Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser

Användandet av internationella utsläppkrediter för att nå etappmål

Inledningsvis vill utskottet, liksom regeringen, välkomna Riksrevisionens rapport. Granskningen utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med genomförandet av kostnadseffektiva internationella klimatinsatser. Utskottet konstaterar att kompletterande åtgärder är nödvändiga för att nå såväl etappmålen till 2030 och 2040 som det långsiktiga klimatmålet till 2045 om nettonollutsläpp och negativa utsläpp därefter. Enligt det klimatpolitiska ramverket är internationella klimatinsatser en av de kompletterande åtgärder som får användas för att uppnå klimatmålen. Ramverket anger också en tydlig begränsning av hur stor andel av de nationella utsläppsminskningarna som får ersättas av kompletterande åtgärder.

Utskottet konstaterar vidare att även Miljömålsberedningen i sitt senaste delbetänkande SOU 2025:107 gör bedömningen att användandet av kompletterande åtgärder kommer att vara centralt för att nå det långsiktiga klimatmålet och att det finns behov av att bygga upp kompletterande åtgärder kontinuerligt till 2030. Även Miljömålsberedningen anger en tydlig begränsning för hur stor andel av utsläppsminskningarna till 2030 som får utgöras av kompletterande åtgärder. Utskottet noterar att den angivna begränsningen, som omräknat till ton koldioxidekvivalenter uppgår till 1 miljon för internationella klimatinsatser, är långt ifrån den mängd som är möjlig att förvärva utifrån nuvarande bemyndiganderam till Energimyndighetens program för inköp av krediter inom Parisavtalets artikel 6, vilket i dagsläget bedöms uppgå till 0,4–0,5 miljoner ton minskade utsläpp 2030. Utskottet konstaterar därmed att risken att åtgärder enligt artikel 6 i Parisavtalet ersätter utsläppsminskningar i Sverige är väldigt liten.

När det gäller frågan om att helt fasa ut användandet av internationella utsläppskrediter till förmån för inhemska åtgärder för minskade fossila utsläpp och permanenta upptag vill utskottet särskilt betona behovet av kompletterande åtgärder för att uppnå klimatmålen. Utan kompletterande åtgärder kommer inte vare sig etappmålen eller det långsiktiga klimatmålet att nås. Som utvecklingen har sett ut hittills när det gäller att åstadkomma negativa utsläpp kommer alla godkända kompletterande åtgärder att behövas för att nå målen. Här spelar även internationella klimatkrediter en viktig roll. Utskottet vill samtidigt betona att klimatkompensation inte får ersätta satsningar på att förebygga nya utsläpp. Utskottet delar Miljömålsberedningens bedömning att nuvarande målkonstruktion där kompletterande åtgärder är en integrerad del av etappmålen tydligt visar att fokus för klimatpolitiken ska vara att minska Sveriges territoriella utsläpp men att kompletterande åtgärder är ett viktigt komplement till utsläppsreduktioner.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2025/26:3949 (S) yrkande 1 och 2025/26:3958 (C) kan lämnas utan åtgärd.

Tydliga mål för förvärv av utsläppskrediter

Utskottet konstaterar att Miljömålsberedningens betänkande Sveriges nationella klimatmål – uppdaterat etappmål till 2030 (SOU 2025:107) för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att beredningen lyfter fram såväl för- som nackdelar med specificerade mål för de olika kompletterande åtgärderna, men att beredningens sammantagna bedömning är att det inte finns skäl till ett särskilt mål för kompletterande åtgärder för 2030. Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen föreslår ett tillägg i klimatlagen som innebär att regeringen i kommande klimathandlingsplaner ska presentera en inriktning för hur den avser att bygga upp kompletterande åtgärder i tillräcklig mängd för att nå etappmålen för 2030 och 2040 samt det långsiktiga klimatmålet till 2045.

Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2025/26:3952 (MP) lämnas utan åtgärd.

Ökad kontroll över projekt och totalkostnad

Utskottet delar regeringens bedömning att det är centralt att styrningen av Sveriges internationella klimatinsatser är långsiktig och resultatorienterad. Utskottet ser därför positivt på att regeringen har inlett en dialog med Energimyndigheten om hur återrapporteringen kan stärkas i syfte att förbättra uppföljningen av projekten. Vidare noterar utskottet att Miljömålsberedningen har lämnat ett förslag om att ändra Energimyndighetens instruktion för att säkerställa att de internationella insatserna ska genomföras med hög miljöintegritet, minska utsläppen av växthusgaser och bidra till hållbar utveckling. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.

När det gäller redovisningen av de administrativa kostnaderna och alternativkostnaderna delar utskottet regeringens bedömning att förutsättningarna för att bedöma klimatinsatsernas kostnadseffektivitet behöver stärkas. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att ge Energimyndigheten ett uppdrag att stärka redovisningen av hur Sveriges internationella klimatinsatser uppnår målet om kostnadseffektivitet.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:3949 (S) yrkandena 2 och 3. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Användande av internationella utsläppskrediter för att nå etappmål, punkt 1 (S)

av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3949 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår motion

2025/26:3958 av Rickard Nordin m.fl. (C).

Ställningstagande

Vi delar Riksrevisionens uppfattning att det behövs en tydligare styrning och uppföljning av internationella klimatinsatser. Det är avgörande att riksdagen och allmänheten får en korrekt bild av vilka effekter dessa investeringar faktiskt ger och hur de bidrar till Sveriges klimatmål. Vi är samtidigt kritiska till förslaget om att åtgärder inom artikel 6 i Parisavtalet ska kunna tillgodoräknas för att klara etappmålet till 2030. Artikel 6 innebär att Sverige kan köpa utsläppsutrymme genom verifierade utsläppsminskningar i andra länder. Vi ser flera svårigheter med detta. Den faktiska klimatnyttan är ofta betydligt svårare att mäta och följa upp än åtgärder inom Sveriges gränser. Klimatkompensation i andra länder kan heller inte ersätta nödvändiga investeringar i klimatomställning på hemmaplan. En stark inhemsk omställning är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, industrins utveckling och möjligheterna att skapa nya jobb. Vi anser att internationella klimatinsatser kan utgöra ett komplement till klimatpolitiken, men aldrig en ersättning för kraftfulla utsläppsminskningar i Sverige.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Användandet av internationella utsläppkrediter för att nå etappmål

Inledningsvis vill utskottet, liksom regeringen, välkomna Riksrevisionens rapport. Granskningen utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med genomförandet av kostnadseffektiva internationella klimatinsatser. Utskottet konstaterar att kompletterande åtgärder är nödvändiga för att nå såväl etappmålen till 2030 och 2040 som det långsiktiga klimatmålet till 2045 om nettonollutsläpp och negativa utsläpp därefter. Enligt det klimatpolitiska ramverket är internationella klimatinsatser en av de kompletterande åtgärder som får användas för att uppnå klimatmålen. Ramverket anger också en tydlig begränsning av hur stor andel av de nationella utsläppsminskningarna som får ersättas av kompletterande åtgärder.

Utskottet konstaterar vidare att även Miljömålsberedningen i sitt senaste delbetänkande SOU 2025:107 gör bedömningen att användandet av kompletterande åtgärder kommer att vara centralt för att nå det långsiktiga klimatmålet och att det finns behov av att bygga upp kompletterande åtgärder kontinuerligt till 2030. Även Miljömålsberedningen anger en tydlig begränsning för hur stor andel av utsläppsminskningarna till 2030 som får utgöras av kompletterande åtgärder. Utskottet noterar att den angivna begränsningen, som omräknat till ton koldioxidekvivalenter uppgår till 1 miljon för internationella klimatinsatser, är långt ifrån den mängd som är möjlig att förvärva utifrån nuvarande bemyndiganderam till Energimyndighetens program för inköp av krediter inom Parisavtalets artikel 6, vilket i dagsläget bedöms uppgå till 0,4–0,5 miljoner ton minskade utsläpp 2030. Utskottet konstaterar därmed att risken att åtgärder enligt artikel 6 i Parisavtalet ersätter utsläppsminskningar i Sverige är väldigt liten.

När det gäller frågan om att helt fasa ut användandet av internationella utsläppskrediter till förmån för inhemska åtgärder för minskade fossila utsläpp och permanenta upptag vill utskottet särskilt betona behovet av kompletterande åtgärder för att uppnå klimatmålen. Utan kompletterande åtgärder kommer inte vare sig etappmålen eller det långsiktiga klimatmålet att nås. Som utvecklingen har sett ut hittills när det gäller att åstadkomma negativa utsläpp kommer alla godkända kompletterande åtgärder att behövas för att nå målen. Här spelar även internationella klimatkrediter en viktig roll. Utskottet vill samtidigt betona att klimatkompensation inte får ersätta satsningar på att förebygga nya utsläpp. Utskottet delar Miljömålsberedningens bedömning att nuvarande målkonstruktion där kompletterande åtgärder är en integrerad del av etappmålen tydligt visar att fokus för klimatpolitiken ska vara att minska Sveriges territoriella utsläpp men att kompletterande åtgärder är ett viktigt komplement till utsläppsreduktioner.

Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2025/26:3949 (S) yrkande 1 och 2025/26:3958 (C) kan lämnas utan åtgärd.

Tydliga mål för förvärv av utsläppskrediter

Utskottet konstaterar att Miljömålsberedningens betänkande Sveriges nationella klimatmål – uppdaterat etappmål till 2030 (SOU 2025:107) för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet noterar att beredningen lyfter fram såväl för- som nackdelar med specificerade mål för de olika kompletterande åtgärderna, men att beredningens sammantagna bedömning är att det inte finns skäl till ett särskilt mål för kompletterande åtgärder för 2030. Utskottet noterar vidare att Miljömålsberedningen föreslår ett tillägg i klimatlagen som innebär att regeringen i kommande klimathandlingsplaner ska presentera en inriktning för hur den avser att bygga upp kompletterande åtgärder i tillräcklig mängd för att nå etappmålen för 2030 och 2040 samt det långsiktiga klimatmålet till 2045.

Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av det arbete som pågår föreslår utskottet att motion 2025/26:3952 (MP) lämnas utan åtgärd.

Ökad kontroll över projekt och totalkostnad

Utskottet delar regeringens bedömning att det är centralt att styrningen av Sveriges internationella klimatinsatser är långsiktig och resultatorienterad. Utskottet ser därför positivt på att regeringen har inlett en dialog med Energimyndigheten om hur återrapporteringen kan stärkas i syfte att förbättra uppföljningen av projekten. Vidare noterar utskottet att Miljömålsberedningen har lämnat ett förslag om att ändra Energimyndighetens instruktion för att säkerställa att de internationella insatserna ska genomföras med hög miljöintegritet, minska utsläppen av växthusgaser och bidra till hållbar utveckling. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.

När det gäller redovisningen av de administrativa kostnaderna och alternativkostnaderna delar utskottet regeringens bedömning att förutsättningarna för att bedöma klimatinsatsernas kostnadseffektivitet behöver stärkas. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att ge Energimyndigheten ett uppdrag att stärka redovisningen av hur Sveriges internationella klimatinsatser uppnår målet om kostnadseffektivitet.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:3949 (S) yrkandena 2 och 3. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Avslutningsvis föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Användande av internationella utsläppskrediter för att nå etappmål, punkt 1 (S)

av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3949 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår motion

2025/26:3958 av Rickard Nordin m.fl. (C).

Ställningstagande

Vi delar Riksrevisionens uppfattning att det behövs en tydligare styrning och uppföljning av internationella klimatinsatser. Det är avgörande att riksdagen och allmänheten får en korrekt bild av vilka effekter dessa investeringar faktiskt ger och hur de bidrar till Sveriges klimatmål. Vi är samtidigt kritiska till förslaget om att åtgärder inom artikel 6 i Parisavtalet ska kunna tillgodoräknas för att klara etappmålet till 2030. Artikel 6 innebär att Sverige kan köpa utsläppsutrymme genom verifierade utsläppsminskningar i andra länder. Vi ser flera svårigheter med detta. Den faktiska klimatnyttan är ofta betydligt svårare att mäta och följa upp än åtgärder inom Sveriges gränser. Klimatkompensation i andra länder kan heller inte ersätta nödvändiga investeringar i klimatomställning på hemmaplan. En stark inhemsk omställning är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, industrins utveckling och möjligheterna att skapa nya jobb. Vi anser att internationella klimatinsatser kan utgöra ett komplement till klimatpolitiken, men aldrig en ersättning för kraftfulla utsläppsminskningar i Sverige.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet