Djurskydd

Utskottet noterar att priserna för veterinär vård har stigit kraftigt de senaste åren, på grund av en ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal. Utskottet ser med oro på att risken att djurägare inte klarar utgifterna för veterinärvård, särskilt vid akuta situationer, och att djur därmed far illa. Utskottet välkomnar därför att Konsumentverket fått i uppdrag av regeringen att kartlägga pristransparensen inom marknaden för djurens hälso- och sjukvård och ser fram emot att ta del av resultaten.

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av en säker djursjukvård och tillgång till veterinär service i hela landet, dygnet runt. Tillgången till veterinär service är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i hela landet. Utskottet noterar att den utredning som har haft i uppdrag att lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid har redovisats och nu är under beredning. Även betänkandet med förslag på åtgärder för att stärka hästnäringen har remitterats och är under beredning.

En bra journalföring är ett viktigt verktyg i arbetet för en god djurhälsa och mot antibiotikaresistens. Utskottet välkomnar därför att Jordbruksverket skärpt kraven på journalföring i sina föreskrifter om veterinärers skyldighet att lämna uppgifter om användningen av läkemedel för behandling av djur.

Med anledning av det ovan anförda och då utskottet inte vill föregå det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:672 (S), 2025/26:2403 (SD), 2025/26:3142 (L) och 2025/26:3733 (S) yrkandena 49, 51 och 52 avslås.

Ur avsnittet "Veterinärer och säkrare djursjukvård" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 7 och 11. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att den smittspridning av afrikansk svinpest som drabbade Sverige hösten 2023 kunde bekämpas på rekordkort tid tack vare ett bra samarbete mellan myndigheter, organisationer och frivilliga krafter, framför allt jägarkåren i det drabbade området. Jordbruksverket fastställde redan 2020 en beredskapsplan för afrikansk svinpest och utskottet menar att hanteringen av utbrottet 2023 visar att Sverige har en god beredskap för att bekämpa och förhindra smittspridning av afrikansk svinpest. Utskottet anser att myndigheternas samordning har fungerat väl och vill understryka betydelsen av kommunernas, organisationernas, föreningarnas och övriga civilsamhällets insatser, inte minst uppslutningen av frivilliga från jägarorganisationerna för att delta i sökarbetet.

När det gäller möjligheterna till kompensation för såväl kostnader vid utbrott som förebyggande åtgärder så konstaterar utskottet att Jordbruksverket tagit fram riktlinjer för vilka som kan anses drabbade enligt epizootilagen och som därmed är berättigade till ersättning. Dessutom har regeringen uppgett att frågan om ytterligare stöd utöver ersättning enligt epizootilagen kan övervägas utifrån vilka ansökningar som kommer in till Jordbruksverket.

För att förebygga och minska riskerna för spridning av afrikansk svinpest är det viktigt att säkerställa att vildsvin inte kan komma i kontakt med matavfall, eftersom spridning av sjukdomen via smittat fläskkött är en av de största riskerna. Utskottet välkomnar därför att Naturvårdsverket har uppdaterat informationen om rutiner och skalskydd för avfallsanläggningar, och att det ställs krav på att det ska finnas skalskydd för att hålla vildsvin borta från en avfallsanläggning. Utskottet noterar även att det pågår forskningsprojekt som ska bidra med vetenskapligt baserad kunskap för att förebygga utbrott, varav ett fokuserar just på hanteringen av matavfall.

När det kommer till utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar så konstaterar utskottet att det kan få stora ekonomiska och andra konsekvenser för samhället, staten och djurägaren. Idag lämnas inte ersättning till stora producenter av slaktkyckling vid utbrott av salmonella. Utskottet noterar att utredaren i sitt betänkande Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd föreslår att frågan ska utredas och att betänkandet är under beredning.

Sammantaget finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen mot bakgrund av det som anförts ovan. Utskottet föreslår att motionerna 2025/26:824 (M), 2025/26:1909 (S), 2025/26:2268 (M) och 2025/26:2833 (C) yrkande 28 avslås.

Ur avsnittet "Farliga djursmittor" i betänkandet. Läs betänkandet

Antibiotikaresistens är i dag ett av de största globala hoten mot såväl djurs som människors hälsa och något som utskottet ser mycket allvarligt på. Utskottet är därför positivt till att Sverige fortsätter att visa ledarskap i det internationella arbetet mot antimikrobiell resistens, såväl inom det nordiska samarbetet som inom FN. Utskottet konstaterar att Sveriges arbete även gjort avtryck internationellt.

Det finns en samsyn inom utskottet om att antibiotikaresistens inte enbart är en folkhälsofråga, utan även en säkerhets- och försörjningsfråga med konsekvenser för hela samhället. Utskottet välkomnar därför den uppdaterade nationella strategin för arbetet mot antibiotikaresistens där beredskap lyfts fram som ett viktigt utvecklingsområde. Utskottet noterar också att Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket i samband med att strategin antogs fick i uppdrag av regeringen att ta fram en nationell handlingsplan och följa upp strategins genomförande.

Mot bakgrund av det som anförts och för att inte föregå det pågående arbetet föreslår utskottet att motion 2025/26:2883 yrkande 2 avslås.

Ur avsnittet "Antibiotikaanvändning" i betänkandet. Läs betänkandet

Det finns i dag en betydande olaglig handel med hundar och katter under förhållanden som är skadliga för djurens hälsa och välfärd. I utskottet finns en bred enighet om behovet av att stävja illegal handel med sällskapsdjur. Den illegala handeln riskerar, utöver de djurvälfärdsproblem som handeln kan ge upphov till, även en ökad risk för införsel och spridning av farliga sjukdomar som kan utgöra en fara för samhället och folkhälsan. Utskottet välkomnar därför den överenskommelse om lagstiftning för hundar och katters välbefinnande och spårbarhet som nåtts på EU-nivå. Utskottet noterar att de krav som ställs har bäring på såväl avel som införsel av hundar och katter. Sammantaget syftar reglerna till att stärka djurskyddet men också bidra till att reglera handeln och bekämpa den illegala verksamheten. Utskottet vill också påminna om det tillkännagivande som riksdagen riktat till regeringen om vikten av veterinärers möjlighet att anmäla misstanke om införsel. Mot denna bakgrund bedömer utskottet att motionerna 2025/26:2986 (M) och 2025/26:3733 (S) yrkandena 39 och 45 kan lämnas utan åtgärd.

Ur avsnittet "Illegal handel med djur" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att de lagar som berör djur har olika skyddsintressen, som t.ex. en god djurvälfärd, ett gott smittskydd eller att begränsa problem för omgivningen. Det är enligt utskottets mening mest ändamålsenligt att låta skyddsintresset avgöra hur en djurrelaterad fråga ska regleras. Utskottet föreslår att motion 2025/26:3429 avslås.

Ur avsnittet "Skydd för viltlevande djur" i betänkandet. Läs betänkandet

Som utskottet anfört tidigare i detta betänkande så ska djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom samt hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras välfärd främjas. Enligt djurskyddslagen ska djur kunna utföra sitt naturliga beteende och beteendestörningar ska förebyggas. Vidare konstaterar utskottet att lagen förbjuder att djur tränas för eller används vid bl.a. föreställningar eller andra förevisningar som anordnas för allmänheten på ett sådant sätt att djuren utsätts för lidande. Utskottet noterar att Jordbruksverket avser att se över föreskrifterna för om djurhållning i djurparker, som bl.a. innehåller särskilda bestämmelser om hållande av delfiner. Vidare noterar utskottet att den enda svenska anläggningen som håller delfiner för uppvisning har tagit beslut om att avveckla verksamheten. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att vidta några åtgärder med anledning av motion 2025/26:405 yrkandena 1 i denna del, 3 och 4.

Ur avsnittet "Delfinarier" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att priserna för veterinär vård har stigit kraftigt de senaste åren, på grund av en ökad efterfrågan tillsammans med utvecklade möjligheter till mer avancerad vård, i kombination med utvecklingen på veterinärmarknaden och den rådande bristen på djurhälsopersonal. Utskottet ser med oro på att risken att djurägare inte klarar utgifterna för veterinärvård, särskilt vid akuta situationer, och att djur därmed far illa. Utskottet välkomnar därför att Konsumentverket fått i uppdrag av regeringen att kartlägga pristransparensen inom marknaden för djurens hälso- och sjukvård och ser fram emot att ta del av resultaten.

Utskottet har vid flera tillfällen betonat vikten av en säker djursjukvård och tillgång till veterinär service i hela landet, dygnet runt. Tillgången till veterinär service är avgörande för möjligheterna att upprätthålla ett gott djurskydd, en god djurhälsa och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i hela landet. Utskottet noterar att den utredning som har haft i uppdrag att lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en fungerande beredskap för djursjukvård under jourtid har redovisats och nu är under beredning. Även betänkandet med förslag på åtgärder för att stärka hästnäringen har remitterats och är under beredning.

En bra journalföring är ett viktigt verktyg i arbetet för en god djurhälsa och mot antibiotikaresistens. Utskottet välkomnar därför att Jordbruksverket skärpt kraven på journalföring i sina föreskrifter om veterinärers skyldighet att lämna uppgifter om användningen av läkemedel för behandling av djur.

Med anledning av det ovan anförda och då utskottet inte vill föregå det arbete som pågår föreslår utskottet att motionerna 2025/26:672 (S), 2025/26:2403 (SD), 2025/26:3142 (L) och 2025/26:3733 (S) yrkandena 49, 51 och 52 avslås.

Ur avsnittet "Veterinärer och säkrare djursjukvård" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 7. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns listade i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:MJU9 Djurskydd, 2023/24:MJU11 Djurskydd och 2024/25:MJU10 Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservation

1.

Djurvälfärd och utevistelse, punkt 1 (C)

av Anders Karlsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 24 och

avslår motionerna

2025/26:389 av Magnus Oscarsson (KD),

2025/26:501 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 3 och

2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 25.

Ställningstagande

Svensk djurskyddslagstiftning är bland de skarpaste i världen och svenska djurhållare levererar djurvälfärd av riktigt hög nivå. Delar av lagstiftningen behöver dock moderniseras för att hänga med i utvecklingen. Beteskravet bör utvecklas i en mer flexibel riktning där djurhållaren ges mer handlingsfrihet, med start- och slutdatum som varierar regionalt över landet och möjlighet att anpassa sig efter ex. väder och markförhållanden. Utredningen Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) föreslår att beteskravet för kor som hålls i lösdrift generellt ska slopas. Det är inget som Centerpartiet ställer sig bakom, men det är samtidigt viktigt att höga nationella djurskyddskrav inte innebär en konkurrensnackdel för svenska lantbruksföretag och regeringen bör därför verka för att det ska införas en djurvälfärdsersättning för bete. Det har tidigare inte varit möjligt eftersom det inte gått att få stöd för att följa nationell lagstiftning som går längre än EU: s. Kommissionen har dock på senare tid öppnat för det och därmed bör också den svenska regeringen agera för en nationell djurvälfärdsersättning för bete.

Svensk djurskyddslagstiftning är bland de skarpaste i världen och svenska djurhållare levererar djurvälfärd av riktigt hög nivå. Delar av lagstiftningen behöver dock moderniseras för att hänga med i utvecklingen. Beteskravet bör utvecklas i en mer flexibel riktning där djurhållaren ges mer handlingsfrihet, med start- och slutdatum som varierar regionalt över landet och möjlighet att anpassa sig efter ex. väder och markförhållanden. Utredningen Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) föreslår att beteskravet för kor som hålls i lösdrift generellt ska slopas. Det är inget som Centerpartiet ställer sig bakom, men det är samtidigt viktigt att höga nationella djurskyddskrav inte innebär en konkurrensnackdel för svenska lantbruksföretag och regeringen bör därför verka för att det ska införas en djurvälfärdsersättning för bete. Det har tidigare inte varit möjligt eftersom det inte gått att få stöd för att följa nationell lagstiftning som går längre än EU: s. Kommissionen har dock på senare tid öppnat för det och därmed bör också den svenska regeringen agera för en nationell djurvälfärdsersättning för bete.

2.

Djurvälfärd och utevistelse, punkt 1 (MP)

av Rebecka Le Moine (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:501 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkande 3 och

2025/26:3428 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 25 och

avslår motionerna

2025/26:389 av Magnus Oscarsson (KD) och

2025/26:2833 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 24.

Ställningstagande

EU är en viktig arena för att stärka djurskyddet, för djuren men också för det svenska lantbruket. Genom att gemensamt höja minimikraven på djurens villkor i hela EU förbättras inte bara djurskyddet för alla djur inom EU, det ökar också förutsättningarna för det svenska lantbruket att förena ett högt djurskydd med en god konkurrenskraft. EU:s djurvälfärdsersättningar behöver utvecklas så att de ger ökade ekonomiska incitament för bättre djurvärld, och inte missgynnar svenska bönder för att Sverige har jämförelsevis stark djurskyddslagstiftning.

3.

Veterinärer och säkrare djursjukvård, punkt 2 (S)

av Åsa Westlund (S), Sofia Skönnbrink (S), Malin Larsson (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3733 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 49, 51 och 52 samt

avslår motionerna

2025/26:672 av Hanna Westerén (S),

2025/26:2403 av Markus Wiechel (SD) och

2025/26:3142 av Patrik Karlson (L).

Ställningstagande

De senaste åren har priserna för djursjukvård skjutit i höjden. Vanligt folk har numera svårt att hjälpa sina husdjur när de blir sjuka. Den främsta orsaken är ett marknadsmisslyckande där riskkapitalbolag köpt upp en stor mängd kliniker över hela landet, vilket lett till att det idag inte finns tillräcklig konkurrens. Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att kostnaderna för veterinärvård i Sverige har ökat med 51 procent de senaste fem åren. Allra mest ökade priserna hos riskkapitalbolagen. Vi föreslår en rad effektiva åtgärder för att göra upp med marknadsmisslyckandet. Det ska vara enkelt för djurägare att i förväg ta reda på vad olika ingrepp kommer att kosta. Därför bör det ställas tydligare krav på att veterinärbolagen ska kunna ge prisindikationer för olika behandlingar. Det gör det möjligt för djurägare att jämföra olika kliniker. Kunder bör också tydligt kunna informeras om vilken kostnad som tillkommer då en tjänst utförs som en akutbehandling. Även i akuta fall ska djurägare kunna göra ett aktivt val.

Sverige har både dyrare veterinärpriser och slappare regelverk än många andra europeiska länder, som exempelvis Frankrike och Tyskland. I Frankrike hålls kostnaderna nere genom en lag som säger att veterinärerna måste vara majoritetsägare i klinikerna och att djursjukvård inte får bedrivas i vinstintresse. I Tyskland används en tariffmodell där veterinäravgifterna fastställs av en federal veterinärkammare. Tariffsystemet fungerar som en riktlinje för veterinärer över hela landet för att säker ställa transparens och konsekvens i prissättningen. Nivåerna bestäms utifrån flera faktorer, såsom tid, veterinärens expertis, behandlingens komplexitet och nödvändig utrustning. Vi vill utreda möjligheterna till liknande regler i Sverige.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet