Klimatpolitik

Klimatomställningen är vår tids stora strukturomvandling, och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett ambitiöst internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställningen. Sverige bör visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för att få genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför i klimathandlingsplanen att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen anför även att den kommer att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap för att bidra till att nå målen i Parisavtalet.

Utskottet delar regeringens bedömning att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika länder och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Utskottet kan konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökad utsträckning prissätta sina utsläpp. Sverige bör även stödja initiativ till en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att arbeta i denna riktning.

Regeringen har tillsatt en utredning för att mot bakgrund av klimathandlingsplanen utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet. Utredningen ska bl.a. stödja Regeringskansliet i genomförandet av den svenska internationella klimatpolitiken och lämna förslag på åtgärder för att driva på klimatarbetet i andra länder i enlighet med klimatdiplomatins grunder. Utskottet avvaktar resultatet av utredningen.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2025/26:3422 (MP) yrkande 10, 2025/26:3582 (C) yrkande 3, 2025/26:3623 (S) yrkandena 50 och 51 samt 2025/26:3732 (S) yrkande 8 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 14. Läs betänkandet

Det svenska klimatarbetet

Utskottet vill påminna om att regeringen har uttalat att det klimatpolitiska arbetet ska utgå från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen fastställt och att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa. Utskottet delar regeringens bedömning i klimathandlingsplanen att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringslivet som civilsamhället och medborgarna. Utskottet anser att det är viktigt att klimatomställningen sker med medborgarnas acceptans.

Utskottet bedömer i likhet med regeringen att EU:s 55-procentspaket och de åtgärder som regeringen redan har vidtagit, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen sammantaget ger Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas. I sin behandling av skrivelsen om klimathandlingsplanen anförde utskottet bl.a. att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Utskottet vidhåller denna bedömning.

När det gäller frågan om styrmedel som säkerställer efterlevnaden av klimatmålen vill utskottet hänvisa till regeringens kontinuerliga klimatarbete, bl.a. satsningarna på förstärkningen av Klimatklivet, men även till regeringsuppdraget att analysera om styrmedel kan utformas för att fasa ut fossila bränslen för att nå Sveriges klimatåtaganden. Utskottet avvaktar resultatet av utredningen.

Utskottet kan konstatera att det pågår ett arbete på såväl EU-nivå som global nivå när det gäller omställningsplaner. I EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet finns bestämmelser om krav på omställningsplaner för begränsning av klimatförändringar. En utredning analyserar för närvarande hur dessa regler ska genomföras i Sverige. När det gäller olika sektorers omställning kan utskottet även konstatera att de klimatmål som riksdagen beslutat om är sektorsövergripande. Utskottet anser i likhet med regeringen att aktörer inom alla sektorer och på alla nivåer behöver bidra för att klimatmålen ska kunna nås. Klimat- och miljöfrågorna behöver integreras i arbetet i alla sektorer och på alla nivåer i samhället. Utskottet ser vidare positivt på den dialog om omställningen som regeringen har fört med olika sektorer inom näringslivet. Utskottet avser att följa regeringens sektorsövergripande arbete.

När det gäller de kostnader som kan uppstå om Sverige inte skulle nå klimatåtagandena inom EU, bedömer utskottet i likhet med regeringen att det är för tidigt att nu avgöra hur förutsättningarna för att nå Sveriges klimatåtaganden inom EU ser ut.

Mot bakgrund av det som anförts och med hänvisning till det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2752 (S) yrkande 1, 2025/26:3422 (MP) yrkande 1, 2025/26:3582 (C) yrkandena 1 och 7, 2025/26:3584 (S) yrkande 16, 2025/26:3596 (C) yrkande 3 och 2025/26:3732 (S) yrkandena 2, 4 och 6.

Allmänt om klimatmålen och en utsläppsbudget

Utskottet anser att klimatpolitiken bör styra mot det långsiktiga klimatmålet att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp. De nationella etappmålen är viktiga kontrollstationer på vägen mot det långsiktiga klimatmålet.

Utskottet ser positivt på att Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att se över dels utformningen av de nationella etappmålen så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU, dels behovet av etappmålet för inrikes transporter till 2030. Utskottet noterar att Miljömålsberedningen anför att det fortfarande finns behov av nationella etappmål och bl.a. lämnar förslag på en uppdaterad målkonstruktion för det svenska etappmålet om minskade växthusgaser till 2030.

Utskottet konstaterar att det enligt det klimatpolitiska ramverk som riksdagen har fastställt finns möjlighet att nå delar av klimatmålen genom kompletterande åtgärder, t.ex. genom att investera i olika klimatprojekt utomlands. Utskottet bedömer i likhet med regeringen att Sverige för att nå klimatmålen bör satsa på kompletterande åtgärder även i framtiden. När det gäller frågan om klimatkompensation utomlands noterar utskottet att Miljömålsberedningen bedömer att kompletterande åtgärder kommer att vara centrala för att nå det långsiktiga målet om nettonollutsläpp till 2045 och negativa utsläpp därefter, och att det finns behov av att bygga upp kompletterande åtgärder kontinuerligt till 2030 och därefter. Miljömålsberedningen föreslår bokföringsregler för tre typer av kompletterande åtgärder som kan räknas in under verifierade utsläppsminskningar utomlands. Utskottet noterar att begränsningar och krav föreslås för åtgärderna, bl.a. att de för att kunna tillgodoräknas ska genomföras med hög miljöintegritet, minska utsläppen av växthusgaser och bidra till långsiktigt hållbar utveckling.

Ur avsnittet "Svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 5, 7 och 8. Läs betänkandet

Visionen i den europeiska gröna given är att göra EU till det första klimatneutrala området i världen senast 2050, minska föroreningarna och återställa en sund balans i naturen och ekosystemen. EU:s intention är att ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Den gröna given ska lägga grunden till omställningen och förväntas skapa nya möjligheter till innovation, investeringar och arbetstillfällen samt förbättra medborgarnas hälsa och livskvalitet.

Utskottet välkomnar att 55-procentspaketet har antagits för att anpassa EU:s klimat-, energi-, transport- och skattepolitik så att nettoutsläppen av växthusgaser kan minska med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Inom EU har ny lagstiftning genomförts för att uppnå detta mål och för att göra EU klimatneutralt senast 2050. Europeisk industri får genom 55-procentspaketet långsiktiga förutsättningar att vara i framkant med gröna lösningar och att öka EU:s konkurrenskraft. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att verka för att EU som helhet genomför 55-procentspaketet med bibehållen ambition och på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Vidare välkomnar utskottet att det inom EU tagits fram ett klimatmål till 2040 som ska skapa en samhällsekonomiskt effektiv bana mot en klimatneutral union senast 2050. Europaparlamentet och rådet har nått en överenskommelse om ett juridiskt bindande klimatmål för 2040 om 90 procents minskning av nettoutsläppen av växthusgaser till 2040 jämfört med 1990 års nivåer. Utskottet kan konstatera att överenskommelsen även inkluderar möjligheten att använda högkvalitativa internationella krediter i enlighet med Parisavtalets artikel 6. Det innebär att medlemsländerna från 2036 får räkna in utsläppsminskningar från klimatprojekt i länder utanför EU, motsvarande upp till 5 procentenheter av unionens nettoutsläpp 1990.

Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionsyrkandena om EU:s klimatpolitik. Motionerna 2025/26:3582 (C) yrkande 2 i denna del, 2025/26:3596 (C) yrkande 2 i denna del och 2025/26:3732 (S) yrkande 9 avstyrks.

Ur avsnittet "Klimatarbetet inom EU" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Klimatomställningen är vår tids stora strukturomvandling, och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett ambitiöst internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställningen. Sverige bör visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för att få genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför i klimathandlingsplanen att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen anför även att den kommer att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap för att bidra till att nå målen i Parisavtalet.

Utskottet delar regeringens bedömning att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika länder och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Utskottet kan konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökad utsträckning prissätta sina utsläpp. Sverige bör även stödja initiativ till en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att arbeta i denna riktning.

Regeringen har tillsatt en utredning för att mot bakgrund av klimathandlingsplanen utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet. Utredningen ska bl.a. stödja Regeringskansliet i genomförandet av den svenska internationella klimatpolitiken och lämna förslag på åtgärder för att driva på klimatarbetet i andra länder i enlighet med klimatdiplomatins grunder. Utskottet avvaktar resultatet av utredningen.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2025/26:3422 (MP) yrkande 10, 2025/26:3582 (C) yrkande 3, 2025/26:3623 (S) yrkandena 50 och 51 samt 2025/26:3732 (S) yrkande 8 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 14. Läs betänkandet

Det svenska klimatarbetet

Utskottet vill påminna om att regeringen har uttalat att det klimatpolitiska arbetet ska utgå från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen fastställt och att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa. Utskottet delar regeringens bedömning i klimathandlingsplanen att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringslivet som civilsamhället och medborgarna. Utskottet anser att det är viktigt att klimatomställningen sker med medborgarnas acceptans.

Utskottet bedömer i likhet med regeringen att EU:s 55-procentspaket och de åtgärder som regeringen redan har vidtagit, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen sammantaget ger Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas. I sin behandling av skrivelsen om klimathandlingsplanen anförde utskottet bl.a. att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Utskottet vidhåller denna bedömning.

När det gäller frågan om styrmedel som säkerställer efterlevnaden av klimatmålen vill utskottet hänvisa till regeringens kontinuerliga klimatarbete, bl.a. satsningarna på förstärkningen av Klimatklivet, men även till regeringsuppdraget att analysera om styrmedel kan utformas för att fasa ut fossila bränslen för att nå Sveriges klimatåtaganden. Utskottet avvaktar resultatet av utredningen.

Utskottet kan konstatera att det pågår ett arbete på såväl EU-nivå som global nivå när det gäller omställningsplaner. I EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet finns bestämmelser om krav på omställningsplaner för begränsning av klimatförändringar. En utredning analyserar för närvarande hur dessa regler ska genomföras i Sverige. När det gäller olika sektorers omställning kan utskottet även konstatera att de klimatmål som riksdagen beslutat om är sektorsövergripande. Utskottet anser i likhet med regeringen att aktörer inom alla sektorer och på alla nivåer behöver bidra för att klimatmålen ska kunna nås. Klimat- och miljöfrågorna behöver integreras i arbetet i alla sektorer och på alla nivåer i samhället. Utskottet ser vidare positivt på den dialog om omställningen som regeringen har fört med olika sektorer inom näringslivet. Utskottet avser att följa regeringens sektorsövergripande arbete.

När det gäller de kostnader som kan uppstå om Sverige inte skulle nå klimatåtagandena inom EU, bedömer utskottet i likhet med regeringen att det är för tidigt att nu avgöra hur förutsättningarna för att nå Sveriges klimatåtaganden inom EU ser ut.

Mot bakgrund av det som anförts och med hänvisning till det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2752 (S) yrkande 1, 2025/26:3422 (MP) yrkande 1, 2025/26:3582 (C) yrkandena 1 och 7, 2025/26:3584 (S) yrkande 16, 2025/26:3596 (C) yrkande 3 och 2025/26:3732 (S) yrkandena 2, 4 och 6.

Allmänt om klimatmålen och en utsläppsbudget

Utskottet anser att klimatpolitiken bör styra mot det långsiktiga klimatmålet att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp. De nationella etappmålen är viktiga kontrollstationer på vägen mot det långsiktiga klimatmålet.

Utskottet ser positivt på att Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att se över dels utformningen av de nationella etappmålen så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU, dels behovet av etappmålet för inrikes transporter till 2030. Utskottet noterar att Miljömålsberedningen anför att det fortfarande finns behov av nationella etappmål och bl.a. lämnar förslag på en uppdaterad målkonstruktion för det svenska etappmålet om minskade växthusgaser till 2030.

Utskottet konstaterar att det enligt det klimatpolitiska ramverk som riksdagen har fastställt finns möjlighet att nå delar av klimatmålen genom kompletterande åtgärder, t.ex. genom att investera i olika klimatprojekt utomlands. Utskottet bedömer i likhet med regeringen att Sverige för att nå klimatmålen bör satsa på kompletterande åtgärder även i framtiden. När det gäller frågan om klimatkompensation utomlands noterar utskottet att Miljömålsberedningen bedömer att kompletterande åtgärder kommer att vara centrala för att nå det långsiktiga målet om nettonollutsläpp till 2045 och negativa utsläpp därefter, och att det finns behov av att bygga upp kompletterande åtgärder kontinuerligt till 2030 och därefter. Miljömålsberedningen föreslår bokföringsregler för tre typer av kompletterande åtgärder som kan räknas in under verifierade utsläppsminskningar utomlands. Utskottet noterar att begränsningar och krav föreslås för åtgärderna, bl.a. att de för att kunna tillgodoräknas ska genomföras med hög miljöintegritet, minska utsläppen av växthusgaser och bidra till långsiktigt hållbar utveckling.

Ur avsnittet "Svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5 och 8. Läs betänkandet

Det svenska klimatarbetet

Utskottet vill påminna om att regeringen har uttalat att det klimatpolitiska arbetet ska utgå från det klimatpolitiska ramverket och det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som riksdagen fastställt och att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att fokus för klimatpolitiken därför bör vara att på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt eliminera de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och därutöver skapa negativa utsläpp via kompletterande åtgärder. På så sätt leder regeringens klimatpolitik till att nettoutsläppen passerar noll för att efter 2045 vara negativa. Utskottet delar regeringens bedömning i klimathandlingsplanen att omställningen, rätt tillvaratagen, kan skapa fler jobb, ökad tillväxt och stärkt välfärd.

Att vara världsledande i omställningen innebär stora möjligheter men kan också innebära utmaningar och förändringar som slår hårdare mot vissa grupper än andra. Som regeringen anför är det därför viktigt att medborgare, civilsamhälle och företag i hela landet har förutsättningar att vara en del av utvecklingen och ta del av fördelarna med klimatomställningen. För att lyckas med att nå hela vägen till nettonollutsläpp behöver alla relevanta samhällsaktörer i hela landet inkluderas i klimatomställningen, såväl näringslivet som civilsamhället och medborgarna. Utskottet anser att det är viktigt att klimatomställningen sker med medborgarnas acceptans.

Utskottet bedömer i likhet med regeringen att EU:s 55-procentspaket och de åtgärder som regeringen redan har vidtagit, pågående utredningar och uppdrag samt förslag på åtgärder och analyser i klimathandlingsplanen sammantaget ger Sverige goda förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. En grundförutsättning är att EU:s klimatambition bibehålls och att det arbete som regeringen har påbörjat fortsätter och utvecklas. I sin behandling av skrivelsen om klimathandlingsplanen anförde utskottet bl.a. att det klimatpolitiska arbete som presenteras i handlingsplanen, inklusive de beslutade och planerade åtgärder som regeringen avser att vidta, är väl avvägt och att den beskrivna politiken kommer att kunna få brett stöd i olika grupper över hela landet. Utskottet vidhåller denna bedömning.

När det gäller frågan om styrmedel som säkerställer efterlevnaden av klimatmålen vill utskottet hänvisa till regeringens kontinuerliga klimatarbete, bl.a. satsningarna på förstärkningen av Klimatklivet, men även till regeringsuppdraget att analysera om styrmedel kan utformas för att fasa ut fossila bränslen för att nå Sveriges klimatåtaganden. Utskottet avvaktar resultatet av utredningen.

Utskottet kan konstatera att det pågår ett arbete på såväl EU-nivå som global nivå när det gäller omställningsplaner. I EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet finns bestämmelser om krav på omställningsplaner för begränsning av klimatförändringar. En utredning analyserar för närvarande hur dessa regler ska genomföras i Sverige. När det gäller olika sektorers omställning kan utskottet även konstatera att de klimatmål som riksdagen beslutat om är sektorsövergripande. Utskottet anser i likhet med regeringen att aktörer inom alla sektorer och på alla nivåer behöver bidra för att klimatmålen ska kunna nås. Klimat- och miljöfrågorna behöver integreras i arbetet i alla sektorer och på alla nivåer i samhället. Utskottet ser vidare positivt på den dialog om omställningen som regeringen har fört med olika sektorer inom näringslivet. Utskottet avser att följa regeringens sektorsövergripande arbete.

När det gäller de kostnader som kan uppstå om Sverige inte skulle nå klimatåtagandena inom EU, bedömer utskottet i likhet med regeringen att det är för tidigt att nu avgöra hur förutsättningarna för att nå Sveriges klimatåtaganden inom EU ser ut.

Mot bakgrund av det som anförts och med hänvisning till det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2752 (S) yrkande 1, 2025/26:3422 (MP) yrkande 1, 2025/26:3582 (C) yrkandena 1 och 7, 2025/26:3584 (S) yrkande 16, 2025/26:3596 (C) yrkande 3 och 2025/26:3732 (S) yrkandena 2, 4 och 6.

Allmänt om klimatmålen och en utsläppsbudget

Utskottet anser att klimatpolitiken bör styra mot det långsiktiga klimatmålet att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp. De nationella etappmålen är viktiga kontrollstationer på vägen mot det långsiktiga klimatmålet.

Utskottet ser positivt på att Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att se över dels utformningen av de nationella etappmålen så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU, dels behovet av etappmålet för inrikes transporter till 2030. Utskottet noterar att Miljömålsberedningen anför att det fortfarande finns behov av nationella etappmål och bl.a. lämnar förslag på en uppdaterad målkonstruktion för det svenska etappmålet om minskade växthusgaser till 2030.

Utskottet konstaterar att det enligt det klimatpolitiska ramverk som riksdagen har fastställt finns möjlighet att nå delar av klimatmålen genom kompletterande åtgärder, t.ex. genom att investera i olika klimatprojekt utomlands. Utskottet bedömer i likhet med regeringen att Sverige för att nå klimatmålen bör satsa på kompletterande åtgärder även i framtiden. När det gäller frågan om klimatkompensation utomlands noterar utskottet att Miljömålsberedningen bedömer att kompletterande åtgärder kommer att vara centrala för att nå det långsiktiga målet om nettonollutsläpp till 2045 och negativa utsläpp därefter, och att det finns behov av att bygga upp kompletterande åtgärder kontinuerligt till 2030 och därefter. Miljömålsberedningen föreslår bokföringsregler för tre typer av kompletterande åtgärder som kan räknas in under verifierade utsläppsminskningar utomlands. Utskottet noterar att begränsningar och krav föreslås för åtgärderna, bl.a. att de för att kunna tillgodoräknas ska genomföras med hög miljöintegritet, minska utsläppen av växthusgaser och bidra till långsiktigt hållbar utveckling.

Ur avsnittet "Svensk klimatpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 5 och 7. Läs betänkandet

Nettoupptag av växthusgaser

Den svenska skogen är en strategisk resurs för Sverige samt av stor vikt för arbetstillfällen och tillväxt. Samtidigt är det svenska skogsbruket centralt för landets klimatarbete. Tillgång till biomassa är viktigt för att möjliggöra omställningen till fossilfria material och bränslen. Den växande skogen är också avgörande för den biologiska mångfalden. Utskottet kan konstatera att nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark har minskat betydligt den senaste tioårsperioden, även om en viss ökning nu kan ses. Prognosen fram till 2030 är mycket osäker; bl.a. har den naturliga variationen i skogens tillväxt stor inverkan på den framtida kolsänkans storlek.

Miljömålsberedningen har lämnat förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn till 2030. Utskottet noterar att förslagen i betänkandet behandlar bl.a. ersättningar till markägare som bidrar till att öka nettoupptaget av växthusgaser i markanvändningssektorn samt information och rådgivning. Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. Även förslaget från 2024 års skogspolitiska utredning om att synliggöra skogens klimatnytta är under beredning. Utskottet vill i sammanhanget även framhålla de satsningar som har gjorts i budgeten för 2026 för att öka kolinbindningen, bl.a. ett nytt stöd till återvätning av nedlagd jordbruksmark samt medel till prövning av våtmarksåtgärder och rådgivningsinsatser till skogsägare.

Mot bakgrund av det som anförts och i avvaktan på pågående arbete avstyrks motionerna 2025/26:2789 (V) yrkande 8 och 2025/26:3284 (MP) yrkande 4.

Negativa utsläpp och avskiljning, användning och lagring av koldioxid

Utskottet vill inledningsvis framhålla att CCS och CCU är viktiga tekniker som kommer att behövas såväl inom Sverige som resten av världen för att klara de klimatmål som länderna har satt upp. CCS som tillämpas på koldioxidutsläpp med biogent ursprung, s.k. bio-CCS, ger upphov till negativa koldioxidutsläpp och betraktas därför också som en möjlig kompletterande åtgärd för att nå klimatmålen. Sverige har i dag en stor förbränning av biogena bränslen där bio-CCS skulle kunna tillämpas. Utskottet ser därför positivt på att bio-CCS kan få incitament när det gäller både investeringar och drift, exempelvis genom Industriklivet och genom driftsstöd i form av s.k. omvänd auktionering. Det är även positivt att Energimyndigheten har fått ett regeringsuppdrag att analysera lämpligheten i att vidga Industriklivet till att även omfatta CCS och CCU utanför industrin, oavsett kolatomernas ursprung. Utskottet kommer att med stort intresse följa det arbete som Energimyndigheten utför när det gäller att främja och stödja användningen av CCS, CCU och bio-CCS.

Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen föreslår flera kompletterande åtgärder som kan användas som en flexibilitet i hur etappmålet till 2030 för växthusgasutsläpp kan nås, bl.a. bio-CCS, nettoupptag som överstiger åtagandet enligt LULUCF-förordningen, biokol, direktinfångning och lagring av koldioxid och andra åtgärder som enligt verifierade metoder bidrar till att minska utsläpp eller öka upptag av växthusgaser. Beredningen föreslår även att ett uppdrag ska ges till relevanta myndigheter att ta fram förslag på bokföringsregler för ytterligare kompletterande åtgärder som kan vidtas inom Sveriges gränser och att regeringen i klimathandlingsplanerna ska presentera en inriktning när det gäller sådana åtgärder. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet vill slutligen hänvisa till det som regeringen anförde i klimathandlingsplanen om att riksdagen inte bör fatta beslut om mål för olika typer av kompletterande åtgärder utan att det i stället är lämpligt att fastslå en långsiktig inriktning för kompletterande åtgärder för att bevara flexibiliteten i hur kompletterande åtgärder ska användas. Utskottet välkomnar att regeringen avser att arbeta efter en långsiktig inriktning med kompletterande åtgärder som successivt ökar efter en linjär målbana till 2045.

Med hänvisning till det som anförts och i avvaktan på pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3284 (MP) yrkandena 2, 3 och 5 samt 2025/26:3422 (MP) yrkande 5.

Ur avsnittet "Nettoupptag av växthusgaser och negativa utsläpp" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Minskade utsläpp i transportsektorn

Utskottet vill inledningsvis betona vikten av att Sverige har ett väl fungerande och effektivt transportsystem. För att nå Sveriges klimatmål och åtaganden inom EU behöver transportsektorn dock utvecklas och elektrifieringen av både lätta och tunga fordon påskyndas. Utskottet ser därför positivt på de åtgärder som regeringen vidtar för att minska utsläppen i transportsektorn, bl.a. den reformerade reduktionsplikten och satsningarna på utbyggnad av laddinfrastruktur inom Klimatklivet. Klimatpremien till vissa tyngre fordon bidrar också till elektrifieringen. Med anledning av motionsförslaget om att införa ett system med stöd till elbilsleasing vill utskottet hänvisa till regeringens nya elbilspremie som införs i mars 2026 och som ska underlätta för de hushåll som påverkas mest av högre bränslekostnader att byta till elbil. Premien gäller för både köp och leasing.

För att nå Sveriges ambitiösa åtaganden i EU och nationella klimatmål kommer det att krävas effektiva styrmedel, inte minst för att minska användningen av fossila bränslen. Utskottet välkomnar därför att regeringen har tillsatt en utredning för att föreslå ytterligare styrmedel för att bidra till en utfasning av fossila bränslen och att nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 och Sveriges klimatåtaganden i EU. Utskottet vill inte föregripa resultatet av detta arbete.

När elfordon tillverkas är det naturligtvis angeläget att tillverkningsprocessen genererar så lite koldioxidutsläpp som möjligt. Utskottet anser att metoder för livscykelanalyser av fordon, bl.a. elbilar, är ett område som kan utvecklas i framtiden. Utskottet noterar att Energimyndighetens redovisning om lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp bereds inom Regeringskansliet. Inom EU pågår ett arbete med att ta fram harmoniserade metoder för livscykelbedömningar. Utskottet avser att följa det pågående arbetet. Utskottet delar vidare regeringens uppfattning att Sverige bör fortsätta att verka för att CBAM ska vara ett effektivt instrument för att minska risken för koldioxidläckage från EU:s inre marknad, och samtidigt sätta press på verksamheter i tredjeländer att minska sina utsläpp.

Med hänvisning till det som anförts och i avvaktan på pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3411 (MP) yrkande 32, 2025/26:3582 (C) yrkande 67, 2025/26:3596 (C) yrkande 6 och 2025/26:3732 (S) yrkandena 35 och 36.

Tillgång till biodrivmedel

EU:s styrmedel för fossilfria drivmedel inom 55-procentspaketet innebär att utsläppen minskar inom hela unionen men bidrar också till att skapa efterfrågan på en växande marknad för fossilfria drivmedel i hela Europa. Den europeiska efterfrågan är gynnsam för svenska producenter som ligger långt fram i produktionen och utvecklingen av biobränslen och elektrobränslen. Utskottet delar regeringens bedömning att alla fossilfria energislag bör ges goda förutsättningar. Viktiga utgångspunkter är bl.a. att säkra långsiktiga och stabila spelregler för marknaden. Politiken bör fortsätta att främja utveckling och produktion av nya fossilfria bränslen. Bioekonomiutredningens förslag när det gäller styrmedel för förnybara drivmedel bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet ser positivt på att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att redovisa sin planering för försörjningstrygghet för flytande drivmedel i en handlingsplan. Myndigheten ska särskilt fokusera på beredskapslagring och planering av ransonering av flytande drivmedel. Myndigheten ska även föreslå åtgärder som rör hur produktion och efterfrågan på flytande drivmedel kan utvecklas för att marknader och infrastruktur för flytande drivmedel långsiktigt ska kunna upprätthållas.

Mot denna bakgrund och i avvaktan på det arbete som pågår avstyrks motionerna 2025/26:3422 (MP) yrkande 155, 2025/26:3428 (MP) yrkande 39 och 2025/26:3582 (C) yrkande 61.

Styrmedel för arbetsmaskiner

Utskottet kan konstatera att lastbilar och arbetsmaskiner tillsammans står för en betydande del av Sveriges koldioxidutsläpp. Den främsta anledningen är att en stor andel av lastbilarna och arbetsmaskinerna fortfarande drivs med fossil diesel. Eldrivna lastbilar och arbetsmaskiner är dyra i inköp och klimatpremien är avsedd att i viss utsträckning överbrygga denna kostnad. Enligt Energimyndigheten har dock av olika skäl utbytet av dieseldrivna till eldrivna lastbilar och arbetsmaskiner inte utvecklats i den takt som man hoppades. Utskottet ser positivt på att regeringen har genomfört vissa förändringar i klimatpremien för att påskynda omställningen till utsläppsfria lastbilar och miljöarbetsmaskiner, bl.a. genom att stödbeloppen för tunga ellastbilar och miljöarbetsmaskiner kan bli högre och att premien breddas till fler arbetsmaskiner genom en sänkt effektgräns till 10 kW. Utskottet noterar vidare att Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att analysera hur stödet till miljöarbetsmaskiner inom klimatpremien kan utvecklas för att öka dess attraktivitet, snabba på marknadsintroduktionen av sådana maskiner och därmed minska utsläppen. Utskottet ser fram emot resultatet av denna analys.

I avvaktan på pågående arbete avstyrks motionerna 2025/26:3422 (MP) yrkandena 127 och 153, 2025/26:3428 (MP) yrkande 37, 2025/26:3582 (C) yrkande 79 och 2025/26:3596 (C) yrkande 36.

Ur avsnittet "Transportsektorns klimatomställning" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 12. Läs betänkandet

Klimatomställningen är vår tids stora strukturomvandling, och klimatfrågan är en global utmaning som kräver ett ambitiöst internationellt samarbete. Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i klimathandlingsplanen att det finns goda skäl att stärka det svenska internationella klimatarbetet för att stötta och driva på andra länders omställning och därmed bidra till en ökad takt i genomförandet av Parisavtalet. Sverige bör verka för en höjd ambition och för att öka takten i det globala klimatarbetet genom bl.a. kapacitetsuppbyggnad, policydialog, samarbete, finansieringslösningar och andra åtgärder som främjar klimatomställningen. Sverige bör visa hur en klimatomställning kan leda till tillväxt och välfärd. Samspelet mellan ambitiös lagstiftning, finansiering och tekniska lösningar bör lyftas fram.

EU har som uttalat mål att vara en ledare i det globala klimatarbetet. Sverige verkar genom EU för att få genomslag för svenska ståndpunkter och prioriteringar i det globala klimatarbetet. Regeringen anför i klimathandlingsplanen att Sverige i klimatförhandlingarna och relaterade diplomatiska kanaler driver på för att behålla fokus på Parisavtalets målsättningar och öka takten i genomförandet. Regeringen anför även att den kommer att fortsätta att driva på för att EU ska agera globalt för att påverka de stora utsläppsländerna att minska sin klimatpåverkan. Utskottet välkomnar detta. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att fortsätta att stärka sitt engagemang i betydelsefulla initiativ och partnerskap för att bidra till att nå målen i Parisavtalet.

Utskottet delar regeringens bedömning att prissättning av växthusgaser är en viktig utgångspunkt för en effektiv global klimatpolitik. Sverige bör därför fortsätta att verka aktivt för en ökad användning av direkt prissättning på utsläpp i olika länder och även dela lärdomar från Sveriges långa praktiska erfarenhet av koldioxidbeskattning. Utskottet kan konstatera att arbete bedrivs inom flera internationella organisationer för att få fler länder att i ökad utsträckning prissätta sina utsläpp. Sverige bör även stödja initiativ till en globalt harmoniserad prissättning av utsläpp. Utskottet ser positivt på att regeringen avser att arbeta i denna riktning.

Regeringen har tillsatt en utredning för att mot bakgrund av klimathandlingsplanen utveckla och stärka det svenska internationella klimatarbetet. Utredningen ska bl.a. stödja Regeringskansliet i genomförandet av den svenska internationella klimatpolitiken och lämna förslag på åtgärder för att driva på klimatarbetet i andra länder i enlighet med klimatdiplomatins grunder. Utskottet avvaktar resultatet av utredningen.

Mot bakgrund av det ambitiösa internationella arbete som Sverige bedriver och de intentioner som regeringen ger uttryck för i klimathandlingsplanen anser utskottet att motionerna 2025/26:3422 (MP) yrkande 10, 2025/26:3582 (C) yrkande 3, 2025/26:3623 (S) yrkandena 50 och 51 samt 2025/26:3732 (S) yrkande 8 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Det internationella klimatarbetet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 6. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare under valperioden behandlat samma eller i huvudsak samma frågor som tas upp i de motionsyrkanden som listas i bilaga 2. Frågorna har tagits upp bl.a. i betänkandena 2022/23:MJU16, 2023/24:MJU15, 2023/24:MJU18, 2024/25:MJU14 och 2024/25:MJU17. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Det internationella klimatarbetet, punkt 1 (S)

av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 50 och 51 samt

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 8 och

avslår motionerna

2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 10 och

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3.

Ställningstagande

Sverige och EU ska vara en stark röst i alla internationella klimatpolitiska sammanhang och bör aktivt medverka till att FN står bättre rustat att hantera morgondagens globala utmaningar och hot. Det är avgörande att FN är en enande och mobiliserande kraft i genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030. När andra stormakter lämnar eller ignorerar Parisavtalet ska EU ta ett större ansvar för att upprätthålla det, hitta nya partner och få fler länder och regioner att driva en ambitiös klimatpolitik. Sverige ska driva på för en ambitiös och effektiv klimatpolitik i EU och internationellt i linje med Parisavtalet.

2.

Det internationella klimatarbetet, punkt 1 (C)

av Rickard Nordin (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3 och

avslår motionerna

2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 10,

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 50 och 51 samt

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 8.

Ställningstagande

Sverige bör verka för att målen i Parisavtalet och Agenda 2030 nås genom ett utökat internationellt samarbete i klimatfrågor. Klimatet känner inga nationsgränser och effektiva svar på de utmaningar vi står inför behöver därför vara internationella. Det krävs ett starkt globalt klimatarbete. När andra länder vacklar behöver Sveriges och EU:s röst vara tydlig. Genom att i praktiken visa att ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar går att förena samtidigt som vi skapar jobb kan Sverige och EU visa ledarskap internationellt. Eftersom Sveriges utsläpp är små i ett globalt perspektiv är det viktigt att vara pådrivande, såväl regionalt som i EU och internationellt. För att nå målen i Parisavtalet krävs en snabbare minskning av utsläppen än den vi ser i dag och mer kraftfulla åtgärder.

Effekterna av klimatförändringarna drabbar människor i alla delar av världen. Det påverkar vår natur, vårt djurliv och alla aspekter av våra samhällen när extrema väderhändelser och naturkatastrofer blir allt vanligare. Torka, översvämningar och extremvärme tvingar människor runt om i världen att fly från sina hem. FN:s internationella klimatpanel IPCC har i en oroväckande rapport än en gång konstaterat att de globala utsläppsminskningarna går för långsamt. Det är en självklarhet att alla utsläpp ska bära sina kostnader genom att de omfattas antingen av ett globalt koldioxidpris eller av ett handelssystem för utsläppsrätter.

3.

Det internationella klimatarbetet, punkt 1 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 10 och

avslår motionerna

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 3,

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 50 och 51 samt

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 8.

Ställningstagande

Genom att fortsätta att utveckla svensk klimatpolitik och svenskt klimatpolitiskt ledarskap och genom en stark samhällsutveckling i hela landet som tar klimatkrisen på allvar kan Sverige vara pådrivande i EU och internationellt för att andra länder också ska växla upp sin klimatomställning så att vi tillsammans undviker de allvarligaste riskerna med den globala uppvärmningen och tillvaratar de möjligheter till hållbar samhällsutveckling som klimatomställningen medför. Sverige bör visa ledarskap inom EU och internationellt för Parisavtalets genomförande.

4.

Klimatarbetet inom EU, punkt 2 (S)

av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S) och Jytte Guteland (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 9 och

avslår motionerna

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2 i denna del och

2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2 i denna del.

Ställningstagande

När temperaturen och havsvattenytan stiger, skogsbränderna blir fler, öknen breder ut sig, glaciärerna smälter och den biologiska mångfalden drastiskt minskar i världen – då krävs ett EU som går i bräschen för en klimatpolitik som klarar av att minimera utsläppen till mitten av detta sekel. Ett EU som förenar utsläppsminskningar, miljöskydd och stärkt biologisk mångfald med ekonomisk utveckling, rättvis omställning och fler bra jobb blir en förebild för alla andra länder som står inför samma svåra utmaning.

Sveriges klimatpolitik är som mest effektiv när den går hand i hand med, och driver på för, en ambitiös och effektiv europeisk klimatpolitik. Vi vill se en europeisk klimatpolitik som förenar effektiv omställning, social rättvisa och framväxten av nya jobb. Det är därför angeläget att hålla fast vid EU:s gröna giv, utsläppsmålen och klimatlagen.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet