Jordbrukspolitik

Jordbrukets konkurrenskraft

För att kunna uppnå en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige behöver konkurrensförutsättningarna stärkas för svenska livsmedelsproducenter. Det är viktigt med regelförenklingar, förbättrade företagsvillkor samt forskning och innovation inom livsmedelskedjan. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som regeringen vidtar på både nationell nivå och EU-nivå i syfte att förbättra konkurrenskraften i livsmedelskedjan.

Utskottet noterar att det pågår beredning av betänkandet En ny kontrollorganisation i livsmedelskedjan – för ökad effektivitet, likvärdighet och konkurrenskraft. Enligt utskottets mening är en effektiv kontrollstruktur viktig för att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan. Utskottet ser fram emot regeringens kommande beslut.

Vidare konstaterar utskottet att det i den strategiska planen finns stöd som är relevanta för naturbetesmarker och för lammnäringen. Ett antal myndigheter arbetar också med ett projekt för att belysa möjligheter att främja naturbetesmarker. Utskottet noterar även att det finns nationellt stöd att söka för restaurering av bl.a. betesmarker.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att bifalla motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:983 (C) yrkande 2, 2025/26:2833 (C) yrkandena 15 och 17 samt 2025/26:3733 (S) yrkandena 11 och 23.

Livsmedelsstrategin

I likhet med utskottets tidigare ställningstaganden i frågan anser utskottet att den uppdaterade livsmedelsstrategin har förutsättningar att bidra till det övergripande målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Utskottet bedömer att de tre fokusområdena är välavvägda och kan bidra till en ökad livsmedelsproduktion. Vidare välkomnar utskottet att ett av fokusområdena för livsmedelsstrategin är ökad robusthet i livsmedelskedjan. En livsmedelskedja som kan fungera vid påfrestningar av olika slag är förstås av grundläggande betydelse för Sveriges beredskap.

Utskottet vill framhålla att jordbrukets vattenhushållning omfattas av livsmedelsstrategin och att Jordbruksverket har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra jordbrukets vattenhushållning. Utskottet noterar även att regeringens klimatanpassningsstrategi och den uppdaterade livsmedelsstrategin är i linje med varandra. Enligt utskottets mening är detta viktiga delar för en hållbar livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat.

Med hänvisning till vad som anförts ser utskottet ingen anledning för riksdagen att bifalla motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3421 (MP) yrkande 33, 2025/26:3428 (MP) yrkande 8, 2025/26:3582 (C) yrkande 35 och 2025/26:3733 (S) yrkande 4.

Jordbrukets beredskap

I likhet med regeringen anser utskottet att ökad livsmedelsproduktion och robust livsmedelsförsörjning i fredstid är grundförutsättningar för en fungerande livsmedelsförsörjning vid kris och i krig. Det är därför positivt att ett av fokusområdena för livsmedelsstrategin 2.0 är ökad robusthet i livsmedelskedjan. Vidare konstaterar utskottet att det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige har förstärkts och att en begäran om att förstärka investeringsstödet för ökad konkurrenskraft för lantbruksföretag i norra Sverige har överlämnats till kommissionen. Enligt utskottet är en robust livsmedelsproduktion i hela landet viktigt för en levande landsbygd och en stärkt försörjningsförmåga.

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns ett behov av att bygga upp beredskapslager för spannmål och kritiska insatsvaror inom primärproduktionen till att börja med. Utskottet välkomnar därför att Jordbruksverket har fått i uppdrag att påbörja upphandlingen av kritiska insatsvaror som är viktiga för att upprätthålla den inhemska produktionen samt att etablera beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Utskottet noterar även att det pågår arbete för att stärka Sveriges beredskap inom andra områden, bl.a. i fråga om flytande drivmedel och gödselmedel.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:546 (S) yrkandena 1 och 4, 2025/26:988 (C) och 2025/26:3733 (S) yrkande 3. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Odling av proteingrödor

Utskottet konstaterar att det finns goda möjligheter att öka produktionen av proteingrödor i Sverige. Utskottet välkomnar att den uppdaterade livsmedelsstrategin framhåller dessa möjligheter. Utskottet vill även framhålla SLU Grogrund och då framför allt den satsning som myndigheten ska göra på växtförädling och sortprovning av grödor för en ökad produktion av växtproteiner. I sammanhanget ska också nämnas att kommissionen avser att utarbeta en övergripande proteinplan i syfte att skapa ett mer självförsörjande och hållbart proteinsystem i EU.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det är angeläget att öka produktionen av proteingrödor för att minska sårbarheten i livsmedelssystemet. Utskottet välkomnar därför de stöd och satsningar som finns på området på både nationell nivå och EU-nivå.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:3405 (MP) yrkande 30 i denna del och 2025/26:3733 (S) yrkande 15. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4 och 5. Läs betänkandet

Jordbrukets konkurrenskraft

För att kunna uppnå en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige behöver konkurrensförutsättningarna stärkas för svenska livsmedelsproducenter. Det är viktigt med regelförenklingar, förbättrade företagsvillkor samt forskning och innovation inom livsmedelskedjan. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som regeringen vidtar på både nationell nivå och EU-nivå i syfte att förbättra konkurrenskraften i livsmedelskedjan.

Utskottet noterar att det pågår beredning av betänkandet En ny kontrollorganisation i livsmedelskedjan – för ökad effektivitet, likvärdighet och konkurrenskraft. Enligt utskottets mening är en effektiv kontrollstruktur viktig för att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan. Utskottet ser fram emot regeringens kommande beslut.

Vidare konstaterar utskottet att det i den strategiska planen finns stöd som är relevanta för naturbetesmarker och för lammnäringen. Ett antal myndigheter arbetar också med ett projekt för att belysa möjligheter att främja naturbetesmarker. Utskottet noterar även att det finns nationellt stöd att söka för restaurering av bl.a. betesmarker.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att bifalla motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:983 (C) yrkande 2, 2025/26:2833 (C) yrkandena 15 och 17 samt 2025/26:3733 (S) yrkandena 11 och 23.

Livsmedelsstrategin

I likhet med utskottets tidigare ställningstaganden i frågan anser utskottet att den uppdaterade livsmedelsstrategin har förutsättningar att bidra till det övergripande målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Utskottet bedömer att de tre fokusområdena är välavvägda och kan bidra till en ökad livsmedelsproduktion. Vidare välkomnar utskottet att ett av fokusområdena för livsmedelsstrategin är ökad robusthet i livsmedelskedjan. En livsmedelskedja som kan fungera vid påfrestningar av olika slag är förstås av grundläggande betydelse för Sveriges beredskap.

Utskottet vill framhålla att jordbrukets vattenhushållning omfattas av livsmedelsstrategin och att Jordbruksverket har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra jordbrukets vattenhushållning. Utskottet noterar även att regeringens klimatanpassningsstrategi och den uppdaterade livsmedelsstrategin är i linje med varandra. Enligt utskottets mening är detta viktiga delar för en hållbar livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat.

Med hänvisning till vad som anförts ser utskottet ingen anledning för riksdagen att bifalla motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3421 (MP) yrkande 33, 2025/26:3428 (MP) yrkande 8, 2025/26:3582 (C) yrkande 35 och 2025/26:3733 (S) yrkande 4.

Jordbrukets beredskap

I likhet med regeringen anser utskottet att ökad livsmedelsproduktion och robust livsmedelsförsörjning i fredstid är grundförutsättningar för en fungerande livsmedelsförsörjning vid kris och i krig. Det är därför positivt att ett av fokusområdena för livsmedelsstrategin 2.0 är ökad robusthet i livsmedelskedjan. Vidare konstaterar utskottet att det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige har förstärkts och att en begäran om att förstärka investeringsstödet för ökad konkurrenskraft för lantbruksföretag i norra Sverige har överlämnats till kommissionen. Enligt utskottet är en robust livsmedelsproduktion i hela landet viktigt för en levande landsbygd och en stärkt försörjningsförmåga.

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns ett behov av att bygga upp beredskapslager för spannmål och kritiska insatsvaror inom primärproduktionen till att börja med. Utskottet välkomnar därför att Jordbruksverket har fått i uppdrag att påbörja upphandlingen av kritiska insatsvaror som är viktiga för att upprätthålla den inhemska produktionen samt att etablera beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Utskottet noterar även att det pågår arbete för att stärka Sveriges beredskap inom andra områden, bl.a. i fråga om flytande drivmedel och gödselmedel.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:546 (S) yrkandena 1 och 4, 2025/26:988 (C) och 2025/26:3733 (S) yrkande 3. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Odling av proteingrödor

Utskottet konstaterar att det finns goda möjligheter att öka produktionen av proteingrödor i Sverige. Utskottet välkomnar att den uppdaterade livsmedelsstrategin framhåller dessa möjligheter. Utskottet vill även framhålla SLU Grogrund och då framför allt den satsning som myndigheten ska göra på växtförädling och sortprovning av grödor för en ökad produktion av växtproteiner. I sammanhanget ska också nämnas att kommissionen avser att utarbeta en övergripande proteinplan i syfte att skapa ett mer självförsörjande och hållbart proteinsystem i EU.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det är angeläget att öka produktionen av proteingrödor för att minska sårbarheten i livsmedelssystemet. Utskottet välkomnar därför de stöd och satsningar som finns på området på både nationell nivå och EU-nivå.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:3405 (MP) yrkande 30 i denna del och 2025/26:3733 (S) yrkande 15. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 5. Läs betänkandet

Jordbrukets konkurrenskraft

För att kunna uppnå en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige behöver konkurrensförutsättningarna stärkas för svenska livsmedelsproducenter. Det är viktigt med regelförenklingar, förbättrade företagsvillkor samt forskning och innovation inom livsmedelskedjan. Utskottet välkomnar därför de åtgärder som regeringen vidtar på både nationell nivå och EU-nivå i syfte att förbättra konkurrenskraften i livsmedelskedjan.

Utskottet noterar att det pågår beredning av betänkandet En ny kontrollorganisation i livsmedelskedjan – för ökad effektivitet, likvärdighet och konkurrenskraft. Enligt utskottets mening är en effektiv kontrollstruktur viktig för att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan. Utskottet ser fram emot regeringens kommande beslut.

Vidare konstaterar utskottet att det i den strategiska planen finns stöd som är relevanta för naturbetesmarker och för lammnäringen. Ett antal myndigheter arbetar också med ett projekt för att belysa möjligheter att främja naturbetesmarker. Utskottet noterar även att det finns nationellt stöd att söka för restaurering av bl.a. betesmarker.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att bifalla motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:983 (C) yrkande 2, 2025/26:2833 (C) yrkandena 15 och 17 samt 2025/26:3733 (S) yrkandena 11 och 23.

Livsmedelsstrategin

I likhet med utskottets tidigare ställningstaganden i frågan anser utskottet att den uppdaterade livsmedelsstrategin har förutsättningar att bidra till det övergripande målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta miljömål nås. Utskottet bedömer att de tre fokusområdena är välavvägda och kan bidra till en ökad livsmedelsproduktion. Vidare välkomnar utskottet att ett av fokusområdena för livsmedelsstrategin är ökad robusthet i livsmedelskedjan. En livsmedelskedja som kan fungera vid påfrestningar av olika slag är förstås av grundläggande betydelse för Sveriges beredskap.

Utskottet vill framhålla att jordbrukets vattenhushållning omfattas av livsmedelsstrategin och att Jordbruksverket har fått i uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra jordbrukets vattenhushållning. Utskottet noterar även att regeringens klimatanpassningsstrategi och den uppdaterade livsmedelsstrategin är i linje med varandra. Enligt utskottets mening är detta viktiga delar för en hållbar livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat.

Med hänvisning till vad som anförts ser utskottet ingen anledning för riksdagen att bifalla motionärernas förslag. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3421 (MP) yrkande 33, 2025/26:3428 (MP) yrkande 8, 2025/26:3582 (C) yrkande 35 och 2025/26:3733 (S) yrkande 4.

Jordbrukets beredskap

I likhet med regeringen anser utskottet att ökad livsmedelsproduktion och robust livsmedelsförsörjning i fredstid är grundförutsättningar för en fungerande livsmedelsförsörjning vid kris och i krig. Det är därför positivt att ett av fokusområdena för livsmedelsstrategin 2.0 är ökad robusthet i livsmedelskedjan. Vidare konstaterar utskottet att det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige har förstärkts och att en begäran om att förstärka investeringsstödet för ökad konkurrenskraft för lantbruksföretag i norra Sverige har överlämnats till kommissionen. Enligt utskottet är en robust livsmedelsproduktion i hela landet viktigt för en levande landsbygd och en stärkt försörjningsförmåga.

Utskottet delar regeringens bedömning att det finns ett behov av att bygga upp beredskapslager för spannmål och kritiska insatsvaror inom primärproduktionen till att börja med. Utskottet välkomnar därför att Jordbruksverket har fått i uppdrag att påbörja upphandlingen av kritiska insatsvaror som är viktiga för att upprätthålla den inhemska produktionen samt att etablera beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Utskottet noterar även att det pågår arbete för att stärka Sveriges beredskap inom andra områden, bl.a. i fråga om flytande drivmedel och gödselmedel.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:546 (S) yrkandena 1 och 4, 2025/26:988 (C) och 2025/26:3733 (S) yrkande 3. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Odling av proteingrödor

Utskottet konstaterar att det finns goda möjligheter att öka produktionen av proteingrödor i Sverige. Utskottet välkomnar att den uppdaterade livsmedelsstrategin framhåller dessa möjligheter. Utskottet vill även framhålla SLU Grogrund och då framför allt den satsning som myndigheten ska göra på växtförädling och sortprovning av grödor för en ökad produktion av växtproteiner. I sammanhanget ska också nämnas att kommissionen avser att utarbeta en övergripande proteinplan i syfte att skapa ett mer självförsörjande och hållbart proteinsystem i EU.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det är angeläget att öka produktionen av proteingrödor för att minska sårbarheten i livsmedelssystemet. Utskottet välkomnar därför de stöd och satsningar som finns på området på både nationell nivå och EU-nivå.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:3405 (MP) yrkande 30 i denna del och 2025/26:3733 (S) yrkande 15. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Jordbrukets klimatomställning och klimatanpassning

Inledningsvis vill utskottet framhålla betydelsen av de analyser som har gjorts av jordbrukets bidrag till klimatomställningen. Enligt utskottets mening är det angeläget att åtgärder vidtas för att minska jordbrukets påverkan på klimatet samtidigt som vi säkerställer en konkurrenskraftig jordbruksproduktion. Utskottet välkomnar därför det omfattande arbete som pågår på området både nationellt och inom EU. Enligt utskottet behöver åtgärder vidtas på EU-nivå för att införa en harmoniserad, träffsäker och effektiv styrning mot minskade utsläpp i stället för att förlita sig på nationella styrmedel. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte är effektivt att styra svenskt jordbruk mot lägre utsläpp som minskar den svenska livsmedelsproduktionen till förmån för import av livsmedel som har odlats med högre utsläpp.

Utskottet noterar att det såväl på nationell nivå som inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken finns flera olika stöd som syftar till att minska jordbrukets utsläpp, bl.a. Klimatklivet och Kväveklivet. Utskottet välkomnar att regeringen arbetar brett med åtgärder som stärker jordbrukets produktivitet och klimateffektivitet. Vidare vill utskottet framhålla att Jordbruksverket fått i uppdrag att arbeta med att analysera och lämna förslag på hur den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027 bl.a. kan bidra till att uppfylla de miljö- och klimatåtagandena som man har fattat beslut om gemensamt.

I enlighet med vad utskottet tidigare uttalat bedömer utskottet att det krävs robusta och lönsamma företag för att primärproduktionen ska kunna hantera ett förändrat klimat. Den uppdaterade livsmedelsstrategin och åtgärderna inom ramen för fokusområdet ökad robusthet i livsmedelskedjan ligger i linje med detta. Utskottet välkomnar det arbete som pågår och att jordbrukets konkurrenskraft är prioriterat i klimatarbetet.

När det gäller odlingstorv konstaterar utskottet att regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå ändamålsenliga åtgärder för att begränsa klimateffekterna av odlingstorv. Utskottet avvaktar resultatet av utredningen.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:2789 (V) yrkandena 6, 9 och 10, 2025/26:3421 (MP) yrkandena 32 och 34, 2025/26:3422 (MP) yrkandena 156 och 165, 2025/26:3428 (MP) yrkande 29, 2025/26:3548 (MP) yrkande 113 och 2025/26:3732 (S) yrkande 17. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Cirkulärt jordbruk

I likhet med vad utskottet tidigare anfört delar utskottet regeringens bedömning att svensk livsmedelsproduktion inte ska styras av politiskt bestämda mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer. Livsmedelsproduktionen ska styras av konsumenternas efterfrågan. Utskottet konstaterar samtidigt att ekologisk produktion ger positiva effekter för bl.a. markens långsiktiga produktionsförmåga och den biologiska mångfalden. Det är därför positivt att lantbrukare kan få ersättning för ekologisk produktion och stöd för kompetensutveckling inom ramen för den strategiska planen.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:2789 (V) yrkande 13 och 2025/26:3548 (MP) yrkande 90. Motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Jordbrukets klimat- och miljöpåverkan" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Forskning och innovation

Inledningsvis vill utskottet framhålla att investeringar i forskning och innovation inom livsmedelskedjan är viktiga för att öka konkurrenskraften och den hållbara samhällsutvecklingen samt stärka beredskapen genom en tryggad livsmedelsförsörjning. Utskottet konstaterar att de offentliga satsningar som gjorts på området har bidragit till forskning och innovation med stor relevans för livsmedelssystemet. Det är positivt att Formas nu fortsätter att utveckla det nationella forskningsprogrammet för livsmedel för att öka samverkan med näringslivet. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt med samverkan mellan staten och näringslivet i dessa frågor.

I sammanhanget vill utskottet även framhålla den uppdaterade livsmedelsstrategin som tar fasta på att det behövs forskning, kunskap och innovation inom livsmedelssystemet för att öka robustheten och konkurrenskraften. Utskottet välkomnar de uppdrag om forskning och innovation som regeringen gett till olika myndigheter inom ramen för livsmedelsstrategin.

Vidare noterar utskottet att kommissionen lägger stort fokus på forskning och innovation i arbetet med den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027. I likhet med regeringen välkomnar utskottet denna ansats, och utskottet vill också understryka betydelsen av en effektiv kunskapskedja för jordbruket för att stärka jordbrukets och landsbygdernas konkurrenskraft och miljömässiga hållbarhet.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:1312 (S) yrkande 2 och 2025/26:3733 (S) yrkande 9. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Rennäringen

Utskottet konstaterar att rennäringslagen innehåller regler om märkning och journalföring av ren. Samtidigt noterar utskottet att regeringen avser att tillsätta en ny utredning av rennäringslagen. Enligt utskottets bedömning är det viktigt att den kommande utredning får i uppdrag att ta fram långsiktigt hållbara förslag för en livskraftig rennäring. Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:2919 (M). Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Växtskydd

Utskottet konstaterar att när det gäller avgifter för offentlig kontroll på växtskyddsområdet är vissa avgifter reglerade på EU-nivå och andra på nationell nivå. Utgångspunkten när avgifter tas ut är full kostnadstäckning, vilket enligt utskottets mening är rimligt. Jordbruksverket ser årligen över avgifterna för att säkerställa att de ligger på rätt nivå, och myndigheten publicerar också sin översyn. Utskottet noterar vidare att Jordbruksverket årligen även följer upp mål om handläggningstider, bemötande och service.

Utskottet konstaterar att RNA-baserade växtskyddsmedel omfattas av EU:s växtskyddsmedelsförordning. De växtskyddsmedel som släpps ut på marknaden har godkänts enligt ett regelverk som syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och för miljön.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:220 (-), 2025/26:2960 (M) och 2025/26:2983 (M). Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Övriga jordbrukspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 10. Läs betänkandet

Forskning och innovation

Inledningsvis vill utskottet framhålla att investeringar i forskning och innovation inom livsmedelskedjan är viktiga för att öka konkurrenskraften och den hållbara samhällsutvecklingen samt stärka beredskapen genom en tryggad livsmedelsförsörjning. Utskottet konstaterar att de offentliga satsningar som gjorts på området har bidragit till forskning och innovation med stor relevans för livsmedelssystemet. Det är positivt att Formas nu fortsätter att utveckla det nationella forskningsprogrammet för livsmedel för att öka samverkan med näringslivet. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt med samverkan mellan staten och näringslivet i dessa frågor.

I sammanhanget vill utskottet även framhålla den uppdaterade livsmedelsstrategin som tar fasta på att det behövs forskning, kunskap och innovation inom livsmedelssystemet för att öka robustheten och konkurrenskraften. Utskottet välkomnar de uppdrag om forskning och innovation som regeringen gett till olika myndigheter inom ramen för livsmedelsstrategin.

Vidare noterar utskottet att kommissionen lägger stort fokus på forskning och innovation i arbetet med den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027. I likhet med regeringen välkomnar utskottet denna ansats, och utskottet vill också understryka betydelsen av en effektiv kunskapskedja för jordbruket för att stärka jordbrukets och landsbygdernas konkurrenskraft och miljömässiga hållbarhet.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:1312 (S) yrkande 2 och 2025/26:3733 (S) yrkande 9. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Rennäringen

Utskottet konstaterar att rennäringslagen innehåller regler om märkning och journalföring av ren. Samtidigt noterar utskottet att regeringen avser att tillsätta en ny utredning av rennäringslagen. Enligt utskottets bedömning är det viktigt att den kommande utredning får i uppdrag att ta fram långsiktigt hållbara förslag för en livskraftig rennäring. Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:2919 (M). Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Växtskydd

Utskottet konstaterar att när det gäller avgifter för offentlig kontroll på växtskyddsområdet är vissa avgifter reglerade på EU-nivå och andra på nationell nivå. Utgångspunkten när avgifter tas ut är full kostnadstäckning, vilket enligt utskottets mening är rimligt. Jordbruksverket ser årligen över avgifterna för att säkerställa att de ligger på rätt nivå, och myndigheten publicerar också sin översyn. Utskottet noterar vidare att Jordbruksverket årligen även följer upp mål om handläggningstider, bemötande och service.

Utskottet konstaterar att RNA-baserade växtskyddsmedel omfattas av EU:s växtskyddsmedelsförordning. De växtskyddsmedel som släpps ut på marknaden har godkänts enligt ett regelverk som syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och för miljön.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:220 (-), 2025/26:2960 (M) och 2025/26:2983 (M). Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Övriga jordbrukspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 10. Läs betänkandet

Forskning och innovation

Inledningsvis vill utskottet framhålla att investeringar i forskning och innovation inom livsmedelskedjan är viktiga för att öka konkurrenskraften och den hållbara samhällsutvecklingen samt stärka beredskapen genom en tryggad livsmedelsförsörjning. Utskottet konstaterar att de offentliga satsningar som gjorts på området har bidragit till forskning och innovation med stor relevans för livsmedelssystemet. Det är positivt att Formas nu fortsätter att utveckla det nationella forskningsprogrammet för livsmedel för att öka samverkan med näringslivet. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt med samverkan mellan staten och näringslivet i dessa frågor.

I sammanhanget vill utskottet även framhålla den uppdaterade livsmedelsstrategin som tar fasta på att det behövs forskning, kunskap och innovation inom livsmedelssystemet för att öka robustheten och konkurrenskraften. Utskottet välkomnar de uppdrag om forskning och innovation som regeringen gett till olika myndigheter inom ramen för livsmedelsstrategin.

Vidare noterar utskottet att kommissionen lägger stort fokus på forskning och innovation i arbetet med den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027. I likhet med regeringen välkomnar utskottet denna ansats, och utskottet vill också understryka betydelsen av en effektiv kunskapskedja för jordbruket för att stärka jordbrukets och landsbygdernas konkurrenskraft och miljömässiga hållbarhet.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:1312 (S) yrkande 2 och 2025/26:3733 (S) yrkande 9. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Rennäringen

Utskottet konstaterar att rennäringslagen innehåller regler om märkning och journalföring av ren. Samtidigt noterar utskottet att regeringen avser att tillsätta en ny utredning av rennäringslagen. Enligt utskottets bedömning är det viktigt att den kommande utredning får i uppdrag att ta fram långsiktigt hållbara förslag för en livskraftig rennäring. Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:2919 (M). Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Växtskydd

Utskottet konstaterar att när det gäller avgifter för offentlig kontroll på växtskyddsområdet är vissa avgifter reglerade på EU-nivå och andra på nationell nivå. Utgångspunkten när avgifter tas ut är full kostnadstäckning, vilket enligt utskottets mening är rimligt. Jordbruksverket ser årligen över avgifterna för att säkerställa att de ligger på rätt nivå, och myndigheten publicerar också sin översyn. Utskottet noterar vidare att Jordbruksverket årligen även följer upp mål om handläggningstider, bemötande och service.

Utskottet konstaterar att RNA-baserade växtskyddsmedel omfattas av EU:s växtskyddsmedelsförordning. De växtskyddsmedel som släpps ut på marknaden har godkänts enligt ett regelverk som syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och för miljön.

Mot denna bakgrund ser utskottet inget skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:220 (-), 2025/26:2960 (M) och 2025/26:2983 (M). Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Övriga jordbrukspolitiska frågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 8 och 9. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare under valperioden behandlat samma eller i huvudsak samma frågor som tas upp i de motionsyrkanden som listas i bilaga 2, se bl.a. betänkandena 2023/24:MJU16, 2024/25:MJU5 och 2024/25:MJU20. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena. Tidigare ställningstaganden framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 1 (S)

av Sofia Skönnbrink (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S) och Isak From (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2025/26:1521 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 2,

2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 30–33,

2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 6,

2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 63 och 64,

2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 12 och

2025/26:3780 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 7.

Ställningstagande

Det är av stor betydelse att Sverige tar del av den gemensamma jordbrukspolitiken för ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk. Jordbruk i Sverige kännetecknas inte av stora arealer till skillnad från andra länder. Därför är det viktigt att utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken tar hänsyn till svenska förhållanden. Vidare anser vi att hållbarheten och robustheten i Sveriges jordbruk och därmed försörjningsförmågan ska stärkas genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

2.

Den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 1 (C)

av Anders Karlsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 30–33 och

2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 63 och 64 samt

avslår motionerna

2025/26:1521 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 2,

2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 6,

2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 5,

2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 12 och

2025/26:3780 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 7.

Ställningstagande

Jag och mitt parti anser att den befintliga jordbrukspolitiken inom såväl EU som Sverige har stora utmaningar. Den har inte ökat böndernas lönsamhet och konkurrenskraft tillräckligt väl och står inför en stor omställning i och med en eventuell framtida utvidgning av unionen. Sverige bör spela en aktiv roll på europeisk nivå med att reformera jordbrukspolitiken i en mer hållbar riktning.

Samtidigt behöver konkurrenskraften värnas. I områden där svenska bönder ligger i framkant är det viktigt att resten av Europas länder kommer ut på banan för att höja standarden och öka svenska bönders konkurrenskraft. Regelbördan för lantbrukare måste ses över på alla nivåer. På EU-nivå vill jag att kommissionen ska rensa i sin regelflora och att de kontroller som följer med regelverken successivt ska minska och bli mer resultatorienterade. Detsamma behöver ske bland de inhemska regler som våra företagare behöver leva upp till. Regeringen har utlovat att så ska ske men ännu finns inga resultat.

Jag anser även att vattenfrågorna i jordbruket kräver ett samlat grepp och bör prioriteras högre på regeringens politiska dagordning. Regeringen har exempelvis avsatt medel som lantbrukare kan söka för att investera i bevattningsdammar. Problemet är att villkoren är så oförmånliga att pengarna inte går åt, och de villkorsändringar som gjordes i den strategiska planen hösten 2025 för att öka efterfrågan på stöd kommer även de att vara otillräckliga. Det kommer att krävas betydligt kraftfullare insatser från regeringen, Jordbruksverket och länsstyrelserna för att investeringarna i bevattningsdammarna ska ta ordentlig fart.

3.

Den gemensamma jordbrukspolitiken, punkt 1 (MP)

av Emma Nohrén (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 6,

2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 12 och

2025/26:3780 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 7 och

avslår motionerna

2025/26:1521 av Emma Ahlström Köster (M) yrkande 2,

2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 30–33,

2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 63 och 64 samt

2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 5.

Ställningstagande

För att möta dagens utmaningar som bönder och lantbrukare står inför behövs satsningar som stärker lönsamheten, förbättrar arbetsvillkoren och underlättar klimatomställningen. Ett förberett krisstöd vid extremväder, såsom torka och översvämningar, kan skydda både livsmedelsproduktionen och lantbrukarnas trygghet, och jag anser därför att regeringen borde införa ett sådant system.

Övergödningsutredningen visar att resultatbaserade ersättningar ger hög miljö- och klimatnytta. I den översyn som just nu pågår av den gemensamma jordbrukspolitiken måste regeringen därför skyndsamt utveckla beslutsstödsverktyg för ökad miljö- och klimatstyrning. En utgångspunkt i översynen måste vara att konkurrensneutralitet inom EU inte får leda till lägre miljökrav, försämrad djurvälfärd eller sämre konkurrensvillkor för svenska bönder.

Vidare anser jag att det bör införas en möjlighet att inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik kunna söka ersättning för att restaurera natur. Detta är rimligt inte minst då EU:s gemensamma jordbrukspolitik står för den största budgetposten inom EU och påverkar hur marker brukas i hela EU. Här finns också de största miljöskadliga subventionerna inom EU som främjar just ekosystemdegradering av olika slag. Sverige, och inte minst Sveriges bönder, har allt att vinna på att kunna få EU-stöd för att restaurera naturen. Jag anser därför att regeringen bör driva på i EU-sammanhang så att EU:s jordbrukspolitik ska underlätta för medlemsstaternas omställning genom att finansiera åtgärder enligt restaureringslagen.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet