början av 1800-talet. Det rimliga i dag vore att avskaffa den kungliga dispositionsrätten och att införa en ordning där de aktuella fastigheterna helt och fullt administreras av allmännyttan eller statliga organ. För all annan verksamhet är kraven på offentlighet och redovisning stora, men hur kungen disponerar statligt ägda fastigheter är något som står utan offentlig insyn. Detta är inte rimligt. Regeringen bör därför återkomma med åtgärder som i ett första steg offentliggör hur fastigheternas ekonomi ser ut. Ett andra steg vore att renodla statschefens uppgift till att representera staten och inte agera som hyresvärd för ett statligt fastighetsbestånd.

4.

Demokrati och rättsstatsprincipen, punkt 6 (C)

av Muharrem Demirok (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3583 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 23 och

bifaller delvis motion

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 21.

Ställningstagande

I flera länder inom EU ser vi en utveckling med auktoritära, illiberala och korrumperade tendenser. EU måste vara en garant för demokrati och mänskliga rättigheter. Medlemsländerna ska inte tillåtas bryta mot rättsstatens grundläggande principer utan att drabbas av effektiva och kännbara sanktioner. Jag menar att EU ska strypa medel till medlemsstater som inte respekterar sina demokratiska och rättsstatliga åtaganden och inte sätter stopp för offentlig korruption. En medlemsstat som fortsätter att bryta mot rättsstatens grundläggande principer bör dessutom få begränsad beslutanderätt i EU. Regeringen bör verka för att medlemsstater inom EU som bryter mot rättsstatens grundläggande principer ska drabbas av effektiva och kännbara sanktioner.

5.

En ny maktutredning, punkt 11 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 33, 34 och 35. Läs betänkandet