Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2025 m.m.

Det statliga kommittéväsendet eller utredningsväsendet har sedan länge ansetts utgöra ett inslag av grundläggande värde i svensk förvaltningstradition i beredningen av förslag till lagstiftning och ärenden av annat slag som regeringen lägger fram för riksdagen.

Kommittéberättelsen ger värdefull information om kommittéernas sammansättning och verksamhet. Utskottet noterar att det sammantaget råder en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra kategorier av medverkande inom kommittéväsendet och att andelen kvinnor är i majoritet i gruppen sekreterare och övriga. Som utskottet tidigare uttalat är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Ur avsnittet "Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2025" i betänkandet. Läs betänkandet

Som utskottet tidigare har uttalat är det viktigt med en gedigen beredning av lagstiftningsärenden och att beredningskravet i 7 kap. 2 § regeringsformen tillmäts stor vikt så att förslag och ärenden blir allsidigt belysta. Vidare anser utskottet, liksom tidigare, att det finns skäl att påminna om att en allmän utgångspunkt bör vara att visa återhållsamhet med att binda regeringens arbetsformer. Av förarbetsuttalanden, som utskottet har ställt sig bakom, framgår bl.a. att det är regeringens sak att avgöra hur de utredningar bör bedrivas som anses behövliga som underlag för regeringens beslut. Det kan även noteras att utskottet återkommande har granskat olika delar av regeringens beredning av lagstiftningsärenden och gett vägledande uttalanden. Därvid har utskottet bl.a. understrukit vikten av god planering genom hela lagstiftningsprocessen samt uttalat att en förutsättning för att kvaliteten i lagstiftningen ska kunna upprätthållas på sikt är att olika moment genomförs på ett sätt som ger tillräckligt utrymme för inläsning, analys och överväganden. Vidare noteras att Statsrådsberedningen har tagit fram riktlinjer som rör beredningen, bl.a. frågan om behovet av remissbehandling och remissförfarandet samt inhämtande av Lagrådets synpunkter. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionen om ledtider i lagstiftningsprocessen. Motionen avstyrks.

Ur avsnittet "Ledtider i lagstiftningsprocessen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det pågår arbete både på nationell nivå och inom EU för att motverka överreglering. Utskottet anser därför inte att det finns skäl att ta ett sådant initiativ som motionären föreslår och avstyrker motionen om genomförande av EU-bestämmelser.

Ur avsnittet "Genomförande av EU-bestämmelser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och avstyrker motionsyrkandet om märkning av propositioner med berört utskott.

Reservationer

1.

Konsekvensanalyser m.m. i lagstiftningsprocessen, punkt 4 (V)

av Jessica Wetterling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5 och

avslår motionerna

2025/26:753 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

2025/26:1828 av Aylin Nouri (S) och

2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 49.

Ställningstagande

Det är viktigt att representanter för unga kan delta i den demokratiska processen och i högre grad bjuds in att sitta med i referensgrupper och sakråd och får svara på remisser. Liknande förslag har lämnats i departementspromemorian Underlätta, utbilda, uppskatta – så erkänns ungas ideella engagemang (Ds 2024:15). Det bör framgå av kommittéförordningen att statliga offentliga utredningar som rör barn och unga aktivt ska inhämta deras erfarenheter och åsikter. Regeringen bör se till att utöka remisslistorna, inkludera barn och unga i konsekvensanalyser samt bjuda in fler barn- och ungdomsorganisationer tidigare i de demokratiska processerna.

2.

Konsekvensanalyser m.m. i lagstiftningsprocessen, punkt 4 (C)

av Malin Björk (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 49 och

avslår motionerna

2025/26:308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5,

2025/26:753 av Kjell-Arne Ottosson (KD) och

2025/26:1828 av Aylin Nouri (S).

Ställningstagande

Statliga utredningar och andra underlag ska innehålla en jämställdhetsanalys. Det är alltför vanligt att regeringen konstaterar att det blir ett ojämställt utfall av en reform men ändå väljer att genomföra förslagen. I dessa fall får analysen sägas vara undermålig. Kraven på jämställdhetsanalyserna behöver höjas inom alla statliga utredningar och beslutsunderlag för att inte förstärka redan ojämställda strukturer inom både lagstiftning och myndigheternas arbete.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Märkning av propositioner med berört utskott" i betänkandet. Läs betänkandet