Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket

Utskottet välkomnar i likhet med regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag till den fortsatta utvecklingen av arbetet med underlag för regeringens redovisningar inom det klimatpolitiska ramverket. Statens arbete med underlag inom det klimatpolitiska ramverket måste vara effektivt för att Sverige ska kunna uppfylla sina nationella klimatmål och internationella klimatåtaganden. Utskottet vill understryka att underlagen är centrala för att regeringen ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt klimatlagen med hög kvalitet när det gäller de årliga klimatredovisningarna och de klimatpolitiska handlingsplanerna.

Som regeringen anför är det viktigt att de underlag som myndigheterna bistår regeringen med tydligt redovisar centrala antaganden och osäkerheter. Utskottet ser därför positivt på att regeringen strävar mot att löpande förbättra de årliga klimatredovisningarna och har vidtagit åtgärder för att öka transparensen. Utskottet kan dock ha förståelse för att regeringen, när det gäller de mer tekniska delarna i processen, behöver kunna hänvisa till myndigheternas underlag, bl.a. för att bevara läsbarheten i klimatredovisningarna. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att arbetet med att ta fram scenarier och effektbedömningar utvärderas och utvecklas löpande och instämmer i iakttagelsen att det finns behov av att se över hur beskrivningen av de antaganden som används i scenarierna kan tydliggöras. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att utveckla detta arbete.

När det gäller frågan om att redovisa fler möjliga utfall för utsläppsutvecklingen för att ytterligare tydliggöra osäkerheten i scenarierna, vill utskottet framhålla betydelsen av att det av regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner tydligt framgår vilka osäkerheter scenarierna bygger på och hur känsliga de är för att antaganden utvecklas på ett annat sätt. Utskottet anser i likhet med regeringen att klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna med fördel kan kompletteras med känslighetsanalyser, särskilt för centrala sektorer där osäkerheterna är betydande. Som regeringen framhåller finns det dock ett behov av att redovisa ett huvudscenario som utgår från beslutade styrmedel eftersom det är ett krav enligt de internationella riktlinjerna för utsläppsrapportering och EU:s lagstiftning.

När det gäller arbetet med att utvärdera och utveckla underlagen inom det klimatpolitiska ramverket noterar utskottet att regeringen bedriver ett löpande arbete för att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna. Under de senaste åren har regeringen bl.a. förtydligat styrningen av sitt interna arbete med klimatredovisningarna och vidtagit åtgärder för att bredda underlagen till klimathandlingsplanen. Regeringen uppger att Regeringskansliet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten för en löpande dialog om arbetet med att ta fram scenarier för utsläppsutvecklingen. Utskottet välkomnar detta arbete och noterar de myndighetsuppdrag som regeringen har lämnat under de senaste åren och som redovisas i skrivelsen. Naturvårdsverket har t.ex. i regleringsbrevet för budgetåret 2026 fått i uppdrag att analysera hur transparensen, tydligheten och träffsäkerheten i utsläppsscenarierna på klimatområdet kan förbättras samt att genomföra förbättringar, bl.a. av redovisningen av antaganden och osäkerheter i underlagen.

Utskottet ser positivt på regeringens arbete med att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna och utgår från att detta arbete fortsätter.

Med hänvisning till det som anförts föreslår utskottet att motion 2025/26:3924 (MP) yrkandena 1–3 lämnas utan åtgärd.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservation

Statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket, punkt 1 (V, C, MP)

av Emma Nohrén (MP), Kajsa Fredholm (V) och Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3924 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Enligt klimatlagen ska regeringens klimatpolitiska arbete vila på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden. Arbetet ska enligt klimatlagen utgå från det långsiktiga, tidsatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt, och regeringen ska sätta de övriga utsläppsminskningsmål som behövs för att nå det långsiktiga målet. Av klimatlagens förarbeten framgår att regeringen är ansvarig för att se till att lagen följs och att Regeringskansliet och de statliga förvaltningsmyndigheterna ska vara centrala aktörer i regeringens arbete för att säkerställa detta.

Riksrevisionen lyfter i sin rapport bristen på transparens och tydlighet i de underlag som används till klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. I rapporten uppmärksammas även en brist på redovisning av olika scenarier och vad som kan leda till det ena eller andra utfallet. Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringen inte tydligt har redovisat de antaganden och osäkerheter som klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna bygger på. Sammantaget finns det enligt rapporten en risk för att regeringen underskattar behovet av effektiva åtgärder för att minska utsläppen.

Riksrevisionens kritik är viktig eftersom avgörande beslut fattas baserat på underlagen. Besluten handlar om att minska utsläppen, nå klimatmålen och följa EU-lagstiftningen, och de påverkar Sveriges ekonomi och framtida utveckling. De underlag som ligger till grund för beslut om åtgärder behöver därför vara så tydliga och korrekta som möjligt, och regeringen behöver kunna ta höjd för de osäkerheter som kan finnas i underlagen. Det är därför av stor vikt att underlagen, oavsett vem som har tagit fram dem, är av hög kvalitet och så nära verkligheten som möjligt, samtidigt som osäkerheter i både beräkningar och framtidsscenarier behöver vara tydligt beskrivna och beräkningsmodeller och antaganden vara tydliga och transparenta.

Ur avsnittet "Statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet