Förenklingar i jaktlagstiftningen

Utskottet konstaterar att s.k. förvaltningsmärkning inte är tillåten i dag enligt jaktlagstiftningen. Samtidigt noterar utskottet bedömningen att det i framtiden kan finnas behov av förvaltningsåtgärder såsom märkning av varg i de fall det kan bli aktuellt att flytta en varg som en del av den genetiska förstärkningen av vargstammen. Utskottet anser att vargen ska ha förutsättningar att långsiktigt finnas i Sverige men att vargstammen behöver vara betydligt mindre än i dag. Flytt av varg är en förvaltningsåtgärd som kan behöva vidtas mer frekvent vid en minskad population. Utskottet välkomnar därför att förvaltningsmärkning införs som en möjlighet inom viltförvaltningen i syfte att skydda och bevara vilt. Vidare konstaterar utskottet att regeringen, i den utsträckning det behövs, på förordningsnivå kan precisera under vilka förutsättningar märkning eller andra åtgärder för att skydda och bevara vilt får vidtas.

Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs bestämmelser som gör det möjligt att söka efter, spåra och förfölja vilt för avlivning av djurskyddsskäl. Det är viktigt att vilt som man misstänker är skadat inte utsätts för onödigt och förlängt lidande. Utskottet noterar samtidigt att det har framförts synpunkter på att förslaget kan öppna för missbruk och illegal jakt. I likhet med regeringen anser utskottet dock att nyttan av att minska djurs lidande väger tyngre än risken för missbruk. Vidare begränsas rätten att söka efter, spåra och förfölja ett vilt i syfte att avliva det av djurskyddsskäl genom att det bara är jakträttshavaren som har en sådan rätt.

När det gäller illegal jakt vill utskottet återigen framhålla att sådan jakt utgör ett allvarligt brott med högt straffvärde. Utskottet noterar att det finns en nationell samverkansgrupp mot illegal jakt på stora rovdjur och att gruppen har tagit fram ett gemensamt utredningsstöd för hantering av misstänkt illegal jakt på stora rovdjur. Vidare noterar utskottet att det pågår beredning av olika förslag om hur det förebyggande arbetet mot jaktbrott kan utvecklas och samordnas.

Med hänvisning till det som anförts ser utskottet ingen anledning för riksdagen att bifalla motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:4068 (MP) yrkandena 2 och 3.

Reservationer

1.

Jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon, punkt 1 (V, MP)

av Emma Nohrén (MP) och Kajsa Fredholm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i jaktlagen (1987:259) i de delar det avser 1, 3, 12 och 12 a §§,

2. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,

b) antar 45 § regeringens förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) med den ändringen att paragrafen ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4030 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

2025/26:4068 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 1,

bifaller delvis proposition 2025/26:211 punkt 1 i denna del och avslår proposition 2025/26:211 punkt 2.

Ställningstagande

Vi anser att riksdagen bör avslå förslagen till ändringar i jaktlagen och lagen om Sveriges ekonomiska zon i de delar som handlar om att tillåta jakt på allmänt vatten efter anmälan samt jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon efter anmälan. Vi utvecklar våra skäl för detta i våra särskilda yttranden 1 respektive 2.

2.

Förvaltningsmärkning och avlivning av djurskyddsskäl, punkt 3 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4068 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Jag delar Jaktlagstiftningsutredningens bedömning att vissa förvaltningsåtgärder, exempelvis märkning av vargar som vandrat in österifrån, kan vara relevanta att genomföra som ett led i arbetet med att stärka vargstammens genetik. Däremot ser jag risker med att regeringens förslag i dess nuvarande utformning kan användas för att trycka ned vargstammen ytterligare. Regeringens politik för att minska vargstammen bryter mot lagstiftningens krav och säkrar inte det långsiktiga bevarandet av arter. Det som behövs är att bygga upp vargstammen till långsiktigt livskraftiga nivåer, tillsammans med utökade satsningar på samexistens. Som ett led i regeringens arbete med att minska vargstammen har Naturvårdsverket fått i uppdrag att ge förslag på förvaltningsåtgärder för varg som kan vara mer individbaserade. Jag och mitt parti ser dock en risk att mer individanpassade förvaltningsåtgärder, som förvaltningsmärkning, kan användas som ett verktyg för att trycka ned vargstammen ännu mer. Jag anser därför att förvaltningsmärkning av varg inte ska vara aktuellt innan kriterier för sådan förvaltning tagits fram. Dessa kriterier ska säkra att denna typ av individanpassad förvaltning inte används som ett sätt att minska vargstammen ytterligare och kan inkludera djurförsöksetisk prövning enligt remissyttrandet från Sveriges lantbruksuniversitet över detta förslag.

Regeringen vill ge var och en rätt att avliva ett skadat vilt av djurskyddsskäl och göra det möjligt för jakträttshavaren att söka efter, spåra eller förfölja skadat vilt för avlivning. Jag ser att regeringens förslag skulle kunna vara till nytta av djurskyddsskäl, men tyvärr finns det risker med förslaget i dess nuvarande utformning. Förslaget skulle kunna leda till ökad illegal jakt, särskilt på de stora rovdjuren. Illegal jakt är ett utbrett problem och insatserna för att stoppa den illegala jakten är mycket bristfälliga. Så länge inte ett kraftfullt och systematiskt arbete vidtas parallellt för att stoppa den illegala jakten ser jag risker för rovdjurspopulationerna med förslaget i dess nuvarande utformning. Det behöver införas kriterier för under vilka omständigheter eftersök av skadat vilt av djurskyddsskäl kan vara tillåtet och när det inte är lämpligt samt för hur det avlivade viltet ska tas om hand.

Ur avsnittet "Förvaltningsmärkning och avlivning av djurskyddsskäl" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget att dels förbättra förutsättningarna för yrkesfisket, dels underlätta för jägare att jaga på allmänt vatten. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag till lagändringar som syftar till att underlätta jakt på allmänt vatten. Regeringen framhåller i propositionen att förslaget om en slopad tillståndsplikt lär få en liten påverkan på jakttrycket och på populationen. Vidare kommer staten även i fortsättningen att ha kontroll över jaktens omfattning och var den bedrivs genom att den som vill jaga måste anmäla sig till jaktkortsregistret. Regeringen föreslår även att ett bemyndigande ska införas att meddela föreskrifter om villkor för sådan jakt. Utskottet noterar att sådana föreskrifter bl.a. skulle kunna innefatta krav på att återrapportera jaktresultat. Det kan även finnas behov av att avgränsa jakten i tid eller i ett visst område. Vidare delar utskottet regeringens bedömning att jakten ska få bedrivas även av EU- och EES-medborgare. Utskottet noterar bedömningen att en eventuell ökning av jakten till följd av denna ändring inte antas ha någon större påverkan på miljön.

Vidare välkomnar utskottet regeringens förslag om att tillåta jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon. Detta innebär att säl kan jagas enligt samma förutsättningar som i dag gäller för jakt på säl i andra områden, dvs. genom beslut om licens- eller skyddsjakt. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att även om det inte är vanligt att säl orsakar skador på fiskeredskap i den ekonomiska zonen skulle en möjlighet till jakt kunna vara ett ändamålsenligt redskap när skador likväl uppstår. I likhet med regeringen anser utskottet att det finns ett principiellt värde i att kunna skydda sina fiskeredskap även i den ekonomiska zonen.

Mot bakgrund av vad som nu anförts och med hänvisning till de skäl som i övrigt redovisas i propositionen anser utskottet att det inte finns skäl att avslå propositionen med anledning av vad som anförs i motionerna 2025/26:4030 (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:4068 (MP) yrkande 1. Därmed tillstyrker utskottet regeringens proposition i dessa delar och avstyrker motionsyrkandena.

Lagförslagen i övrigt

När det gäller de övriga förslagen till lagändringar har det inte väckts några motioner som går emot regeringens lagförslag. Av de skäl som anges i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens förslag till lagändringar. Därmed tillstyrker utskottet regeringens proposition även i dessa övriga delar.

Ur avsnittet "Lagförslagen" i betänkandet. Läs betänkandet