Handelspolitik

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik

– Handel med sälprodukter

– Övrigt om internationell handel.

Inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik

I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som rör inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik. Motionärerna anser bl.a. att EU ska verka för fri, rättvis och hållbar handel med tydligare krav på mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och klimat i handelsavtal. Vidare tar motionärerna upp behovet av att stärka och modernisera WTO, bl.a. genom ett fungerande tvistlösningssystem, samt att handelsrelationerna med Ukraina bör fördjupas. Därutöver innehåller motionerna förslag om att utveckla systemet med klimattullar, att underlätta handeln med Palestina, att minska beroendet av Kina genom en översyn av handelsrelationerna i Sydostasien samt att förstärka EU:s handels- och investeringsförbindelser med Taiwan. Mot denna bakgrund vill utskottet framföra följande:

Internationell handel är en central förutsättning för Sveriges konkurrenskraft och för att skapa välstånd, arbetstillfällen och en hållbar tillväxt i landet. Handel har även stor säkerhetspolitisk betydelse. Sverige, som en liten, öppen och starkt internationellt integrerad ekonomi, är beroende av regelbaserad handel och fria handelsflöden. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på att få tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning samt hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. Utskottet kan dessvärre konstatera att världshandeln sedan början av 2025 har utvecklats i motsatt riktning, främst på grund av geopolitiska spänningar och den amerikanska administrationens tullpolitik. Mot bakgrund av ökande protektionistiska tendenser som riskerar att fragmentera världshandeln understryker utskottet vikten av att värna frihandel och att upprätthålla respekten för internationella handelsregler. Det är därför viktigt att regler och institutioner som bär upp det multilaterala handelssystemet anpassas för att möta dagens och morgondagens utmaningar. Det är såväl utskottets som regeringens uppfattning att ett starkt WTO är en grundläggande förutsättning för en välfungerande global regelbaserad handel. Det har dock sedan länge varit tydligt att organisationen är i behov av en genomgående reformering. Utskottet kan konstatera att kommissionen, som företräder EU och medlemsstaterna i WTO har en avsikt att bl.a. verka för att modernisera WTO:s regelverk, värna ett förutsebart handelssystem samt återupprätta ett fullt fungerande tvistlösningssystem. Utskottet noterar att en process för att reformera WTO pågår på EU-nivå inför den kommande ministerkonferensen i Kamerun våren 2026.

Utskottet vill vidare påminna om att det är EU:s gemensamma handelspolitik som utgör ramen för Sveriges agerande i centrala handelsfrågor. Inriktningen för EU:s handelsrelationer, inklusive utformningen av handelsavtal och hållbarhetsbestämmelser i dessa avtal, hanteras inom ramen för EU:s beslutsprocesser. Som redovisats har regeringen framhållit att Sverige ska vara en tydlig röst inom EU för en offensiv frihandelsagenda, bl.a. genom att verka för att nya frihandelsavtal ingås. Det är utskottets uppfattning att det i dag bedrivs ett omfattande arbete på EU-nivå för att integrera frågor om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöskydd och antikorruption i handels- och investeringspolitiken.

Vidare har EU under senare år infört regelverk för att öka handeln med klimatsmarta produkter och därmed minska klimatskadliga utsläpp. Ett av dessa regelverk är EU:s system med klimattullar (CBAM), som sedan en tid är etablerat och successivt har fasats in för att tillämpas fullt ut från den 1 januari 2026. Utskottet noterar även att EU under 2025 beslutade om förenklingar i detta system för att minska den administrativa bördan för företag. Mot bakgrund av motionsförslag som rör detta system vill utskottet framföra att frågor om CBAM:s fortsatta utformning och tillämpning är något som hanteras inom ramen för EU:s ordinarie beslutsprocesser.

När det gäller handelsrelationen med Ukraina vill utskottet föra fram att regeringen uppgett att relationen till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska prioritering. I detta sammanhang har regeringen även framhållit att handel kan bidra till att stärka Ukrainas motståndskraft mot Rysslands anfallskrig och stödja landets återuppbyggnad. Denna bedömning delas av utskottet som kan konstatera att handelsrelationen med Ukraina bl.a. omfattar insatser för att underlätta för ukrainska företag att handla med Sverige och för svenska företag att göra affärer i Ukraina. Sverige har även stärkt sin närvaro i landet genom ett handelskontor i Kiev samt beslutat om att ramen för särskilda exportkreditgarantier till Ukraina ska fördubblas 2026.

När det gäller handel med Palestina kan utskottet konstatera att EU sedan 1997 har ett interimistiskt associeringsavtal med Palestina, vilket utgör den grundläggande ramen för handelsrelationerna. Utskottet noterar samtidigt att Israels restriktioner för import, export samt intern och extern rörelsefrihet i praktiken utgör starkt begränsande faktorer för handeln med palestinska varor och för den palestinska ekonomins utveckling. Utskottet noterar att Sverige bedriver ett utvecklingssamarbete till stöd för palestinskt statsbyggande och att regeringen uppger att den verkar för ökade svenska investeringar i Palestina samt för att främja kontakter mellan palestinska och israeliska företag.

I övrigt vill utskottet framhålla att EU fortlöpande för diskussioner och förhandlingar med ett stort antal länder och regioner om handelsavtal. Av kommissionens redovisning framgår att EU för närvarande har pågående eller nyligen avslutade förhandlingar med bl.a. Indien, Chile, Indonesien, Filippinerna, Mexiko, Nya Zeeland, Singapore, Mercosur och Förenade Arabemiraten. Därutöver har EU förhandlat om flera ekonomiska partnerskapsavtal med länder i Afrika. Enligt utskottet illustrerar detta att EU:s handelspolitik bedrivs brett och samlat och att prioriteringar och avvägningar behöver göras inom ramen för EU:s gemensamma processer.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 6. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik

– Handel med sälprodukter

– Övrigt om internationell handel.

Inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik

I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som rör inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik. Motionärerna anser bl.a. att EU ska verka för fri, rättvis och hållbar handel med tydligare krav på mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och klimat i handelsavtal. Vidare tar motionärerna upp behovet av att stärka och modernisera WTO, bl.a. genom ett fungerande tvistlösningssystem, samt att handelsrelationerna med Ukraina bör fördjupas. Därutöver innehåller motionerna förslag om att utveckla systemet med klimattullar, att underlätta handeln med Palestina, att minska beroendet av Kina genom en översyn av handelsrelationerna i Sydostasien samt att förstärka EU:s handels- och investeringsförbindelser med Taiwan. Mot denna bakgrund vill utskottet framföra följande:

Internationell handel är en central förutsättning för Sveriges konkurrenskraft och för att skapa välstånd, arbetstillfällen och en hållbar tillväxt i landet. Handel har även stor säkerhetspolitisk betydelse. Sverige, som en liten, öppen och starkt internationellt integrerad ekonomi, är beroende av regelbaserad handel och fria handelsflöden. Utskottet vill understryka att ett välfungerande internationellt handelssystem har stor betydelse för att företag ska kunna förlita sig på att få tillgång till insatsvaror och för att länder ska kunna upprätthålla livsmedelsförsörjning samt hållbara och motståndskraftiga hälsosystem. Utskottet kan dessvärre konstatera att världshandeln sedan början av 2025 har utvecklats i motsatt riktning, främst på grund av geopolitiska spänningar och den amerikanska administrationens tullpolitik. Mot bakgrund av ökande protektionistiska tendenser som riskerar att fragmentera världshandeln understryker utskottet vikten av att värna frihandel och att upprätthålla respekten för internationella handelsregler. Det är därför viktigt att regler och institutioner som bär upp det multilaterala handelssystemet anpassas för att möta dagens och morgondagens utmaningar. Det är såväl utskottets som regeringens uppfattning att ett starkt WTO är en grundläggande förutsättning för en välfungerande global regelbaserad handel. Det har dock sedan länge varit tydligt att organisationen är i behov av en genomgående reformering. Utskottet kan konstatera att kommissionen, som företräder EU och medlemsstaterna i WTO har en avsikt att bl.a. verka för att modernisera WTO:s regelverk, värna ett förutsebart handelssystem samt återupprätta ett fullt fungerande tvistlösningssystem. Utskottet noterar att en process för att reformera WTO pågår på EU-nivå inför den kommande ministerkonferensen i Kamerun våren 2026.

Utskottet vill vidare påminna om att det är EU:s gemensamma handelspolitik som utgör ramen för Sveriges agerande i centrala handelsfrågor. Inriktningen för EU:s handelsrelationer, inklusive utformningen av handelsavtal och hållbarhetsbestämmelser i dessa avtal, hanteras inom ramen för EU:s beslutsprocesser. Som redovisats har regeringen framhållit att Sverige ska vara en tydlig röst inom EU för en offensiv frihandelsagenda, bl.a. genom att verka för att nya frihandelsavtal ingås. Det är utskottets uppfattning att det i dag bedrivs ett omfattande arbete på EU-nivå för att integrera frågor om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöskydd och antikorruption i handels- och investeringspolitiken.

Vidare har EU under senare år infört regelverk för att öka handeln med klimatsmarta produkter och därmed minska klimatskadliga utsläpp. Ett av dessa regelverk är EU:s system med klimattullar (CBAM), som sedan en tid är etablerat och successivt har fasats in för att tillämpas fullt ut från den 1 januari 2026. Utskottet noterar även att EU under 2025 beslutade om förenklingar i detta system för att minska den administrativa bördan för företag. Mot bakgrund av motionsförslag som rör detta system vill utskottet framföra att frågor om CBAM:s fortsatta utformning och tillämpning är något som hanteras inom ramen för EU:s ordinarie beslutsprocesser.

När det gäller handelsrelationen med Ukraina vill utskottet föra fram att regeringen uppgett att relationen till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska prioritering. I detta sammanhang har regeringen även framhållit att handel kan bidra till att stärka Ukrainas motståndskraft mot Rysslands anfallskrig och stödja landets återuppbyggnad. Denna bedömning delas av utskottet som kan konstatera att handelsrelationen med Ukraina bl.a. omfattar insatser för att underlätta för ukrainska företag att handla med Sverige och för svenska företag att göra affärer i Ukraina. Sverige har även stärkt sin närvaro i landet genom ett handelskontor i Kiev samt beslutat om att ramen för särskilda exportkreditgarantier till Ukraina ska fördubblas 2026.

När det gäller handel med Palestina kan utskottet konstatera att EU sedan 1997 har ett interimistiskt associeringsavtal med Palestina, vilket utgör den grundläggande ramen för handelsrelationerna. Utskottet noterar samtidigt att Israels restriktioner för import, export samt intern och extern rörelsefrihet i praktiken utgör starkt begränsande faktorer för handeln med palestinska varor och för den palestinska ekonomins utveckling. Utskottet noterar att Sverige bedriver ett utvecklingssamarbete till stöd för palestinskt statsbyggande och att regeringen uppger att den verkar för ökade svenska investeringar i Palestina samt för att främja kontakter mellan palestinska och israeliska företag.

I övrigt vill utskottet framhålla att EU fortlöpande för diskussioner och förhandlingar med ett stort antal länder och regioner om handelsavtal. Av kommissionens redovisning framgår att EU för närvarande har pågående eller nyligen avslutade förhandlingar med bl.a. Indien, Chile, Indonesien, Filippinerna, Mexiko, Nya Zeeland, Singapore, Mercosur och Förenade Arabemiraten. Därutöver har EU förhandlat om flera ekonomiska partnerskapsavtal med länder i Afrika. Enligt utskottet illustrerar detta att EU:s handelspolitik bedrivs brett och samlat och att prioriteringar och avvägningar behöver göras inom ramen för EU:s gemensamma processer.

Ur avsnittet "Internationell handel" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 6. Läs betänkandet

I de motioner som är aktuella för behandling i detta avsnitt finns bl.a. förslag som rör en fördjupning av EU:s inre marknad samt en utveckling av såväl den digitala inre marknaden som rörligheten inom tjänstesektorn. Mot denna bakgrund vill utskottet först och främst framhålla att EU:s inre marknad är av avgörande betydelse för svensk ekonomi och välfärd. En mycket stor andel av Sveriges utrikeshandel sker inom den inre marknaden. Utskottet kan dock konstatera att den inre marknaden under senare år har blivit alltmer fragmenterad med ökade administrativa bördor och nya hinder som försvårar företagens gränsöverskridande verksamhet. Det är en utveckling som riskerar att hämma tillväxt och innovation. Som redovisats har kommissionen därför presenterat en ny strategi för den inre marknaden som avser att motverka detta och därmed stärka den fria rörligheten för varor och tjänster och säkerställa att gemensamma regler genomförs på ett effektivt sätt. Av strategin framgår att tjänstehandeln behöver ges särskild prioritet, inte minst mot bakgrund av att tjänstesektorn svarar för en betydande del av EU:s samlade produktion samtidigt som integrationen på området fortfarande är begränsad. Utskottet noterar samtidigt att regeringen i strategin om Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft framhåller att den avser att driva på inom EU för en bättre fungerande tjänstehandel.

I ett motionsyrkande förespråkas att alla produkter på EU:s inre marknad ska klimatmärkas och att Sverige bör gå före med en nationell lösning. Utskottet vill här framhålla att EU redan på flera områden bedriver ett omfattande arbete med gemensamma metoder för hållbarhetsinformation och produktkrav. Om produktmärkningssystem av olika anledningar ska införas bör sådana enligt utskottets uppfattning utformas på EU-nivå, inte minst för att nationella särlösningar skulle riskera att fragmentera den inre marknaden ytterligare och därmed skapa onödiga handelshinder.

I de aktuella motionerna finns vidare flera förslag som rör skärpta krav på e‑handelsplattformar, plattformars ansvar för produkter som säljs på den inre marknaden, sänkta tullfrihetsgränser och ett förslag om att inrätta en särskild arbetsgrupp för att hantera problem med produkter som sätts på den inre marknaden via e‑handelsplattformar. Utskottet delar såväl motionärernas problembeskrivning i grunden som de ambitioner som uttrycks om att konsumentskyddet bör vara starkt och att det bör finnas regler som säkerställer en rättvis konkurrenssituation på den inre marknaden. Utskottet vill dock framhålla att kommissionen har riktat ett ökat fokus mot stora e‑handelsplattformar som förmedlar varor direkt till konsumenter inom unionen, inklusive aktörer med verksamhet utanför EU. Som redovisats presenterade kommissionen för ett knappt år sedan ett meddelande som innehåller en rad olika verktyg som kan användas för att komma tillrätta med bl.a. konkurrens- och produktsäkerhetsproblem som e-handel kan medföra. Ett betydelsefullt verktyg som lyfts fram i meddelandet och som även utskottet vill lyfta fram är regelverket som skapats genom EU:s förordning om digitala tjänster (DSA). I och med förordningen finns nu omfattande bestämmelser som rör digitala tjänster och marknadsplatser. I förordningen finns t.ex. enhetliga regler för leverantörer av förmedlingstjänster, inklusive särskilda skyldigheter för stora onlineplattformar när det gäller spårbarhet, tillbörlig aktsamhet och hantering av olagliga varor. DSA innehåller dessutom harmoniserade regler om ansvar, kontaktpunkter, tillsyn och sanktioner som gäller oavsett var leverantören är etablerad.

Utskottet vill i detta sammanhang även lyfta fram det pågående arbetet inom EU med en reform av tullunionen. Inom ramen för detta arbete beslutade EU i november 2025 om att ta bort tullfrihetsgränsen för varor med lågt värde. Detta kommer tillfälligt att börja gälla i juni 2026 för att senare bli permanent i samband med att EU:s tulldatacentral sätts i drift. Förändringen väntas att såväl förbättra konkurrenssituationen för EU-baserade säljare och bidra till minskade hälso- och säkerhetsrisker för konsumenter som att minska bedrägerier och negativa miljöeffekter.

Utskottet noterar också att regeringen nyligen beslutat om en ny nationell strategi för marknadskontroll. Syftet med strategin är bl.a. att motverka produktsäkerhetsproblem som är kopplade till e-handel med produkter från länder utanför EU. Utskottet avser att följa frågan om e-handel och e-handelsplattformar noga framöver.

När det avslutningsvis gäller ett motionsförslag om att underlätta handel över gränserna i Norden kan utskottet konstatera att samtliga nordiska länder, antingen genom medlemskap i EU eller ett särskilt avtal genom EES, är starkt knutna till EU:s inre marknad. Norden är alltså på de flesta områden en del av EU:s inre marknad. Utskottet vill därför först och främst framhålla att arbetet för att minska handelshinder och administrativa bördor för företag på den inre marknaden även är av stor betydelse för handeln inom Norden. Utskottet är sedan inte av någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att avlägsna handelshinder mellan de nordiska länderna och genom samverkan motverka att nya uppstår. Utskottet noterar att regeringen i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft framhåller att Norden ska avskaffa återstående gränshinder och förverkliga en vision om att vara världens mest hållbara och integrerade region 2030. Utskottet vill även påminna om det arbete som pågår i Gränshinderrådet för att öka möjligheterna att flytta, pendla, studera och driva företag över landsgränserna i Norden utan att drabbas av gränshinder.

Sammantaget ser utskottet inga skäl att förorda några tillkännagivanden i enlighet med det som begärs i de aktuella motionerna.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "EU:s inre marknad" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Handels- och investeringsfrämjande åtgärder

– Granskning av direktinvesteringar

Handels- och investeringsfrämjande åtgärder

I de motioner som behandlas i detta avsnitt finns en rad olika förslag om att Sveriges export- och investeringsfrämjande i vissa avseenden bör utvecklas eller få en annan inriktning. Motionsförslagen rör bl.a. behovet av en ny utrikeshandelsstrategi, ökad insyn i exportfinansieringsprocesserna och ett stärkt exportfrämjande arbete till förmån för små och medelstora företag. Förslagen rör även ökad samordning av statliga främjandeinsatser samt särskilda mål och kriterier kopplade till hållbarhet, klimat och mänskliga rättigheter. Vidare tas frågor upp om stöd till gröna innovationer och åtgärder för att stärka svenska företags internationella konkurrenskraft.

Mot bakgrund av motionsförslagen vill utskottet inledningsvis framföra att regeringen arbetar aktivt med att genomföra strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft som togs fram för ett par år sedan. Denna strategi anger inriktning, mål och prioriteringar för Sveriges handelspolitik och export- och investeringsfrämjande samt lägger en grund för arbetet med att stärka Sveriges globala konkurrenskraft. Strategin tar ett helhetsgrepp om de utmaningar som följer av ett mer osäkert geopolitiskt läge, ökade handelshinder och hårdnande internationell konkurrens. Syftet är att stärka Sveriges konkurrenskraft, öka svenska företags export och internationella närvaro samt positionera Sverige som en prioriterad partner i den gröna och digitala omställningen.

En viktig aktör i arbetet med att genomföra strategin är Business Sweden som bl.a. genomför riktade insatser för att såväl stödja startups och scaleups i deras internationalisering som att stärka svenska företags närvaro på tillväxtmarknader och bidra till att små och medelstora företag i hela landet kan ta steget ut på internationella marknader. Business Sweden verkar även för att attrahera strategiska investeringar till Sverige inom områden som grön industri, digitalisering och avancerad teknik, vilket är av stor betydelse för jobb, tillväxt och stärkt konkurrenskraft.

En annan viktig del i exportfrämjandet är statens insatser för att underlätta finansiering och minska risker i exportaffärer. Systemet består främst av statliga exportkreditgarantier och lån som gör det möjligt för företag att erbjuda attraktiva betalningsvillkor till utländska köpare. Centrala aktörer är myndigheten Exportkreditnämnden (EKN), som erbjuder garantier mot kommersiella och politiska risker, och det statligt ägda bolaget Svensk Exportkredit (SEK), som tillhandahåller finansiering för export och internationell expansion. Genom samverkan mellan dessa och andra berörda aktörer kan svenska företag genomföra större och mer långsiktiga affärer, samtidigt som riskerna kan hanteras på ett strukturerat sätt. Utskottet kan konstatera att dessa aktörer samtidigt har ett ansvar att ta hänsyn till hållbarhet i sin verksamhet genom att integrera miljömässiga och sociala risker i prövningen av exportaffärer samt genom att ställa krav och villkor i de fall riskerna bedöms vara betydande. Utskottet noterar t.ex. att EKN publicerar sina landriskbedömningar på sin webbplats.

Utskottet vill vidare framhålla sin uppfattning att regeringens utrikeshandelsstrategi omhändertar flera av de åtgärder som efterfrågas av motionärerna. Det handlar bl.a. om åtgärder för ett stärkt exportfrämjande för små och medelstora företag och ett utvecklat arbete när det gäller vissa branscher som t.ex. life science. Strategin innebär även ett mer omfattande regionalt främjandearbete och en tydligare samordning inom Team Sweden. Även här spelar Business Sweden en central roll genom att bistå svenska företag med marknadskunskap, affärsutveckling, etableringsstöd och kontakter på prioriterade marknader.

I detta sammanhang vill utskottet samtidigt lyfta fram regeringens nya initiativ Made with Sweden, som kompletterar utrikeshandelsstrategin genom att tydligare synliggöra svenska företags bidrag till innovation, hållbarhet och klimatomställning. Inom ramen för detta initiativ har Business Sweden en viktig uppgift i att, tillsammans med utlandsmyndigheterna och andra Team Sweden-aktörer, samordna kommunikation och marknadsföring av svenska lösningar och partnerskap internationellt. Utskottet välkomnar detta initiativ som bedöms stärka Sverigebilden och öka genomslaget för svenska företag på globala marknader.

När det gäller frågor om exportfrämjandet kopplat till hållbarhet och mänskliga rättigheter konstaterar utskottet att utrikeshandelsstrategin tydligt slår fast att svenskt export- och investeringsfrämjande ska präglas av efterlevnad av internationella riktlinjer såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner. Dessa utgångspunkter integreras i Business Swedens arbete genom rådgivning, riskbedömningar och stöd till företag som verkar på marknader med förhöjda risker.

Sammantaget anser utskottet att regeringen, genom arbetet med utrikeshandelsstrategin och initiativet Made with Sweden, arbetar aktivt, tydligt och välbalanserat med såväl att stärka Sveriges utrikeshandel och globala konkurrenskraft som att attrahera investeringar. Utskottet finner därför inga skäl att förorda några tillkännagivanden till regeringen som på ett grundläggande sätt skulle ändra inriktningen för detta arbete. Utskottet har heller ingen avsikt att föreslå att riksdagen ska uppmana regeringen att vidta några andra särskilda åtgärder inom den exportfrämjande verksamheten så som förordas i motionerna.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Granskning av direktinvesteringar

Den förändrade säkerhetspolitiska situationen ställer höga krav på skyddet av svensk säkerhetskänslig verksamhet och att utländska investeringar i sådan verksamhet måste granskas innan de kan genomföras. Utskottet vill samtidigt betona betydelsen av att viktiga investeringar i Sverige inte får hindras av att granskningssystemet inte fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet kan konstatera att riksdagen för ett par år sedan beslutade om ett nytt system för granskning av utländska direktinvesteringar som trädde i kraft den 1 december 2023. Enligt de nya reglerna har myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) ansvaret för att handlägga granskningen av utländska investeringar i Sverige.

Ur avsnittet "Handels- och investeringsfrämjande" i betänkandet. Läs betänkandet