Cirkulär och giftfri ekonomi

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och skapa en hållbar resursanvändning och öka resurseffektiviteten. Kommissionen har aviserat att den ska presentera en rättsakt om den cirkulära ekonomin för att snabba på omställningen. Utskottet välkomnar arbetet med den kommande rättsakten, som enligt utskottet har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi. Delegationen för cirkulär ekonomi har vidare föreslagit att de svenska miljömålen ska kompletteras med nya mål i fråga om cirkulär ekonomi. Delegationens rekommendationer bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till det arbete som pågår på området anser utskottet att motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 1, 3, 5 och 7–9 kan lämnas utan åtgärd.

Den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet noterar vidare att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling, och kommissionen har också aviserat att den avser att lägga fram förslag om offentlig upphandling för att stödja arbetet med cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att öka cirkulariteten inom offentlig verksamhet och anser mot denna bakgrund att motion 2025/26:958 (L) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd.

Uppföljning och statistik

Statistik är viktigt för att möjliggöra uppföljning av relevanta regelverk och åtgärder. Naturvårdsverket har ansvaret för att sammanställa statistik över avfallsmängder och avfallsslag, och utskottet noterar att myndighetens rapportering bl.a. omfattar trender för uppkomst av avfall, behandling av avfall och materialåtervinning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i de två senaste budgetpropositionerna genomfört satsningar för att förbättra och utveckla avfallsstatistiken. Utskottet välkomnar dessa satsningar som enligt utskottets mening ger goda förutsättningar att förbättra arbetet med statistik inom avfallsområdet. Motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 10, 11 och 150 avstyrks därmed.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför EU:s nya ekodesignförordning som gör det möjligt att ställa krav på bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, möjligheten till återvinning av material, energianvändning och energieffektivitet samt vattenanvändning och vatteneffektivitet. Utskottet konstaterar vidare att kommissionen har presenterat en plan för arbetet med att ta fram delegerade akter, i enlighet med den prioritering som anges i förordningen, och utskottet kommer noga att följa det fortsatta arbetet med att ta fram ekodesignkrav.

Utskottet välkomnar vidare de två direktiv som nyligen antagits och som innehåller regler om reparation av varor. En särskild utredare har analyserat dessa direktiv och hur de ska genomföras i Sverige och lämnat ett antal förslag som har goda förutsättningar att förbättra både konsumenternas möjlighet att få information om varors miljöpåverkan och reparerbarhet och möjligheten att reparera varor. Utskottet noterar vidare att ekodesignförordningen även omfattar frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2025/26:2825 (C) yrkande 3, 2025/26:3368 (MP) yrkande 17, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 21, 37, 38, 42, 44–46 och 60, 2025/26:3582 (C) yrkande 46 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 14 och 49 kan lämnas utan åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt framhålla att en kommitté har kartlagt och analyserat inom vilka områden ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Vidare har en särskild utredare lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Dessa betänkanden bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Därutöver ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat och som bl.a. ska stimulera efterfrågan på returråvaror och cirkulära produkter.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:958 (L) yrkande 3, 2025/26:3422 (MP) yrkande 29, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 12, 29, 41 och 118 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 63 och 66 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 11, 13, 18 och 19. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och skapa en hållbar resursanvändning och öka resurseffektiviteten. Kommissionen har aviserat att den ska presentera en rättsakt om den cirkulära ekonomin för att snabba på omställningen. Utskottet välkomnar arbetet med den kommande rättsakten, som enligt utskottet har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi. Delegationen för cirkulär ekonomi har vidare föreslagit att de svenska miljömålen ska kompletteras med nya mål i fråga om cirkulär ekonomi. Delegationens rekommendationer bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till det arbete som pågår på området anser utskottet att motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 1, 3, 5 och 7–9 kan lämnas utan åtgärd.

Den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet noterar vidare att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling, och kommissionen har också aviserat att den avser att lägga fram förslag om offentlig upphandling för att stödja arbetet med cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att öka cirkulariteten inom offentlig verksamhet och anser mot denna bakgrund att motion 2025/26:958 (L) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd.

Uppföljning och statistik

Statistik är viktigt för att möjliggöra uppföljning av relevanta regelverk och åtgärder. Naturvårdsverket har ansvaret för att sammanställa statistik över avfallsmängder och avfallsslag, och utskottet noterar att myndighetens rapportering bl.a. omfattar trender för uppkomst av avfall, behandling av avfall och materialåtervinning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i de två senaste budgetpropositionerna genomfört satsningar för att förbättra och utveckla avfallsstatistiken. Utskottet välkomnar dessa satsningar som enligt utskottets mening ger goda förutsättningar att förbättra arbetet med statistik inom avfallsområdet. Motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 10, 11 och 150 avstyrks därmed.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför EU:s nya ekodesignförordning som gör det möjligt att ställa krav på bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, möjligheten till återvinning av material, energianvändning och energieffektivitet samt vattenanvändning och vatteneffektivitet. Utskottet konstaterar vidare att kommissionen har presenterat en plan för arbetet med att ta fram delegerade akter, i enlighet med den prioritering som anges i förordningen, och utskottet kommer noga att följa det fortsatta arbetet med att ta fram ekodesignkrav.

Utskottet välkomnar vidare de två direktiv som nyligen antagits och som innehåller regler om reparation av varor. En särskild utredare har analyserat dessa direktiv och hur de ska genomföras i Sverige och lämnat ett antal förslag som har goda förutsättningar att förbättra både konsumenternas möjlighet att få information om varors miljöpåverkan och reparerbarhet och möjligheten att reparera varor. Utskottet noterar vidare att ekodesignförordningen även omfattar frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2025/26:2825 (C) yrkande 3, 2025/26:3368 (MP) yrkande 17, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 21, 37, 38, 42, 44–46 och 60, 2025/26:3582 (C) yrkande 46 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 14 och 49 kan lämnas utan åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt framhålla att en kommitté har kartlagt och analyserat inom vilka områden ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Vidare har en särskild utredare lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Dessa betänkanden bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Därutöver ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat och som bl.a. ska stimulera efterfrågan på returråvaror och cirkulära produkter.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:958 (L) yrkande 3, 2025/26:3422 (MP) yrkande 29, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 12, 29, 41 och 118 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 63 och 66 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 11, 13, 18 och 19. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och skapa en hållbar resursanvändning och öka resurseffektiviteten. Kommissionen har aviserat att den ska presentera en rättsakt om den cirkulära ekonomin för att snabba på omställningen. Utskottet välkomnar arbetet med den kommande rättsakten, som enligt utskottet har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi. Delegationen för cirkulär ekonomi har vidare föreslagit att de svenska miljömålen ska kompletteras med nya mål i fråga om cirkulär ekonomi. Delegationens rekommendationer bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till det arbete som pågår på området anser utskottet att motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 1, 3, 5 och 7–9 kan lämnas utan åtgärd.

Den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet noterar vidare att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling, och kommissionen har också aviserat att den avser att lägga fram förslag om offentlig upphandling för att stödja arbetet med cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att öka cirkulariteten inom offentlig verksamhet och anser mot denna bakgrund att motion 2025/26:958 (L) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd.

Uppföljning och statistik

Statistik är viktigt för att möjliggöra uppföljning av relevanta regelverk och åtgärder. Naturvårdsverket har ansvaret för att sammanställa statistik över avfallsmängder och avfallsslag, och utskottet noterar att myndighetens rapportering bl.a. omfattar trender för uppkomst av avfall, behandling av avfall och materialåtervinning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i de två senaste budgetpropositionerna genomfört satsningar för att förbättra och utveckla avfallsstatistiken. Utskottet välkomnar dessa satsningar som enligt utskottets mening ger goda förutsättningar att förbättra arbetet med statistik inom avfallsområdet. Motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 10, 11 och 150 avstyrks därmed.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför EU:s nya ekodesignförordning som gör det möjligt att ställa krav på bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, möjligheten till återvinning av material, energianvändning och energieffektivitet samt vattenanvändning och vatteneffektivitet. Utskottet konstaterar vidare att kommissionen har presenterat en plan för arbetet med att ta fram delegerade akter, i enlighet med den prioritering som anges i förordningen, och utskottet kommer noga att följa det fortsatta arbetet med att ta fram ekodesignkrav.

Utskottet välkomnar vidare de två direktiv som nyligen antagits och som innehåller regler om reparation av varor. En särskild utredare har analyserat dessa direktiv och hur de ska genomföras i Sverige och lämnat ett antal förslag som har goda förutsättningar att förbättra både konsumenternas möjlighet att få information om varors miljöpåverkan och reparerbarhet och möjligheten att reparera varor. Utskottet noterar vidare att ekodesignförordningen även omfattar frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2025/26:2825 (C) yrkande 3, 2025/26:3368 (MP) yrkande 17, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 21, 37, 38, 42, 44–46 och 60, 2025/26:3582 (C) yrkande 46 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 14 och 49 kan lämnas utan åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt framhålla att en kommitté har kartlagt och analyserat inom vilka områden ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Vidare har en särskild utredare lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Dessa betänkanden bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Därutöver ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat och som bl.a. ska stimulera efterfrågan på returråvaror och cirkulära produkter.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:958 (L) yrkande 3, 2025/26:3422 (MP) yrkande 29, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 12, 29, 41 och 118 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 63 och 66 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 11, 13, 18 och 19. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och skapa en hållbar resursanvändning och öka resurseffektiviteten. Kommissionen har aviserat att den ska presentera en rättsakt om den cirkulära ekonomin för att snabba på omställningen. Utskottet välkomnar arbetet med den kommande rättsakten, som enligt utskottet har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi. Delegationen för cirkulär ekonomi har vidare föreslagit att de svenska miljömålen ska kompletteras med nya mål i fråga om cirkulär ekonomi. Delegationens rekommendationer bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till det arbete som pågår på området anser utskottet att motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 1, 3, 5 och 7–9 kan lämnas utan åtgärd.

Den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet noterar vidare att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling, och kommissionen har också aviserat att den avser att lägga fram förslag om offentlig upphandling för att stödja arbetet med cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att öka cirkulariteten inom offentlig verksamhet och anser mot denna bakgrund att motion 2025/26:958 (L) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd.

Uppföljning och statistik

Statistik är viktigt för att möjliggöra uppföljning av relevanta regelverk och åtgärder. Naturvårdsverket har ansvaret för att sammanställa statistik över avfallsmängder och avfallsslag, och utskottet noterar att myndighetens rapportering bl.a. omfattar trender för uppkomst av avfall, behandling av avfall och materialåtervinning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i de två senaste budgetpropositionerna genomfört satsningar för att förbättra och utveckla avfallsstatistiken. Utskottet välkomnar dessa satsningar som enligt utskottets mening ger goda förutsättningar att förbättra arbetet med statistik inom avfallsområdet. Motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 10, 11 och 150 avstyrks därmed.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför EU:s nya ekodesignförordning som gör det möjligt att ställa krav på bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, möjligheten till återvinning av material, energianvändning och energieffektivitet samt vattenanvändning och vatteneffektivitet. Utskottet konstaterar vidare att kommissionen har presenterat en plan för arbetet med att ta fram delegerade akter, i enlighet med den prioritering som anges i förordningen, och utskottet kommer noga att följa det fortsatta arbetet med att ta fram ekodesignkrav.

Utskottet välkomnar vidare de två direktiv som nyligen antagits och som innehåller regler om reparation av varor. En särskild utredare har analyserat dessa direktiv och hur de ska genomföras i Sverige och lämnat ett antal förslag som har goda förutsättningar att förbättra både konsumenternas möjlighet att få information om varors miljöpåverkan och reparerbarhet och möjligheten att reparera varor. Utskottet noterar vidare att ekodesignförordningen även omfattar frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2025/26:2825 (C) yrkande 3, 2025/26:3368 (MP) yrkande 17, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 21, 37, 38, 42, 44–46 och 60, 2025/26:3582 (C) yrkande 46 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 14 och 49 kan lämnas utan åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt framhålla att en kommitté har kartlagt och analyserat inom vilka områden ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Vidare har en särskild utredare lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Dessa betänkanden bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Därutöver ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat och som bl.a. ska stimulera efterfrågan på returråvaror och cirkulära produkter.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:958 (L) yrkande 3, 2025/26:3422 (MP) yrkande 29, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 12, 29, 41 och 118 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 63 och 66 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 11, 13, 18 och 19. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och skapa en hållbar resursanvändning och öka resurseffektiviteten. Kommissionen har aviserat att den ska presentera en rättsakt om den cirkulära ekonomin för att snabba på omställningen. Utskottet välkomnar arbetet med den kommande rättsakten, som enligt utskottet har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi. Delegationen för cirkulär ekonomi har vidare föreslagit att de svenska miljömålen ska kompletteras med nya mål i fråga om cirkulär ekonomi. Delegationens rekommendationer bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till det arbete som pågår på området anser utskottet att motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 1, 3, 5 och 7–9 kan lämnas utan åtgärd.

Den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet noterar vidare att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling, och kommissionen har också aviserat att den avser att lägga fram förslag om offentlig upphandling för att stödja arbetet med cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att öka cirkulariteten inom offentlig verksamhet och anser mot denna bakgrund att motion 2025/26:958 (L) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd.

Uppföljning och statistik

Statistik är viktigt för att möjliggöra uppföljning av relevanta regelverk och åtgärder. Naturvårdsverket har ansvaret för att sammanställa statistik över avfallsmängder och avfallsslag, och utskottet noterar att myndighetens rapportering bl.a. omfattar trender för uppkomst av avfall, behandling av avfall och materialåtervinning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i de två senaste budgetpropositionerna genomfört satsningar för att förbättra och utveckla avfallsstatistiken. Utskottet välkomnar dessa satsningar som enligt utskottets mening ger goda förutsättningar att förbättra arbetet med statistik inom avfallsområdet. Motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 10, 11 och 150 avstyrks därmed.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför EU:s nya ekodesignförordning som gör det möjligt att ställa krav på bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, möjligheten till återvinning av material, energianvändning och energieffektivitet samt vattenanvändning och vatteneffektivitet. Utskottet konstaterar vidare att kommissionen har presenterat en plan för arbetet med att ta fram delegerade akter, i enlighet med den prioritering som anges i förordningen, och utskottet kommer noga att följa det fortsatta arbetet med att ta fram ekodesignkrav.

Utskottet välkomnar vidare de två direktiv som nyligen antagits och som innehåller regler om reparation av varor. En särskild utredare har analyserat dessa direktiv och hur de ska genomföras i Sverige och lämnat ett antal förslag som har goda förutsättningar att förbättra både konsumenternas möjlighet att få information om varors miljöpåverkan och reparerbarhet och möjligheten att reparera varor. Utskottet noterar vidare att ekodesignförordningen även omfattar frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2025/26:2825 (C) yrkande 3, 2025/26:3368 (MP) yrkande 17, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 21, 37, 38, 42, 44–46 och 60, 2025/26:3582 (C) yrkande 46 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 14 och 49 kan lämnas utan åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt framhålla att en kommitté har kartlagt och analyserat inom vilka områden ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Vidare har en särskild utredare lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Dessa betänkanden bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Därutöver ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat och som bl.a. ska stimulera efterfrågan på returråvaror och cirkulära produkter.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:958 (L) yrkande 3, 2025/26:3422 (MP) yrkande 29, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 12, 29, 41 och 118 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 63 och 66 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 11, 13, 18 och 19. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för att öka den cirkulära materialanvändningen

Utskottet noterar att Naturvårdsverket har utrett frågan om kvotplikter och bedömt att möjligheten att införa nationella kvotplikter är begränsad. Frågan om kvotplikter har även lyfts av Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi som också föreslagit att fler producentansvar bör undersökas närmare. Kommitténs betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot denna bakgrund, och för att inte föregripa det arbete som pågår, avstyrker utskottet motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 15 och 20.

Promemorian Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi innehåller förslag om insamlingssystem för återanvändning av produkter från hushållen. Systemet ska ge privatpersoner, företag och sammanslutningar möjlighet att kostnadsfritt hämta återanvändbara produkter på en plats som kommunen anvisar. Utskottet vill inte föregripa regeringens fortsatta arbete med promemorians förslag och avstyrker därmed motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 52 och 53.

När det gäller frågan om material och produkter som det inte går att återvinna vill utskottet framhålla att kraven på materialåtervinning såväl inom EU som på nationell nivå motverkar sådana material och produkter. Därutöver noterar utskottet att EU:s förpackningsförordning innehåller särskilda krav på förpackningsmaterial och att den nya ekodesignförordningen ställer krav på produkters hållbarhet bl.a. när det gäller återanvändbarhet och materialåtervinningsbarhet. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:3548 (MP) yrkande 54.

Cirkulär hantering av förpackningar

EU:s nya förpackningsförordning utgör en viktig del av arbetet med att nå ett mer resurseffektivt samhälle där mängden förpackningar och förpackningsmaterial minimeras. Utskottet noterar att förordningen syftar till att göra det lättare för konsumenter att både återvinna och återanvända förpackningar och vill särskilt lyfta att förordningen även ställer krav när det gäller förpackningars vikt och volym i syfte att undvika onödiga förpackningar. Förordningen innehåller även vissa krav på att affärsverksamheter ska tillhandahålla återanvändbara förpackningar som delvis överlappar med sedan tidigare gällande krav i engångsplastdirektivet. Naturvårdsverket har ett pågående uppdrag om att föreslå kompletteringar och anpassningar av det svenska regelverket med anledning av EU:s nya förpackningsförordning. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 101 och 103–105.

Den svenska förpackningsförordningen som trädde i kraft i januari 2023 ger enligt utskottets mening goda förutsättningar att förbättra insamlingen av papper och kartong. Utskottet noterar vidare att regeringen i juli 2025 beslutade om flera regeländringar som syftar till att förbättra insamlingen av bl.a. förpackningar. Utskottet välkomnar de förändringar som har genomförts och anser mot bakgrund av dessa, och mot bakgrund av det arbete som pågår med anledning av EU:s förpackningsförordning, att motionerna 2025/26:3548 (MP) yrkande 102 och 2025/26:3732 (S) yrkande 56 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar vidare att företag som har producentansvar för förpackningar enligt förpackningsförordningen är skyldiga att anmäla detta till Naturvårdsverket, som är ansvarig tillsynsmyndighet. Om ett företag inte anmäler detta kan Naturvårdsverket både meddela förelägganden vid vite och besluta om en miljösanktionsavgift. Utskottet anser därmed att motion 2025/26:3732 (S) yrkande 57 kan lämnas utan åtgärd.

Nedskräpningsavgifterna är en del i arbetet med att minska den negativa påverkan på miljön av engångsprodukter. Utskottet finner inte skäl att föreslå någon förändring av dessa avgifter i enlighet med vad som föreslås i motion 2025/26:3548 (MP) yrkande 107. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Av redovisningen ovan framgår att Naturvårdsverket har ansvar för att informera konsumenter om förebyggande av förpackningsavfall och sortering av sådant avfall samt om de negativa miljöeffekterna av nedskräpning eller annat olämpligt borttagande av engångsplastprodukter. Motion 2025/26:3548 (MP) yrkande 34 kan enligt utskottets bedömning därmed lämnas utan åtgärd.

Cirkulär hantering av textilier

Produktionen av textilier med primära råvaror utgör en stor belastning på miljön och klimatet. Det finns därmed en stor potential att minska klimat- och miljöbelastningen från textilier genom att öka den cirkulära hanteringen. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som har vidtagits i detta syfte både på nationell nivå och på EU-nivå. Utskottet vill särskilt framhålla att den nyligen antagna ändringen av avfallsdirektivet innebär att det införs ett krav på producentansvar för textilier. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att inrätta ett system för producentansvar i enlighet med det ändrade avfallsdirektivet. Utskottet ser fram emot att ett producentansvar för textil nu kommer att bli verklighet. Textil är även en av de prioriterade grupperna inom den nya ekodesignförordningen.

Utskottet vill vidare framhålla att regeringen har beslutat om flera regeländringar i syfte att öka insamlingen av bl.a. textilier och att Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi har lämnat flera förslag för att öka den cirkulära hanteringen av textiler. Utskottet noterar vidare att den nationella plattformen Textile & Fashion 2023 syftar till att skapa ett cirkulärt kretslopp för textil- och modesektorn.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2025/26:2823 (C) yrkandena 5 och 6, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 68–72, 74, 75, 77 och 78 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 51–54 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Utskottet konstaterar att det på EU-nivå finns krav på märkning av textilfibrer och avstyrker därmed motion 2025/26:3548 (MP) yrkande 76.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 9. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för att öka den cirkulära materialanvändningen

Utskottet noterar att Naturvårdsverket har utrett frågan om kvotplikter och bedömt att möjligheten att införa nationella kvotplikter är begränsad. Frågan om kvotplikter har även lyfts av Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi som också föreslagit att fler producentansvar bör undersökas närmare. Kommitténs betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot denna bakgrund, och för att inte föregripa det arbete som pågår, avstyrker utskottet motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 15 och 20.

Promemorian Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi innehåller förslag om insamlingssystem för återanvändning av produkter från hushållen. Systemet ska ge privatpersoner, företag och sammanslutningar möjlighet att kostnadsfritt hämta återanvändbara produkter på en plats som kommunen anvisar. Utskottet vill inte föregripa regeringens fortsatta arbete med promemorians förslag och avstyrker därmed motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 52 och 53.

När det gäller frågan om material och produkter som det inte går att återvinna vill utskottet framhålla att kraven på materialåtervinning såväl inom EU som på nationell nivå motverkar sådana material och produkter. Därutöver noterar utskottet att EU:s förpackningsförordning innehåller särskilda krav på förpackningsmaterial och att den nya ekodesignförordningen ställer krav på produkters hållbarhet bl.a. när det gäller återanvändbarhet och materialåtervinningsbarhet. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:3548 (MP) yrkande 54.

Cirkulär hantering av förpackningar

EU:s nya förpackningsförordning utgör en viktig del av arbetet med att nå ett mer resurseffektivt samhälle där mängden förpackningar och förpackningsmaterial minimeras. Utskottet noterar att förordningen syftar till att göra det lättare för konsumenter att både återvinna och återanvända förpackningar och vill särskilt lyfta att förordningen även ställer krav när det gäller förpackningars vikt och volym i syfte att undvika onödiga förpackningar. Förordningen innehåller även vissa krav på att affärsverksamheter ska tillhandahålla återanvändbara förpackningar som delvis överlappar med sedan tidigare gällande krav i engångsplastdirektivet. Naturvårdsverket har ett pågående uppdrag om att föreslå kompletteringar och anpassningar av det svenska regelverket med anledning av EU:s nya förpackningsförordning. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår och avstyrker därmed motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 101 och 103–105.

Den svenska förpackningsförordningen som trädde i kraft i januari 2023 ger enligt utskottets mening goda förutsättningar att förbättra insamlingen av papper och kartong. Utskottet noterar vidare att regeringen i juli 2025 beslutade om flera regeländringar som syftar till att förbättra insamlingen av bl.a. förpackningar. Utskottet välkomnar de förändringar som har genomförts och anser mot bakgrund av dessa, och mot bakgrund av det arbete som pågår med anledning av EU:s förpackningsförordning, att motionerna 2025/26:3548 (MP) yrkande 102 och 2025/26:3732 (S) yrkande 56 kan lämnas utan åtgärd.

Utskottet konstaterar vidare att företag som har producentansvar för förpackningar enligt förpackningsförordningen är skyldiga att anmäla detta till Naturvårdsverket, som är ansvarig tillsynsmyndighet. Om ett företag inte anmäler detta kan Naturvårdsverket både meddela förelägganden vid vite och besluta om en miljösanktionsavgift. Utskottet anser därmed att motion 2025/26:3732 (S) yrkande 57 kan lämnas utan åtgärd.

Nedskräpningsavgifterna är en del i arbetet med att minska den negativa påverkan på miljön av engångsprodukter. Utskottet finner inte skäl att föreslå någon förändring av dessa avgifter i enlighet med vad som föreslås i motion 2025/26:3548 (MP) yrkande 107. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Av redovisningen ovan framgår att Naturvårdsverket har ansvar för att informera konsumenter om förebyggande av förpackningsavfall och sortering av sådant avfall samt om de negativa miljöeffekterna av nedskräpning eller annat olämpligt borttagande av engångsplastprodukter. Motion 2025/26:3548 (MP) yrkande 34 kan enligt utskottets bedömning därmed lämnas utan åtgärd.

Cirkulär hantering av textilier

Produktionen av textilier med primära råvaror utgör en stor belastning på miljön och klimatet. Det finns därmed en stor potential att minska klimat- och miljöbelastningen från textilier genom att öka den cirkulära hanteringen. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som har vidtagits i detta syfte både på nationell nivå och på EU-nivå. Utskottet vill särskilt framhålla att den nyligen antagna ändringen av avfallsdirektivet innebär att det införs ett krav på producentansvar för textilier. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att inrätta ett system för producentansvar i enlighet med det ändrade avfallsdirektivet. Utskottet ser fram emot att ett producentansvar för textil nu kommer att bli verklighet. Textil är även en av de prioriterade grupperna inom den nya ekodesignförordningen.

Utskottet vill vidare framhålla att regeringen har beslutat om flera regeländringar i syfte att öka insamlingen av bl.a. textilier och att Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi har lämnat flera förslag för att öka den cirkulära hanteringen av textiler. Utskottet noterar vidare att den nationella plattformen Textile & Fashion 2023 syftar till att skapa ett cirkulärt kretslopp för textil- och modesektorn.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2025/26:2823 (C) yrkandena 5 och 6, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 68–72, 74, 75, 77 och 78 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 51–54 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Utskottet konstaterar att det på EU-nivå finns krav på märkning av textilfibrer och avstyrker därmed motion 2025/26:3548 (MP) yrkande 76.

Ur avsnittet "Återanvändning och återvinning" i betänkandet, som även gäller punkterna 7 och 8. Läs betänkandet

Definitionen av avfall och avfall som resurs

Inledningsvis vill utskottet framhålla att avfall kan vara värdefullt att använda vidare som en resurs och att lagstiftningen på avfallsområdet därför behöver moderniseras fortlöpande för att anpassas till den cirkulära ekonomin. En ökad användning av återvunnet avfall kan bidra till att jungfruliga råvaror i högre utsträckning kan ersättas av sekundära råvaror, dvs. material som har övergått från att ha utgjort avfall till att bli en resurs. Av redovisningen ovan framgår att det redan finns EU-förordningar med kriterier för när olika avfallsslag upphör att vara avfall och att det pågår arbete på EU-nivå med att ta fram end-of-waste-kriterier för ytterligare avfallsslag. Utskottet noterar vidare att regeringen i den till riksdagen nyligen överlämnade propositionen om reformering av avfallslagstiftningen lämnar förslag som rör jord- och bergmassor som skulle innebära att dessa massor i högre utsträckning inte kommer att räknas som avfall och därmed ger förutsättningar för en utökad cirkulär hantering. Detta skulle enligt regeringens förslag även gälla svavelhaltiga massor.

Med hänvisning till vad som nu anförts och det arbete som pågår på området föreslår utskottet att motionerna 2025/26:3422 (MP) yrkande 96 i denna del, 2025/26:3548 (MP) yrkande 26 och 2025/26:3732 (S) yrkande 61 lämnas utan åtgärd. Utskottet anser vidare att det som efterfrågas i motion 2025/26:1418 (S) yrkandena 1 och 2 får anses tillgodosett genom förslagen i den ovannämnda propositionen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Biologiskt avfall

En cirkulär bioekonomi och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar biomassa är avgörande delar av ett effektivt klimatarbete. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som har vidtagits på detta område, bl.a. för att underlätta återvinning av park- och trädgårdsavfall. Utskottet välkomnar även propositionen om reformering av avfallslagstiftningen som bl.a. innehåller förslag för att öka materialåtervinningen av förbrukat matfett i syfte att använda detta till produktion av biobränsle. Utskottet vill vidare framhålla att riksdagens tillkännagivande om en bioekonomistrategi ännu inte är slutbehandlat och att Bioekonomiutredningen har lämnat förslag om en nationell strategi för bioekonomi som är under beredning inom Regeringskansliet. Därutöver har kommissionen nyligen presenterat en strategi om bioekonomi som lyfter upp frågan på EU-nivå och som bl.a. tar upp frågan om hållbarhet. Utskottet välkomnar de åtgärder som nu redovisats men vill inte föregripa det arbete som pågår på området. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 98 och 111 lämnas utan bifall.

Avfall från egen verksamhet

Genom den förordningsändring som regeringen beslutade om i december 2025 är det som efterfrågas i motion 2025/26:3714 (KD) i huvudsak tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Avfallsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och skapa en hållbar resursanvändning och öka resurseffektiviteten. Kommissionen har aviserat att den ska presentera en rättsakt om den cirkulära ekonomin för att snabba på omställningen. Utskottet välkomnar arbetet med den kommande rättsakten, som enligt utskottet har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi. Delegationen för cirkulär ekonomi har vidare föreslagit att de svenska miljömålen ska kompletteras med nya mål i fråga om cirkulär ekonomi. Delegationens rekommendationer bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till det arbete som pågår på området anser utskottet att motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 1, 3, 5 och 7–9 kan lämnas utan åtgärd.

Den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet noterar vidare att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling, och kommissionen har också aviserat att den avser att lägga fram förslag om offentlig upphandling för att stödja arbetet med cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att öka cirkulariteten inom offentlig verksamhet och anser mot denna bakgrund att motion 2025/26:958 (L) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd.

Uppföljning och statistik

Statistik är viktigt för att möjliggöra uppföljning av relevanta regelverk och åtgärder. Naturvårdsverket har ansvaret för att sammanställa statistik över avfallsmängder och avfallsslag, och utskottet noterar att myndighetens rapportering bl.a. omfattar trender för uppkomst av avfall, behandling av avfall och materialåtervinning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i de två senaste budgetpropositionerna genomfört satsningar för att förbättra och utveckla avfallsstatistiken. Utskottet välkomnar dessa satsningar som enligt utskottets mening ger goda förutsättningar att förbättra arbetet med statistik inom avfallsområdet. Motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 10, 11 och 150 avstyrks därmed.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför EU:s nya ekodesignförordning som gör det möjligt att ställa krav på bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, möjligheten till återvinning av material, energianvändning och energieffektivitet samt vattenanvändning och vatteneffektivitet. Utskottet konstaterar vidare att kommissionen har presenterat en plan för arbetet med att ta fram delegerade akter, i enlighet med den prioritering som anges i förordningen, och utskottet kommer noga att följa det fortsatta arbetet med att ta fram ekodesignkrav.

Utskottet välkomnar vidare de två direktiv som nyligen antagits och som innehåller regler om reparation av varor. En särskild utredare har analyserat dessa direktiv och hur de ska genomföras i Sverige och lämnat ett antal förslag som har goda förutsättningar att förbättra både konsumenternas möjlighet att få information om varors miljöpåverkan och reparerbarhet och möjligheten att reparera varor. Utskottet noterar vidare att ekodesignförordningen även omfattar frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2025/26:2825 (C) yrkande 3, 2025/26:3368 (MP) yrkande 17, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 21, 37, 38, 42, 44–46 och 60, 2025/26:3582 (C) yrkande 46 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 14 och 49 kan lämnas utan åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt framhålla att en kommitté har kartlagt och analyserat inom vilka områden ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Vidare har en särskild utredare lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Dessa betänkanden bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Därutöver ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat och som bl.a. ska stimulera efterfrågan på returråvaror och cirkulära produkter.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:958 (L) yrkande 3, 2025/26:3422 (MP) yrkande 29, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 12, 29, 41 och 118 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 63 och 66 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 13, 18 och 19. Läs betänkandet

Definitionen av avfall och avfall som resurs

Inledningsvis vill utskottet framhålla att avfall kan vara värdefullt att använda vidare som en resurs och att lagstiftningen på avfallsområdet därför behöver moderniseras fortlöpande för att anpassas till den cirkulära ekonomin. En ökad användning av återvunnet avfall kan bidra till att jungfruliga råvaror i högre utsträckning kan ersättas av sekundära råvaror, dvs. material som har övergått från att ha utgjort avfall till att bli en resurs. Av redovisningen ovan framgår att det redan finns EU-förordningar med kriterier för när olika avfallsslag upphör att vara avfall och att det pågår arbete på EU-nivå med att ta fram end-of-waste-kriterier för ytterligare avfallsslag. Utskottet noterar vidare att regeringen i den till riksdagen nyligen överlämnade propositionen om reformering av avfallslagstiftningen lämnar förslag som rör jord- och bergmassor som skulle innebära att dessa massor i högre utsträckning inte kommer att räknas som avfall och därmed ger förutsättningar för en utökad cirkulär hantering. Detta skulle enligt regeringens förslag även gälla svavelhaltiga massor.

Med hänvisning till vad som nu anförts och det arbete som pågår på området föreslår utskottet att motionerna 2025/26:3422 (MP) yrkande 96 i denna del, 2025/26:3548 (MP) yrkande 26 och 2025/26:3732 (S) yrkande 61 lämnas utan åtgärd. Utskottet anser vidare att det som efterfrågas i motion 2025/26:1418 (S) yrkandena 1 och 2 får anses tillgodosett genom förslagen i den ovannämnda propositionen. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Biologiskt avfall

En cirkulär bioekonomi och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar biomassa är avgörande delar av ett effektivt klimatarbete. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som har vidtagits på detta område, bl.a. för att underlätta återvinning av park- och trädgårdsavfall. Utskottet välkomnar även propositionen om reformering av avfallslagstiftningen som bl.a. innehåller förslag för att öka materialåtervinningen av förbrukat matfett i syfte att använda detta till produktion av biobränsle. Utskottet vill vidare framhålla att riksdagens tillkännagivande om en bioekonomistrategi ännu inte är slutbehandlat och att Bioekonomiutredningen har lämnat förslag om en nationell strategi för bioekonomi som är under beredning inom Regeringskansliet. Därutöver har kommissionen nyligen presenterat en strategi om bioekonomi som lyfter upp frågan på EU-nivå och som bl.a. tar upp frågan om hållbarhet. Utskottet välkomnar de åtgärder som nu redovisats men vill inte föregripa det arbete som pågår på området. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 98 och 111 lämnas utan bifall.

Avfall från egen verksamhet

Genom den förordningsändring som regeringen beslutade om i december 2025 är det som efterfrågas i motion 2025/26:3714 (KD) i huvudsak tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Avfallsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och skapa en hållbar resursanvändning och öka resurseffektiviteten. Kommissionen har aviserat att den ska presentera en rättsakt om den cirkulära ekonomin för att snabba på omställningen. Utskottet välkomnar arbetet med den kommande rättsakten, som enligt utskottet har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi. Delegationen för cirkulär ekonomi har vidare föreslagit att de svenska miljömålen ska kompletteras med nya mål i fråga om cirkulär ekonomi. Delegationens rekommendationer bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till det arbete som pågår på området anser utskottet att motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 1, 3, 5 och 7–9 kan lämnas utan åtgärd.

Den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet noterar vidare att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling, och kommissionen har också aviserat att den avser att lägga fram förslag om offentlig upphandling för att stödja arbetet med cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att öka cirkulariteten inom offentlig verksamhet och anser mot denna bakgrund att motion 2025/26:958 (L) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd.

Uppföljning och statistik

Statistik är viktigt för att möjliggöra uppföljning av relevanta regelverk och åtgärder. Naturvårdsverket har ansvaret för att sammanställa statistik över avfallsmängder och avfallsslag, och utskottet noterar att myndighetens rapportering bl.a. omfattar trender för uppkomst av avfall, behandling av avfall och materialåtervinning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i de två senaste budgetpropositionerna genomfört satsningar för att förbättra och utveckla avfallsstatistiken. Utskottet välkomnar dessa satsningar som enligt utskottets mening ger goda förutsättningar att förbättra arbetet med statistik inom avfallsområdet. Motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 10, 11 och 150 avstyrks därmed.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför EU:s nya ekodesignförordning som gör det möjligt att ställa krav på bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, möjligheten till återvinning av material, energianvändning och energieffektivitet samt vattenanvändning och vatteneffektivitet. Utskottet konstaterar vidare att kommissionen har presenterat en plan för arbetet med att ta fram delegerade akter, i enlighet med den prioritering som anges i förordningen, och utskottet kommer noga att följa det fortsatta arbetet med att ta fram ekodesignkrav.

Utskottet välkomnar vidare de två direktiv som nyligen antagits och som innehåller regler om reparation av varor. En särskild utredare har analyserat dessa direktiv och hur de ska genomföras i Sverige och lämnat ett antal förslag som har goda förutsättningar att förbättra både konsumenternas möjlighet att få information om varors miljöpåverkan och reparerbarhet och möjligheten att reparera varor. Utskottet noterar vidare att ekodesignförordningen även omfattar frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2025/26:2825 (C) yrkande 3, 2025/26:3368 (MP) yrkande 17, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 21, 37, 38, 42, 44–46 och 60, 2025/26:3582 (C) yrkande 46 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 14 och 49 kan lämnas utan åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt framhålla att en kommitté har kartlagt och analyserat inom vilka områden ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Vidare har en särskild utredare lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Dessa betänkanden bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Därutöver ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat och som bl.a. ska stimulera efterfrågan på returråvaror och cirkulära produkter.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:958 (L) yrkande 3, 2025/26:3422 (MP) yrkande 29, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 12, 29, 41 och 118 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 63 och 66 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11, 18 och 19. Läs betänkandet

En hållbar plastanvändning är avgörande för att begränsa den negativa påverkan på miljön som förbrukningen och spridningen av plaster orsakar. Utskottet ser därför positivt på det arbete som pågår för att minska miljöpåverkan från plast. EU:s plaststrategi och engångsplastdirektivet samt det svenska regelverk som antagits för att genomföra direktivet är viktiga delar i detta arbete. Även EU:s förpackningsförordning innehåller regler som syftar till att minska förpackningsavfallet av bl.a. plast och krav på ett lägsta innehåll av återvunnet material i förpackningar. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att föreslå de kompletteringar och anpassningar av svensk rätt som behövs för att den ska uppfylla förordningens krav. Naturvårdsverket har även fått i uppdrag att utreda hur insamlingen av förpackningsavfall kan ändras så att den även omfattar annat kommunalt avfall, som bl.a. plast. Utskottet vill vidare framhålla de regeländringar som regeringen beslutade om i juli 2025 och som bl.a. syftar till att förbättra insamlingen av plast. Slutligen noterar utskottet det viktiga arbete som sker inom nationell plastsamordning för en mer hållbar plastanvändning.

Med hänvisning till det omfattande arbete som pågår för att minska miljöpåverkan från plast föreslår utskottet att motionerna 2025/26:3182 (C) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:3548 (MP) yrkande 65 lämnas utan bifall.

Ur avsnittet "Plast" i betänkandet. Läs betänkandet

Åtgärder mot nedskräpning

Av redovisningen ovan framgår att engångsprodukter är det vanligaste skräpet. Utskottet noterar att ett av syftena med både engångsplastdirektivet och förordningen om engångsprodukter är att minska nedskräpningen. Sverige har också infört nedskräpningsavgifter för att minska nedskräpningens negativa påverkan på miljön. Utskottet kan konstatera att budgetpropositionen för 2026 innehåller en satsning på bidrag till miljöorganisationer för arbetet med minskad nedskräpning. Utskottet välkomnar denna satsning. När det gäller aluminiumburkar anser utskottet att det svenska pantsystemet ger goda förutsättningar för att minska förekomsten av sådana burkar i naturen. Utskottet konstaterar vidare att EU:s förpackningsförordning innehåller vissa krav på retursystem för bl.a. dryckesbehållare av metall för engångsbruk och noterar att Naturvårdsverket har fått i uppdrag att lämna förslag på kompletteringar av förordningen i svensk rätt. Mot bakgrund av befintligt regelverk och pågående arbete anser utskottet att motionerna 2025/26:1174 (C) och 2025/26:1528 (M) yrkandena 2–5 kan lämnas utan åtgärd.

Marint skräp

Marint skräp, exempelvis fiskeredskap och plast, utgör ett allvarligt hot mot de marina ekosystemen. Som framgår av redovisningen ovan har ett antal åtgärder vidtagits för att komma till rätta med detta problem. HaV har bl.a. på regeringens uppdrag genomfört informationsinsatser och städinsatser för att samla in historiskt uttjänta och förlorade fiskeredskap. HaV har också lämnat ett antal åtgärdsförslag när det gäller förlorade fiskeredskap som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser positivt på att Sverige arbetar aktivt för att få till stånd ett ambitiöst globalt avtal mot plastföroreningar och välkomnar satsningen i budgetpropositionen för 2026 på arbetet med renare stränder och badvikar.

Utskottet vill vidare framhålla att engångsplastdirektivet innehåller ett producentansvar för fiskeredskap och att det är möjligt för yrkesfiskare att få bidrag för åtgärder för att hålla haven rena från förlorade fiskeredskap och marint skräp. Kraven på märkning av fiskeredskap i den nya regleringen om fiskerikontroll ger också förutsättningar för att minska plastföroreningar i form av gamla fiskeredskap av plast.

Utskottet konstaterar att frågan om plast i haven även är aktuell inom det nordiska samarbetet och att Nordiska ministerrådet har publicerat en rapport om den cirkulära ekonomin för fiskeredskap i de nordiska länderna.

Mot bakgrund av redan vidtagna och pågående åtgärder föreslår utskottet att motionerna 2025/26:1665 (M) yrkandena 1–6 och 2025/26:3774 (MP) yrkandena 46 och 47 avslås.

Fritidsbåtar

Det är viktigt att äldre eller uttjänta fritidsbåtar hanteras på ett miljövänligt sätt. Övergivna båtar och vrak utgör ett problem för havsmiljön, och det är av stor vikt att komma till rätta med denna problematik. Den genomförda satsningen på en skrotningskampanj har varit en viktig del i detta arbete, liksom HaV:s tidigare regeringsuppdrag om att bl.a. främja insamling och återvinning av fritidsbåtar. HaV har som ett resultat av dessa uppdrag bl.a. föreslagit ett långsiktigt återvinningssystem, tydligare ansvar och befogenheter för kommuner och att frågan om ett producentansvar för fritidsbåtar ska utredas vidare. Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi föreslog vidare i sitt betänkande att styrmedel som skapar förutsättningar för ökad insamling och återvinning av uttjänta fritidsbåtar bör undersökas närmare. Dessa förslag bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet konstaterar även att Sveriges val att inkludera fritidsbåtar i ETS 2 ger ökade incitament till att byta ut gamla tvåtaktsmotorer till mer miljövänliga alternativ.

Mot denna bakgrund, och för att inte föregripa det arbete som pågår, föreslår utskottet att motion 2025/26:2784 (V) yrkande 44 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Nedskräpning, städning och sanering" i betänkandet, som även gäller punkterna 16 och 17. Läs betänkandet

Åtgärder mot nedskräpning

Av redovisningen ovan framgår att engångsprodukter är det vanligaste skräpet. Utskottet noterar att ett av syftena med både engångsplastdirektivet och förordningen om engångsprodukter är att minska nedskräpningen. Sverige har också infört nedskräpningsavgifter för att minska nedskräpningens negativa påverkan på miljön. Utskottet kan konstatera att budgetpropositionen för 2026 innehåller en satsning på bidrag till miljöorganisationer för arbetet med minskad nedskräpning. Utskottet välkomnar denna satsning. När det gäller aluminiumburkar anser utskottet att det svenska pantsystemet ger goda förutsättningar för att minska förekomsten av sådana burkar i naturen. Utskottet konstaterar vidare att EU:s förpackningsförordning innehåller vissa krav på retursystem för bl.a. dryckesbehållare av metall för engångsbruk och noterar att Naturvårdsverket har fått i uppdrag att lämna förslag på kompletteringar av förordningen i svensk rätt. Mot bakgrund av befintligt regelverk och pågående arbete anser utskottet att motionerna 2025/26:1174 (C) och 2025/26:1528 (M) yrkandena 2–5 kan lämnas utan åtgärd.

Marint skräp

Marint skräp, exempelvis fiskeredskap och plast, utgör ett allvarligt hot mot de marina ekosystemen. Som framgår av redovisningen ovan har ett antal åtgärder vidtagits för att komma till rätta med detta problem. HaV har bl.a. på regeringens uppdrag genomfört informationsinsatser och städinsatser för att samla in historiskt uttjänta och förlorade fiskeredskap. HaV har också lämnat ett antal åtgärdsförslag när det gäller förlorade fiskeredskap som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser positivt på att Sverige arbetar aktivt för att få till stånd ett ambitiöst globalt avtal mot plastföroreningar och välkomnar satsningen i budgetpropositionen för 2026 på arbetet med renare stränder och badvikar.

Utskottet vill vidare framhålla att engångsplastdirektivet innehåller ett producentansvar för fiskeredskap och att det är möjligt för yrkesfiskare att få bidrag för åtgärder för att hålla haven rena från förlorade fiskeredskap och marint skräp. Kraven på märkning av fiskeredskap i den nya regleringen om fiskerikontroll ger också förutsättningar för att minska plastföroreningar i form av gamla fiskeredskap av plast.

Utskottet konstaterar att frågan om plast i haven även är aktuell inom det nordiska samarbetet och att Nordiska ministerrådet har publicerat en rapport om den cirkulära ekonomin för fiskeredskap i de nordiska länderna.

Mot bakgrund av redan vidtagna och pågående åtgärder föreslår utskottet att motionerna 2025/26:1665 (M) yrkandena 1–6 och 2025/26:3774 (MP) yrkandena 46 och 47 avslås.

Fritidsbåtar

Det är viktigt att äldre eller uttjänta fritidsbåtar hanteras på ett miljövänligt sätt. Övergivna båtar och vrak utgör ett problem för havsmiljön, och det är av stor vikt att komma till rätta med denna problematik. Den genomförda satsningen på en skrotningskampanj har varit en viktig del i detta arbete, liksom HaV:s tidigare regeringsuppdrag om att bl.a. främja insamling och återvinning av fritidsbåtar. HaV har som ett resultat av dessa uppdrag bl.a. föreslagit ett långsiktigt återvinningssystem, tydligare ansvar och befogenheter för kommuner och att frågan om ett producentansvar för fritidsbåtar ska utredas vidare. Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi föreslog vidare i sitt betänkande att styrmedel som skapar förutsättningar för ökad insamling och återvinning av uttjänta fritidsbåtar bör undersökas närmare. Dessa förslag bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet konstaterar även att Sveriges val att inkludera fritidsbåtar i ETS 2 ger ökade incitament till att byta ut gamla tvåtaktsmotorer till mer miljövänliga alternativ.

Mot denna bakgrund, och för att inte föregripa det arbete som pågår, föreslår utskottet att motion 2025/26:2784 (V) yrkande 44 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Nedskräpning, städning och sanering" i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 17. Läs betänkandet

Åtgärder mot nedskräpning

Av redovisningen ovan framgår att engångsprodukter är det vanligaste skräpet. Utskottet noterar att ett av syftena med både engångsplastdirektivet och förordningen om engångsprodukter är att minska nedskräpningen. Sverige har också infört nedskräpningsavgifter för att minska nedskräpningens negativa påverkan på miljön. Utskottet kan konstatera att budgetpropositionen för 2026 innehåller en satsning på bidrag till miljöorganisationer för arbetet med minskad nedskräpning. Utskottet välkomnar denna satsning. När det gäller aluminiumburkar anser utskottet att det svenska pantsystemet ger goda förutsättningar för att minska förekomsten av sådana burkar i naturen. Utskottet konstaterar vidare att EU:s förpackningsförordning innehåller vissa krav på retursystem för bl.a. dryckesbehållare av metall för engångsbruk och noterar att Naturvårdsverket har fått i uppdrag att lämna förslag på kompletteringar av förordningen i svensk rätt. Mot bakgrund av befintligt regelverk och pågående arbete anser utskottet att motionerna 2025/26:1174 (C) och 2025/26:1528 (M) yrkandena 2–5 kan lämnas utan åtgärd.

Marint skräp

Marint skräp, exempelvis fiskeredskap och plast, utgör ett allvarligt hot mot de marina ekosystemen. Som framgår av redovisningen ovan har ett antal åtgärder vidtagits för att komma till rätta med detta problem. HaV har bl.a. på regeringens uppdrag genomfört informationsinsatser och städinsatser för att samla in historiskt uttjänta och förlorade fiskeredskap. HaV har också lämnat ett antal åtgärdsförslag när det gäller förlorade fiskeredskap som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet ser positivt på att Sverige arbetar aktivt för att få till stånd ett ambitiöst globalt avtal mot plastföroreningar och välkomnar satsningen i budgetpropositionen för 2026 på arbetet med renare stränder och badvikar.

Utskottet vill vidare framhålla att engångsplastdirektivet innehåller ett producentansvar för fiskeredskap och att det är möjligt för yrkesfiskare att få bidrag för åtgärder för att hålla haven rena från förlorade fiskeredskap och marint skräp. Kraven på märkning av fiskeredskap i den nya regleringen om fiskerikontroll ger också förutsättningar för att minska plastföroreningar i form av gamla fiskeredskap av plast.

Utskottet konstaterar att frågan om plast i haven även är aktuell inom det nordiska samarbetet och att Nordiska ministerrådet har publicerat en rapport om den cirkulära ekonomin för fiskeredskap i de nordiska länderna.

Mot bakgrund av redan vidtagna och pågående åtgärder föreslår utskottet att motionerna 2025/26:1665 (M) yrkandena 1–6 och 2025/26:3774 (MP) yrkandena 46 och 47 avslås.

Fritidsbåtar

Det är viktigt att äldre eller uttjänta fritidsbåtar hanteras på ett miljövänligt sätt. Övergivna båtar och vrak utgör ett problem för havsmiljön, och det är av stor vikt att komma till rätta med denna problematik. Den genomförda satsningen på en skrotningskampanj har varit en viktig del i detta arbete, liksom HaV:s tidigare regeringsuppdrag om att bl.a. främja insamling och återvinning av fritidsbåtar. HaV har som ett resultat av dessa uppdrag bl.a. föreslagit ett långsiktigt återvinningssystem, tydligare ansvar och befogenheter för kommuner och att frågan om ett producentansvar för fritidsbåtar ska utredas vidare. Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi föreslog vidare i sitt betänkande att styrmedel som skapar förutsättningar för ökad insamling och återvinning av uttjänta fritidsbåtar bör undersökas närmare. Dessa förslag bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet konstaterar även att Sveriges val att inkludera fritidsbåtar i ETS 2 ger ökade incitament till att byta ut gamla tvåtaktsmotorer till mer miljövänliga alternativ.

Mot denna bakgrund, och för att inte föregripa det arbete som pågår, föreslår utskottet att motion 2025/26:2784 (V) yrkande 44 lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Nedskräpning, städning och sanering" i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 16. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och skapa en hållbar resursanvändning och öka resurseffektiviteten. Kommissionen har aviserat att den ska presentera en rättsakt om den cirkulära ekonomin för att snabba på omställningen. Utskottet välkomnar arbetet med den kommande rättsakten, som enligt utskottet har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi. Delegationen för cirkulär ekonomi har vidare föreslagit att de svenska miljömålen ska kompletteras med nya mål i fråga om cirkulär ekonomi. Delegationens rekommendationer bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till det arbete som pågår på området anser utskottet att motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 1, 3, 5 och 7–9 kan lämnas utan åtgärd.

Den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet noterar vidare att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling, och kommissionen har också aviserat att den avser att lägga fram förslag om offentlig upphandling för att stödja arbetet med cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att öka cirkulariteten inom offentlig verksamhet och anser mot denna bakgrund att motion 2025/26:958 (L) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd.

Uppföljning och statistik

Statistik är viktigt för att möjliggöra uppföljning av relevanta regelverk och åtgärder. Naturvårdsverket har ansvaret för att sammanställa statistik över avfallsmängder och avfallsslag, och utskottet noterar att myndighetens rapportering bl.a. omfattar trender för uppkomst av avfall, behandling av avfall och materialåtervinning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i de två senaste budgetpropositionerna genomfört satsningar för att förbättra och utveckla avfallsstatistiken. Utskottet välkomnar dessa satsningar som enligt utskottets mening ger goda förutsättningar att förbättra arbetet med statistik inom avfallsområdet. Motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 10, 11 och 150 avstyrks därmed.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför EU:s nya ekodesignförordning som gör det möjligt att ställa krav på bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, möjligheten till återvinning av material, energianvändning och energieffektivitet samt vattenanvändning och vatteneffektivitet. Utskottet konstaterar vidare att kommissionen har presenterat en plan för arbetet med att ta fram delegerade akter, i enlighet med den prioritering som anges i förordningen, och utskottet kommer noga att följa det fortsatta arbetet med att ta fram ekodesignkrav.

Utskottet välkomnar vidare de två direktiv som nyligen antagits och som innehåller regler om reparation av varor. En särskild utredare har analyserat dessa direktiv och hur de ska genomföras i Sverige och lämnat ett antal förslag som har goda förutsättningar att förbättra både konsumenternas möjlighet att få information om varors miljöpåverkan och reparerbarhet och möjligheten att reparera varor. Utskottet noterar vidare att ekodesignförordningen även omfattar frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2025/26:2825 (C) yrkande 3, 2025/26:3368 (MP) yrkande 17, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 21, 37, 38, 42, 44–46 och 60, 2025/26:3582 (C) yrkande 46 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 14 och 49 kan lämnas utan åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt framhålla att en kommitté har kartlagt och analyserat inom vilka områden ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Vidare har en särskild utredare lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Dessa betänkanden bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Därutöver ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat och som bl.a. ska stimulera efterfrågan på returråvaror och cirkulära produkter.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:958 (L) yrkande 3, 2025/26:3422 (MP) yrkande 29, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 12, 29, 41 och 118 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 63 och 66 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11, 13 och 19. Läs betänkandet

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete – både nationellt och inom EU – för att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi och skapa en hållbar resursanvändning och öka resurseffektiviteten. Kommissionen har aviserat att den ska presentera en rättsakt om den cirkulära ekonomin för att snabba på omställningen. Utskottet välkomnar arbetet med den kommande rättsakten, som enligt utskottet har goda förutsättningar att bidra till ett effektivt arbete för en cirkulär ekonomi. Delegationen för cirkulär ekonomi har vidare föreslagit att de svenska miljömålen ska kompletteras med nya mål i fråga om cirkulär ekonomi. Delegationens rekommendationer bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till det arbete som pågår på området anser utskottet att motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 1, 3, 5 och 7–9 kan lämnas utan åtgärd.

Den offentliga sektorn har en viktig roll i omställningen till en cirkulär ekonomi. Det är av stor betydelse att offentlig verksamhet är ett föredöme i detta avseende. Som framgår av redovisningen ovan har Upphandlingsmyndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Utskottet noterar vidare att den nya ekodesignförordningen ger kommissionen befogenhet att fastställa krav på grön upphandling, och kommissionen har också aviserat att den avser att lägga fram förslag om offentlig upphandling för att stödja arbetet med cirkulär ekonomi. Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att öka cirkulariteten inom offentlig verksamhet och anser mot denna bakgrund att motion 2025/26:958 (L) yrkande 2 kan lämnas utan åtgärd.

Uppföljning och statistik

Statistik är viktigt för att möjliggöra uppföljning av relevanta regelverk och åtgärder. Naturvårdsverket har ansvaret för att sammanställa statistik över avfallsmängder och avfallsslag, och utskottet noterar att myndighetens rapportering bl.a. omfattar trender för uppkomst av avfall, behandling av avfall och materialåtervinning. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i de två senaste budgetpropositionerna genomfört satsningar för att förbättra och utveckla avfallsstatistiken. Utskottet välkomnar dessa satsningar som enligt utskottets mening ger goda förutsättningar att förbättra arbetet med statistik inom avfallsområdet. Motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 10, 11 och 150 avstyrks därmed.

Hållbar design, konsumtion och teknik

Varor och tjänster påverkar miljön och klimatet under hela livscykeln: vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter. För att komma till rätta med detta krävs såväl regelverk som drivkrafter för förändrade och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Utskottet välkomnar därför EU:s nya ekodesignförordning som gör det möjligt att ställa krav på bl.a. återanvändbarhet, reparerbarhet, möjligheten till återvinning av material, energianvändning och energieffektivitet samt vattenanvändning och vatteneffektivitet. Utskottet konstaterar vidare att kommissionen har presenterat en plan för arbetet med att ta fram delegerade akter, i enlighet med den prioritering som anges i förordningen, och utskottet kommer noga att följa det fortsatta arbetet med att ta fram ekodesignkrav.

Utskottet välkomnar vidare de två direktiv som nyligen antagits och som innehåller regler om reparation av varor. En särskild utredare har analyserat dessa direktiv och hur de ska genomföras i Sverige och lämnat ett antal förslag som har goda förutsättningar att förbättra både konsumenternas möjlighet att få information om varors miljöpåverkan och reparerbarhet och möjligheten att reparera varor. Utskottet noterar vidare att ekodesignförordningen även omfattar frågan om förstörelse av osålda konsumentprodukter och innehåller ett förbud mot att förstöra vissa osålda kläder och skor.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och det arbete som pågår på området anser utskottet att motionerna 2025/26:2825 (C) yrkande 3, 2025/26:3368 (MP) yrkande 17, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 21, 37, 38, 42, 44–46 och 60, 2025/26:3582 (C) yrkande 46 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 14 och 49 kan lämnas utan åtgärd.

Företagens förutsättningar för att bidra till en cirkulär ekonomi

Det är viktigt att de produkter som tillverkas får så lång livslängd som möjligt så att konsumtionen av nytillverkade produkter kan minska. En viktig del i detta arbete är att möjliggöra nya cirkulära affärsmodeller som tar hänsyn till hela värdekedjan och att skapa förutsättningar för en ökad marknad för bl.a. återvunnet material samt reparerade och återbrukade varor. Sådana åtgärder gynnar såväl miljön och klimatet som konsumenterna samt de företag som har reparation och återbruk som affärsidé. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete för att stärka cirkulära affärsmodeller. Utskottet vill särskilt framhålla att en kommitté har kartlagt och analyserat inom vilka områden ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Vidare har en särskild utredare lämnat förslag om att förenkla mervärdesskattereglerna för företag som säljer begagnade varor. Dessa betänkanden bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet vill även framhålla den forskning som bedrivs inom Rise när det gäller cirkulär ekonomi och det arbete som pågår inom Circular Business Lab om bl.a. cirkulära affärsmodeller. Därutöver ser utskottet fram emot den rättsakt om den cirkulära ekonomin som kommissionen aviserat och som bl.a. ska stimulera efterfrågan på returråvaror och cirkulära produkter.

Mot bakgrund av det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:958 (L) yrkande 3, 2025/26:3422 (MP) yrkande 29, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 12, 29, 41 och 118 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 63 och 66 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Allmänt om den cirkulära omställningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11, 13 och 18. Läs betänkandet

Översyn av EU:s kemikalielagstiftning

Utskottet ser allvarligt på att revideringen av Reachförordningen nu synes ha blivit ytterligare försenad. Det är enligt utskottets uppfattning mycket viktigt att arbetet fortsätter i enlighet med EU:s kemikaliestrategi och att revideringen av Reachförordningen genomförs skyndsamt. Utskottet ser därför positivt på att regeringen fortsätter att vara pådrivande för att denna revidering ska genomföras på ett sätt som innebär ett bättre skydd av människors hälsa och miljön. Utskottet välkomnar regeringens arbete för en förbättrad kemikalielagstiftning på EU-nivå och avstyrker därmed motion 2025/26:3732 (S) yrkande 41.

Internationell expertpanel för kemikalier

Problemet med kemikalier är inte begränsat till Sverige eller EU och kräver därmed samarbete på internationell nivå. Utskottet välkomnar därför att en mellanstatlig vetenskaplig FN-panel om kemikalier, avfall och föroreningar nu formellt har inrättats. Det som efterfrågas i motion 2025/26:3732 (S) yrkande 43 får därmed anses tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks således.

Tillsyn och importerade produkter

Det är enligt utskottets mening av största vikt att det finns en effektiv tillsynsverksamhet som säkerställer att de aktörer som inte följer regelverket upptäcks. Utskottet konstaterar vidare att varor från tredjeländer innehåller skadliga ämnen som är förbjudna inom EU i högre utsträckning än varor som är producerade inom EU. Den ökande e-handeln gör detta faktum alltmer aktuellt. Som framgår av redovisningen ovan utför Kemikalieinspektionen sedan tidigare ett aktivt tillsynsarbete inom området. Utskottet noterar vidare att budgetpropositionen för 2026 innehåller en satsning på Kemikalieinspektionen som ger myndigheten förbättrade förutsättningar att fortsätta detta arbete. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2025/26:324 (V) yrkande 9 och 2025/26:3732 (S) yrkande 44.

Utskottet konstaterar att den globala handeln med kemikalier sedan flera år tillbaka omfattas av ett internationellt regelverk, vilket uppdaterades 2023 i och med att det nya globala ramverket för kemikalier antogs. Det finns således ett tydligt engagemang för dessa frågor på internationell nivå. Utskottet konstaterar vidare att det samtidigt finns särskilda utmaningar när det gäller den internationella e-handeln. Som framgår av redovisningen ovan adresseras denna problematik på flera nivåer. På EU-nivå har bl.a. en överenskommelse nåtts för att hantera införseln av små försändelser till EU. Kemikalieinspektionen har vidare fokuserat på s.k. dropshipping, där en stor andel varor funnits innehålla förbjudna ämnen. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2025/26:3732 (S) yrkande 45 lämnas utan bifall.

PFAS

Utskottet ser allvarligt på de risker för människors hälsa som spridningen av PFAS-ämnen i miljön medför. Utskottet konstaterar att flera viktiga steg har tagits för att strama åt användandet av PFAS. Det är av största vikt att detta arbete fortsätter. Utskottet ser därför positivt på regeringens insatser när det gäller PFAS och förutsätter att regeringen fortsätter att vara drivande i denna fråga. Utskottet välkomnar särskilt att regeringen arbetar med en handlingsplan för att minska spridningen av PFAS. Utskottet ser vidare positivt på de insatser som görs inom bl.a. Försvarsmakten med att identifiera och byta ut produkter som innehåller PFAS.

Utskottet konstaterar vidare att det pågår ett arbete på EU-nivå för att reducera användningen och utsläppen av PFAS i växtskyddsmedel och att Sverige driver en restriktiv linje när det gäller att tillåta användning och utsläpp av PFAS-ämnen. Utskottet noterar även att Kemikalieinspektionen har inlett en omprövning av ett antal svenska växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen.

När det gäller forskning ser utskottet positivt på att Formas har utlyst medel för projekt om PFAS i enlighet med ett regeringsuppdrag.

Utskottet välkomnar det breda arbete som pågår för att komma till rätta med PFAS-problematiken. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2025/26:324 (V) yrkandena 5 och 7.1, 2025/26:1627 (S) yrkande 1, 2025/26:2672 (S), 2025/26:2825 (C) yrkande 7, 2025/26:3419 (MP) yrkandena 7 och 25, 2025/26:3428 (MP) yrkande 19, 2025/26:3548 (MP) yrkande 55 i denna del och 2025/26:3732 (S) yrkande 46 avslås.

Skadliga ämnen i elektronik

Kemikalieskattens syfte är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. Utskottet noterar att skatten har utvärderats och att ändringar har genomförts för att minska den administrativa bördan och göra skatten enklare. Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi har vidare lämnat förslag om en utförlig utvärdering av skatten. Kommitténs betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet noterar vidare att elektrisk och elektronisk utrustning är en prioriterad grupp inom den nya ekodesignförordningen och att det digitala produktpass som ska inrättas enligt förordningen bl.a. innehåller spårbarhetskrav och krav på information om vissa farliga ämnen. Mot bakgrund av det arbete som pågår avstyrks motion 2025/26:2987 (M).

Ur avsnittet "Kemikaliepolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 21 och 22. Läs betänkandet

Översyn av EU:s kemikalielagstiftning

Utskottet ser allvarligt på att revideringen av Reachförordningen nu synes ha blivit ytterligare försenad. Det är enligt utskottets uppfattning mycket viktigt att arbetet fortsätter i enlighet med EU:s kemikaliestrategi och att revideringen av Reachförordningen genomförs skyndsamt. Utskottet ser därför positivt på att regeringen fortsätter att vara pådrivande för att denna revidering ska genomföras på ett sätt som innebär ett bättre skydd av människors hälsa och miljön. Utskottet välkomnar regeringens arbete för en förbättrad kemikalielagstiftning på EU-nivå och avstyrker därmed motion 2025/26:3732 (S) yrkande 41.

Internationell expertpanel för kemikalier

Problemet med kemikalier är inte begränsat till Sverige eller EU och kräver därmed samarbete på internationell nivå. Utskottet välkomnar därför att en mellanstatlig vetenskaplig FN-panel om kemikalier, avfall och föroreningar nu formellt har inrättats. Det som efterfrågas i motion 2025/26:3732 (S) yrkande 43 får därmed anses tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks således.

Tillsyn och importerade produkter

Det är enligt utskottets mening av största vikt att det finns en effektiv tillsynsverksamhet som säkerställer att de aktörer som inte följer regelverket upptäcks. Utskottet konstaterar vidare att varor från tredjeländer innehåller skadliga ämnen som är förbjudna inom EU i högre utsträckning än varor som är producerade inom EU. Den ökande e-handeln gör detta faktum alltmer aktuellt. Som framgår av redovisningen ovan utför Kemikalieinspektionen sedan tidigare ett aktivt tillsynsarbete inom området. Utskottet noterar vidare att budgetpropositionen för 2026 innehåller en satsning på Kemikalieinspektionen som ger myndigheten förbättrade förutsättningar att fortsätta detta arbete. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna 2025/26:324 (V) yrkande 9 och 2025/26:3732 (S) yrkande 44.

Utskottet konstaterar att den globala handeln med kemikalier sedan flera år tillbaka omfattas av ett internationellt regelverk, vilket uppdaterades 2023 i och med att det nya globala ramverket för kemikalier antogs. Det finns således ett tydligt engagemang för dessa frågor på internationell nivå. Utskottet konstaterar vidare att det samtidigt finns särskilda utmaningar när det gäller den internationella e-handeln. Som framgår av redovisningen ovan adresseras denna problematik på flera nivåer. På EU-nivå har bl.a. en överenskommelse nåtts för att hantera införseln av små försändelser till EU. Kemikalieinspektionen har vidare fokuserat på s.k. dropshipping, där en stor andel varor funnits innehålla förbjudna ämnen. Med hänvisning till det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2025/26:3732 (S) yrkande 45 lämnas utan bifall.

PFAS

Utskottet ser allvarligt på de risker för människors hälsa som spridningen av PFAS-ämnen i miljön medför. Utskottet konstaterar att flera viktiga steg har tagits för att strama åt användandet av PFAS. Det är av största vikt att detta arbete fortsätter. Utskottet ser därför positivt på regeringens insatser när det gäller PFAS och förutsätter att regeringen fortsätter att vara drivande i denna fråga. Utskottet välkomnar särskilt att regeringen arbetar med en handlingsplan för att minska spridningen av PFAS. Utskottet ser vidare positivt på de insatser som görs inom bl.a. Försvarsmakten med att identifiera och byta ut produkter som innehåller PFAS.

Utskottet konstaterar vidare att det pågår ett arbete på EU-nivå för att reducera användningen och utsläppen av PFAS i växtskyddsmedel och att Sverige driver en restriktiv linje när det gäller att tillåta användning och utsläpp av PFAS-ämnen. Utskottet noterar även att Kemikalieinspektionen har inlett en omprövning av ett antal svenska växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen.

När det gäller forskning ser utskottet positivt på att Formas har utlyst medel för projekt om PFAS i enlighet med ett regeringsuppdrag.

Utskottet välkomnar det breda arbete som pågår för att komma till rätta med PFAS-problematiken. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 2025/26:324 (V) yrkandena 5 och 7.1, 2025/26:1627 (S) yrkande 1, 2025/26:2672 (S), 2025/26:2825 (C) yrkande 7, 2025/26:3419 (MP) yrkandena 7 och 25, 2025/26:3428 (MP) yrkande 19, 2025/26:3548 (MP) yrkande 55 i denna del och 2025/26:3732 (S) yrkande 46 avslås.

Skadliga ämnen i elektronik

Kemikalieskattens syfte är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. Utskottet noterar att skatten har utvärderats och att ändringar har genomförts för att minska den administrativa bördan och göra skatten enklare. Kommittén om ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi har vidare lämnat förslag om en utförlig utvärdering av skatten. Kommitténs betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet noterar vidare att elektrisk och elektronisk utrustning är en prioriterad grupp inom den nya ekodesignförordningen och att det digitala produktpass som ska inrättas enligt förordningen bl.a. innehåller spårbarhetskrav och krav på information om vissa farliga ämnen. Mot bakgrund av det arbete som pågår avstyrks motion 2025/26:2987 (M).

Ur avsnittet "Kemikaliepolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 20 och 21. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare under valperioden behandlat samma eller i huvudsak samma frågor som tas upp i de motionsyrkanden som listas i bilaga 2, se betänkandena 2022/23:MJU6, 2022/23:MJU10, 2023/24:MJU17, 2024/25:MJU12 och 2024/25:MJU18. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena. Tidigare ställningstaganden framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi, punkt 1 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 1, 3, 5 och 7–9 samt

avslår motion

2025/26:958 av Lina Nordquist och Elin Nilsson (båda L) yrkande 2.

Ställningstagande

EU är en helt central aktör för att möjliggöra övergången till en cirkulär ekonomi. Genom att utveckla och skärpa gemensamma regelverk kan arbetet med omställningen skalas upp och även trycket på länder utanför EU att göra detsamma öka. Tack vare starka gröna krafter i Europaparlamentet togs flera viktiga steg under mandatperioden 2019–2024, exempelvis genom handlingsplanen för en cirkulär ekonomi som var en del av EU:s gröna giv. Den nya EU-kommissionen har inom ramen för given för ren industri utlovat ett antal rättsakter och åtgärder på området cirkulär ekonomi under innevarande mandatperiod. Under 2026 ska kommissionen presentera en ny akt för cirkulär ekonomi samt ett initiativ inom s.k. grön moms. Sverige bör särskilt driva på för att kommande initiativ och förslag fokuserar på resurseffektivitet, minskad totalkonsumtion av primära råvaror, cirkulär design och kemikaliesmarta och giftfria resursflöden.

För att få till stånd en tydlig och effektiv styrning mot ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi krävs ambitiösa, konkreta och mätbara långsiktiga mål, delmål och strategier. Sverige bör jobba för att gå före och sätta nationella mål samtidigt som man driver på för skärpta mål på EU-nivå.

För att realisera hållbarhetspotentialen i en cirkulär ekonomi krävs att det cirkulära växer på bekostnad av det linjära. Det räcker därför inte med mål om att andelen cirkulär materialanvändning ska öka, utan det krävs även mål om att den totala förbrukningen av primära resurser ska minska. Det bör därför införas ett siffersatt mål om att minska förbrukningen av primära råvaror. Vidare krävs konkreta mål om ökat återbruk på såväl nationell nivå som EU-nivå.

Inom EU bör Sverige driva på för att hålla fast vid målet om att dubbla andelen cirkulär materialanvändning till 2030 jämfört med 2020 och för att komplettera det med högre mål för 2035 och 2040. Sverige bör även agera för att EU ska sätta ett siffersatt mål om att minska den totala användningen av primära råvaror för produktion och konsumtion, med siffersatta delmål på vägen.

För kunna arbeta systematiskt med uppföljning bör regeringen också ta fram delmål och nyckeltal för de i Sveriges strategi för cirkulär ekonomi sex prioriterade strömmarna (plast, textil, livsmedel, förnybara och biobaserade råvaror, bygg- och fastighetssektorn samt innovationskritiska metaller och mineral).

2.

Uppföljning och statistik, punkt 2 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 10, 11 och 150.

Ställningstagande

För att kunna arbeta systematiskt med uppföljning behöver relevanta myndigheter få uppdrag om att utveckla förbättrad statistik över avfallsströmmar, återbruk och återvinning och kategorisering av verksamheter som ägnar sig åt återanvändning.

På grund av att man länge byggt upp avfallssystemen baserade på den linjära ekonomin hamnar i dag mycket material utanför de cirkulära systemen. Många metaller som skulle kunna återvinnas hamnar därför i restflöden från annan metallåtervinning eller avfallsförbränning och byggs sedan in i exempelvis fyllnadsmaterial i vägar och bullervallar eller i deponier. Det försvårar framtida utvinning dels genom att avfallsströmmar blandas, dels genom otillräcklig information om var dessa material deponeras eller har byggts in. Dessa strömmar bör kartläggas så att mer metall kan hamna i rätt strömmar från början, och för att det ska vara känt var de metaller som inte har fångats in finns lagrade för framtiden.

3.

Hållbar design, konsumtion och teknik, punkt 3 (S)

av Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 14 och 49 samt

avslår motionerna

2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 3,

2025/26:3368 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 17,

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 21, 37, 38, 42, 44–46 och 60 samt

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 46.

Ställningstagande

Ett första steg för en mer effektiv resurshantering är att förebygga att avfall överhuvudtaget uppstår. För att uppnå detta behöver företag uppmuntras att ta fram resurssnåla produkter som är lätta att återanvända och återvinna. Det förutsätter en tydlig ansvarsfördelning genom hela livscykeln. I förlängningen måste alla företag ta fram produkter som är resurssnåla samt lätta att återanvända och återvinna. På så sätt kan mängden avfall minska samtidigt som rättvisa konkurrensvillkor skapas för företagen.

För att minska belastningen på va-infrastrukturen är det viktigt att driva på för ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning. Ekodesign kan bidra till att minska både vattenförbrukningen och energianvändningen. Detta är inte bara bra för miljön utan också för hushållens ekonomi, eftersom det leder till lägre vatten- och energikostnader. Därför bör Sverige verka för en sådan lagstiftning på EU-nivå.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet