Mineralpolitik

Behovet av metaller och mineral ökar globalt. Drivkrafterna är bl.a. omställningen till fossilfria energisystem och det försämrade geopolitiska läget. Detta sätter stort fokus på Sveriges omfattande potentiella mineraltillgångar som har stora möjligheter att bidra till Sveriges och Europas försörjning av kritiska mineral. I takt med att Sverige och EU ställer om och utvecklas ökar också efterfrågan på en säker och hållbar tillgång till mineral och metaller. Sverige och EU är i dag till stor del beroende av import av kritiska råmaterial från ett begränsat antal tredjeländer. Flera av dessa länder delar inte svenska och europeiska värderingar och lever inte heller upp till de miljökrav och anställningsvillkor som finns inom EU. För att minska Sveriges och EU:s strategiska beroende krävs därför en ökad inhemsk och europeisk produktion av mineral och metaller. Sverige har goda geologiska förutsättningar och har en betydande potential att utvinna metaller som är av särskild betydelse för europeisk industriell utveckling, klimatomställning och säkerhet. Gruvnäringen är därmed central för att möjliggöra den gröna omställningen, stärka Sveriges konkurrenskraft samt bidra till försörjningstrygghet och försvarsförmåga.

När det gäller motionsyrkandet om att ta fram en strategi för en hållbar mineral- och metallförsörjning kan utskottet notera att regeringen har meddelat att den avser att ta fram en ny mineralstrategi. Det är utskottets uppfattning att en säker, trygg och hållbar mineral- och metallförsörjning för Sverige är viktigt för samhällets utveckling, beredskap och funktion och bidrar till att lyckas med klimatomställningen. När det gäller regeringens aviserade mineralstrategi framgår det att regeringen menar att den ska främja svensk mineralnäring i en tid av växande geopolitiska spänningar kring strategiska resurser. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör avvakta regeringens kommande mineralstrategi, och utskottet ser därför inget skäl för riksdagen att ge regeringen en uppmaning i enlighet med vad som föreslås i motionsyrkandet. Utskottet ser inte heller någon anledning för riksdagen att uppmana regeringen att ta fram en handlingsplan för utvinning av mineral och metaller i Sverige. Det är utskottets uppfattning att riksdagen lämpligen inväntar den aviserade mineralstrategin innan riksdagen uttalar sig om en handlingsplan.

Vidare vill utskottet påminna om EU:s förordning om kritiska råmaterial som trädde i kraft våren 2024. Målsättningen med förordningen är att säkerställa EU:s tillgång till en säker och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och att stärka värdekedjan. Därtill presenterade kommissionen i december 2025 en handlingsplan som bygger på nämnda förordning och som ska påskynda och förstärka insatserna för att trygga EU:s tillgång till kritiska råmaterial. Sverige är en av EU:s ledande gruvnationer, och utskottet förutsätter därför att regeringen aktivt arbetar inom EU för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor. Utskottet ser således inget skäl för riksdagen att uppmana regeringen att göra just detta, vilket efterfrågas i ett motionsyrkande.

I en annan motion föreslås att kostnaden för efterbehandling ska ingå i hela miljökostnaden i samband med prövningen av en bearbetningskoncession. Utskottet noterar att ny lagstiftning trädde i kraft den 1 juli 2023. I enlighet med den nya lagstiftningen kan bl.a. tillstånd, godkännande eller dispens göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att avhjälpa miljöskada och för andra återställningsåtgärder som verksamheten kan ge anledning till. Lagändringarna har varit gällande i knappt tre år och enligt utskottet bör dessa lagändringar få verka en tid innan det finns skäl för riksdagen att uttala sig i frågan.

När det gäller förslag om att stärka forskning och innovation inom gruvnäringen konstaterar utskottet att riksdagen våren 2025 behandlade regeringens proposition Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta. I propositionen presenterade regeringen forskningspolitiken för 2025–2028, och propositionen omfattade såväl forskning som innovation. Regeringen föreslog en ökning av forskning och innovation inom gruvområdet på 328 miljoner kronor under nämnda period. Vidare fanns det i propositionen förslag om bl.a. en förstärkning av forskning på kritiska och strategiska metaller och mineral med fokus på utvinningstekniker i fråga om primär och sekundär utvinning samt anrikning. Utskottet ser i dagsläget inget skäl för riksdagen att agera i denna fråga.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Allmänt om gruv- och mineralnäringen" i betänkandet. Läs betänkandet

För att stärka tillgången på metaller och mineral samt mot bakgrund av det försämrade geopolitiska läget och behovet av omställning till fossilfria energisystem är det utskottets uppfattning att tillståndsprocesserna behöver vara snabba och förutsägbara samtidigt som klimatet och gruvornas närmiljö värnas. Det är viktigt inte bara för att Sverige ska kunna möta klimatomställningens utmaningar utan även för att säkra näringslivets konkurrenskraft.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen den här mandatperioden tagit ställning till motionsyrkanden om gruvnäringsrelaterade tillstånd och prövningsprocesser. Senast det skedde var våren 2025 och utskottet avstyrkte då motionsyrkandena med hänvisning till pågående och utförda insatser (bet. 2024/25:NU18). I det föregående har utskottet redogjort för delar av de insatser som pågår inom området, och utskottet kan därutöver konstatera att effektiva tillståndsprocesser även lyfts fram som centralt i EU:s förordning om kritiska råvaror och i de tre betänkanden som Miljötillståndsutredningen har lämnat till regeringen. Utskottet ser således positivt på regeringens arbete för att förkorta och effektivisera tillståndsprocesserna.

Vidare välkomnar utskottet att EU-kommissionen har beslutat att ge fem svenska projekt status som strategiska projekt inom ramen för EU-förordningen om kritiska råmaterial. Denna status syftar till att påskynda utvinningen av kritiska råvaror genom att tillståndsprocesser har tydliga tidsramar och en ordning där företagen ges en kontaktpunkt i myndighetsprövningen.

Utskottet vill därtill påminna om att ett förslag från Miljötillståndsutredningen var att det bildas en ny myndighet för miljöprövningen. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2026 meddelade att den kommer att gå vidare med förslaget, och av propositionsförteckningen för våren 2026 framgår det att regeringen avser att lämna propositionen En ny prövningsmyndighet på miljöområdet till riksdagen den 17 mars 2026. Det är utskottets förhoppning att en ny myndighet för miljöprövning kan leda till en mer samordnad och enhetlig miljöprövning.

Utskottet kan med anledning av motionsyrkandena om en översyn av hushållningsbestämmelserna i miljöbalken konstatera att Miljötillståndsutredningen bl.a. föreslagit att hushållningsbestämmelser i nuvarande 3 och 4 kap. miljöbalken flyttas till en ny lag. Syftet är enligt utredningen att förtydliga när och hur hushållningsbestämmelserna ska tillämpas. Utredningen föreslår också att bestämmelser om nationell fysisk planering och regeringens tillämpning av hushållningsbestämmelserna i områdesanvändningsbesked placeras i den nya föreslagna lagen. Utskottet vill här påminna om att utredningens förslag remissbehandlades under hösten 2025 och för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet ser således positivt på att regeringen vidtagit flera olika åtgärder i syfte att förenkla och effektivisera de olika prövningsprocesser som föregår den typ av verksamhet som regleras i minerallagen. Utskottet ser vidare att det fortfarande pågår viktigt arbete med denna inriktning.

Mot bakgrund av det som nämnts ovan ser utskottet inget skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden till regeringen i enlighet med förslagen i motionsyrkandena.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Tillstånd och tillståndsprocesser" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Uranbrytning i Sverige

– Sekundär användning av uran

– Kommunalt veto mot uranbrytning

– Alunskiffer.

Uranbrytning i Sverige

Utskottet kan konstatera att det sedan den 1 januari 2026 är tillåtet att utvinna uran samt att bevilja undersökningstillstånd och bearbetningskoncession för uran i Sverige. Det är nu även möjligt att göra fullständiga undersökningar av berggrunden och att effektivt utnyttja de metaller och mineral som finns där. Utskottet vill här betona att det förbud mot utvinning av uran som varit gällande sedan 2018 nu har tagits bort, vilket innebär att Sverige kommer att fortsätta vara en attraktiv gruvnation som kan driva utvecklingen av den gröna omställningen framåt. Det är även utskottets uppfattning att detta är viktigt för både Sveriges och övriga EU:s tillgång till kritiska metaller och mineral. En hållbar och tillförlitlig tillgång på inhemska råmaterial är en viktig förutsättning för teknologisk innovation, industrins klimatomställning och hållbar tillväxt. Utskottet anser att det även är en möjlighet för Sverige att bidra med metaller som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt än i omvärlden.

Det är således inte utskottets uppfattning att förbudet mot utvinning av uran bör återinföras. Utskottet kan också konstatera att de ändringar i minerallagen som efterfrågas i en motion för att möjliggöra brytning av uran i Sverige är genomförda.

När det sedan gäller förslaget i en motion som rör Sveriges import av kärnbränsle kan utskottet notera att det uran som importeras ursprungligen kommer från Kanada, Australien, Namibia och Kazakstan. Uranet behöver anrikas innan det kan användas som kärnbränsle och anrikningstjänsterna köps främst från Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Utskottet vill i detta sammanhang även välkomna det arbete som pågår på EU-nivå för att förbjuda import av ryskt kärnbränsle.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Sekundär användning av uran

Utskottet behandlade hösten 2025 motionsyrkanden om att tillåta sekundär utvinning av uran. I likhet med vad utskottet då framförde menar utskottet att gruvverksamhet behöver bedrivas i stor skala för att bli lönsam och ekonomiskt hållbar. Vid fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska metaller och mineral kan därför frågan om samtidig utvinning av uran som biprodukt eller ur utvinningsavfall bli viktig för verksamhetens lönsamhet. Det är utskottets uppfattning att detta innebär ett mer effektivt utnyttjande av de metaller och mineral som finns i berggrunden och en mer effektiv användning av naturresurser. Utskottet är positivt till att förbudet mot uranutvinning togs bort den 1 januari 2026, vilket därmed möjliggör sekundär utvinning av uran och utvinning av uran som biprodukt. Som utskottet också anförde hösten 2025 är sekundär utvinning av uran möjlig med den nya lagstiftningen och det behövs därmed inga tillkännagivanden med denna inriktning.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Kommunalt veto mot uranbrytning

I ett antal motionsyrkanden argumenteras för att det kommunala vetot mot uranbrytning ska kvarstå. I motionerna hänvisas bl.a. till att regeringen i juli 2025 remitterade ett förslag om att en anläggning för utvinning av kärnämne inte ska vara en kärnteknisk anläggning utan en kärnteknisk verksamhet. Utskottet konstaterar att regeringen den 5 februari 2026 överlämnade remissen Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen till Lagrådet. Utskottet noterar att det i lagrådsremissen föreslås ändringar i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som innebär att en anläggning för utvinning av kärnämnen eller för bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen inte längre ska anses vara en kärnteknisk anläggning. Av lagrådsremissen framgår att en sådan lagändring skulle innebära att regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning av kärnämnen. Det innebär vidare att det inte längre kommer att krävas kommunfullmäktiges tillstyrkande för att verksamheten ska kunna tillåtas.

Det är vidare utskottets uppfattning att riksdagen i detta läge inte bör föregripa frågan. Regeringen har meddelat sin avsikt att lämna en proposition till riksdagen i mars 2026.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Alunskiffer

Utskottet noterar att alunskiffer innehåller flera av de innovationskritiska metaller och mineral som är viktiga för att möjliggöra den gröna omställningen. De största uranmängderna i Sverige finns också i alunskiffer. Eftersom brytningen är förenad med betydande miljörisker finns det sedan 2022 ett lämplighetskrav i minerallagen för den som ansöker om bearbetningskoncession för utvinning av koncessionsmineral i alunskiffer. Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i början av februari 2026 aviserade att den har för avsikt att snabbutreda frågan om ett kommunalt veto specifikt mot brytning i alunskiffer. Utskottet anser att riksdagen bör avslå de aktuella motionsyrkandena med hänvisning till den aviserade utredningen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Utvinning av uran" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 8. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Uranbrytning i Sverige

– Sekundär användning av uran

– Kommunalt veto mot uranbrytning

– Alunskiffer.

Uranbrytning i Sverige

Utskottet kan konstatera att det sedan den 1 januari 2026 är tillåtet att utvinna uran samt att bevilja undersökningstillstånd och bearbetningskoncession för uran i Sverige. Det är nu även möjligt att göra fullständiga undersökningar av berggrunden och att effektivt utnyttja de metaller och mineral som finns där. Utskottet vill här betona att det förbud mot utvinning av uran som varit gällande sedan 2018 nu har tagits bort, vilket innebär att Sverige kommer att fortsätta vara en attraktiv gruvnation som kan driva utvecklingen av den gröna omställningen framåt. Det är även utskottets uppfattning att detta är viktigt för både Sveriges och övriga EU:s tillgång till kritiska metaller och mineral. En hållbar och tillförlitlig tillgång på inhemska råmaterial är en viktig förutsättning för teknologisk innovation, industrins klimatomställning och hållbar tillväxt. Utskottet anser att det även är en möjlighet för Sverige att bidra med metaller som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt än i omvärlden.

Det är således inte utskottets uppfattning att förbudet mot utvinning av uran bör återinföras. Utskottet kan också konstatera att de ändringar i minerallagen som efterfrågas i en motion för att möjliggöra brytning av uran i Sverige är genomförda.

När det sedan gäller förslaget i en motion som rör Sveriges import av kärnbränsle kan utskottet notera att det uran som importeras ursprungligen kommer från Kanada, Australien, Namibia och Kazakstan. Uranet behöver anrikas innan det kan användas som kärnbränsle och anrikningstjänsterna köps främst från Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Utskottet vill i detta sammanhang även välkomna det arbete som pågår på EU-nivå för att förbjuda import av ryskt kärnbränsle.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Sekundär användning av uran

Utskottet behandlade hösten 2025 motionsyrkanden om att tillåta sekundär utvinning av uran. I likhet med vad utskottet då framförde menar utskottet att gruvverksamhet behöver bedrivas i stor skala för att bli lönsam och ekonomiskt hållbar. Vid fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska metaller och mineral kan därför frågan om samtidig utvinning av uran som biprodukt eller ur utvinningsavfall bli viktig för verksamhetens lönsamhet. Det är utskottets uppfattning att detta innebär ett mer effektivt utnyttjande av de metaller och mineral som finns i berggrunden och en mer effektiv användning av naturresurser. Utskottet är positivt till att förbudet mot uranutvinning togs bort den 1 januari 2026, vilket därmed möjliggör sekundär utvinning av uran och utvinning av uran som biprodukt. Som utskottet också anförde hösten 2025 är sekundär utvinning av uran möjlig med den nya lagstiftningen och det behövs därmed inga tillkännagivanden med denna inriktning.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Kommunalt veto mot uranbrytning

I ett antal motionsyrkanden argumenteras för att det kommunala vetot mot uranbrytning ska kvarstå. I motionerna hänvisas bl.a. till att regeringen i juli 2025 remitterade ett förslag om att en anläggning för utvinning av kärnämne inte ska vara en kärnteknisk anläggning utan en kärnteknisk verksamhet. Utskottet konstaterar att regeringen den 5 februari 2026 överlämnade remissen Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen till Lagrådet. Utskottet noterar att det i lagrådsremissen föreslås ändringar i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som innebär att en anläggning för utvinning av kärnämnen eller för bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen inte längre ska anses vara en kärnteknisk anläggning. Av lagrådsremissen framgår att en sådan lagändring skulle innebära att regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning av kärnämnen. Det innebär vidare att det inte längre kommer att krävas kommunfullmäktiges tillstyrkande för att verksamheten ska kunna tillåtas.

Det är vidare utskottets uppfattning att riksdagen i detta läge inte bör föregripa frågan. Regeringen har meddelat sin avsikt att lämna en proposition till riksdagen i mars 2026.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Alunskiffer

Utskottet noterar att alunskiffer innehåller flera av de innovationskritiska metaller och mineral som är viktiga för att möjliggöra den gröna omställningen. De största uranmängderna i Sverige finns också i alunskiffer. Eftersom brytningen är förenad med betydande miljörisker finns det sedan 2022 ett lämplighetskrav i minerallagen för den som ansöker om bearbetningskoncession för utvinning av koncessionsmineral i alunskiffer. Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i början av februari 2026 aviserade att den har för avsikt att snabbutreda frågan om ett kommunalt veto specifikt mot brytning i alunskiffer. Utskottet anser att riksdagen bör avslå de aktuella motionsyrkandena med hänvisning till den aviserade utredningen.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Utvinning av uran" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 8. Läs betänkandet

När det gäller frågan om att understödja gruvbranschens omställning till fossilfri gruvdrift i enlighet med gruv- och mineralnäringens klimatfärdplan noterar utskottet att planen är framtagen i samverkan med regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Målen i färdplanen är att gruvdriften ska vara fossilfri 2035 och att samtliga bearbetningssteg är klimatneutrala och all energianvändning fossilfri 2045. Utskottet ser positivt dels på de målsättningar branschen tagit fram, dels på det arbete som branschen bedriver i samverkan med Fossilfritt Sverige. Utskottet ser dock inget skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad motionärerna föreslår.

I en motion efterfrågas tillkännagivanden om ett moratorium för djuphavsgruvdrift på internationella vatten och om ett förbud mot gruvdrift i havet. Utskottet kan dela motionärens farhågor när det gäller djuphavsgruvdrift och noterar att regeringen anser att djuphavsgruvdrift inte bör tillåtas innan det finns tillräckligt bra vetenskaplig kunskap om djuphavens organismer och deras ekosystem samt om konsekvenserna av utvinningen. Utskottet noterar vidare att det pågår förhandlingar om ett regelverk för mineralutvinning i djuphaven inom Internationella havsbottenmyndighetens operationella råd (ISA).

Utskottet ser inte heller några skäl för riksdagen att uttala sig om att underlätta guldvaskning. Utskottet vill här påminna om att regeringen redan vintern 2024 gav SGU i uppdrag att uppmuntra enskilda privatpersoners sökande efter förekomster av värdefulla mineral i Sverige och att SGU även tagit fram en guldletarkarta för den som är intresserad av att vaska guld.

När det gäller frågan om att ta vara på naturgas vid Siljansringen noterar utskottet i likhet med motionären att Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap överlämnade sitt slutbetänkande till regeringen våren 2025. I betänkandet konstaterar utredningen att förekomsten av naturgas i Siljansringen sannolikt skulle göra en småskalig produktion möjlig. Utskottet kan vidare konstatera att utredningen gör bedömningen att utvinning av kol, olja och naturgas endast för fredstida kris, höjd beredskap eller krig inte är ett realistiskt och kostnadseffektivt alternativ för att tillgodose behovet av drivmedel. Utredningen förordar därför en bredare analys av alternativa sätt att tillgodose det behov som en inhemsk utvinning av kol, olja och naturgas var tänkt att fylla. Utskottet noterar att regeringen remissbehandlade utredningens förslag under hösten 2025. Därmed bereds utredningen vidare inom Regeringskansliet och utskottet ser ingen anledning att föregripa detta arbete.

Avslutningsvis vill utskottet när det gäller miljösituationen efter utvinning av uran i Ranstad anföra följande. Principiellt är utskottet tveksamt till om riksdagen ska uttala sig i den här typen av ärenden, där det handlar om att förvaltningsmyndigheter tillämpar lagstiftning eller ägnar sig åt strategiskt eller operativt beslutsfattande. Utskottet noterar dock att regeringen i april 2025 avslog Länsstyrelsen i Västra Götalands läns framställning om åtgärder för att säkerställa det långsiktiga ansvaret för lakrestdeponin i Ranstad. Av regeringens beslut framgår att miljörisken i området främst är knuten till urlakning av metaller ur lakrestdeponin från gruvan. Därtill beslutade länsstyrelsen i april 2018 om miljöriskområde för gruvans lakrestdeponi. Regeringen konstaterar att det såvitt framgår finns finansiering för miljökontroll och att saneringsåtgärder för närvarande inte är aktuella.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Allmänt om gruv- och mineralnäringen, punkt 1 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2817 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 23 och

avslår motionerna

2025/26:2964 av Marléne Lund Kopparklint (M) och

2025/26:3418 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3–6.

Ställningstagande

Sverige importerar i dag vissa mineral från länder där hänsynen till utvinningens konsekvenser för miljön och mänskliga rättigheter är begränsad. Det är därför viktigt att Sverige tar ett större ansvar för den inhemska mineralkonsumtionen, vilket även kan hjälpa till att påskynda den gröna omställningen. Genom nya gruvetableringar skapas framtidstro i regioner som tidigare drabbats av hög arbetslöshet och utflyttning. Samtidigt har gruvbrytning stor påverkan på miljö och omgivning. Gruvindustrins verksamhet är ett faktiskt ingrepp i miljön och ekologin i dess närområde. Mot nya exploateringar står också många gånger andra intressen som det är nödvändigt att ta på allvar. Det behövs därför hårda regleringar för att skydda dessa naturvärden.

Som ett led i detta menar jag att det är viktigt att rätten att bryta malm i en fyndighet, s.k. bearbetningskoncession, endast ska ges om ekonomisk lönsamhet är möjlig när hela miljökostnaden, dvs. även kostnaden för efterbehandling, är inkluderad. Detta bör även gälla vid en utökad brytning av en gammal fyndighet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Allmänt om gruv- och mineralnäringen, punkt 1 (MP)

av Katarina Luhr (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3418 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3–6 samt

avslår motionerna

2025/26:2817 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 23 och

2025/26:2964 av Marléne Lund Kopparklint (M).

Ställningstagande

Gruvnäringen kommer alltid att ha en betydande miljöpåverkan. Det är därför viktigt att minska behovet av ny gruvbrytning och i stället främja utvecklingen av nya material samt resurseffektivitet, för att begränsa uttaget av jungfruliga material. För att uppnå detta bör Sverige ta fram en strategi för en hållbar mineral- och metallförsörjning. Strategin bör ha fokus på cirkularitet och resurseffektivitet och utveckling av alternativa material samt på att Sverige ska bedriva världsledande hållbar gruvnäring nationellt och verka för hållbara värdekedjor globalt.

Ur avsnittet "Övriga frågor om gruvor och mineralförsörjning" i betänkandet. Läs betänkandet