Skärpningar av regelverket för invasiva främmande arter och naturvård

Insatser mot spridning av invasiva främmande arter

I likhet med vad utskottet uttalat tidigare är utskottet mycket positivt till att regeringen de senaste åren har intensifierat arbetet för att förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Regeringen har bl.a. stärkt koordineringen av nationella insatser och vägledningar, ökat de bekämpningsåtgärder som beslutats regionalt och genomfört kommunikationsinsatser för att öka allmänhetens kännedom om nya och etablerade invasiva främmande arter. Vidare har riktade satsningar genomförts för att bekämpa såväl landlevande som vattenlevande invasiva främmande arter. Utskottet noterar att fördelningen av de medel som använts indikerar att insatserna går från kartläggning till bekämpning.

Utskottet konstaterar att de lagändringar som nu föreslås kommer att stärka regelverket för invasiva främmande arter inför införandet av en nationell förteckning över sådana arter. Utskottet förutsätter att regeringen fortsatt kommer att följa utvecklingen och att regelverket vid behov kommer att uppdateras. Utskottet vill framhålla att ansvarsfördelningen för arbetet med invasiva främmande mellan olika svenska myndigheter är reglerad i förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter. Utskottet noterar vidare att regeringen som ett led i att se över förordningen med anledning av den nationella förteckningen även kommer att beakta de ansvariga myndigheternas organisering och ansvarsfördelning när det gäller invasiva främmande arter.

Med beaktande av det arbete som redan pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2824 (C) yrkande 14, 2025/26:3428 (MP) yrkande 55 och 2025/26:3845 (C) yrkandena 1–3.

Artspecifika frågor

När det gäller artspecifika frågor vill utskottet inledningsvis framhålla det pågående arbetet med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter. När det gäller bekämpning av översvämningsmygg vill utskottet påminna om den permanenta budgetförstärkning som gjorts för att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg. Utskottet vill slutligen framhålla den förstärkning av insatserna mot invasiva främmande arter, bl.a. stenmård, som beslutades i samband med vårändringsbudgeten 2025. Motionerna 2025/26:1185 (M) yrkande 1, 2025/26:1856 (S) yrkande 3, 2025/26:2075 (M) och 2025/26:2350 (M) lämnas därmed utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Invasiva främmande arter" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Insatser mot spridning av invasiva främmande arter

I likhet med vad utskottet uttalat tidigare är utskottet mycket positivt till att regeringen de senaste åren har intensifierat arbetet för att förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Regeringen har bl.a. stärkt koordineringen av nationella insatser och vägledningar, ökat de bekämpningsåtgärder som beslutats regionalt och genomfört kommunikationsinsatser för att öka allmänhetens kännedom om nya och etablerade invasiva främmande arter. Vidare har riktade satsningar genomförts för att bekämpa såväl landlevande som vattenlevande invasiva främmande arter. Utskottet noterar att fördelningen av de medel som använts indikerar att insatserna går från kartläggning till bekämpning.

Utskottet konstaterar att de lagändringar som nu föreslås kommer att stärka regelverket för invasiva främmande arter inför införandet av en nationell förteckning över sådana arter. Utskottet förutsätter att regeringen fortsatt kommer att följa utvecklingen och att regelverket vid behov kommer att uppdateras. Utskottet vill framhålla att ansvarsfördelningen för arbetet med invasiva främmande mellan olika svenska myndigheter är reglerad i förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter. Utskottet noterar vidare att regeringen som ett led i att se över förordningen med anledning av den nationella förteckningen även kommer att beakta de ansvariga myndigheternas organisering och ansvarsfördelning när det gäller invasiva främmande arter.

Med beaktande av det arbete som redan pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2824 (C) yrkande 14, 2025/26:3428 (MP) yrkande 55 och 2025/26:3845 (C) yrkandena 1–3.

Artspecifika frågor

När det gäller artspecifika frågor vill utskottet inledningsvis framhålla det pågående arbetet med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter. När det gäller bekämpning av översvämningsmygg vill utskottet påminna om den permanenta budgetförstärkning som gjorts för att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg. Utskottet vill slutligen framhålla den förstärkning av insatserna mot invasiva främmande arter, bl.a. stenmård, som beslutades i samband med vårändringsbudgeten 2025. Motionerna 2025/26:1185 (M) yrkande 1, 2025/26:1856 (S) yrkande 3, 2025/26:2075 (M) och 2025/26:2350 (M) lämnas därmed utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Invasiva främmande arter" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Påverkansarbete globalt och inom EU

Utskottet konstaterar att det sedan antagandet av det globala ramverket för biologisk mångfald pågår ett intensivt arbete hos såväl Regeringskansliet som berörda myndigheter för att säkerställa att Sverige genomför de åtaganden som följer av ramverket. Utskottet är mycket positivt till att regeringen nyligen presenterade en nationell strategi och handlingsplan som beskriver hur Sverige ska arbeta för att uppnå målen inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbeta i enlighet med handlingsplanen.

När det gäller det s.k. BBNJ-avtalet konstaterar utskottet att förberedelser för en ratificering av avtalet pågår hos såväl Regeringskansliet som Havs- och vattenmyndigheten samt att regeringen aviserat att BBNJ-avtalet ska ratificeras innan årets slut.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och då utskottet inte vill föregripa det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:2784 (V) yrkandena 1–3, 2025/26:3774 yrkande 4 och 2025/26:3509 (MP) yrkande 14 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Naturpolitiskt ramverk

Utskottet konstaterar att regeringen i sin nyligen presenterade handlingsplan för biologisk mångfald beskriver hur Sverige ska arbeta för att nå de nationella åtagandena inom både det globala ramverket och EU:s strategi för biologisk mångfald. Utskottet konstaterar vidare att regeringen valt att utgå ifrån miljömålssystemet med generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål och andra riksdagsbundna mål med bäring på det globala ramverket. Regeringen redovisar i budgetpropositionen varje år hur arbetet med miljömålssystemet fortlöper. Utskottet vill framhålla att arbetet med miljömålssystemet har pågått sedan 1999 och att det därmed är ett väl etablerat system för uppföljning av miljöarbetet. Utskottet noterar att regeringen framhåller att miljömålssystemet tillsammans med internationella åtaganden utgör ett robust system för styrning, målsättning och regelbunden uppföljning av regeringens miljöarbete. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2025/26:2784 (V) yrkande 4 och 2025/26:3430 (MP) kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7, 9 och 24. Läs betänkandet

Påverkansarbete globalt och inom EU

Utskottet konstaterar att det sedan antagandet av det globala ramverket för biologisk mångfald pågår ett intensivt arbete hos såväl Regeringskansliet som berörda myndigheter för att säkerställa att Sverige genomför de åtaganden som följer av ramverket. Utskottet är mycket positivt till att regeringen nyligen presenterade en nationell strategi och handlingsplan som beskriver hur Sverige ska arbeta för att uppnå målen inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbeta i enlighet med handlingsplanen.

När det gäller det s.k. BBNJ-avtalet konstaterar utskottet att förberedelser för en ratificering av avtalet pågår hos såväl Regeringskansliet som Havs- och vattenmyndigheten samt att regeringen aviserat att BBNJ-avtalet ska ratificeras innan årets slut.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och då utskottet inte vill föregripa det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:2784 (V) yrkandena 1–3, 2025/26:3774 yrkande 4 och 2025/26:3509 (MP) yrkande 14 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Naturpolitiskt ramverk

Utskottet konstaterar att regeringen i sin nyligen presenterade handlingsplan för biologisk mångfald beskriver hur Sverige ska arbeta för att nå de nationella åtagandena inom både det globala ramverket och EU:s strategi för biologisk mångfald. Utskottet konstaterar vidare att regeringen valt att utgå ifrån miljömålssystemet med generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål och andra riksdagsbundna mål med bäring på det globala ramverket. Regeringen redovisar i budgetpropositionen varje år hur arbetet med miljömålssystemet fortlöper. Utskottet vill framhålla att arbetet med miljömålssystemet har pågått sedan 1999 och att det därmed är ett väl etablerat system för uppföljning av miljöarbetet. Utskottet noterar att regeringen framhåller att miljömålssystemet tillsammans med internationella åtaganden utgör ett robust system för styrning, målsättning och regelbunden uppföljning av regeringens miljöarbete. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2025/26:2784 (V) yrkande 4 och 2025/26:3430 (MP) kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 9 och 24. Läs betänkandet

Påverkansarbete globalt och inom EU

Utskottet konstaterar att det sedan antagandet av det globala ramverket för biologisk mångfald pågår ett intensivt arbete hos såväl Regeringskansliet som berörda myndigheter för att säkerställa att Sverige genomför de åtaganden som följer av ramverket. Utskottet är mycket positivt till att regeringen nyligen presenterade en nationell strategi och handlingsplan som beskriver hur Sverige ska arbeta för att uppnå målen inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbeta i enlighet med handlingsplanen.

När det gäller det s.k. BBNJ-avtalet konstaterar utskottet att förberedelser för en ratificering av avtalet pågår hos såväl Regeringskansliet som Havs- och vattenmyndigheten samt att regeringen aviserat att BBNJ-avtalet ska ratificeras innan årets slut.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och då utskottet inte vill föregripa det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:2784 (V) yrkandena 1–3, 2025/26:3774 yrkande 4 och 2025/26:3509 (MP) yrkande 14 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Naturpolitiskt ramverk

Utskottet konstaterar att regeringen i sin nyligen presenterade handlingsplan för biologisk mångfald beskriver hur Sverige ska arbeta för att nå de nationella åtagandena inom både det globala ramverket och EU:s strategi för biologisk mångfald. Utskottet konstaterar vidare att regeringen valt att utgå ifrån miljömålssystemet med generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål och andra riksdagsbundna mål med bäring på det globala ramverket. Regeringen redovisar i budgetpropositionen varje år hur arbetet med miljömålssystemet fortlöper. Utskottet vill framhålla att arbetet med miljömålssystemet har pågått sedan 1999 och att det därmed är ett väl etablerat system för uppföljning av miljöarbetet. Utskottet noterar att regeringen framhåller att miljömålssystemet tillsammans med internationella åtaganden utgör ett robust system för styrning, målsättning och regelbunden uppföljning av regeringens miljöarbete. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2025/26:2784 (V) yrkande 4 och 2025/26:3430 (MP) kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 7 och 24. Läs betänkandet

Allemansrätten

Det finns en bred samsyn inom utskottet om att allemansrätten ska värnas. Allemansrätten är en grundlagsfäst rättighet som tryggar allmänhetens tillgång till naturen, men som också innebär skyldigheter och ska tillämpas med omtanke och med hänsyn till natur och djurliv, markägare och andra besökare. Som utskottet tidigare anfört är kontinuerlig kommunikation en nyckelfaktor för att värna och upprätthålla efterlevnaden av allemansrätten. Utskottet ser därför mycket positivt på de informationsinsatser som Naturvårdsverket gör och har stort förtroende för att insatserna har avsedd verkan. Mot denna bakgrund föreslås att motionerna 2025/26:1529 (M) yrkande 2.2, 2025/26:3732 (S) yrkande 85 och 2025/26:3776 (MP) yrkande 5 lämnas utan vidare åtgärd.

Värnandet av friluftslivet

Skyddade naturområden är en förutsättning för friluftslivet. Utskottet vill därför påminna om de satsningar som görs på förvaltning och skötsel av nationalparker och naturreservat. Utskottet vill vidare framhålla att Naturvårdsverket i sin uppföljning av friluftspolitiken konstaterar att även om utvecklingen inte är entydigt positiv har friluftslivets betydelse för samhällsutveckling, folkhälsa och hållbarhet stärkts under de senaste åren. Utskottet noterar också att regeringens satsningar på friluftslivsorganisationer och vandringsleder har bidragit till ökad inkludering och fysisk aktivitet samt förbättrat organiseringen och kvalitetssäkringen av vandringsleder. Utskottet noterar även att samverkan om friluftslivet mellan kommuner och länsstyrelser bedöms fungera väl. Vidare ser utskottet positivt på att majoriteten av landets kommuner i dagsläget inkluderar friluftslivet i sin planering. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det görs en regelbunden uppföljning av friluftslivsmålen med förslag om hur målen ska nås. Med hänsyn till det arbete som pågår ser utskottet inget skäl att förorda något av förslagen i motionerna 2025/26:2820 (V) yrkande 5 och 2025/26:3776 (MP) yrkande 7 och 9. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Skydd av friluftslivets förutsättningar" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Allemansrätten

Det finns en bred samsyn inom utskottet om att allemansrätten ska värnas. Allemansrätten är en grundlagsfäst rättighet som tryggar allmänhetens tillgång till naturen, men som också innebär skyldigheter och ska tillämpas med omtanke och med hänsyn till natur och djurliv, markägare och andra besökare. Som utskottet tidigare anfört är kontinuerlig kommunikation en nyckelfaktor för att värna och upprätthålla efterlevnaden av allemansrätten. Utskottet ser därför mycket positivt på de informationsinsatser som Naturvårdsverket gör och har stort förtroende för att insatserna har avsedd verkan. Mot denna bakgrund föreslås att motionerna 2025/26:1529 (M) yrkande 2.2, 2025/26:3732 (S) yrkande 85 och 2025/26:3776 (MP) yrkande 5 lämnas utan vidare åtgärd.

Värnandet av friluftslivet

Skyddade naturområden är en förutsättning för friluftslivet. Utskottet vill därför påminna om de satsningar som görs på förvaltning och skötsel av nationalparker och naturreservat. Utskottet vill vidare framhålla att Naturvårdsverket i sin uppföljning av friluftspolitiken konstaterar att även om utvecklingen inte är entydigt positiv har friluftslivets betydelse för samhällsutveckling, folkhälsa och hållbarhet stärkts under de senaste åren. Utskottet noterar också att regeringens satsningar på friluftslivsorganisationer och vandringsleder har bidragit till ökad inkludering och fysisk aktivitet samt förbättrat organiseringen och kvalitetssäkringen av vandringsleder. Utskottet noterar även att samverkan om friluftslivet mellan kommuner och länsstyrelser bedöms fungera väl. Vidare ser utskottet positivt på att majoriteten av landets kommuner i dagsläget inkluderar friluftslivet i sin planering. Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det görs en regelbunden uppföljning av friluftslivsmålen med förslag om hur målen ska nås. Med hänsyn till det arbete som pågår ser utskottet inget skäl att förorda något av förslagen i motionerna 2025/26:2820 (V) yrkande 5 och 2025/26:3776 (MP) yrkande 7 och 9. Yrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Skydd av friluftslivets förutsättningar" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Sanering av förorenade områden

Utskottet ser positivt på att det sedan flera år tillbaka pågår ett intensivt arbete som involverar flera myndigheter för att förhindra spridning av PFAS i mark och vatten. Utskottet vill framhålla de satsningar som görs för att bidra till ökad kunskap om PFAS i miljön, bl.a. genom fortsatt inventering och provtagning, tillsyn och tillsynsvägledning samt teknikutveckling och pilotprojekt för att hitta effektiva åtgärdsmetoder för rening eller sanering. Utskottet vill i sammanhanget särskilt betona att en viktig utgångspunkt för arbetet med sanering av förorenade områden, inklusive områden som har förorenats av PFAS, är principen att förorenaren betalar. Utskottet noterar att regeringen även på internationell nivå bedriver ett aktivt arbete för att förhindra utsläpp och spridning av PFAS till miljön. Vidare noterar utskottet att regeringen vill se ett PFAS-förbud i EU för all användning där det inte har visats att PFAS är nödvändigt för samhället och att alternativ helt saknas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2025/26:324 (V) yrkande 8, 2025/26:3419 (MP) yrkande 19 och 2025/26:3732 (S) yrkandena 47 och 48 kan lämnas utan åtgärd.

Handlingsplan för sanering av PFAS

Utskottet konstaterar inledningsvis att det sedan flera år tillbaka pågår ett omfattande arbete hos berörda myndigheter för att hantera PFAS-förorenade områden genom att bl.a. förbättra riskbedömning, regelutveckling, miljöövervakning, forskning och teknikutveckling samt den offentliga tillsynen och kontrollen. Utskottet vill framhålla betydelsen av detta arbete och välkomnar därför de utökningar som gjorts av saneringsanslaget. Utskottet välkomnar även att statsministern i höstens regeringsförklaring aviserade en handlingsplan för att minska spridningen av PFAS. Utskottet noterar att regeringen under mandatperioden har för avsikt att ta fram en plan för att bättre hantera den problematik som spridningen av PFAS i miljön medför. För att inte föregripa det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:324 (V) yrkande 7.3 och 2025/26:3419 (MP) yrkande 29 avslås.

Kartläggning av deponier

Idag finns ett hundratal deponier som är i drift och flera tusen nedlagda deponier som kan innehålla allt från gruvavfall till hushållsavfall. Som framgår ovan finns det tydliga regelverk för vad som gäller både för deponier och materialåtervinning. Utskottet konstaterar att Statens geotekniska institut och Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning med information och råd för inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponier. Vägledningen syftar till att främja kommunernas och länsstyrelsernas inventeringsarbete, möjliggöra likvärdiga bedömningar samt underlätta för tillsynsmyndigheterna att fokusera arbetet med nedlagda deponier. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motion 2025/26:541 (S) lämnas utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Saneringsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 14. Läs betänkandet

Sanering av förorenade områden

Utskottet ser positivt på att det sedan flera år tillbaka pågår ett intensivt arbete som involverar flera myndigheter för att förhindra spridning av PFAS i mark och vatten. Utskottet vill framhålla de satsningar som görs för att bidra till ökad kunskap om PFAS i miljön, bl.a. genom fortsatt inventering och provtagning, tillsyn och tillsynsvägledning samt teknikutveckling och pilotprojekt för att hitta effektiva åtgärdsmetoder för rening eller sanering. Utskottet vill i sammanhanget särskilt betona att en viktig utgångspunkt för arbetet med sanering av förorenade områden, inklusive områden som har förorenats av PFAS, är principen att förorenaren betalar. Utskottet noterar att regeringen även på internationell nivå bedriver ett aktivt arbete för att förhindra utsläpp och spridning av PFAS till miljön. Vidare noterar utskottet att regeringen vill se ett PFAS-förbud i EU för all användning där det inte har visats att PFAS är nödvändigt för samhället och att alternativ helt saknas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2025/26:324 (V) yrkande 8, 2025/26:3419 (MP) yrkande 19 och 2025/26:3732 (S) yrkandena 47 och 48 kan lämnas utan åtgärd.

Handlingsplan för sanering av PFAS

Utskottet konstaterar inledningsvis att det sedan flera år tillbaka pågår ett omfattande arbete hos berörda myndigheter för att hantera PFAS-förorenade områden genom att bl.a. förbättra riskbedömning, regelutveckling, miljöövervakning, forskning och teknikutveckling samt den offentliga tillsynen och kontrollen. Utskottet vill framhålla betydelsen av detta arbete och välkomnar därför de utökningar som gjorts av saneringsanslaget. Utskottet välkomnar även att statsministern i höstens regeringsförklaring aviserade en handlingsplan för att minska spridningen av PFAS. Utskottet noterar att regeringen under mandatperioden har för avsikt att ta fram en plan för att bättre hantera den problematik som spridningen av PFAS i miljön medför. För att inte föregripa det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:324 (V) yrkande 7.3 och 2025/26:3419 (MP) yrkande 29 avslås.

Kartläggning av deponier

Idag finns ett hundratal deponier som är i drift och flera tusen nedlagda deponier som kan innehålla allt från gruvavfall till hushållsavfall. Som framgår ovan finns det tydliga regelverk för vad som gäller både för deponier och materialåtervinning. Utskottet konstaterar att Statens geotekniska institut och Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning med information och råd för inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponier. Vägledningen syftar till att främja kommunernas och länsstyrelsernas inventeringsarbete, möjliggöra likvärdiga bedömningar samt underlätta för tillsynsmyndigheterna att fokusera arbetet med nedlagda deponier. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motion 2025/26:541 (S) lämnas utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Saneringsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 14. Läs betänkandet

Sanering av förorenade områden

Utskottet ser positivt på att det sedan flera år tillbaka pågår ett intensivt arbete som involverar flera myndigheter för att förhindra spridning av PFAS i mark och vatten. Utskottet vill framhålla de satsningar som görs för att bidra till ökad kunskap om PFAS i miljön, bl.a. genom fortsatt inventering och provtagning, tillsyn och tillsynsvägledning samt teknikutveckling och pilotprojekt för att hitta effektiva åtgärdsmetoder för rening eller sanering. Utskottet vill i sammanhanget särskilt betona att en viktig utgångspunkt för arbetet med sanering av förorenade områden, inklusive områden som har förorenats av PFAS, är principen att förorenaren betalar. Utskottet noterar att regeringen även på internationell nivå bedriver ett aktivt arbete för att förhindra utsläpp och spridning av PFAS till miljön. Vidare noterar utskottet att regeringen vill se ett PFAS-förbud i EU för all användning där det inte har visats att PFAS är nödvändigt för samhället och att alternativ helt saknas. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2025/26:324 (V) yrkande 8, 2025/26:3419 (MP) yrkande 19 och 2025/26:3732 (S) yrkandena 47 och 48 kan lämnas utan åtgärd.

Handlingsplan för sanering av PFAS

Utskottet konstaterar inledningsvis att det sedan flera år tillbaka pågår ett omfattande arbete hos berörda myndigheter för att hantera PFAS-förorenade områden genom att bl.a. förbättra riskbedömning, regelutveckling, miljöövervakning, forskning och teknikutveckling samt den offentliga tillsynen och kontrollen. Utskottet vill framhålla betydelsen av detta arbete och välkomnar därför de utökningar som gjorts av saneringsanslaget. Utskottet välkomnar även att statsministern i höstens regeringsförklaring aviserade en handlingsplan för att minska spridningen av PFAS. Utskottet noterar att regeringen under mandatperioden har för avsikt att ta fram en plan för att bättre hantera den problematik som spridningen av PFAS i miljön medför. För att inte föregripa det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:324 (V) yrkande 7.3 och 2025/26:3419 (MP) yrkande 29 avslås.

Kartläggning av deponier

Idag finns ett hundratal deponier som är i drift och flera tusen nedlagda deponier som kan innehålla allt från gruvavfall till hushållsavfall. Som framgår ovan finns det tydliga regelverk för vad som gäller både för deponier och materialåtervinning. Utskottet konstaterar att Statens geotekniska institut och Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning med information och råd för inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponier. Vägledningen syftar till att främja kommunernas och länsstyrelsernas inventeringsarbete, möjliggöra likvärdiga bedömningar samt underlätta för tillsynsmyndigheterna att fokusera arbetet med nedlagda deponier. Med hänvisning till det som nu anförts föreslår utskottet att motion 2025/26:541 (S) lämnas utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Saneringsfrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 13. Läs betänkandet

Kontinuerligt lågfrekvent buller har en negativ påverkan på livet i haven. Utskottet vill därför framhålla betydelsen av att begränsa den negativa effekt som undervattensbuller har på det marina djurlivet. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som vidtagits på nationell nivå såväl som EU-nivå för att minska uppkomsten av undervattensbuller. Utskottet är positivt till Sveriges engagemang i arbetet med att ta fram EU-gemensamma rekommendationer om tröskelvärden för såväl impulsivt som kontinuerligt undervattensbuller. Utskottet vill även framhålla att Havs- och vattenmyndigheten nyligen beslutat om miljökvalitetsnormer med indikatorer för såväl impulsivt som kontinuerligt undervattensbuller. Utskottet noterar att berörda myndigheter arbetar aktivt för att begränsa uppkomsten av undervattensbuller exempelvis från vindkraftsanläggningar och från sjöfart och fritidsbåtar. Vidare välkomnar utskottet regeringens ansats att verka global för att minska undervattensbuller från sjöfarten och dess påverkan på marina ekosystem. Mot bakgrund av redan vidtagna och pågående åtgärder anser utskottet att motion 2025/26:3774 (MP) yrkande 49 i denna del kan lämnas utan åtgärd.

När det gäller frågan om att inkludera Hjälmaren i det nationella miljöövervakningsprogrammet noterar utskottet att Hjälmaren idag omfattas av ett par delprogram i miljöövervakningen: resursövervakning av fisk och Omdrevsstationer sjöar. Utskottet noterar vidare att regeringen anför att den är mån om att den nationellt samordnade miljöövervakningen sker på ett kostnadseffektivt sätt och att detta arbete har utformats av expertmyndigheterna. Utskottet konstaterar att regeringen inte har några planer på att ta med Hjälmaren som en del i den nationella samordnade miljöövervakningen av stora sjöar. Utskottet gör ingen annan bedömning och avstyrker således motion 2025/26:543 (S).

Ur avsnittet "Miljöövervakning" i betänkandet. Läs betänkandet

Lagstiftningsfrågor

Utskottet konstaterar att betänkandet SOU 2021:51 Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar redan har utgjort underlag till förslag från regeringen om dels ändrade bestämmelser om nationell fridlysning, dels rådighetsinskränkningar till följd av artskydd. Utskottet konstaterar också att betänkandet fortfarande är under beredning inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:657 (S) yrkande 1 och 2025/26:2784 (V) yrkande 47.

Rovdjursfrågor

Inledningsvis vill utskottet framhålla det tillkännagivandet som riksdagen riktat till regeringen om referensvärdet för varg. I detta tillkännagivande konstaterar utskottet att vargpopulationen på sikt ska uppgå till 170 individer för att uppnå en fungerande samexistens mellan människor och varg. Vidare konstaterar utskottet att Naturvårdsverket bedömt att populationsstorleken för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan ligga i spannet 170–270 individer, under vissa förutsättningar.

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen redovisat vilka förvaltningsåtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Utskottet konstaterar att ytterligare medel har tillförts Naturvårdsverket för att möjliggöra ett effektivt genomförande av förvaltningsåtgärder. Regeringen har anfört att det pågår ett arbete för att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Utskottet följer frågan noga. Mot bakgrund av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:2784 (V) yrkande 53 och 2025/26:2895 (M) lämnas utan åtgärd.

Skydd av fåglar

Utskottet konstaterar att skogsutredningen (SOU 2025:93) bl.a. föreslagit att en nationell förteckning upprättas över fågelarter vars populationer inte befinner sig på en gynnsam nivå. Förteckningen föreslås innehålla uppgifter om den hänsyn eller de åtgärder som behöver vidtas för att bevara eller upprätthålla berörda populationer. Utskottet noterar vidare att förslaget om nationell förteckning över fågelarter tillsammans med utredningens övriga förslag är under beredning i Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionen 2025/26:2833 (C) yrkande 3 lämnas utan vidare åtgärd.

Skydd av specifika arter

Pollinatörer är viktiga för biologisk mångfald, fungerande ekosystem och livsmedelsförsörjningen. Utskottet ser med oro på det förhållandet att många studier under senare år pekar på att antalet pollinatörer minskar både i individ och artantal. Utskottet vill därför framhålla betydelsen av de satsningar som nu görs inom ramen för Sveriges strategiska plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik för att öka blommande åkrar och fältkanter vilket gynnar pollinatörer. Utskottet välkomnar också det nya etappmålet för vilda pollinatörer som innebär att mångfalden av vilda pollinatörer senast 2030 ska förbättras och att minskningen av deras populationer stoppas.

När det gäller myskoxen konstaterar utskottet att frågan om myskoxens klassificering som statligt vilt ingår i den pågående översynen av jaktlagstiftningen.

Med anledning av det anförda och för att inte föregripa det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:1521 (M) yrkandena 1 och 3 och 2025/26:2643 (C) lämnas utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 17, 18 och 19. Läs betänkandet

Lagstiftningsfrågor

Utskottet konstaterar att betänkandet SOU 2021:51 Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar redan har utgjort underlag till förslag från regeringen om dels ändrade bestämmelser om nationell fridlysning, dels rådighetsinskränkningar till följd av artskydd. Utskottet konstaterar också att betänkandet fortfarande är under beredning inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:657 (S) yrkande 1 och 2025/26:2784 (V) yrkande 47.

Rovdjursfrågor

Inledningsvis vill utskottet framhålla det tillkännagivandet som riksdagen riktat till regeringen om referensvärdet för varg. I detta tillkännagivande konstaterar utskottet att vargpopulationen på sikt ska uppgå till 170 individer för att uppnå en fungerande samexistens mellan människor och varg. Vidare konstaterar utskottet att Naturvårdsverket bedömt att populationsstorleken för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan ligga i spannet 170–270 individer, under vissa förutsättningar.

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen redovisat vilka förvaltningsåtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Utskottet konstaterar att ytterligare medel har tillförts Naturvårdsverket för att möjliggöra ett effektivt genomförande av förvaltningsåtgärder. Regeringen har anfört att det pågår ett arbete för att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Utskottet följer frågan noga. Mot bakgrund av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:2784 (V) yrkande 53 och 2025/26:2895 (M) lämnas utan åtgärd.

Skydd av fåglar

Utskottet konstaterar att skogsutredningen (SOU 2025:93) bl.a. föreslagit att en nationell förteckning upprättas över fågelarter vars populationer inte befinner sig på en gynnsam nivå. Förteckningen föreslås innehålla uppgifter om den hänsyn eller de åtgärder som behöver vidtas för att bevara eller upprätthålla berörda populationer. Utskottet noterar vidare att förslaget om nationell förteckning över fågelarter tillsammans med utredningens övriga förslag är under beredning i Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionen 2025/26:2833 (C) yrkande 3 lämnas utan vidare åtgärd.

Skydd av specifika arter

Pollinatörer är viktiga för biologisk mångfald, fungerande ekosystem och livsmedelsförsörjningen. Utskottet ser med oro på det förhållandet att många studier under senare år pekar på att antalet pollinatörer minskar både i individ och artantal. Utskottet vill därför framhålla betydelsen av de satsningar som nu görs inom ramen för Sveriges strategiska plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik för att öka blommande åkrar och fältkanter vilket gynnar pollinatörer. Utskottet välkomnar också det nya etappmålet för vilda pollinatörer som innebär att mångfalden av vilda pollinatörer senast 2030 ska förbättras och att minskningen av deras populationer stoppas.

När det gäller myskoxen konstaterar utskottet att frågan om myskoxens klassificering som statligt vilt ingår i den pågående översynen av jaktlagstiftningen.

Med anledning av det anförda och för att inte föregripa det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:1521 (M) yrkandena 1 och 3 och 2025/26:2643 (C) lämnas utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 18 och 19. Läs betänkandet

Lagstiftningsfrågor

Utskottet konstaterar att betänkandet SOU 2021:51 Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar redan har utgjort underlag till förslag från regeringen om dels ändrade bestämmelser om nationell fridlysning, dels rådighetsinskränkningar till följd av artskydd. Utskottet konstaterar också att betänkandet fortfarande är under beredning inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:657 (S) yrkande 1 och 2025/26:2784 (V) yrkande 47.

Rovdjursfrågor

Inledningsvis vill utskottet framhålla det tillkännagivandet som riksdagen riktat till regeringen om referensvärdet för varg. I detta tillkännagivande konstaterar utskottet att vargpopulationen på sikt ska uppgå till 170 individer för att uppnå en fungerande samexistens mellan människor och varg. Vidare konstaterar utskottet att Naturvårdsverket bedömt att populationsstorleken för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan ligga i spannet 170–270 individer, under vissa förutsättningar.

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen redovisat vilka förvaltningsåtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Utskottet konstaterar att ytterligare medel har tillförts Naturvårdsverket för att möjliggöra ett effektivt genomförande av förvaltningsåtgärder. Regeringen har anfört att det pågår ett arbete för att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Utskottet följer frågan noga. Mot bakgrund av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:2784 (V) yrkande 53 och 2025/26:2895 (M) lämnas utan åtgärd.

Skydd av fåglar

Utskottet konstaterar att skogsutredningen (SOU 2025:93) bl.a. föreslagit att en nationell förteckning upprättas över fågelarter vars populationer inte befinner sig på en gynnsam nivå. Förteckningen föreslås innehålla uppgifter om den hänsyn eller de åtgärder som behöver vidtas för att bevara eller upprätthålla berörda populationer. Utskottet noterar vidare att förslaget om nationell förteckning över fågelarter tillsammans med utredningens övriga förslag är under beredning i Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionen 2025/26:2833 (C) yrkande 3 lämnas utan vidare åtgärd.

Skydd av specifika arter

Pollinatörer är viktiga för biologisk mångfald, fungerande ekosystem och livsmedelsförsörjningen. Utskottet ser med oro på det förhållandet att många studier under senare år pekar på att antalet pollinatörer minskar både i individ och artantal. Utskottet vill därför framhålla betydelsen av de satsningar som nu görs inom ramen för Sveriges strategiska plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik för att öka blommande åkrar och fältkanter vilket gynnar pollinatörer. Utskottet välkomnar också det nya etappmålet för vilda pollinatörer som innebär att mångfalden av vilda pollinatörer senast 2030 ska förbättras och att minskningen av deras populationer stoppas.

När det gäller myskoxen konstaterar utskottet att frågan om myskoxens klassificering som statligt vilt ingår i den pågående översynen av jaktlagstiftningen.

Med anledning av det anförda och för att inte föregripa det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:1521 (M) yrkandena 1 och 3 och 2025/26:2643 (C) lämnas utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 17 och 19. Läs betänkandet

Lagstiftningsfrågor

Utskottet konstaterar att betänkandet SOU 2021:51 Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar redan har utgjort underlag till förslag från regeringen om dels ändrade bestämmelser om nationell fridlysning, dels rådighetsinskränkningar till följd av artskydd. Utskottet konstaterar också att betänkandet fortfarande är under beredning inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:657 (S) yrkande 1 och 2025/26:2784 (V) yrkande 47.

Rovdjursfrågor

Inledningsvis vill utskottet framhålla det tillkännagivandet som riksdagen riktat till regeringen om referensvärdet för varg. I detta tillkännagivande konstaterar utskottet att vargpopulationen på sikt ska uppgå till 170 individer för att uppnå en fungerande samexistens mellan människor och varg. Vidare konstaterar utskottet att Naturvårdsverket bedömt att populationsstorleken för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan ligga i spannet 170–270 individer, under vissa förutsättningar.

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen redovisat vilka förvaltningsåtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Utskottet konstaterar att ytterligare medel har tillförts Naturvårdsverket för att möjliggöra ett effektivt genomförande av förvaltningsåtgärder. Regeringen har anfört att det pågår ett arbete för att tillgodose riksdagens tillkännagivande. Utskottet följer frågan noga. Mot bakgrund av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:2784 (V) yrkande 53 och 2025/26:2895 (M) lämnas utan åtgärd.

Skydd av fåglar

Utskottet konstaterar att skogsutredningen (SOU 2025:93) bl.a. föreslagit att en nationell förteckning upprättas över fågelarter vars populationer inte befinner sig på en gynnsam nivå. Förteckningen föreslås innehålla uppgifter om den hänsyn eller de åtgärder som behöver vidtas för att bevara eller upprätthålla berörda populationer. Utskottet noterar vidare att förslaget om nationell förteckning över fågelarter tillsammans med utredningens övriga förslag är under beredning i Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår föreslår utskottet att motionen 2025/26:2833 (C) yrkande 3 lämnas utan vidare åtgärd.

Skydd av specifika arter

Pollinatörer är viktiga för biologisk mångfald, fungerande ekosystem och livsmedelsförsörjningen. Utskottet ser med oro på det förhållandet att många studier under senare år pekar på att antalet pollinatörer minskar både i individ och artantal. Utskottet vill därför framhålla betydelsen av de satsningar som nu görs inom ramen för Sveriges strategiska plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik för att öka blommande åkrar och fältkanter vilket gynnar pollinatörer. Utskottet välkomnar också det nya etappmålet för vilda pollinatörer som innebär att mångfalden av vilda pollinatörer senast 2030 ska förbättras och att minskningen av deras populationer stoppas.

När det gäller myskoxen konstaterar utskottet att frågan om myskoxens klassificering som statligt vilt ingår i den pågående översynen av jaktlagstiftningen.

Med anledning av det anförda och för att inte föregripa det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:1521 (M) yrkandena 1 och 3 och 2025/26:2643 (C) lämnas utan vidare åtgärd.

Ur avsnittet "Artskydd" i betänkandet, som även gäller punkterna 16, 17 och 18. Läs betänkandet

Utskottet ser inget behov av att återinföra det generella strandskyddet vid små insjöar och smala sträckor av vattendrag och vid vatten som anlagts efter den 30 juni 1975. Vidare konstaterar utskottet att det finns en bred uppslutning i riksdagen bakom ett mer ändamålsenligt, differentierat och lokalt anpassat regelverk för strandskyddet. Utskottet ser därför positivt på att regeringen har tillsatt en utredning om möjligheterna att ytterligare reformera strandskyddsregelverket med inriktningen att öka möjligheterna för bebyggelse nära stränderna.

Med hänvisning till det som nu anförts och för att inte föregripa det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:1736 (M), 2025/26:3184 (C) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3185 (C) yrkande 23, 2025/26:3329 (M) yrkandena 2 och 4, 2025/26:3732 (S) yrkande 86, 2025/26:3774 (MP) yrkandena 38 och 39 och motion 2025/26:3776 (MP) yrkande 6 avslås.

Ur avsnittet "Strandskydd" i betänkandet. Läs betänkandet

Åtgärder för att minska påverkan på havet

Utskottet noterar att Havs- och vattenmyndigheten arbetar med en uppdatering av åtgärdsprogrammet för havsmiljön och att detta arbete ska vara klart 2027. Det uppdaterade åtgärdsprogrammet ska bl.a. innehålla de åtgärder som krävs för att följa miljökvalitetsnormerna för havsmiljön. I samband med uppdateringen kommer myndigheten att bedöma om miljökvalitetsnormerna följs samt vilka de mest betydande källorna till belastning är och hur väl det pågående åtgärdsarbetet fungerar. Åtgärdsarbetet ska samordnas med våra grannländer genom de regionala havsmiljökonventionerna och EU. Utskottet ser ingen anledning till att ifrågasätta organiseringen av detta arbete.

Utskottet vill också framhålla vikten av havsregionalt samarbete. Arbetet inom och mellan Helcom och Ospar samt genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön är av avgörande betydelse för att uppnå varaktiga resultat. Utskottet påminner om att kommissionen vid upprepade tillfällen har framhållit nödvändigheten av att EU:s medlemsstater gemensamt vidtar åtgärder för att skydda Östersjöns känsliga ekosystem.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och i avvaktan på det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:1906 (S), 2025/26:2653 (L) och 2025/26:2784 (V) yrkande 34 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Skydd av ekosystem

Utskottet konstaterar att återvätning av våtmarker har flera positiva effekter, eftersom den bidrar till den biologiska mångfalden, minskar klimatpåverkan och stärker klimatanpassningen. Utskottet välkomnar därför de stora satsningar som regeringen gör på restaurering och anläggning av våtmarker. Utskottet är positivt till regeringens ambition att öka takten i arbetet med återvätning av våtmarker. Med hänsyn till det arbete som nu pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1046 (-) yrkande 6 och 2025/26:3421 (M) yrkande 25.

Kalkning

För att motverka effekterna av försurning på vattenmiljön kalkas många sjöar och vattendrag. Utskottet konstaterar att detta arbete pågått under lång tid och att det utgör en del av det samlade åtgärdsarbetet för havs- och vattenmiljön. Utskottet delar motionärernas uppfattning att kalkning är viktigt för att upprätthålla livskraftiga ekosystem i sjöar och vattendrag. Utskottet är därför positivt till att Havs- och vattenmyndigheten arbetar med att ta fram en nationell strategi för kalkning. Mot denna bakgrund och för att inte föregripa det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:778 (S) och 2025/26:3732 (S) yrkande 74.

Ur avsnittet "Åtgärder för att stärka ekosystemen" i betänkandet, som även gäller punkterna 22 och 23. Läs betänkandet

Åtgärder för att minska påverkan på havet

Utskottet noterar att Havs- och vattenmyndigheten arbetar med en uppdatering av åtgärdsprogrammet för havsmiljön och att detta arbete ska vara klart 2027. Det uppdaterade åtgärdsprogrammet ska bl.a. innehålla de åtgärder som krävs för att följa miljökvalitetsnormerna för havsmiljön. I samband med uppdateringen kommer myndigheten att bedöma om miljökvalitetsnormerna följs samt vilka de mest betydande källorna till belastning är och hur väl det pågående åtgärdsarbetet fungerar. Åtgärdsarbetet ska samordnas med våra grannländer genom de regionala havsmiljökonventionerna och EU. Utskottet ser ingen anledning till att ifrågasätta organiseringen av detta arbete.

Utskottet vill också framhålla vikten av havsregionalt samarbete. Arbetet inom och mellan Helcom och Ospar samt genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön är av avgörande betydelse för att uppnå varaktiga resultat. Utskottet påminner om att kommissionen vid upprepade tillfällen har framhållit nödvändigheten av att EU:s medlemsstater gemensamt vidtar åtgärder för att skydda Östersjöns känsliga ekosystem.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och i avvaktan på det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:1906 (S), 2025/26:2653 (L) och 2025/26:2784 (V) yrkande 34 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Skydd av ekosystem

Utskottet konstaterar att återvätning av våtmarker har flera positiva effekter, eftersom den bidrar till den biologiska mångfalden, minskar klimatpåverkan och stärker klimatanpassningen. Utskottet välkomnar därför de stora satsningar som regeringen gör på restaurering och anläggning av våtmarker. Utskottet är positivt till regeringens ambition att öka takten i arbetet med återvätning av våtmarker. Med hänsyn till det arbete som nu pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1046 (-) yrkande 6 och 2025/26:3421 (M) yrkande 25.

Kalkning

För att motverka effekterna av försurning på vattenmiljön kalkas många sjöar och vattendrag. Utskottet konstaterar att detta arbete pågått under lång tid och att det utgör en del av det samlade åtgärdsarbetet för havs- och vattenmiljön. Utskottet delar motionärernas uppfattning att kalkning är viktigt för att upprätthålla livskraftiga ekosystem i sjöar och vattendrag. Utskottet är därför positivt till att Havs- och vattenmyndigheten arbetar med att ta fram en nationell strategi för kalkning. Mot denna bakgrund och för att inte föregripa det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:778 (S) och 2025/26:3732 (S) yrkande 74.

Ur avsnittet "Åtgärder för att stärka ekosystemen" i betänkandet, som även gäller punkterna 21 och 23. Läs betänkandet

Åtgärder för att minska påverkan på havet

Utskottet noterar att Havs- och vattenmyndigheten arbetar med en uppdatering av åtgärdsprogrammet för havsmiljön och att detta arbete ska vara klart 2027. Det uppdaterade åtgärdsprogrammet ska bl.a. innehålla de åtgärder som krävs för att följa miljökvalitetsnormerna för havsmiljön. I samband med uppdateringen kommer myndigheten att bedöma om miljökvalitetsnormerna följs samt vilka de mest betydande källorna till belastning är och hur väl det pågående åtgärdsarbetet fungerar. Åtgärdsarbetet ska samordnas med våra grannländer genom de regionala havsmiljökonventionerna och EU. Utskottet ser ingen anledning till att ifrågasätta organiseringen av detta arbete.

Utskottet vill också framhålla vikten av havsregionalt samarbete. Arbetet inom och mellan Helcom och Ospar samt genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön är av avgörande betydelse för att uppnå varaktiga resultat. Utskottet påminner om att kommissionen vid upprepade tillfällen har framhållit nödvändigheten av att EU:s medlemsstater gemensamt vidtar åtgärder för att skydda Östersjöns känsliga ekosystem.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och i avvaktan på det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:1906 (S), 2025/26:2653 (L) och 2025/26:2784 (V) yrkande 34 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Skydd av ekosystem

Utskottet konstaterar att återvätning av våtmarker har flera positiva effekter, eftersom den bidrar till den biologiska mångfalden, minskar klimatpåverkan och stärker klimatanpassningen. Utskottet välkomnar därför de stora satsningar som regeringen gör på restaurering och anläggning av våtmarker. Utskottet är positivt till regeringens ambition att öka takten i arbetet med återvätning av våtmarker. Med hänsyn till det arbete som nu pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:1046 (-) yrkande 6 och 2025/26:3421 (M) yrkande 25.

Kalkning

För att motverka effekterna av försurning på vattenmiljön kalkas många sjöar och vattendrag. Utskottet konstaterar att detta arbete pågått under lång tid och att det utgör en del av det samlade åtgärdsarbetet för havs- och vattenmiljön. Utskottet delar motionärernas uppfattning att kalkning är viktigt för att upprätthålla livskraftiga ekosystem i sjöar och vattendrag. Utskottet är därför positivt till att Havs- och vattenmyndigheten arbetar med att ta fram en nationell strategi för kalkning. Mot denna bakgrund och för att inte föregripa det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:778 (S) och 2025/26:3732 (S) yrkande 74.

Ur avsnittet "Åtgärder för att stärka ekosystemen" i betänkandet, som även gäller punkterna 21 och 22. Läs betänkandet

Påverkansarbete globalt och inom EU

Utskottet konstaterar att det sedan antagandet av det globala ramverket för biologisk mångfald pågår ett intensivt arbete hos såväl Regeringskansliet som berörda myndigheter för att säkerställa att Sverige genomför de åtaganden som följer av ramverket. Utskottet är mycket positivt till att regeringen nyligen presenterade en nationell strategi och handlingsplan som beskriver hur Sverige ska arbeta för att uppnå målen inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter arbeta i enlighet med handlingsplanen.

När det gäller det s.k. BBNJ-avtalet konstaterar utskottet att förberedelser för en ratificering av avtalet pågår hos såväl Regeringskansliet som Havs- och vattenmyndigheten samt att regeringen aviserat att BBNJ-avtalet ska ratificeras innan årets slut.

Mot bakgrund av det som anförts ovan och då utskottet inte vill föregripa det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:2784 (V) yrkandena 1–3, 2025/26:3774 yrkande 4 och 2025/26:3509 (MP) yrkande 14 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Naturpolitiskt ramverk

Utskottet konstaterar att regeringen i sin nyligen presenterade handlingsplan för biologisk mångfald beskriver hur Sverige ska arbeta för att nå de nationella åtagandena inom både det globala ramverket och EU:s strategi för biologisk mångfald. Utskottet konstaterar vidare att regeringen valt att utgå ifrån miljömålssystemet med generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål och andra riksdagsbundna mål med bäring på det globala ramverket. Regeringen redovisar i budgetpropositionen varje år hur arbetet med miljömålssystemet fortlöper. Utskottet vill framhålla att arbetet med miljömålssystemet har pågått sedan 1999 och att det därmed är ett väl etablerat system för uppföljning av miljöarbetet. Utskottet noterar att regeringen framhåller att miljömålssystemet tillsammans med internationella åtaganden utgör ett robust system för styrning, målsättning och regelbunden uppföljning av regeringens miljöarbete. Mot denna bakgrund anser utskottet att motionerna 2025/26:2784 (V) yrkande 4 och 2025/26:3430 (MP) kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Utgångspunkter för arbetet med biologisk mångfald" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 7 och 9. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns listade i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2024/25:MJU1 Utgiftsområde 20 Klimat miljö och natur, 2024/25:MJU5 Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske, 2024/25:MJU9 Övergripande miljöfrågor, 2024/25:MJU11 Riksrevisionens rapport om förvaltning av skyddad natur, , 2024/25:MJU16 Lättnader i strandskyddet – ett första steg, 2024/25:MJU21 Nämndöskärgårdens nationalpark och naturvård, 2023/24:MJU12 Naturvård, 2022/23:MJU7 Vattenvård, 2022/23:MJU17 Naturvård och biologisk mångfald. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Insatser mot spridning av invasiva främmande arter, punkt 2 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14 och

2025/26:3845 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1–3 och

avslår motionerna

2025/26:1856 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S) yrkande 3,

2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 55 och

2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 37.

Ställningstagande

Med klimatkrisen försvåras också situationen med spridning av invasiva främmande arter. Det är därför positivt att skärpningar sker i regelverket för dessa. Tyvärr är detta ett växande och svårhanterat problem och såväl regelverk för att förhindra spridning som metoder för bekämpning av dessa arter behöver utvecklas över tid. Därför bör det göras en uppföljning av hur det skärpta regelverket har fungerat för att också kunna se om det behövs fler åtgärder.

Det är t.ex. bra att Tullverket ska få befogenheter att såväl kontrollera införsel som vid behov omhänderta invasiva främmande arter. Tullverket lyfter emellertid också själva i sitt remissvar att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet bör analyseras hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid kontroller av invasiva främmande arter för att göra bestämmelsen verkningsfull. Det är mycket viktigt att de skärpningar som görs av regelverken leder till önskad effekt. Därför bör ett arbete snarast inledas för att se över hur andra myndigheter kan bistå Tullverket vid dessa kontroller.

Det är centralt med breda samarbeten mellan bl.a. myndigheter för att åstadkomma ett så effektivt arbete som möjligt. I vissa fall behövs också ett internationellt regelverk som exempelvis barlastvattenkonventionen. I Sverige täcks kraven från konventionen i barlastvattenlagen och barlastvattenförordningen. Av propositionen framgår att om en hantering är tillåten enligt barlastvattenlagen kommer det inte att dömas till ansvar utifrån de nya delarna i miljöbalken. Det som sker genom transporter i haven är särskilt svårt att få bättre kontroll över och det gäller också t.ex. biofouling, de arter som kan spridas genom att de växer på fartygsskrov. Med tanke på att man heller inte vet vilka av de nya arter som kommer in som kommer att bli invasiva är det viktigt att agera brett i förebyggande syfte. Därför kan det bl.a. vara av intresse att se vilka ytterligare verktyg som finns för att minska riskerna med biofouling. Det bör därför även ses över hur regelverk kan utvecklas för att i högre grad skydda mot spridning av invasiva främmande arter i havsmiljö.

Jag och mitt parti menar också att eftersom spridningen av främmande invasiva arter går över länsgränser skulle arbetet kunna bli mer effektivt vid bättre samordning mellan länsstyrelserna. Det bör därför övervägas att ge en länsstyrelse ett särskilt uppdrag att samordna insatser över länsgränser.

2.

Insatser mot spridning av invasiva främmande arter, punkt 2 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 55 och

2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 37 och

avslår motionerna

2025/26:1856 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S) yrkande 3,

2025/26:2824 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 14 och

2025/26:3845 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Enligt Naturvårdsverket finns det 2 000 främmande arter i Sverige varav 257 har hög risk, dvs. är eller riskerar att bli invasiva. Dessa arter utgör ett växande hot mot ekosystemen, infrastruktur och människors hälsa, och de kan leda till betydande skador på jord- och skogsbruket. Ett exempel på en art som väckt oro är blomsterlupinen, vars spridning på åkrar och ängar hotar att utkonkurrera inhemska grödor och påverka biodiversiteten negativt. När det gäller bekämpning av invasiva ryggradsdjur på land finns det en nationell samordning, där Naturvårdsverket är uppdragsgivare och Jägarförbundet utförare. Den samordningen och nationella överblicken saknas däremot på växt- och vattensidan där det är upp till varje länsstyrelse och markägare att utrota invasiva arter. Det gör att arter riskerar att sprida sig och att insatser som görs lokalt eller regionalt blir ett slag i luften om det inte görs likadant i närområdet. Därför behöver Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten få i uppdrag att ansvara för nationell samordning av bekämpning av invasiva växter respektive vattenlevande organismer.

3.

Påverkansarbete globalt och inom EU, punkt 4 (V)

av Andrea Andersson Tay (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2784 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–3 och

avslår motionerna

2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 14 och

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet