Övergripande miljöfrågor

Utskottet vill inledningsvis påminna om att dagens miljömålssystem är resultatet av en grundlig prövning i riksdagen våren 2010. Miljömålssystemet, som beskrivs ovan, ger nödvändig struktur åt den svenska miljöpolitiken och förutsätter att Sverige driver en ambitiös klimat- och miljöpolitik, såväl nationellt som i internationella sammanhang. Det svenska miljömålssystemet kan ses som den miljömässiga dimensionen av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och insatserna för att nå miljömålen bidrar därmed även till de globala hållbarhetsmålen.

Generationsmålet visar på den samhällsomställning som krävs för att vi ska kunna lämna över ett samhälle till kommande generationer där de stora miljöproblemen är lösta. För att nå dit krävs politiska beslut och åtgärder i Sverige och internationellt.

Utskottet anser att Miljömålsberedningens uppdrag att föreslå strategier och nya etappmål som ska bidra till att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet är en viktig del av arbetet med att utveckla miljömålssystemet. Utskottet ser mycket positivt på Miljömålsberedningens arbete.

Inom miljöpolitiken används ofta styrmedel för att få individer och företag att ta större hänsyn till de oavsiktliga effekter som deras val orsakar. Arbetet med styrmedel inom miljöpolitiken handlar bl.a. om att Sverige ska kunna nå de nationella miljömål som riksdagen har beslutat om. Sverige ska också kunna genomföra sina åtaganden i internationella miljöavtal, t.ex. om klimat och biologisk mångfald. Utskottet anser att styrmedel som används på ett klokt sätt kan vara ett kraftfullt verktyg för att utveckla miljöpolitiken.

Utskottet vill framhålla att forskningen bidrar till att ge Sverige en ledande roll i omställningen. Den klimatrelaterade forskningen bör bidra till genomförbara och effektiva sätt att minska utsläppen och till verkningsfulla och effektiva klimatanpassningsåtgärder. Miljöforskningen bör lägga en kunskapsgrund för insatser som bidrar till ett hållbart samhällsbyggande, men också till insatser som kan stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och stärka viktiga ekosystemtjänster. Miljöforskningen spelar en mycket viktig roll för att driva och utveckla en effektiv klimat- och miljöpolitik. Utskottet vill därför framhålla de betydande budgetmedel som satsas på miljöforskning.

Med hänvisning till det som anförts avstyrker utskottet motion 2025/26:1046 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1–5 och 7.

Ur avsnittet "Miljömålssystemet" i betänkandet. Läs betänkandet

Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det råder bred enighet om behovet av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för miljöprövning. För att Sverige ska kunna möta klimatomställningens utmaningar och säkra näringslivets konkurrenskraft krävs att tillståndsprocesserna är snabba och förutsebara samtidigt som negativ påverkan på hälsa och miljö begränsas. Riksdagen har de senaste åren riktat flera tillkännagivanden till regeringen om att effektivisera tillståndsprocesserna och förkorta handläggningstiderna. Utskottet konstaterar att det har initierats och genomförts en rad utredningar, som lämnat förslag på ett stort antal åtgärder.

Utskottet välkomnar regeringens arbete för att möjliggöra enklare, mer förutsebara och effektivare miljötillståndsprocesser. Regeringen har i proposition 2023/24:152 föreslagit att delar av Miljöprövningsutredningens förslag ska genomföras för att underlätta miljö- och klimatförbättrande investeringar. Enligt propositionen ska bl.a. ändringstillstånd kunna användas i större utsträckning än tidigare och tillstånd ska kunna förlängas med tre år. Riksdagen biföll propositionen och lagändringarna började gälla den 1 januari 2025. Klimat- och näringslivsdepartementet tog i oktober 2025 fram promemorian Ny myndighet för miljöprövning som kompletterar Miljötillståndsutredningens förslag. Frågan om förenklade och förkortade tillståndsprocesser bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet kommer att följa denna fråga med stort intresse.

När det gäller frågan om villkorade tillstånd för ny vindkraft från Försvarsmakten och om Försvarsmaktens roll i processerna noterar utskottet det utförliga arbete som gjorts med de nya havsplanerna. Försvarsmakten har analyserat hur utbyggnad av vindkraft i ett stort antal olika havsområden skulle påverka riksintressen för totalförsvarets militära del och utifrån det identifierat områden där vindkraften kan byggas ut utan påtaglig skada för försvarsintressen. Utskottet understryker, i likhet med försvarsutskottet, vikten av fortsatt dialog och av en fortsatt metodutveckling när det gäller att underlätta samexistensen mellan totalförsvarsintresset och andra intressen, men ser inte skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionsyrkandena om denna fråga.

Med hänvisning till vad som anförts och i avvaktan på det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:324 (V) yrkande 3, 2025/26:1447 (S) yrkande 4, 2025/26:2823 (C) yrkandena 20 och 22, 2025/26:2831 (C) yrkande 34, 2025/26:3422 (MP) yrkande 79, 2025/26:3582 (C) yrkandena 53 och 110, 2025/26:3594 (S) yrkande 11, 2025/26:3596 (C) yrkandena 28 och 30 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 24 och 25.

Lagstiftningen om dispenser för dumpning av muddermassor

Att dumpa avfall till havs kan orsaka stora problem för havsmiljön. I Sverige är det därför förbjudet att dumpa avfall i vatten. För att få genomföra en dumpning krävs det enligt miljöbalken dispens från förbudet. Utskottet noterar att det finns flera vägledningar och rapporter till stöd för dispensprövningen vid myndigheter, länsstyrelser och domstolar. Utskottet utgår från att detta material ses över och uppdateras vid behov. En viss domstolspraxis inom området har utvecklats, vilken också ger vägledning vid dispensprövningen.

Utskottet är väl medvetet om den känsliga situation som råder i många havsområden. Utskottet utgår dock från att dispensprövningarna när det gäller dumpning görs omsorgsfullt och bygger på ett omfattande underlag om platsen för dumpningen och eventuella effekter på havsmiljön och dess ekosystem.

Utskottet ser för närvarande inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1455 (M) och 2025/26:3774 (MP) yrkandena 41–45. Motionsyrkandena avstyrks.

Övriga frågor om miljöprövning

Utskottet vill påminna om att regeringen i mars 2025 överlämnade en proposition till riksdagen om förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk. Utskottet, som tillstyrkte propositionen, välkomnade regeringens förslag till lagändringar som innebär att ett vattenbruks miljöpåverkan ska bedömas enbart enligt miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Ändringarna innebär att vattenbruksverksamheter kommer att bedömas enligt ett och samma regelverk, oavsett vilken organism som föds upp eller odlas. Utskottet ansåg att det nya regelverket kommer att skapa bättre förutsättningar för att öka vattenbruksproduktionen i Sverige på ett hållbart sätt. Utskottet anförde även att det hade förtroende för att regeringen och ansvariga myndigheter, bl.a. med stöd av det nya bemyndigandet i 12 kap. 10 a § miljöbalken om miljöhänsyn i vattenbruket, utformar relevanta förordningar och föreskrifter på ett klokt och väl avvägt sätt. Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker motion 2025/26:2825 (C) yrkande 21.

Ur avsnittet "Tillståndsprocesser och miljöprövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 12. Läs betänkandet

Kommunal tillstyrkan av vindkraft

Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2022 avslog ett lagförslag om att förändra kommunernas medverkan i vindkraftsprocesser med hänvisning bl.a. till att villkoren för lokal kompensation först måste klargöras. Utskottet noterar att den tillsatta utredningen om att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i sitt slutbetänkande har lämnat flera förslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan stärkas och hur de som påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan kompenseras, och att dessa förslag nu är under beredning inom Regeringskansliet. Av budgetpropositionen för 2026 framgår att regeringen arbetar med att ta fram ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna för att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:2797 (V) yrkande 8, 2025/26:3273 (MP) yrkande 12, 2025/26:3422 (MP) yrkande 44, 2025/26:3582 (C) yrkande 125 och 2025/26:3732 (S) yrkande 26 kan lämnas utan ytterligare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks härmed.

Havsbaserad vindkraft

Utskottet vill framhålla att det är viktigt att den havsbaserade vindkraften byggs ut på ett hållbart sätt som säkerställer olika samhällsintressen. I det sammanhanget har havsplanerna stor betydelse som vägledning för en hållbar användning av havet. HaV har lämnat förslag om ändrade havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet, som regeringen ska ta ställning till. Förslaget omfattar frågan om att möjliggöra havsbaserad vindkraft, men omfattar även många andra värden och intressen med det övergripande syftet att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Utskottet noterar att flera aktörer, bl.a. representanter för yrkesfisket, har varit delaktiga i arbetet med att ta fram olika planeringsunderlag, bedöma möjligheter till samexistens och bedöma konsekvenser av föreslagen planering.

Utredningen om havsbaserad vindkraft har redovisat sitt regeringsuppdrag. Syftet med utredningen har varit att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det anförda och med hänvisning till pågående arbete avstyrks motion 2025/26:3733 (S) yrkande 56.

Ur avsnittet "Vindkraft" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Kommunal tillstyrkan av vindkraft

Utskottet konstaterar att riksdagen i juni 2022 avslog ett lagförslag om att förändra kommunernas medverkan i vindkraftsprocesser med hänvisning bl.a. till att villkoren för lokal kompensation först måste klargöras. Utskottet noterar att den tillsatta utredningen om att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggnad av vindkraft i sitt slutbetänkande har lämnat flera förslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan stärkas och hur de som påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan kompenseras, och att dessa förslag nu är under beredning inom Regeringskansliet. Av budgetpropositionen för 2026 framgår att regeringen arbetar med att ta fram ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna för att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft.

Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motionerna 2025/26:2797 (V) yrkande 8, 2025/26:3273 (MP) yrkande 12, 2025/26:3422 (MP) yrkande 44, 2025/26:3582 (C) yrkande 125 och 2025/26:3732 (S) yrkande 26 kan lämnas utan ytterligare åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks härmed.

Havsbaserad vindkraft

Utskottet vill framhålla att det är viktigt att den havsbaserade vindkraften byggs ut på ett hållbart sätt som säkerställer olika samhällsintressen. I det sammanhanget har havsplanerna stor betydelse som vägledning för en hållbar användning av havet. HaV har lämnat förslag om ändrade havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet, som regeringen ska ta ställning till. Förslaget omfattar frågan om att möjliggöra havsbaserad vindkraft, men omfattar även många andra värden och intressen med det övergripande syftet att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Utskottet noterar att flera aktörer, bl.a. representanter för yrkesfisket, har varit delaktiga i arbetet med att ta fram olika planeringsunderlag, bedöma möjligheter till samexistens och bedöma konsekvenser av föreslagen planering.

Utredningen om havsbaserad vindkraft har redovisat sitt regeringsuppdrag. Syftet med utredningen har varit att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Mot bakgrund av det anförda och med hänvisning till pågående arbete avstyrks motion 2025/26:3733 (S) yrkande 56.

Ur avsnittet "Vindkraft" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Miljömålsberedningen har lämnat ett antal förslag som berör våtmarker, torvmarker och tillstånd till torvtäkt. Miljömålsberedningen föreslår bl.a. att möjligheten att söka nytt eller förlängt tillstånd till torvtäkt ska begränsas till de fall där det bedöms nödvändigt för totalförsvarets behov av energitorv som beredskapsbränsle.

När det gäller exploatering av torvmark föreslår Miljömålsberedningen att torvmark ska få tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk och verksamhetsutövaren kompenserar för de ökade utsläpp av växthusgaser som exploateringen beräknas innebära. Förslagen bereds inom Regeringskansliet. Frågan om ändamålsenliga åtgärder för att begränsa klimateffekterna av odlingstorv utreds för närvarande.

Mot bakgrund av det arbete som pågår och med hänsyn till det som anförts i övrigt anser utskottet att motionerna 2025/26:1318 (S), 2025/26:1636 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:2789 (V) yrkandena 15 och 16 kan lämnas utan åtgärd. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Torvfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Riksdagen har tidigare fattat beslut om djurskyddsorganisationernas möjlighet att överklaga besluten i de regionala djurförsöksetiska nämnderna. Frågan har behandlats av både utbildningsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet. Utskottet ser inte skäl att i dag göra en annan bedömning och avstyrker därför motion 2025/26:3365 (MP) yrkande 23.

Ur avsnittet "Talerätt" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att det är den som bedriver en verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön som fortlöpande ska planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar en sådan åtgärd ska också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Vidare ska verksamhetsutövaren tillämpa de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. miljöbalken.

Idrottsanläggningar behöver adekvata förutsättningar för att kunna säkerställa goda möjligheter för barns och ungas idrottande. Utskottet noterar samtidigt att buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en god livskvalitet. Utskottet konstaterar att Naturvårdsverket har publicerat en särskild vägledning om buller från idrottsplatser, som kan fungera som stöd för att minska bullerstörningar samtidigt som goda möjligheter till idrottsutövning bibehålls. Utskottet vill också framhålla att Boverket har utformat en vägledning som kan användas vid detaljplaneläggning eller bygglovsprövning av ny bostadsbebyggelse i områden som exponeras för buller från idrottsplatser. Vidare noterar utskottet att Mark- och miljööverdomstolen har uttalat att Naturvårdsverkets vägledning om industribuller och annat verksamhetsbuller inte är lämplig att använda i ärenden som rör idrottsverksamhet. Naturvårdsverket har även publicerat allmänna råd om buller från motorsportsbanor, halkövningsbanor och banor för provning av motordrivna fordon. När myndigheterna bedömer störningen från motorbanor vid en miljöprövning väger de in hur omfattande verksamheten är, under vilka tider på dygnet och under veckan den bedrivs samt vilka möjligheter som finns till skyddsåtgärder och kostnaderna för dessa.

När det gäller buller i stadsmiljö noterar utskottet att Folkhälsomyndigheten har publicerat allmänna råd om buller inomhus och allmänna råd om höga ljudnivåer som myndigheterna kan tillämpa. De allmänna råden om höga ljudnivåer gäller bl.a. för sådana lokaler och platser, såväl inom- som utomhus, där hög musik spelas, t.ex. diskotek samt konsert- och träningslokaler. Utskottet vill även framhålla betydelsen av att redan vid byggandet planera så att framtida bullerstörningar undviks. Här är plan- och bygglagstiftningens regleringar en viktig utgångspunkt.

Utskottet har förtroende för att Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten och Boverket ser över sina allmänna råd och vägledningar vid behov. Utskottet ser inte att det för närvarande finns skäl till några lagstiftningsändringar på området.

När det gäller frågan om medverkansplikt för den som klagar på bullerstörningar kan utskottet konstatera att det enligt förvaltningslagen är den beslutande myndigheten som har det yttersta ansvaret för att ett ärende blir tillräckligt utrett, även om den enskilda part som inleder ett ärende också ska medverka. Hur myndighetens utredningsansvar ska fullgöras styrs av vilken typ av ärende det rör sig om och andra omständigheter i det enskilda fallet. Myndigheters utredningsansvar är en förvaltningsrättslig princip som har gällt under lång tid och utskottet har inget att invända mot den gällande ordningen.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:694 (L) yrkandena 1 och 2, 2025/26:1100 (C), 2025/26:1192 (M), 2025/26:1497 (SD), 2025/26:2636 (C) yrkandena 2 och 3, 2025/26:2875 (M), 2025/26:2876 (M) och 2025/26:2878 (M). Motionerna avstyrks.

Ur avsnittet "Regler och riktvärden för buller" i betänkandet. Läs betänkandet

Krav på djurskydds- och miljöhänsyn vid offentlig upphandling

Inledningsvis konstaterar utskottet att det redan enligt nuvarande regelverk är möjligt att ställa krav på djurskydds- och miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Kraven måste dock vara förenliga med de grundläggande principerna inom EU-rätten om likabehandling, icke-diskriminering, ömsesidigt erkännande, proportionalitet och öppenhet.

Utskottet noterar att det framgår av den nationella upphandlingsstrategin att offentlig upphandling av produkter och tjänster bättre bör styra mot samhällets ambitioner och motsvara den höga nivå på djurskydds- och miljöhänsyn som den svenska lagstiftningen ställer. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram kravpaket med hållbarhetskriterier som ska underlätta för upphandlande aktörer att uppfylla dessa mål. Vidare konstaterar utskottet att Miljömålsberedningen har lämnat flera förslag om hur det klimatpolitiska ramverket ska kunna få genomslag i offentlig upphandling. Utskottet noterar även att Upphandlingsmyndigheten har haft i uppdrag att bl.a. utveckla stödet till upphandlande myndigheter och enheter om hur analysverktyg kan användas för att prioritera åtgärder för att minska inköpens miljö- och klimatpåverkan. Utskottet ser positivt på att stöd i dessa avseenden har tagits fram för de upphandlande aktörerna.

Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion överlämnade den 29 augusti 2024 sitt betänkande Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. I betänkandet kartläggs bl.a. i vilken utsträckning krav på djurskydd ställs vid offentlig upphandling. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen har anfört att den i arbetet med att se över EU:s upphandlingsdirektiv bl.a. framfört som Sveriges preliminära ståndpunkt att medborgarna bör kunna lita på att offentliga kontrakt tilldelas företag som håller en hög nivå av djurskydd.

Utskottet konstaterar att riksdagen under 2022 riktade en uppmaning till regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att möjliggöra och säkerställa att det vid offentlig upphandling enbart ska köpas in livsmedel som har producerats i linje med svenska djurskydds- och miljökrav. Regeringen anförde i budgetpropositionen att tillkännagivandet ska bedömas som slutbehandlat. Utskottet hade inget att invända mot regeringens bedömning (bet. 2025/26:MJU2).

Med hänvisning till det som anförs ovan och till det arbete som pågår ser utskottet inga skäl att nu vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:880 (S), 2025/26:2823 (C) yrkande 2, 2025/26:3422 (MP) yrkandena 206 och 207, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 16–19, 2025/26:3733 (S) yrkande 24 och 2025/26:3732 (S) yrkande 64. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Offentlig upphandling" i betänkandet, som även gäller punkt 11. Läs betänkandet

Krav på djurskydds- och miljöhänsyn vid offentlig upphandling

Inledningsvis konstaterar utskottet att det redan enligt nuvarande regelverk är möjligt att ställa krav på djurskydds- och miljöhänsyn vid offentlig upphandling. Kraven måste dock vara förenliga med de grundläggande principerna inom EU-rätten om likabehandling, icke-diskriminering, ömsesidigt erkännande, proportionalitet och öppenhet.

Utskottet noterar att det framgår av den nationella upphandlingsstrategin att offentlig upphandling av produkter och tjänster bättre bör styra mot samhällets ambitioner och motsvara den höga nivå på djurskydds- och miljöhänsyn som den svenska lagstiftningen ställer. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram kravpaket med hållbarhetskriterier som ska underlätta för upphandlande aktörer att uppfylla dessa mål. Vidare konstaterar utskottet att Miljömålsberedningen har lämnat flera förslag om hur det klimatpolitiska ramverket ska kunna få genomslag i offentlig upphandling. Utskottet noterar även att Upphandlingsmyndigheten har haft i uppdrag att bl.a. utveckla stödet till upphandlande myndigheter och enheter om hur analysverktyg kan användas för att prioritera åtgärder för att minska inköpens miljö- och klimatpåverkan. Utskottet ser positivt på att stöd i dessa avseenden har tagits fram för de upphandlande aktörerna.

Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion överlämnade den 29 augusti 2024 sitt betänkande Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. I betänkandet kartläggs bl.a. i vilken utsträckning krav på djurskydd ställs vid offentlig upphandling. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen har anfört att den i arbetet med att se över EU:s upphandlingsdirektiv bl.a. framfört som Sveriges preliminära ståndpunkt att medborgarna bör kunna lita på att offentliga kontrakt tilldelas företag som håller en hög nivå av djurskydd.

Utskottet konstaterar att riksdagen under 2022 riktade en uppmaning till regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att möjliggöra och säkerställa att det vid offentlig upphandling enbart ska köpas in livsmedel som har producerats i linje med svenska djurskydds- och miljökrav. Regeringen anförde i budgetpropositionen att tillkännagivandet ska bedömas som slutbehandlat. Utskottet hade inget att invända mot regeringens bedömning (bet. 2025/26:MJU2).

Med hänvisning till det som anförs ovan och till det arbete som pågår ser utskottet inga skäl att nu vidta några åtgärder med anledning av motionerna 2025/26:880 (S), 2025/26:2823 (C) yrkande 2, 2025/26:3422 (MP) yrkandena 206 och 207, 2025/26:3548 (MP) yrkandena 16–19, 2025/26:3733 (S) yrkande 24 och 2025/26:3732 (S) yrkande 64. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Offentlig upphandling" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider

Inledningsvis kan utskottet konstatera att det råder bred enighet om behovet av att förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna för miljöprövning. För att Sverige ska kunna möta klimatomställningens utmaningar och säkra näringslivets konkurrenskraft krävs att tillståndsprocesserna är snabba och förutsebara samtidigt som negativ påverkan på hälsa och miljö begränsas. Riksdagen har de senaste åren riktat flera tillkännagivanden till regeringen om att effektivisera tillståndsprocesserna och förkorta handläggningstiderna. Utskottet konstaterar att det har initierats och genomförts en rad utredningar, som lämnat förslag på ett stort antal åtgärder.

Utskottet välkomnar regeringens arbete för att möjliggöra enklare, mer förutsebara och effektivare miljötillståndsprocesser. Regeringen har i proposition 2023/24:152 föreslagit att delar av Miljöprövningsutredningens förslag ska genomföras för att underlätta miljö- och klimatförbättrande investeringar. Enligt propositionen ska bl.a. ändringstillstånd kunna användas i större utsträckning än tidigare och tillstånd ska kunna förlängas med tre år. Riksdagen biföll propositionen och lagändringarna började gälla den 1 januari 2025. Klimat- och näringslivsdepartementet tog i oktober 2025 fram promemorian Ny myndighet för miljöprövning som kompletterar Miljötillståndsutredningens förslag. Frågan om förenklade och förkortade tillståndsprocesser bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet kommer att följa denna fråga med stort intresse.

När det gäller frågan om villkorade tillstånd för ny vindkraft från Försvarsmakten och om Försvarsmaktens roll i processerna noterar utskottet det utförliga arbete som gjorts med de nya havsplanerna. Försvarsmakten har analyserat hur utbyggnad av vindkraft i ett stort antal olika havsområden skulle påverka riksintressen för totalförsvarets militära del och utifrån det identifierat områden där vindkraften kan byggas ut utan påtaglig skada för försvarsintressen. Utskottet understryker, i likhet med försvarsutskottet, vikten av fortsatt dialog och av en fortsatt metodutveckling när det gäller att underlätta samexistensen mellan totalförsvarsintresset och andra intressen, men ser inte skäl för riksdagen att ta några initiativ med anledning av motionsyrkandena om denna fråga.

Med hänvisning till vad som anförts och i avvaktan på det arbete som pågår avstyrker utskottet motionerna 2025/26:324 (V) yrkande 3, 2025/26:1447 (S) yrkande 4, 2025/26:2823 (C) yrkandena 20 och 22, 2025/26:2831 (C) yrkande 34, 2025/26:3422 (MP) yrkande 79, 2025/26:3582 (C) yrkandena 53 och 110, 2025/26:3594 (S) yrkande 11, 2025/26:3596 (C) yrkandena 28 och 30 samt 2025/26:3732 (S) yrkandena 24 och 25.

Lagstiftningen om dispenser för dumpning av muddermassor

Att dumpa avfall till havs kan orsaka stora problem för havsmiljön. I Sverige är det därför förbjudet att dumpa avfall i vatten. För att få genomföra en dumpning krävs det enligt miljöbalken dispens från förbudet. Utskottet noterar att det finns flera vägledningar och rapporter till stöd för dispensprövningen vid myndigheter, länsstyrelser och domstolar. Utskottet utgår från att detta material ses över och uppdateras vid behov. En viss domstolspraxis inom området har utvecklats, vilken också ger vägledning vid dispensprövningen.

Utskottet är väl medvetet om den känsliga situation som råder i många havsområden. Utskottet utgår dock från att dispensprövningarna när det gäller dumpning görs omsorgsfullt och bygger på ett omfattande underlag om platsen för dumpningen och eventuella effekter på havsmiljön och dess ekosystem.

Utskottet ser för närvarande inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1455 (M) och 2025/26:3774 (MP) yrkandena 41–45. Motionsyrkandena avstyrks.

Övriga frågor om miljöprövning

Utskottet vill påminna om att regeringen i mars 2025 överlämnade en proposition till riksdagen om förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk. Utskottet, som tillstyrkte propositionen, välkomnade regeringens förslag till lagändringar som innebär att ett vattenbruks miljöpåverkan ska bedömas enbart enligt miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet. Ändringarna innebär att vattenbruksverksamheter kommer att bedömas enligt ett och samma regelverk, oavsett vilken organism som föds upp eller odlas. Utskottet ansåg att det nya regelverket kommer att skapa bättre förutsättningar för att öka vattenbruksproduktionen i Sverige på ett hållbart sätt. Utskottet anförde även att det hade förtroende för att regeringen och ansvariga myndigheter, bl.a. med stöd av det nya bemyndigandet i 12 kap. 10 a § miljöbalken om miljöhänsyn i vattenbruket, utformar relevanta förordningar och föreskrifter på ett klokt och väl avvägt sätt. Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker motion 2025/26:2825 (C) yrkande 21.

Ur avsnittet "Tillståndsprocesser och miljöprövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:MJU13, 2023/24:MJU13 och 2024/25:MJU9. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider, punkt 2 (S)

av Sofia Skönnbrink (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S) och Isak From (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11 och

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 24 och 25 samt

avslår motionerna

2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 3,

2025/26:1447 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4,

2025/26:2823 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 20 och 22,

2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 34,

2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 79,

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 53 och 110 samt

2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 28 och 30.

Ställningstagande

Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna många gånger drar ut på tiden och är svåra att förutse. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för nyindustrialisering och förverkligandet av klimatomställningen. Regeringen har föreslagit att en ny miljötillståndsmyndighet ska inrättas i juli 2027. Vi ser ett tydligt behov av att förändra tillståndsprocesserna så att de blir snabbare och mer effektiva. Men det finns flera obesvarade frågor när det gäller regeringens förslag. Regeringen behöver ge svar på vilka förändringar i miljöbalken det skulle innebära, hur ett stegvist införande ska gå till, hur den lokala kännedomen säkerställs och vilka konsekvenser förslaget kommer att få för produktiviteten och tempot i den gröna omställningen under införandet. Miljöprövningsutredningen (SOU 2022:33) har föreslagit att ändringstillstånd ska bli huvudregel så att fler verksamheter kan ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. I dag är det en lämplighetsfråga i vilka fall ett ändringstillstånd ska kunna meddelas. Lämplighetsbedömningen är resurskrävande och i de flesta fall medges inte ändringstillstånd, vilket kan medföra att investeringar uteblir eller försenas. Trots detta föreslår regeringen att huvudregeln även i fortsättningen ska vara att myndigheterna bedömer lämpligheten. Vi menar att det finns tillräckligt med underlag för att göra ändringstillstånd till huvudregel.

2.

Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider, punkt 2 (V)

av Andrea Andersson Tay (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 3 och

avslår motionerna

2025/26:1447 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4,

2025/26:2823 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 20 och 22,

2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 34,

2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 79,

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 53 och 110,

2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11,

2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 28 och 30 samt

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 24 och 25.

Ställningstagande

Många industrier har i dag miljötillstånd på obegränsad tid trots att verksamheten kan påverka både luft och vatten negativt. När miljöbalken antogs var det meningen att tidsbegränsade tillstånd främst skulle tillämpas för stora verksamheter som hade stor miljöpåverkan. På så sätt kan man när ett nytt tillstånd ska prövas, när det gamla tillståndet har gått ut, samtidigt kräva att sådan modern miljöteknik används som inte fanns när tillståndet ursprungligen gavs, om det är ekonomiskt. Normen bör vara att det är tidsbegränsade tillstånd som ska ges vid en miljöprövning på samma sätt som i många andra länder. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag om att tidsbegränsade tillstånd för miljöfarlig verksamhet införs för sådana verksamheter som inte har försumbar påverkan på våra miljömål.

3.

Effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider, punkt 2 (C)

av Stina Larsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:2823 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkandena 20 och 22,

2025/26:2831 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 34,

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 53 och 110 samt

2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 28 och 30 samt

avslår motionerna

2025/26:324 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkande 3,

2025/26:1447 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 4,

2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 79,

2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11 och

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 24 och 25.

Ställningstagande

Centerpartiet har som mål att tiden för tillståndsprocesser ska halveras. Det ska bli tydligare för sökanden vad som förväntas, hur lång tid processen kommer att ta och på vilka grunder beslut kommer att fattas. Samarbetet med myndigheter ska förbättras och regelverk förenklas. Kostnaderna ska sänkas för både näringslivet och skattebetalarna. Allt detta ska ske med bibehållen omsorg om miljö och klimat.

Tillståndsprocesser för industri och infrastruktur ska vara effektiva, förutsägbara, konsekventa och rättssäkra och leva upp till ambitiösa skydd för miljö och klimat. De förslag som regeringen lade fram i sin proposition 2023/24:152 Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning bygger på en utredning från tiden med den förra regeringen och under samarbetet inom januariavtalet. Det är bra men långt ifrån tillräckligt. Det behövs många fler åtgärder. Miljöbalken behöver reformeras för att kunna väga in en verksamhets klimatnytta genom en avvägningsregel för klimatnytta i miljöbalkens portalparagraf. Statens arbete med näringslivet behöver också strömlinjeformas med en enkel, tydlig och samlad väg in hos respektive länsstyrelse, och länsstyrelsen bör få i uppdrag att samordna myndigheternas kompletteringskrav.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet