Ny myndighet för miljöprövning

Som utskottet anfört tidigare i detta betänkande bör arbetet med att skapa mer ändamålsenliga miljötillståndsprocesser fortsätta med ambitionen att den nya Miljöprövningsmyndighetens uppdrag ska breddas och att miljöprövningen ska samlas hos den nya myndigheten. Utskottet noterar att Miljötillståndsutredningen för närvarande utreder frågan om en eventuell utvidgning av den nya myndighetens uppdrag och att de förslag som Miljötillståndsutredningen redan har presenterat nu bereds i Regeringskansliet. Utskottet konstaterar vidare att många av de frågeställningar som lyfts i motionerna omfattas av organisationskommitténs uppdrag. Utskottet följer frågan med stort engagemang men vill inte föregripa det arbete som pågår. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2025/26:4124 (S) yrkandena 1–4, 2025/26:4131 (MP) yrkandena 1–3 och 2025/26:4139 (C) yrkandena 1 och 2 avslås.

Reservationer

1.

Ny myndighet för miljöprövning, punkt 2 (V)

av Andrea Andersson Tay (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken som ska träda i kraft den 1 juli 2027,

b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar,

c) antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken som ska träda i kraft den 1 september 2026.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:238 punkt 1 och motion

2025/26:4105 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) och

avslår proposition 2025/26:238 punkterna 2 och 3.

Ställningstagande

Propositionen är en konsekvens av regeringens budgetproposition för 2026 med anslag med syftet att bilda en ny myndighet för miljöprövning 2027 och 2028. Regeringen tillsatte 2023 en särskild utredare för att ta fram förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utredningen föreslog i detta syfte bl.a. att det skulle inrättas en ny myndighet, Miljöprövningsmyndigheten. I budgetförslaget för 2026 avvisade mitt parti anslag för att inrätta den nya myndigheten.

Jag och mitt parti anser att det i det mycket omfattande betänkandet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) finns förslag som är välkomna men att förslagen i sin helhet skulle innebära en försämrad miljöhänsyn och minskade möjligheter för allmänheten och lokalsamhället att delta i miljöprocesserna. En bidragande orsak till detta är att regeringen i direktiven till utredningen framställer en problembild där den nationella miljöprövningen går för långsamt och behöver effektiviseras och bli mer flexibel. Tidigare utredningar visar dock att systemet för miljöprövningar i huvudsak fungerar väl och effektivt. Även den nu beskrivna utredningens samlade bild är att de flesta ärenden handläggs inom rimlig tid.

Av propositionen framgår att förslaget om att en ny miljöprövningsmyndighet ska få ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna ansvarar för är ett första steg i regeringens ambition att den nya myndigheten framöver ska få ett utvidgat uppdrag och breddas. Mitt parti och jag ser positivt på att regeringen inte genomför en helt ny miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess på kort tid med anledning av betänkandet, men vi ser risker även med detta begränsade förslag. Genom centralisering till en ny myndighet i Stockholm riskerar den regionala kompetens i fråga om lokala förhållanden som finns inom länsstyrelserna att försvinna. Flera remissinstanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens när arbetsuppgifter flyttas och att det kan resultera i att länsstyrelsernas kvarvarande tillsynsuppgifter försvagas. Genom att bilda en ny myndighet riskerar man därutöver, tvärtemot syftet, att tappa fart i prövningsprocesserna för den gröna omställningen eftersom företag riskerar förseningar genom ett skyndsamt bildande av en ny myndighet.

Jag och mitt parti ser behov av att vi får ett mer likvärdigt miljöprövningssystem över landet och att det i delar kan förenklas och handläggningen ske snabbare. Men det får inte ske på bekostnad av miljöskydd, allmänhetens deltagande och kompetensförsörjning inom miljöprövningen. I stället för att få ett helt nytt system på plats, med de kostnader det dessutom medför, bör ett ökat fokus ligga på att se till att berörda myndigheter och domstolar ges nödvändiga resurser och att riktade insatser görs mot de enskilda prövningar som drar ut på tiden. Jag och mitt parti avstyrker därför de förslag i propositionen som behövs för att en ny myndighet ska ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag. Riksdagen bör därför avslå proposition 2025/26:238 i den del som avser förslag om lag-ändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska kunna ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag.

Jag och mitt parti tillstyrker dock regeringens förslag om att mark- och miljödomstolen ska pröva ansökningar om giltighetsförlängning av tillstånd om ansökan avser ett tillstånd som har prövats av domstolen som första instans. Detta är ett efterlängtat förslag eftersom det i dag finns en osäkerhet om var giltighetsförlängning av tillstånd ska prövas.

2.

Riksdagens tillkännagivanden, punkt 3 (S)

av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 5.

Ställningstagande

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som näringsutskottet anför om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser (bet. 2022/23:NU13 punkt 5, rskr. 2022/23:160). Av tillkännagivandet följer att det behöver bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska göras och att kontakter mellan företag och myndigheter behöver förenklas och arbetssättet bli mer lösningsorienterat. Vidare följer att myndigheter bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare (bet. 2022/23:NU13 s. 15). Vi bedömer att dessa frågor fortfarande är relevanta och att tillkännagivandet därför inte kan anses vara slutbehandlat.

Ur avsnittet "Myndighetens uppdrag, organisation, kompetensförsörjning och finansiering" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 5. Läs betänkandet

Som utskottet anfört tidigare i detta betänkande bör arbetet med att skapa mer ändamålsenliga miljötillståndsprocesser fortsätta med ambitionen att den nya Miljöprövningsmyndighetens uppdrag ska breddas och att miljöprövningen ska samlas hos den nya myndigheten. Utskottet noterar att Miljötillståndsutredningen för närvarande utreder frågan om en eventuell utvidgning av den nya myndighetens uppdrag och att de förslag som Miljötillståndsutredningen redan har presenterat nu bereds i Regeringskansliet. Utskottet konstaterar vidare att många av de frågeställningar som lyfts i motionerna omfattas av organisationskommitténs uppdrag. Utskottet följer frågan med stort engagemang men vill inte föregripa det arbete som pågår. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2025/26:4124 (S) yrkandena 1–4, 2025/26:4131 (MP) yrkandena 1–3 och 2025/26:4139 (C) yrkandena 1 och 2 avslås.

Reservationer

1.

Ny myndighet för miljöprövning, punkt 2 (V)

av Andrea Andersson Tay (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken som ska träda i kraft den 1 juli 2027,

b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar,

c) antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken som ska träda i kraft den 1 september 2026.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:238 punkt 1 och motion

2025/26:4105 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) och

avslår proposition 2025/26:238 punkterna 2 och 3.

Ställningstagande

Propositionen är en konsekvens av regeringens budgetproposition för 2026 med anslag med syftet att bilda en ny myndighet för miljöprövning 2027 och 2028. Regeringen tillsatte 2023 en särskild utredare för att ta fram förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utredningen föreslog i detta syfte bl.a. att det skulle inrättas en ny myndighet, Miljöprövningsmyndigheten. I budgetförslaget för 2026 avvisade mitt parti anslag för att inrätta den nya myndigheten.

Jag och mitt parti anser att det i det mycket omfattande betänkandet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) finns förslag som är välkomna men att förslagen i sin helhet skulle innebära en försämrad miljöhänsyn och minskade möjligheter för allmänheten och lokalsamhället att delta i miljöprocesserna. En bidragande orsak till detta är att regeringen i direktiven till utredningen framställer en problembild där den nationella miljöprövningen går för långsamt och behöver effektiviseras och bli mer flexibel. Tidigare utredningar visar dock att systemet för miljöprövningar i huvudsak fungerar väl och effektivt. Även den nu beskrivna utredningens samlade bild är att de flesta ärenden handläggs inom rimlig tid.

Av propositionen framgår att förslaget om att en ny miljöprövningsmyndighet ska få ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna ansvarar för är ett första steg i regeringens ambition att den nya myndigheten framöver ska få ett utvidgat uppdrag och breddas. Mitt parti och jag ser positivt på att regeringen inte genomför en helt ny miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess på kort tid med anledning av betänkandet, men vi ser risker även med detta begränsade förslag. Genom centralisering till en ny myndighet i Stockholm riskerar den regionala kompetens i fråga om lokala förhållanden som finns inom länsstyrelserna att försvinna. Flera remissinstanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens när arbetsuppgifter flyttas och att det kan resultera i att länsstyrelsernas kvarvarande tillsynsuppgifter försvagas. Genom att bilda en ny myndighet riskerar man därutöver, tvärtemot syftet, att tappa fart i prövningsprocesserna för den gröna omställningen eftersom företag riskerar förseningar genom ett skyndsamt bildande av en ny myndighet.

Jag och mitt parti ser behov av att vi får ett mer likvärdigt miljöprövningssystem över landet och att det i delar kan förenklas och handläggningen ske snabbare. Men det får inte ske på bekostnad av miljöskydd, allmänhetens deltagande och kompetensförsörjning inom miljöprövningen. I stället för att få ett helt nytt system på plats, med de kostnader det dessutom medför, bör ett ökat fokus ligga på att se till att berörda myndigheter och domstolar ges nödvändiga resurser och att riktade insatser görs mot de enskilda prövningar som drar ut på tiden. Jag och mitt parti avstyrker därför de förslag i propositionen som behövs för att en ny myndighet ska ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag. Riksdagen bör därför avslå proposition 2025/26:238 i den del som avser förslag om lag-ändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska kunna ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag.

Jag och mitt parti tillstyrker dock regeringens förslag om att mark- och miljödomstolen ska pröva ansökningar om giltighetsförlängning av tillstånd om ansökan avser ett tillstånd som har prövats av domstolen som första instans. Detta är ett efterlängtat förslag eftersom det i dag finns en osäkerhet om var giltighetsförlängning av tillstånd ska prövas.

2.

Riksdagens tillkännagivanden, punkt 3 (S)

av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 5.

Ställningstagande

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som näringsutskottet anför om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser (bet. 2022/23:NU13 punkt 5, rskr. 2022/23:160). Av tillkännagivandet följer att det behöver bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska göras och att kontakter mellan företag och myndigheter behöver förenklas och arbetssättet bli mer lösningsorienterat. Vidare följer att myndigheter bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare (bet. 2022/23:NU13 s. 15). Vi bedömer att dessa frågor fortfarande är relevanta och att tillkännagivandet därför inte kan anses vara slutbehandlat.

Ur avsnittet "Myndighetens uppdrag, organisation, kompetensförsörjning och finansiering" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 5. Läs betänkandet

Som utskottet anfört tidigare i detta betänkande bör arbetet med att skapa mer ändamålsenliga miljötillståndsprocesser fortsätta med ambitionen att den nya Miljöprövningsmyndighetens uppdrag ska breddas och att miljöprövningen ska samlas hos den nya myndigheten. Utskottet noterar att Miljötillståndsutredningen för närvarande utreder frågan om en eventuell utvidgning av den nya myndighetens uppdrag och att de förslag som Miljötillståndsutredningen redan har presenterat nu bereds i Regeringskansliet. Utskottet konstaterar vidare att många av de frågeställningar som lyfts i motionerna omfattas av organisationskommitténs uppdrag. Utskottet följer frågan med stort engagemang men vill inte föregripa det arbete som pågår. Därmed föreslår utskottet att motionerna 2025/26:4124 (S) yrkandena 1–4, 2025/26:4131 (MP) yrkandena 1–3 och 2025/26:4139 (C) yrkandena 1 och 2 avslås.

Reservationer

1.

Ny myndighet för miljöprövning, punkt 2 (V)

av Andrea Andersson Tay (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken som ska träda i kraft den 1 juli 2027,

b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar,

c) antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken som ska träda i kraft den 1 september 2026.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:238 punkt 1 och motion

2025/26:4105 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) och

avslår proposition 2025/26:238 punkterna 2 och 3.

Ställningstagande

Propositionen är en konsekvens av regeringens budgetproposition för 2026 med anslag med syftet att bilda en ny myndighet för miljöprövning 2027 och 2028. Regeringen tillsatte 2023 en särskild utredare för att ta fram förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utredningen föreslog i detta syfte bl.a. att det skulle inrättas en ny myndighet, Miljöprövningsmyndigheten. I budgetförslaget för 2026 avvisade mitt parti anslag för att inrätta den nya myndigheten.

Jag och mitt parti anser att det i det mycket omfattande betänkandet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) finns förslag som är välkomna men att förslagen i sin helhet skulle innebära en försämrad miljöhänsyn och minskade möjligheter för allmänheten och lokalsamhället att delta i miljöprocesserna. En bidragande orsak till detta är att regeringen i direktiven till utredningen framställer en problembild där den nationella miljöprövningen går för långsamt och behöver effektiviseras och bli mer flexibel. Tidigare utredningar visar dock att systemet för miljöprövningar i huvudsak fungerar väl och effektivt. Även den nu beskrivna utredningens samlade bild är att de flesta ärenden handläggs inom rimlig tid.

Av propositionen framgår att förslaget om att en ny miljöprövningsmyndighet ska få ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna ansvarar för är ett första steg i regeringens ambition att den nya myndigheten framöver ska få ett utvidgat uppdrag och breddas. Mitt parti och jag ser positivt på att regeringen inte genomför en helt ny miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess på kort tid med anledning av betänkandet, men vi ser risker även med detta begränsade förslag. Genom centralisering till en ny myndighet i Stockholm riskerar den regionala kompetens i fråga om lokala förhållanden som finns inom länsstyrelserna att försvinna. Flera remissinstanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens när arbetsuppgifter flyttas och att det kan resultera i att länsstyrelsernas kvarvarande tillsynsuppgifter försvagas. Genom att bilda en ny myndighet riskerar man därutöver, tvärtemot syftet, att tappa fart i prövningsprocesserna för den gröna omställningen eftersom företag riskerar förseningar genom ett skyndsamt bildande av en ny myndighet.

Jag och mitt parti ser behov av att vi får ett mer likvärdigt miljöprövningssystem över landet och att det i delar kan förenklas och handläggningen ske snabbare. Men det får inte ske på bekostnad av miljöskydd, allmänhetens deltagande och kompetensförsörjning inom miljöprövningen. I stället för att få ett helt nytt system på plats, med de kostnader det dessutom medför, bör ett ökat fokus ligga på att se till att berörda myndigheter och domstolar ges nödvändiga resurser och att riktade insatser görs mot de enskilda prövningar som drar ut på tiden. Jag och mitt parti avstyrker därför de förslag i propositionen som behövs för att en ny myndighet ska ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag. Riksdagen bör därför avslå proposition 2025/26:238 i den del som avser förslag om lag-ändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska kunna ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag.

Jag och mitt parti tillstyrker dock regeringens förslag om att mark- och miljödomstolen ska pröva ansökningar om giltighetsförlängning av tillstånd om ansökan avser ett tillstånd som har prövats av domstolen som första instans. Detta är ett efterlängtat förslag eftersom det i dag finns en osäkerhet om var giltighetsförlängning av tillstånd ska prövas.

2.

Riksdagens tillkännagivanden, punkt 3 (S)

av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 5.

Ställningstagande

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som näringsutskottet anför om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser (bet. 2022/23:NU13 punkt 5, rskr. 2022/23:160). Av tillkännagivandet följer att det behöver bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska göras och att kontakter mellan företag och myndigheter behöver förenklas och arbetssättet bli mer lösningsorienterat. Vidare följer att myndigheter bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare (bet. 2022/23:NU13 s. 15). Vi bedömer att dessa frågor fortfarande är relevanta och att tillkännagivandet därför inte kan anses vara slutbehandlat.

Ur avsnittet "Myndighetens uppdrag, organisation, kompetensförsörjning och finansiering" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 4. Läs betänkandet