Ökad insyn i politiska processer

Utskottet delar regeringens bedömning att det krävs lagändringar för att i ännu högre grad än i dag tillgodose allmänhetens intresse av insyn i politiska processer.

När det gäller insynslagen är det som regeringen framhåller en viktig utgångspunkt att allmänheten har ett berättigat intresse av att få information om vilka finansiella intressen som har kopplingar till partier och kandidater. Vidare är det angeläget att förbudet mot anonyma bidrag i möjligaste mån ska utformas så att det inte går att kringgå, och det är även principiellt viktigt att införa ett förbud mot utländska bidrag. Utskottet anser att lagförslaget om ändringar i insynslagen är väl avvägt och ställer sig bakom förslaget.

Utskottet delar även regeringens bedömning att det finns skäl att införa en reglering med krav på transparens för lobbyisters kontakter med politiska beslutsfattare. Syftet är att möjliggöra insyn i kommunikationen med politiska beslutsfattare. Utskottet ställer sig därför även bakom förslaget om en ny lag om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut och de överväganden som redovisas i propositionen.

Utskottet delar vidare regeringens bedömning att övervägande skäl talar för en reglering om insyn och frivillighet för enskilda medlemmar när organisationer på arbetsmarknaden lämnar bidrag för partipolitiska ändamål. Som framhålls i propositionen måste vikt läggas vid den enskildes politiska självbestämmanderätt och den särställning som arbetsmarknadens organisationer har i samhället. Det finns i svensk rätt inte några regler som ger enskilda medlemmar möjlighet att med rättslig verkan gentemot en förening förklara vad medlemsavgiften får eller inte får användas till. Sådana frågor avgörs i stället av föreningens stadgar och genom majoritetsbeslut i den ordning som stadgarna och allmänna föreningsrättsliga regler föreskriver. Som anges i propositionen innebär införandet av en reglering om frivillighet en principiell nyhet i svensk rätt. Under framtagandet av regleringen och vid beredningen av densamma har det övervägts och ifrågasatts om regleringen tillgodoser syftena bakom förslaget. Det har även ifrågasatts om förslaget är proportionerligt och om det är förenligt med skyddet för föreningsfriheten.

Utskottet ställer sig bakom regeringens överväganden, och delar bedömningen att den föreslagna regleringen är förenlig med fri- och rättighetsskyddet i regeringsformen, Europakonventionen och internationella regler om föreningsfrihet.

Regeringens beredning vid framtagandet av propositionen i denna del har vidare ifrågasatts. Enligt utskottet finns det dock inte skäl att vidta ytterligare beredningsåtgärder. Utskottet anser alltså att underlaget är tillräckligt för att fatta beslut.

Sammantaget anser utskottet att riksdagen bör anta lagförslagen i propositionen, med en mindre redaktionell ändring i insynslagen, och avslå motionsyrkandena.

Reservation

Ökad insyn i politiska processer (S, V, C, MP)

av Jennie Nilsson (S), Hans Ekström (S), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Jessica Wetterling (V), Muharrem Demirok (C), Jan Riise (MP) och Peter Hedberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) antar regeringens förslag till

1. lag om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut,

2. lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier, med den ändringen att 32 § ska bestå av ett enda stycke.

b) avslår regeringens förslag till lag med bestämmelser om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:258 punkterna 1 och 3 samt motionerna

2025/26:4151 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och

2025/26:4184 av Malin Björk m.fl. (C) samt

avslår proposition 2025/26:258 punkt 2.

Ställningstagande

I frågan om att införa ett krav på samtycke från enskilda medlemmar när organisationer på arbetsmarknaden använder en del av medlemsavgiften för att stödja ett parti ekonomiskt är det vår uppfattning att det är tveksamt om detta är förenligt med regeringsformen och internationella konventioners skydd för föreningsfriheten.

2023 års insynskommitté bedömde att det inte bör införas några särskilda krav på att ge möjlighet till samtycke från enskilda medlemmar när det gäller bidrag från organisationer på arbetsmarknaden till partier eller kandidater. Det finns i dag en mycket god transparens kring de bidrag som fackförbunden skänker till politiska partier. Uppgifter om de bidrag som lämnas finns att tillgå i de rapporter som partierna lämnar till Kammarkollegiet.

Vi vill framhålla att det inte är statens sak att underkänna den representativa demokratiska ordningen i vilken föreningar fattar beslut. Det är en väl fungerande ordning som utgör en grundläggande del i den föreningsfrihet vi har i landet och som i det längsta bör värnas. En reglering som pekar ut att vissa delar av en föreningsverksamhet ska omfattas av andra regler än övriga riskerar att öppna en dörr som kan ge långtgående konsekvenser och är på inget sätt proportionerlig till det problem som regeringen vill lösa.

Vi anser att skyddet för föreningsfriheten väger tyngre än de inskränkningar som förslaget medför, och som dessutom är mer långtgående än nödvändigt.

Det kan vidare ifrågasättas om den föreslagna lagen uppnår det angivna syftet, nämligen att säkerställa att bidrag för partipolitiska ändamål som utgår som en andel av medlemsavgifterna ska vara frivilliga för medlemmarna. Även Lagrådet ifrågasätter om regleringen tillgodoser syftena med förslaget och om det är proportionerligt och anser mot denna bakgrund att förslaget inte bör läggas till grund för lagstiftning.

Den nya lagen uppges syfta till att säkerställa att bidrag för partipolitiska ändamål som utgår som en andel av medlemsavgifterna ska vara frivilliga för medlemmarna. De nya reglerna är dock inte förenade med några sanktioner, och det kommer att vara enkelt för den organisation som så önskar att kringgå regleringen. Ett annat syfte med lagen uppges vara att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna uttrycka att denne motsätter sig att organisationen lämnar penningbidrag till ett politiskt parti. Men enligt lagförslaget ska medlemmens förklaring inte lämnas till organisationen utan till en revisor, som inte ska vidarebefordra andra uppgifter till organisationen än uppgift om det antal förklaringar som har lämnats. En medlems missnöje med ett beslut om bidrag kommer därför inte att nå fram till organisationen annat än som en anonymiserad uppgift om antalet förklaringar som har lämnats.

Ur avsnittet "Ökad insyn i politiska processer" i betänkandet. Läs betänkandet