Regelförenkling för företag

Utskottet vill inledningsvis framhålla att arbetet med regelförenklingar är av stor betydelse för att förbättra företagens villkor och stärka näringslivets konkurrenskraft. Utskottet ser därför positivt på insatser som syftar till att minska företagens administrativa bördor, förbättra myndighetsprocesserna och ta vara på digitala lösningar.

I ett antal motionsyrkanden efterfrågas tillkännagivanden som rör övergripande regelförenklingsfrågor. Det handlar bl.a. om att rensa i regelstocken genom att sortera ut äldre regler, fastställa mer konkreta och mätbara mål för regelförenklingspolitiken, stärka kvaliteten i konsekvensutredningar, tydliggöra Regelrådets roll och säkerställa att EU-regler genomförs på miniminivå om det inte finns särskilda skäl samt förbättra myndigheternas samordning, service och processer gentemot företag.

Utskottet vill inledningsvis påminna om riksdagens behandling våren 2022 av skrivelsen om en förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga där fem mål för förenklingspolitiken redovisades. Regeringen aviserade i skrivelsen sin avsikt att årligen redogöra för arbetet med förenklingspolitiken i budgetpropositionen och en sådan redogörelse lämnades även i budgetpropositionen för 2026. Mot bakgrund av motionsyrkanden om mätbara regelförenklingsmål kan utskottet konstatera att regeringen i oktober 2024 gav Tillväxtverket i uppdrag att ta fram förslag till ett nytt, mätbart mål för förenklingspolitiken som kan ersätta nuvarande mål där regelkostnader ställs i relation till BNP. Den 25 april 2025 redovisade Tillväxtverket uppdraget där tre alternativa målformuleringar presenteras och där samtliga utgår från absoluta kostnadsnivåer. Tillväxtverket föreslår bl.a. metodförändringar i uppföljningsarbetet, bl.a. att tröskelvärdet för vilka regeländringar som inkluderas i den årliga uppföljningen sänks samt att uppföljningen utvecklas genom särredovisning av kostnader kopplade till nationell respektive EU-relaterad reglering och komplettering med uppgifter om upplevd regelbörda. Utskottet bedömer att detta uppdrag och redovisningen är i linje med de förslag som förs fram i motionsyrkandena om tydligare och uppföljningsbara mål samt förbättrade förutsättningar för att bedöma effekter av regelförenklingsinsatser. Därtill anser utskottet att denna uppföljning ger regeringen ett underlag för att pröva behovet av eventuella förändringar när det gäller justering av regelförenklingsmålet.

När det gäller motionsyrkanden om digitalisering och minskat uppgiftslämnande kan utskottet vidare konstatera att regeringen den 24 april 2025 gav Tillväxtverket i uppdrag att följa upp och redovisa hur förenklingspolitikens mål om digitalisering uppfylls över tid med syftet att förenkla företagens uppgiftslämnande och myndighetskontakter. Därtill noterar utskottet även att regeringen i budgetpropositionen för 2026 redovisar fortsatta satsningar på regelförenklingar för att minska den administrativa bördan och förbättra effektiviteten i myndigheternas processer, bl.a. genom ökad digitalisering av företagens kontakter med det offentliga, förbättrad samordning och datadelning mellan myndigheter samt insatser för ökad transparens och förutsebarhet i tillstånds- och handläggningsförfarande inklusive vidareutveckling av gemensamma digitala lösningar. Mot denna bakgrund bedömer utskottet att de redovisade åtgärderna kopplade till digitalisering i betydande utsträckning redan är föremål för pågående arbete och uppföljning inom ramen för regeringens förenklingspolitik, inklusive det uppdrag som Tillväxtverket har fått att följa upp och redovisa utvecklingen av det förenklingspolitiska målet om digitalisering.

I de motionsyrkanden som utskottet tar ställning till i denna del föreslås även förbättrade konsekvensutredningar och, i vissa fall, ett förstärkt mandat för Regelrådet eller en översyn av Regelrådets uppgifter samt genomförandet av EU-lagstiftning och principen om minimigenomförande av EU-lagstiftning. Utskottet kan konstatera att ett nytt regelverk för konsekvensutredningar trädde i kraft den 6 maj 2024 genom förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Mot denna bakgrund beslutade regeringen i november 2025 att ge Statskontoret i uppdrag att följa upp och utvärdera hur det nya regelverket tillämpas. Uppdraget omfattar bl.a. att analysera hur förändringarna har påverkat arbetet med konsekvensutredningar samt deras kvalitet, utformning och omfattning och, vid behov, föreslå ändringar i regelverket eller andra åtgärder för att stärka beslutsunderlagen. Utskottet bedömer att denna uppföljning i stort tillgodoser motionärernas förslag när det gäller konsekvensutredningarnas kvalitet och regelgivningsprocessens beslutsunderlag. Utskottet noterar även Produktivitetskommissionens delbetänkande och slutbetänkande där kommissionen bl.a. behandlar regelförenklingar, uppföljning och kvalitetssäkring i regelgivningen och i slutbetänkandet samlar frågor om administration i offentlig sektor. Utskottet konstaterar att utredningen lämnar mer konkreta förslag om att minska rapporteringskrav, bl.a. genom utglesning av rapporteringsintervall och översyn av myndigheters föreskrifter för att minska detaljeringsgrad och administrativ belastning. Mot denna bakgrund bedömer utskottet att frågor om konsekvensutredningar, regelförenklingar och kvalitetssäkring i regelgivning redan är föremål för beredning och utvecklingsarbete.

När det gäller motionsyrkanden om genomförandet av EU-lagstiftning och principen om minimigenomförande kan utskottet därtill konstatera att riksdagen tidigare tillkännagett att utgångspunkten bör vara att EU-direktiv genomförs på miniminivå och att effekter för företag tydligt bör redovisas när det finns skäl att gå längre. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (skr. 2024/25:75) anger att tillkännagivandet om genomförandet av EU-lagstiftning är slutbehandlat samt att regeringen i budgetpropositioner och skrivelser redovisat en inriktning som syftar till att skydda svenska företags konkurrenskraft genom att undvika överdriven tillämpning och begränsa företagens regelbörda. Utskottet hade inte några invändningar mot regeringens bedömning i frågan när den behandlades i utskottet. Vidare noterar utskottet att ett implementeringsråd inrättades i maj 2024 för att bistå regeringen med analyser och rekommendationer vid genomförandet av EU-rättsakter ur ett företagsperspektiv, bl.a. för att motverka överdriven tillämpning och minska företagens administrativa kostnader. Utskottet anser att riksdagen med hänvisning till denna redovisning kan avslå motionsyrkandena om minimigenomförande vid genomförandet av EU-regler.

Ur avsnittet "Allmänt om regelförenkling för företag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att effektiva och förutsebara tillståndsprocesser är av stor betydelse för att förbättra företagens villkor och stärka näringslivets konkurrenskraft. Långa handläggningstider och otydliga processer kan innebära betydande kostnader och osäkerhet för företag samt försvåra investeringar och etableringar. Utskottet ser därför positivt på insatser som syftar till att korta handläggningstiderna, förbättra samordningen mellan berörda myndigheter och utveckla mer transparenta och ändamålsenliga tillståndsprocesser.

I ett antal motionsyrkanden efterfrågas tillkännagivanden som rör tillståndsprocesser och handläggningstider. Det gäller bl.a. krav på mer samordnade och förutsebara tillståndsprocesser, automatiserade tillståndsprocesser, införande av maxtider för handläggning, servicegarantier, mer enhetliga bedömningar mellan kommuner samt en övergång från tillstånds- till anmälningsplikt i fler fall. I några motioner föreslås även mer proportionerliga tillståndskrav, anpassade efter företagsstorlek och verksamhetens mognadsgrad.

Utskottet vill med anledning av dessa förslag hänvisa till det arbete som bedrivits på området och som har redogjorts för i det föregående. I budgetpropositionen för 2026 redovisas olika satsningar på regelförenklingar och snabbare tillståndsprocesser i syfte att stärka industrins konkurrenskraft, främja klimatomställningen och underlätta företagens verksamhet. Regeringen lyfter bl.a. fram behovet av mer förutsebara och effektiva prövningsprocesser, särskilt för företag som verkar inom kritiska råmaterial och nettonollteknik. I budgetpropositionen föreslogs bl.a. att Tillväxtverket tillförs medel för att underlätta ansökan om status som strategiskt nettonollprojekt och för att erbjuda samlad digital information om administrativa processer samt att SGU och länsstyrelserna får långsiktig finansiering för att stödja effektivare tillståndshantering, inklusive etablering av kontaktpunkter som ska ge företag information och tidsplaner för tillståndsprocesser. Utskottet konstaterar att dessa åtgärder ligger i linje med de motionsyrkanden där det föreslås bl.a. ökad tydlighet om krav, bättre samordning och mer förutsebara processer och menar att riksdagen därför kan lämna förslagen utan någon åtgärd.

När det gäller motionsyrkanden om kortare handläggningstider, maxtider och stärkt service vill utskottet påminna om det förenklingspolitiska målet om kortare och mer transparenta handläggningstider samt förbättrat bemötande och service. Av delrapporten från Tillväxtverket i april 2025 framgår det att myndigheterna under 2024 i ökad utsträckning arbetade med mer långsiktiga åtgärder, såsom digitalisering av arbetssätt, processutveckling och förbättrad uppföljning av handläggningstider, samtidigt som organisations- och resursåtgärder var vanliga. Utskottet bedömer att detta arbete är direkt relevant i förhållande till de motioner som föreslår tidsgränser, servicegarantier och minskad byråkrati i tillstånds- och tillsynsärenden.

I frågan om mer samordnade och enhetliga tillståndsprocesser vill utskottet särskilt peka på Miljötillståndsutredningens betänkande som överlämnades i januari 2025. Utredningen föreslår bl.a. att en ny prövningsmyndighet inrättas med ansvar för hela miljöbedömnings- och tillståndsprocessen, vilket innebär att verksamhetsutövare ska ha kontakt med en och samma myndighet genom hela processen. I oktober 2025 presenterade regeringen en promemoria med förslag till de författningsändringar som krävs för att inrätta den nya myndigheten och överföra prövningsansvaret från länsstyrelsernas miljöprövningsenheter. Utskottet konstaterar att dessa åtgärder innebär att det har påbörjats ett arbete för att skapa mer samordnade och effektiva tillståndsprocesser i linje med det som motionärerna föreslår.

När det gäller motionsyrkanden om mer proportionerliga tillståndskrav beroende på företagsstorlek och etableringsgrad konstaterar utskottet att ett av de förenklingspolitiska målen är att regelverken ska utgå från proportionalitet och främja företagstillväxt och konkurrenskraft. Utskottet vill i detta sammanhang peka på regeringens uppdrag till Tillväxtverket att ta fram förslag till ett nytt mätbart mål för företagens regelkostnader med syftet att förbättra uppföljningen av hur regelverk påverkar företag.

Sammantaget konstaterar utskottet att flera av de förslag som lyfts fram i motionerna på olika sätt redan hanteras genom pågående arbete och uppdrag.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Tillståndsprocesser och handläggningstider" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis framhålla att väl fungerande kontakter mellan företag och myndigheter är av stor betydelse för företagens möjligheter att starta, driva och utveckla verksamhet i Sverige. Ett tydligt regelverk, god service och ett professionellt bemötande från myndigheter bidrar till ett mer förutsebart och effektivt företagsklimat. Utskottet ser därför positivt på insatser som syftar till att förenkla företagens kontakter med det offentliga, bl.a. genom ökad digitalisering, bättre samordning mellan myndigheter, minskat uppgiftslämnande och möjligheter att i kontrollerade former pröva innovativa lösningar inom ramen för befintliga regelverk. Utskottet anser att sådana åtgärder kan bidra till att minska den administrativa bördan för företag och skapa mer ändamålsenliga och tillgängliga myndighetsprocesser.

I ett antal motionsyrkanden föreslås tillkännagivanden som rör bl.a. införandet av regulatoriska sandlådor för att främja innovation, ökad digitalisering i myndigheternas kontakter med företag, minskat uppgiftslämnande och bättre samordning mellan myndigheter samt olika åtgärder för att förenkla regelverk och stärka myndigheters service och stöd till företag.

När det gäller motionsyrkandena om regulatoriska sandlådor konstaterar utskottet att regeringen i september 2024 gav Vinnova i uppdrag att analysera hur en kontaktpunkt för en regulatorisk sandlåda för nettonollteknik bör struktureras och genomföras i Sverige. Utskottet noterar vidare att regeringen därefter har gett myndigheten ett nytt uppdrag att identifiera relevanta policyområden och föreslå en struktur för hur regulatoriska sandlådor kan tillämpas i Sverige. Utskottet konstaterar att arbetet syftar till att ge företag möjlighet att i en kontrollerad miljö testa och utveckla nya tekniker, produkter och tjänster med flexibilitet i tillsyn och regelverk under en begränsad tid samt att uppdraget ska slutredovisas under 2026. Det är utskottets uppfattning att dessa åtgärder innebär att det har påbörjats ett arbete med att utveckla former för regulatoriska sandlådor för att möjliggöra test och utveckling av innovativa tekniker och affärsmodeller inom ramen för befintliga regelverk och att ett tillkännagivande därmed kan besparas.

I några motionsyrkanden föreslås olika åtgärder för regelförenkling och översyn av regelverk, bl.a. i syfte att förenkla företagens kontakter med myndigheter, minska administrativa bördor och skapa mer effektiva och samordnade processer. Utskottet konstaterar i detta sammanhang att regeringen i juli 2024 gav ett antal myndigheter i uppdrag att se över och förenkla egna föreskrifter och allmänna råd samt vid behov lämna förslag till ändringar i lagar och förordningar inom sina respektive verksamhetsområden. Arbetet ska utgå från företagens perspektiv och bl.a. omfatta kartläggningar av regelverk som upplevs som särskilt betungande för företag. Utskottet noterar vidare att Tillväxtverket inom ramen för uppdraget ska tillhandahålla metodstöd till berörda myndigheter och ta fram sammanfattande analyser av myndigheternas redovisningar. Av myndighetens delrapport framgår bl.a. att flera myndigheter har identifierat regelverk där det finns potential till förenkling, särskilt inom områden som rör uppgiftslämnande, datadelning och digitala tjänster. Uppdraget ska slutredovisas under 2026. Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att ett arbete redan pågår för att identifiera och genomföra regelförenklingar inom flera myndigheters verksamhetsområden och riksdagen kan därför avslå motionsyrkandena med hänvisning till detta arbete.

Vidare föreslås i motionsyrkanden åtgärder som rör digitalisering, minskat uppgiftslämnande och ökad samordning mellan myndigheter. Med anledning av dessa förslag vill utskottet påminna om att riksdagen tidigare har tillkännagett att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter. Regeringen har redovisat ett flertal vidtagna åtgärder med anledning av detta, bl.a. genom utveckling av gemensamma digitala lösningar och förstärkning av företagsportalen Verksamt.se. Utskottet noterar vidare att regeringen i april 2025 gav Tillväxtverket i uppdrag att följa upp hur det förenklingspolitiska målet om digitalisering uppfylls över tid för att förenkla företagens uppgiftslämnande och myndighetskontakter. Därtill vill utskottet peka på att regeringen i budgetpropositionen för 2026 ansåg att tillkännagivandet om att öka digital samverkan mellan myndigheter var slutbehandlat och att utskottet inte hade några invändningar mot regeringens bedömning. Utskottet vill därutöver framhålla att regeringen i februari 2025 gav Tillväxtverket i uppdrag att analysera hur AI kan användas för att förenkla för företag, bl.a. genom att minska administrativa bördor och förbättra regelutformning och myndighetsprocesser. I den rapport som myndigheten redovisade i oktober 2025 pekas bl.a. på möjligheter att använda AI-baserade verktyg för analys av regelkostnader, utveckling av digitala tjänster samt förbättrad vägledning och informationsgivning till företag. Utskottet bedömer att denna rapport ger regeringen ett underlag för att pröva behovet av eventuella förändringar när det gäller hur digitala verktyg och AI kan användas i arbetet med regelförenkling och i utvecklingen av myndigheters kontakter med företag.

Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att det redan pågår ett omfattande arbete inom Regeringskansliet och vid berörda myndigheter för att förenkla regelverk, förbättra myndigheters service till företag samt utveckla digitala lösningar och samordning mellan myndigheter. Utskottet bedömer därför att de frågor som tas upp i motionerna i betydande utsträckning redan är föremål för pågående arbete och uppföljning.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Reservationer

1.

Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (C)

av Catarina Deremar (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Kontakter mellan företag och myndigheter" i betänkandet. Läs betänkandet