Näringspolitik

I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden med förslag om företagsstöd, om företagsfrämjande och om innovationsfrämjande åtgärder. När det gäller dessa frågor vill utskottet inledningsvis framhålla att en viktig del i näringspolitiken är att skapa förutsättningar för fler företag. Ett gott företagsklimat är en grundförutsättning för fler svenska jobb och ekonomisk tillväxt. Små och växande företag är viktiga för svensk ekonomi och det ska därför vara enkelt och lönsamt att starta, driva och utveckla företag. Regeringen har tagit initiativ till ett flertal åtgärder som syftar till att göra det enklare att driva företag. Här kan exempelvis nämnas åtgärder för att förenkla och snabba på olika tillståndsprocesser, minska företagens administrativa börda och främja innovation. Utskottet välkomnar att regelförenkling är en fråga som regeringen fortsätter att prioritera. Utskottet vill i detta sammanhang även hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen för 2026 avsatte medel för att vidareutveckla webbplatsen verksamt.se med branschanpassad information och guidning för företag. Genom enklare regler, snabbare tillståndsprocesser och bättre kompetensförsörjning rivs hinder för tillväxt, och företagens möjligheter att fokusera på sin kärnverksamhet stärks.

När det gäller företagsstöd och företagsfrämjande lämnar motionärerna bl.a. förslag om en strategi för startup- och scaleup-företag och om nya samverkansprogram för att stärka svensk konkurrenskraft. Därutöver innehåller motionerna förslag om ett nytt system för korttidsarbete, om höjda anslag till forskning och innovationer och om behovet av att förbättra villkoren och stöden för företagande och mikroföretag. Vidare efterfrågas ökad samverkan för att lösa klimatfrågan, ökat stöd till småföretag för grön och social omställning, stärkta gröna krediter och bättre villkor för små och medelstora företag att söka EU-finansiering. Med anledning av dessa motioner vill utskottet påminna om att motsvarande förslag behandlades och avstyrktes av utskottet våren 2025 (bet. 2024/25:NU17). Utskottet hänvisar i första hand till de ställningstaganden som gjordes då. Därutöver vill utskottet framhålla att både små och stora företag är viktiga för Sveriges innovationskraft, ekonomiska tillväxt och omställning till ett hållbart samhälle. Tillgång till information, rådgivning och nätverk har stor betydelse både vid nystart och för små och medelstora företags möjligheter att utvecklas och växa. Utskottet vill här påminna om den strategi för uppstartsföretag och expanderande företag som presenterades av Europeiska kommissionen i maj 2025 och som syftar till att stärka Europas förmåga att utveckla, behålla och skala upp innovativa företag inom unionen. När det gäller förbättrade villkor för företag vill utskottet även lyfta fram den översyn av det statligt finansierade företagsfrämjandet som Tillväxtanalys presenterade i januari 2026.

Utskottet noterar även ett motionsyrkande med förslag om att ge näringslivet långsiktiga stabila förutsättningar för omställning och hänvisar här till regeringens klimathandlingsplan som behandlades av riksdagen under våren 2024. I handlingsplanen framförde regeringen bl.a. att det svenska näringslivet är motorn i klimatomställningen och ska ges förutsättningar att vara ledande i den gröna omställningen. Vidare hänvisade regeringen till det fortsatta arbetet med att skapa förutsättningar för nya företag och företagsexpansioner som bidrar till hållbar tillväxt, konkurrenskraft, ökad självförsörjning och minskade utsläpp. Vidare föreslås i en motion en översyn av möjligheten att inrätta en konkursakut. Utskottet är medvetet om att antalet konkurser de senaste åren har legat på höga nivåer, trots att de svenska företagens utveckling på exportmarknaderna har varit stabil, arbetsproduktiviteten i näringslivet har förbättrats och arbetskraftskostnaderna har minskat. Med hänvisning till regeringens insatser som syftar till att förbättra och förenkla för de svenska företagen ser utskottet inga skäl för riksdagen att uppmana regeringen att vidta åtgärder med anledning av detta förslag.

Utskottet behandlar i detta avsnitt även ett antal motionsyrkanden med förslag om olika innovationsfrämjande åtgärder, exempelvis om att regeringen ska ta fram en nationell innovationsstrategi, om en strategi för deeptech, om villkoren för forskning, utveckling, demonstration, uppskalning och kommersialisering, om stärkt stöd till forskningsinstitut och inkubatorer, om kapitalförutsättningarna för kommersialisering av innovationer och om ökade satsningar på det strategiska innovationsprogrammet för flyg. Eftersom dessa motionsyrkanden är likalydande med förslag som utskottet har behandlat tidigare under valperioden anser utskottet att riksdagen kan avslå dessa med hänvisning till vad utskottet tidigare har anfört i sak (bet. 2025/26:NU17). Vidare efterfrågas i ett antal motionsyrkanden förslag om att inrätta fler testbäddar i Sverige och att utveckla kapaciteten inom strategiska och framväxande tekniker. Det finns även förslag om att stärka internationella forsknings- och innovationssamarbeten och om kommersialisering och export av svenska innovationer.

Utskottet vill påminna om att ett av näringspolitikens delmål är att stärka förutsättningarna för innovation och förnyelse. Företag i Sverige ska därför ges goda förutsättningar att utveckla sin kompetens, effektivitet och innovationsförmåga. Företagen behöver också förutsättningar för att öka sin innovationstakt och utveckla och använda ny teknik. Regelförenkling och regelundantag är därmed också viktigt för att främja innovation inom framväxande teknik. Utskottet noterar att regeringen har initierat en satsning som underlättar för företag att utveckla ny nettonollteknik och avsatt medel för att förenkla och snabba på tillståndsprocesser i syfte att stärka näringslivets möjligheter att växa. Utskottet vill även hänvisa till Vinnovas pågående uppdrag om att främja forskning med stor potential för kommersialisering och att stärka arbetet med test- och demonstrationsmiljöer och nyttiggörande av forskningsinfrastruktur för näringslivet. Vidare har både Vinnova och Rise i uppdrag att stimulera nyetablering av test och demonstration så att startup- och scaleup-företag kan testa möjligheterna till kommersialisering. Utskottet anser att en förbättrad tillgång till test- och demonstrationsmiljöer kommer att förkorta tiden från forskning till kommersialisering och bidra till ett kunskapsintensivt näringsliv. Utskottet noterar även uppdragen till Vinnova och Vetenskapsrådet som syftar till att genomföra insatser för samverkansbaserad forskning och innovation inom excellenskluster för banbrytande och strategisk teknik. Vinnova har även i uppdrag att inrätta ett nationellt forsknings- och innovationsprogram för avancerad life science.

Ur avsnittet "Allmänt om företagsfrämjande" i betänkandet. Läs betänkandet

Företag används i allt större utsträckning för att begå och möjliggöra brott. Det är utskottets uppfattning att den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin måste bekämpas och att samhällets förmåga att bekämpa sådan brottslighet därför måste stärkas, bl.a. med effektiva verktyg. Utskottet kan konstatera att riksdagen under hösten 2025 beslutade om utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott och att arbetet för att motverka penningtvätt har förstärkts genom att Bolagsverket tilldelats medel för att utveckla registret över verkliga huvudmän och en tjänst för digital inlämning av årsredovisningar. Det är utskottets förhoppning att detta kan bidra till att motverka oegentligheter och till brottsbekämpning.

De motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt innehåller förslag på åtgärder mot oseriösa företag och företag som brottsverktyg. Bland annat föreslås att det ska inrättas en s.k. svart lista över oseriösa företag, att brottsförebyggande myndigheter ska få verktyg för att upptäcka och vidta åtgärder mot brottsliga företagare och att Bolagsverket ska få i uppdrag att samordna registerkontroller. Som framkommer ovan har utskottet behandlat och avstyrkt yrkanden med denna innebörd tidigare under valperioden (bet. 2024/25:NU17). Utskottet ser inget skäl att ompröva sina tidigare ställningstaganden i dessa frågor.

Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Åtgärder mot oseriösa företag" i betänkandet. Läs betänkandet

En väl fungerande kapitalförsörjning är nödvändig för ett gott företagsklimat i hela landet, och det privata kredit- och riskkapitalet utgör fundamentet för företagens kapitalanskaffning. Företagens tillgång till finansiellt kapital är också en förutsättning för såväl uppstart och utveckling som hållbar tillväxt. Det är i huvudsak den privata marknaden som ska tillgodose företagens finansiella behov, men där det finns marknadsmisslyckanden och finansieringsgap kan det vara nödvändigt att staten kompletterar marknaden.

När det gäller förslag om företagens kapitalförsörjning noterar utskottet ett motionsyrkande där motionärerna föreslår en ny inriktning för det statliga investeringsfrämjandet. Enligt motionärerna bör investeringsfrämjandet fokusera på investeringar som utvecklar svenska styrkeområden, driver den gröna och digitala omställningen, främjar jobb och tillväxt och stärker den svenska motståndskraften. När det gäller detta förslag vill utskottet hänvisa till att Sverige i ett internationellt perspektiv har en mycket välfungerande marknad för företagsfinansiering.

Utskottet noterar även motionsyrkanden som efterfrågar tillkännagivanden om förutsättningarna för kapitalförsörjning för företag på landsbygden och i glesbygd, om förbättrad tillgång på riskkapital och om möjligheterna till företagsrådgivning. Eftersom likalydande förslag avstyrktes av utskottet så sent som våren 2025 hänvisar utskottet, utöver vad som anförts ovan, till de ställningstaganden som då gjordes.

Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Företagens kapitalförsörjning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden med förslag som rör olika näringsgrenar och branscher, om bl.a. industrifrämjande åtgärder, kulturella och kreativa näringar, spelbranschen och den s.k. delningsekonomin.

När det gäller industrifrämjande åtgärder lämnar motionärerna bl.a. förslag som lyfter fram behovet av reformer med anledning av industriomställningen. Det handlar exempelvis om investeringar i infrastruktur och utbildning, ökad statlig finansiering, behovet av långsiktig planering och förutsättningarna för samverkan och samplanering av den snabba samhällsutbyggnaden. Utskottet vill påminna om att yrkanden med likalydande förslag avstyrktes av utskottet så sent som våren 2025. Utskottet hänvisar därför i första hand till de ställningstaganden som gjordes då.

Utskottet noterar även ett antal motionsyrkanden med förslag bl.a. om att sluta en industripakt med näringslivet, tydliga stöd till industriprojekt, kortare tillståndsprocesser, gemensamma färdplaner för den gröna omställningen och incitament för kommuner som möjliggör etablering av nya industrier. När det gäller dessa förslag vill utskottet lyfta fram den industristrategi som regeringen presenterade i juni 2025 som syftar till att ge förutsättningar för en växande teknikledande och fossilfri industri som ökar Sveriges konkurrenskraft och motståndskraft. Utskottet vill även påminna om att regeringen arbetar med att stärka miljöprövningsprocessen så att svensk industri effektivt ska kunna göra investeringar och hantera klimatomställningens utmaningar. Åtgärder har även vidtagits som syftar till att förenkla och samordna olika tillståndsprocesser. Härutöver har Accelerationskontoret fått i uppdrag att analysera kommunernas incitament att ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner som är viktiga för svensk ekonomi, konkurrenskraft och klimatomställning. Därtill vill utskottet liksom tidigare framhålla vikten av goda villkor och långsiktiga förutsättningar för att stärka industrins konkurrenskraft och för att ta en ledande roll i utvecklingen av en energieffektiv, grön och cirkulär produktion. För den svenska industrin ställer klimatförändringarna och teknikutvecklingen höga krav på en allt snabbare omställning och ökad motståndskraft. Utskottet anser sammantaget att förslagen kan avslås av riksdagen med hänvisning till de insatser som görs.

I några motionsyrkanden lämnas förslag om kulturella och kreativa näringar, bl.a. om innehållet i regeringens strategi för kulturella och kreativa branscher, om särskilda satsningar och om att utforma stöd så att de även kan komma företag inom dessa näringar till godo. Som redogjorts för har utskottet tidigare under valperioden behandlat regeringens skrivelse Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher (skr. 2023/24:111, bet. 2023/24:NU19). I detta sammanhang framhöll utskottet bl.a. att de kulturella och kreativa branscherna bör ses som en ny basnäring. Vidare framhöll utskottet sin uppfattning att systemen för råd, stöd och finansiering till företag bör vara generella men att det även är betydelsefullt med kunskaper om dels olika branschers specifika utvecklingsförutsättningar, dels strukturella förutsättningar och kapacitet i olika delar av landet. Utskottet betonade även att det är viktigt att de myndigheter och andra aktörer som förmedlar råd, stöd och finansiering till företag, innovation och konstnärlig verksamhet samverkar, så att deras kompetenser stärker varandras uppdrag där det är relevant. Som även tidigare har redovisats har utskottet tidigare under valperioden behandlat och avstyrkt yrkanden med ett liknande innehåll som de här aktuella förslagen (bet. 2024/25:NU17). Utskottet ser fortfarande inga skäl för riksdagen att uppmana regeringen att vidta åtgärder med anledning av dessa förslag.

I ett motionsyrkande föreslås en revidering av regeringens nyssnämnda strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Utskottet vidhåller sin uppfattning att regeringen i strategin tydliggör sina prioriteringar på området och det kommande arbetet med att främja företag i kulturella och kreativa branscher. Utskottet vill även påminna om att strategin ska utvärderas under 2026. Detta arbete bör inväntas.

När det gäller motionsyrkanden med förslag om förutsättningarna för spelbranschen, bl.a. om att införa en nationell spelstrategi, om en dialog med spelbranschens företrädare, om att inkludera spelbranschen i den befintliga näringslivsstrukturen och om att överföra kompetens till andra sektorer, är även dessa förslag likalydande med motioner som behandlades av utskottet under våren 2025 (bet. 2024/25:NU17). Med anledning av dessa förslag vill utskottet därför i första hand hänvisa till tidigare ställningstaganden. Utöver dessa förslag noterar utskottet motionsyrkanden med förslag bl.a. om en nationell samordnare för dataspelsbranschen och om andra insatser som syftar till att främja branschen. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att företag inom dataspelsbranschen räknas till de kulturella och kreativa näringarna och att svenska spelföretag sedan flera år tillbaka är internationellt framgångsrika. För att värna Sveriges position som internationellt ledande inom området är det enligt utskottets mening viktigt att beakta de kulturella och kreativa företagens betydelse för Sveriges tillväxt och välfärd. Spelbranschen och frågan om att inrätta en nationell samordnare belyses även i den kunskapsöversikt om dataspel och brädspel som kulturutskottet tog fram under 2025. Utskottet kan konstatera att kunskapsöversikten bidrar med värdefull information om såväl utmaningar för olika aktörer verksamma inom dataspel och brädspel som spelbranschens förutsättningar.

Med anledning av ett motionsyrkande med förslag om att införa ett nationellt kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall vill utskottet påminna om det tillkännagivande med denna innebörd som riksdagen riktade till regeringen under våren 2025. Enligt utskottets mening är det viktigt att motverka den oseriösa handeln med metallavfall; däremot bör regeringens behandling av tillkännagivandet inväntas.

Ur avsnittet "Vissa övriga näringsgrenar och branscher" i betänkandet. Läs betänkandet