Elmarknadsfrågor

I flera motioner som behandlas i detta avsnitt finns förslag om att ändra Sveriges indelning i elområden. Ett förslag som återkommer i ett antal motioner är att indelningen ska avskaffas helt och att Sverige ska utgöra ett enda elområde.

Som redovisats i det föregående presentades översynen på EU-nivå av den s.k. budzonsindelningen under våren 2025. Därefter gav regeringen Svenska kraftnät i uppdrag att analysera förutsättningarna för att ändra den nuvarande svenska elområdesindelningen där flera olika alternativa lösningar ska övervägas, bl.a. ett gemensamt elområde för hela landet. Utskottet noterar att uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet i maj 2026.

I samband med att yrkandena om alternativa elområdesindelningar framställs i motionerna pekar många av motionärerna på vikten av att elnätet byggs ut för att minska flaskhalsar i systemet. Utskottet delar denna uppfattning och kan samtidigt konstatera att det för närvarande pågår en omfattande utbyggnad av det svenska elnätet. Utskottet vill även uppmärksamma det pågående arbetet med att stärka kraftöverföringsinfrastrukturen i södra Sverige samt det samarbete som har etablerats mellan berörda aktörer för att möta regionens ökande elbehov och periodvis ansträngda effektbalans.

Mot denna bakgrund bedömer utskottet att det i nuläget inte finns behov av några riksdagsuttalanden på detta område.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Elområden" i betänkandet. Läs betänkandet

På en avreglerad marknad kan och bör en bristande tillgång påverka priset på utbudet, t.ex. priset på el. Samtidigt är det inte rimligt att kraftiga och utdragna pristoppar drabbar svaga konsumenter på ett oacceptabelt sätt. Det kan t.ex. handla om hushåll vars ekonomi drabbas så hårt att människor tvingas ge avkall på sådana självklarheter som en rimlig uppvärmning av sina bostäder, avbetalning på bolån eller annat de inte längre anser sig ha råd med.

Mot den bakgrunden kan utskottet konstatera att regeringen i budgetpropositionen för 2026 införde ett högkostnadsskydd i händelse av en längre period med höga elpriser och att medel avsattes i statsbudgeten för detta ändamål. Utskottet kan samtidigt konstatera att regeringen gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att undersöka i vilken utsträckning de s.k. flaskhalsinkomsterna kan användas för att bl.a. motverka höga energipriser och mildra deras effekter.

Utskottet kommer noga att följa denna fråga framöver men ser inte någon nödvändighet att ställa sig bakom något av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Elstöd" i betänkandet. Läs betänkandet

I detta avsnitt behandlas motionsförslag som rör dels s.k. anvisade elleverantörer, dels effekttariffernas utformning. När det gäller anvisade elleverantörer förordas i en motion att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som innebär att det införs ett krav på att anvisade elhandelsföretag ska upphandlas regelbundet. Utskottet kan konstatera att Elmarknadsutredningen har gjort en grundläggande översyn av elmarknadens funktion och att den bl.a. innefattade systemet med anvisade elleverantörer. Med avstamp i utredningens olika förslag kommer regeringen – enligt egen utsago – att lämna en proposition till riksdagen senare under våren 2026 med förslag som rör elmarknaden. Utskottet kan utöver detta konstatera att riksdagen under hösten 2025 beslutade om nya regler som rör anvisade elleverantörer och som var oundgängligen nödvändiga för att genomföra vissa bestämmelser från EU. Dessa regler innebär att nätföretag ska välja ut en anvisad elleverantör på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt. Företaget ska dessutom informera elanvändarna om hur elleverantören har valts ut. Utskottet är därmed inte berett att tillmötesgå det som anförs i den aktuella motionen.

När det vidare gäller effekttariffer framförs det i ett par motioner bl.a. att Energimarknadsinspektionen bör pausa införandet av effekttariffer samtidigt som det görs en översyn av systemet med dessa avgifter utifrån vissa utgångspunkter. Som redovisats ska elnätsföretagen, enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter, börja tillämpa effektavgifter senast den 1 januari 2027. Utskottet noterar därutöver att vissa elnätsföretag redan har börjat att ta ut effektavgifter av sina kunder.

Utskottet vill framhålla att syftet med effekttarifferna är att bidra till en jämnare belastning av elnäten, vilket i sig är lovvärt. Enligt utskottets bedömning är det dock svårt att avgöra i vilken utsträckning det nuvarande systemet faktiskt leder till detta. De effektavgifter som hittills införts av ett antal elnätsföretag har i flera fall varit svåra för kunderna att förstå, och de har inte utformats så att de skapat incitament för elkonsumenterna att styra sin elkonsumtion i önskad riktning. Det bakomliggande regelverket tycks därmed inte vara utformat för att stödja samhällets behov av ökad elektrifiering.

Utskottet välkomnar därför att regeringen nu har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att upphäva de nuvarande reglerna och att utreda hur ett nytt system med effektavgifter kan utformas. Enligt uppdraget ska den nya modellen vara transparent, icke‑diskriminerande och proportionerlig, ur kundernas perspektiv. Energimarknadsinspektionen ska också belysa hur den nya modellen kan ge kunderna incitament att anpassa sin elförbrukning samt hur systemet kan införas på ett kostnadseffektivt, enkelt och icke‑diskriminerande sätt i hela landet.

Utskottet avser att noggrant följa både regeringens och Energimarknadsinspektionens fortsatta arbete i denna fråga och vill understryka att ett system med effekttariffer måste vara ändamålsenligt utformat och faktiskt leda till att elnäten används mer effektivt. I nuläget är utskottet därmed inte berett att förorda något tillkännagivande som rör effektavgifter.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Vissa avtals- och avgiftsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Enligt utskottets bedömning ligger Sverige förhållandevis långt framme när det gäller att ge elkunder möjlighet att flytta sin elförbrukning till tider då priserna är lägre. Detta gäller såväl hushåll som företag och kan bidra till att hantera nätbegränsningar samt tillhandahålla stödtjänster i elsystemet. Utskottet delar därmed den uppfattning som förs fram i de aktuella motionerna, nämligen att en ökad flexibilitet i elanvändningen rymmer en betydande potential att stärka elmarknadens funktion. En mer flexibel elanvändning kan bl.a. bidra till att dämpa kraftiga prisvariationer och minska risken för effektbristsituationer.

Samtidigt vill utskottet, i likhet med vad som anfördes när liknande förslag behandlades våren 2025, framhålla att potentialen på området sannolikt kan tas till vara i ännu större utsträckning om flexibiliteten värdesätts tydligare i elsystemet. I detta sammanhang vill utskottet påminna om att den nu avslutade Elmarknadsutredningen bl.a. haft i uppdrag att lämna förslag på hur marknaderna för stödtjänster kan utvecklas. Utskottet kan vidare konstatera att regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram förslag till ett vägledande nationellt mål för icke-fossil flexibilitet i det svenska elsystemet. Uppdraget omfattar även att analysera hur olika delar kan bidra till målet, däribland efterfrågeflexibilitet, energilagring och elproduktion.

I detta sammanhang vill utskottet även framhålla att möjligheterna att lagra el ofta har stor betydelse när det gäller flexibilitet, inte minst för att man ska kunna leverera olika typer av stödtjänster till kraftsystemet. Flera av motionerna berör också behovet av bättre förutsättningar för energilagring. Här vill utskottet särskilt lyfta fram den omvärldsanalys som Svenska kraftnät har tagit fram – och som utskottet även hänvisade till när liknande frågor behandlades våren 2025 – där utvecklingen, potentialen och behoven när det gäller bl.a. lagring av el analyseras i syfte att bidra till en väl fungerande elmarknad.

När det gäller kraftvärmens roll och dess möjligheter att bidra med stödtjänster vill utskottet påminna om vad regeringen anförde i den energipolitiska inriktningspropositionen. Där konstateras att Energimyndighetens förslag till fjärr- och kraftvärmestrategi innehåller ett antal åtgärder för att bl.a. bättre ersätta kraftvärmens bidrag till energisystemet. Utskottet kan konstatera att Energimyndigheten under hösten 2025 fick i uppdrag att genomföra och föreslå åtgärder för att stärka och värna fjärrvärmen och kraftvärmen i Sverige. Detta uppdrag ska redovisas till regeringen under hösten 2026.

När det gäller krav på effektstyrning av värmepumpar noterar utskottet att Energimarknadsinspektionen nyligen fått i uppdrag att se över systemet med effektavgifter. Ett väl utformat system bör kunna ge elkunder bättre möjligheter att påverka sina kostnader.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att regeringen i mars 2026 överlämnade en proposition till riksdagen med förslag till ett nytt mål för effektiv energianvändning. I propositionen anges att en central utgångspunkt för det nya målet är att en effektiv energianvändning också ska bidra till att utjämna effekttoppar och öka efterfrågeflexibiliteten i elsystemet. Civilutskottet kommer att behandla propositionen senare under våren 2026.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av motionerna.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Stöd- och flexibilitetstjänster" i betänkandet. Läs betänkandet

Klimatutmaningarna och det försämrade omvärldsläget har ökat behovet av att ställa om det svenska samhället bort från fossila bränslen och minska beroendet av import från opålitliga och i många fall demokratiskt tvivelaktiga stater. Vägen framåt är enligt utskottets uppfattning en omfattande elektrifiering av samhället, baserad på inhemsk fossilfri elproduktion. Utskottet vill framhålla att det i grunden finns en bred samsyn i riksdagen om behovet av elektrifiering, även om partierna har olika uppfattningar om vilka kraftslag som bör byggas ut och vilka styrmedel staten bör använda för att driva på omställningen på ett effektivt sätt.

I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden om elmarknadens utveckling och utformning, modeller för elpriser och styrningen av elsystemet. Med anledning av de förslag som förs fram i motionerna vill utskottet först framhålla att regeringens energipolitiska inriktning och planeringsmålet för elsystemet syftar till att skapa förutsättningar för industrins elektrifiering och klimatomställning. Enligt utskottets mening bör riksdagen därför inte ta några initiativ som går stick i stäv med den inslagna kursen för energipolitiken, vilket skulle bli konsekvensen om riksdagen bifaller vissa av de aktuella motionsyrkandena.

I sammanhanget vill utskottet också påminna om vad som framhölls vid förra årets behandling av elmarknadsrelaterade frågor, nämligen att Sverige, trots gemensamma europeiska regler för elmarknaden, har ett visst handlingsutrymme när EU-regler om elmarknaden ska genomföras nationellt. Mot den bakgrunden har en särskild utredare nyligen haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras för att tydliggöra systemansvaret, öka leveranssäkerheten och robustheten, skapa långsiktiga planeringsförutsättningar och ge fossilfria kraftslag och flexibla resurser marknadsmässig ersättning för de nyttor de bidrar med. Utskottet har närmare redogjort för utredarens uppdrag i det föregående. Som också redovisats har utredaren lämnat en rad olika förslag i betänkandet Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning? (SOU 2025:47), vilka regeringen för närvarande bereder. Enligt uppgifter från regeringen kommer en proposition med vissa förslag om elmarknaden att lämnas till riksdagen senare under våren 2026.

Utskottet kan vidare konstatera att de senaste vintrarnas kraftiga elprissvängningar har fått vissa aktörer att ifrågasätta elmarknadens funktion, däribland den prissättningsmodell som används. Därtill återkommer diskussioner om skäliga elnätsavgifter och om de prisskillnader som periodvis uppstår mellan Sveriges fyra elprisområden. Dessa diskussioner tas också upp i flera motioner som behandlas i detta avsnitt. Där anförs bl.a. att svenska elpriser bör vara låga och stabila, och för att åstadkomma detta förordas olika alternativa prismodeller. Utskottet vill uttrycka förståelse för den oro som höga elpriser skapar och kan konstatera att många hushåll påverkas negativt av de höga kostnaderna. Prisnivåerna har bl.a. påverkats av sträng kyla och svaga vindförhållanden, vilket har minskat produktionen från vindkraften. När det gäller förslaget om s.k. Sverigepriser på el har utskottet vid flera tillfällen framfört tvivel när det gäller både modellens fördelar och dess förenlighet med nuvarande elmarknadsreglering. Utskottet ser därför inte skäl att verka för att modellen införs i Sverige eller att uppmana regeringen att driva frågan på EU-nivå. Utskottet har för den delen inte heller någon avsikt att ställa sig bakom förslagen om referenspriser eller s.k. folkhemsel.

I sammanhanget vill utskottet lyfta fram att regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder för att stärka elsystemets robusthet och leveranssäkerhet samt säkerställa tillgången till el till konkurrenskraftiga priser. Det är ytterst elsystemets utformning som avgör elprisernas nivå, dvs. var elproduktion sker, hur efterfrågan utvecklas och vilken överföringskapacitet elnätet har. I detta arbete ingår bl.a. åtgärder för att tillgodose elbehovet både på kort och på medellång sikt, däribland att förbättra förutsättningarna för ny kärnkraft. Utskottet kan också konstatera att regeringen nyligen har beslutat om en ny instruktion för Svenska kraftnät som tydliggör affärsverkets uppdrag att samordna den långsiktiga planeringen av det svenska elsystemet.

I en annan motion förordas olika mål för produktion och distribution av el, bl.a. i form av det som motionärerna kallar grön baskraft. Utskottet avstyrkte ett motsvarande förslag när riksdagen behandlade regeringens energipolitiska inriktningsproposition våren 2024 och då också tog ställning till förslagen om ett leveranssäkerhetsmål och ett planeringsmål för elsystemet. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och anser därför att även detta förslag bör avslås av riksdagen.

Utskottet anser vidare att riksdagen bör avslå förslaget om att tillsätta en elkriskommission för att utreda konsekvenserna av utländska direktinvesteringar i svensk elproduktion. I denna del vill utskottet hänvisa till de utökade och lagreglerade möjligheter att granska och vid behov förbjuda sådana investeringar i skyddsvärd verksamhet, däribland viss elproduktion, som infördes genom lagen om granskning av utländska direktinvesteringar.

Slutligen kan utskottet konstatera att regeringen har presenterat omfattande satsningar på energiplanering och utveckling av elmarknaden i syfte att möjliggöra en utbyggnad av elproduktion med egenskaper som stärker elsystemet där behovet är som störst. Målet med omläggningen av energipolitiken är enligt regeringen att skapa bättre förutsättningar för hushåll, företag och medborgare i hela landet.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta några åtgärder med anledning av det som framförs i motionerna.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Övergripande om elmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som rör bl.a. elektrifiering av arbetsmaskiner, elektromagnetisk kompatibilitet hos solcellsanläggningar, testbäddar för ny teknik på elmarknadsområdet, viltanpassning av kraftledningsgator samt elcertifikatssystemet.

När det gäller eldrivna arbetsmaskiners tillgång till tillfälliga elanslutningar kan utskottet konstatera att arbetsmaskiner ofta är dieseldrivna och utgör en inte obetydlig källa till klimatutsläpp samt att elektrifieringen av detta segment av fordonsflottan innebär särskilda utmaningar. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet det arbete som redan har genomförts och som pågår för att hantera dessa utmaningar. Både Utredningen om elektrifierade transporter och Naturvårdsverket har bidragit med värdefull kunskap på området. Utskottet noterar också att regeringen så sent som i december 2025 gav Energimyndigheten i uppdrag att bl.a. utveckla stödet för elektriska och fossilfria arbetsmaskiner i syfte att öka användningen av dem. Uppdraget ska redovisas i juni 2026.

Solcellers elektromagnetiska kompatibilitet tas upp i några andra motioner. Utskottet vill i dessa fall hänvisa till det som tidigare redovisats om Elsäkerhetsverkets arbete. Myndigheten bedriver ett övergripande arbete på området och ansvarar även för marknadskontroll och tillsyn. Utskottet anser därför inte att det finns skäl för riksdagen att uttala sig särskilt om behovet av en utvärdering av Elsäkerhetsverkets arbete i denna del. Utskottet utgår i stället från att regeringen följer upp frågorna inom ramen för den ordinarie myndighetsdialogen.

I ett annat motionsyrkande föreslås att testbäddar ska införas för att minska effekttoppar och stimulera utvecklingen av ny teknik på elmarknadsområdet. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag att identifiera relevanta regelverk för s.k. regulatoriska sandlådor och reglering vid utvecklingen av nettonollteknik i Sverige. Uppdraget innebär bl.a. att myndigheten ska identifiera policyområden och regelverk inom sitt ansvarsområde som kan vara lämpliga att pröva inom ramen för en regulatorisk sandlåda. Energimarknadsinspektionen ska också uppmärksamma om det saknas relevanta regelverk och om det finns behov av undantag från gällande regler samt analysera möjligheten att införa försöksklausuler. Myndigheten ska vidare lämna förslag på hur rollen som behörig myndighet för regulatoriska sandlådor bör utformas. Uppdraget ska redovisas i slutet av maj 2026.

Motionsförslag om viltanpassning av kraftledningsgator har behandlats av utskottet vid tidigare tillfällen. Utskottet vill även denna gång hänvisa till det arbete som bedrivits på området och som redovisats ovan. Samtidigt vill utskottet påminna om att det vid skötseln av kraftledningsgator kan finnas flera legitima intressen att ta hänsyn till, inte enbart viltvårdsintressen. Bedömningen av vilka åtgärder som är lämpliga behöver därför göras på operativ nivå och utifrån de förhållanden som råder på den enskilda platsen.

I en motion anförs vidare att elcertifikatssystemet bör avslutas. Utskottet kan konstatera att regeringen i december 2024 gav Energimyndigheten i uppdrag att analysera förutsättningarna för att avsluta elcertifikatssystemet i förtid. Uppdraget omfattade en analys av om, hur och när systemet skulle kunna avslutas före det planerade slutåret 2035. Uppdraget redovisades under hösten 2025 i rapporten Förutsättningar för ett tidigare avslut av elcertifikatssystemet – En utredning avseende om och hur systemet kan avslutas innan 2035. Utskottet noterar att rapporten har remitterats och att remissvaren ska överlämnas till Regeringskansliet senast i början av april 2026.

Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att vidta ytterligare åtgärder med anledning av de aktuella motionsförslagen.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Reservationer

1.

Övergripande om elmarknaden, punkt 1 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S) och Isak From (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 6 och

avslår motionerna

2025/26:349 av Lars Engsund (M) yrkandena 2 och 3,

2025/26:517 av Anders Alftberg och Robert Stenkvist (båda SD),

2025/26:625 av Jamal El-Haj (-) yrkande 2,

2025/26:1447 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 6,

2025/26:2656 av Cecilia Rönn (L),

2025/26:2669 av Lars Engsund (M) yrkande 1,

2025/26:2797 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–3 och 5,

2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 3, 6, 7 och 33,

2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 40 och 83–85,

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 94, 100, 103 och 104 samt

2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 14, 17 och 18.

Ställningstagande

Energisystemet är grunden för det moderna samhället och avgörande för Sveriges utveckling. Det pågår för närvarande ett omfattande skifte, där transporter, industri och andra verksamheter ställer om från fossila bränslen till el. En framgångsrik elektrifiering är nödvändig för att öka tillväxten, skapa jobb och välstånd samt nå klimatmålet om nettonollutsläpp senast 2045. Den stärker också Sveriges konkurrenskraft och möjliggör export av klimatsmarta produkter som bidrar till minskade utsläpp även i andra länder.

Vi anser att energipolitiken tydligt ska bidra till klimatmålet 2045. Elektrifiering ger stora möjligheter till energieffektivisering och minskade utsläpp, särskilt inom transportsektorn och i basindustrin. Tillgång till billig och stabil el är en avgörande konkurrensfördel för svenska företag. Samtidigt är rimliga elpriser en förutsättning för att hushållens ekonomi ska fungera.

Dagens situation med stora prisskillnader mellan olika delar av landet och periodvis mycket höga priser är inte acceptabel. Vi vill i stället att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att nå dit krävs fortsatt utbyggnad av både elproduktion och elnät i hela landet. Det behövs mer el från vattenkraft, vindkraft, solkraft, kärnkraft och bioenergi samtidigt som samhället behöver ta ett större ansvar för elförsörjningen för att säkerställa stabila och långsiktigt låga priser.

Ur avsnittet "Vissa övriga elmarknadsfrågor" i betänkandet. Läs betänkandet