Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottet vill inledningsvis uttrycka sitt stöd för den inriktning som regeringen redovisar i budgetpropositionen för utgiftsområde 24 Näringsliv. Det gäller både näringspolitiken och politiken för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Likt regeringen vill utskottet framhålla att ett gott företagsklimat är en grundförutsättning för ekonomisk tillväxt. Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning att det är viktigt att fortsätta utveckla ramvillkoren för näringslivet för att ge svenska företag bättre möjligheter att möta dagens och framtidens utmaningar. Utskottet välkomnar att regeringen arbetar aktivt för att stärka Sveriges konkurrenskraft och öka investeringsviljan hos svenska företag.

Utskottet vill samtidigt – likt vad som framgår av propositionen – framhålla att näringslivet även är en motor i klimatomställningen och därför behöver ges goda förutsättningar att fortsätta vara ledande i omställningen. Utskottet ser positivt på att regeringen prioriterar regelförenklingar och rensar i komplicerade regelverk för att göra det enklare att driva företag. Det handlar bl.a. om effektivare tillståndsprocesser, digitalisering av myndighetskontakter och införandet av en digital identitetsplånbok för organisationer. Utskottet ser även positivt på att miljötillståndsprövningen stärks genom en ny prövningsmyndighet och ökade resurser. Detta kommer att ge industrin bättre möjligheter att investera och ställa om till fossilfria processer. Utskottet konstaterar också att regeringen initierar särskilda satsningar som ska underlätta test och utveckling av ny teknik genom regelundantag. Utskottet vill även framhålla vikten av att regeringen arbetar inom EU för att stödja unionens arbete med att minska regelbördan för företag.

Utskottet vill vidare lyfta fram de små och växande företagens betydelse för jobbskapande och innovation. Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att dessa företag har goda förutsättningar att växa och skapa jobb. I detta sammanhang vill utskottet särskilt lyfta fram att Bolagsverket ska utveckla sin tjänst för digital inlämning av årsredovisningar, vilket bedöms kunna underlätta för företag och samtidigt motverka ekonomiska oegentligheter

När det gäller ekonomiska oegentligheter kan utskottet konstatera att arbetet med att hindra att företag används som brottsverktyg fortsätter och intensifieras. Nya regler om näringsförbud för personer som ägnat sig åt systematisk brottslighet föreslås träda i kraft 2026. Bolagsverket får också ökade resurser för att utveckla registret över verkliga huvudmän och förenkla avvecklingen av företag som används som brottsverktyg. Utskottet vill understryka betydelsen av detta arbete för att motverka företagsrelaterad brottslighet.

Utskottet välkomnar också regeringens ambition att visa ledarskap inom strategiska tekniker, som exempelvis AI. Dessa tekniker är avgörande för innovation och produktivitet. Det innebär samtidigt att Sverige behöver ha god förmåga att hantera immateriella rättigheter och immateriella tillgångar för att stärka konkurrenskraften.

Näringslivet bidrar inte bara till jobb, tillväxt och välstånd utan har även en viktig funktion i fråga om att stärka samhällets beredskap och försörjning av kritiska varor. Regeringen aviserar därför en ny beredskapssektor för industri, byggande och handel, där bl.a. Tillväxtverket och SGU blir beredskapsmyndigheter. Det är tydliga exempel på att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att stärka samhällets motståndskraft i kris och under höjd beredskap.

Utskottet konstaterar också att tillgången till mineral och metaller är avgörande både för klimatomställningen och för Sveriges beredskap. Utskottet välkomnar därför regeringens ambition att öka prospekteringen. Det kan bidra till att attrahera fler utländska investeringar och till att fler gruvor etableras på ett hållbart sätt.

När det gäller det statliga kreditgarantiprogrammet för stora gröna industriinvesteringar konstaterar utskottet att programmet infördes för att möjliggöra långsiktiga investeringar i hållbar storskalig industriteknik. Samtidigt bör statliga åtaganden regelbundet omprövas för att säkerställa ändamålsenlighet och effektivitet. Regeringen uppger att programmet gäller investeringar där det är särskilt svårt att bedöma risker och samhällsekonomisk effektivitet. Regeringen begär därför inte några nya bemyndiganden för 2026, vilket innebär att kreditgarantiprogrammet begränsas till redan ingångna avtal. Utskottet står bakom denna bedömning.

När det gäller utrikeshandeln kan utskottet konstatera att den osäkra geopolitiska utvecklingen medfört ökade handelskonflikter och ökad konkurrens om råvaror och teknik. Som utskottet ser det har detta tydliggjort handelspolitikens centrala roll för Sveriges konkurrenskraft, tillväxt, jobbskapande och klimatarbete. Handelspolitiken har även en stor säkerhetspolitisk betydelse. Den fria och regelbaserade handelsordningen utmanas dessvärre alltmer och utskottet instämmer i regeringens hållning att WTO bör reformeras och stärkas samtidigt som EU bör sluta nya frihandelsavtal med olika länder och regioner.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det i hög grad är svenska företag och entreprenörer som skapar jobb, välstånd och välfärd. Goda möjligheter för svenska företag att bedriva internationell handel är därför avgörande för Sveriges globala konkurrenskraft. Konkurrenskraften är i sin tur avgörande för jobbskapande, hållbar tillväxt, klimatnytta och Sveriges säkerhetspolitiska situation. Utskottets anser att svenska företag måste ges bästa möjliga förutsättningar att hantera nya utmaningar, att kunna växa nationellt och konkurrera internationellt. Det är också viktigt att Sveriges ställning som ett ledande innovationsland upprätthålls. Mot denna bakgrund välkomnar utskottet att regeringen fortsätter att prioritera åtgärder för att uppnå målen i strategin om Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft (UD2023/01758). Det ger enligt utskottets uppfattning svenska företag goda möjligheter att växa och möta nya utmaningar, inte minst i den gröna och digitala omställningen, på EU:s inre marknad och på tillväxtmarknader.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 24" i betänkandet. Läs betänkandet