Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker:

– Tidsplan och samordning

– Kortast möjliga tidsfrister

– Ändringstillstånd

– Det kommunala vetot och vindkraft

– Övriga frågor om vindkraft.

Tidsplan och samordning

Under den förra valperioden inledde regeringen ett arbete med att reformera miljöprövningsprocessen i syfte att uppnå en modern och mer effektiv prövning. Den omfattande Miljöprövningsutredningen presenterade sedan sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022. Detta betänkande lade en värdefull grund för det arbete som sedan togs vidare av den nya regering som tillträdde efter valet hösten 2022. Miljötillståndsutredningen tillsattes i juni 2023 och har därefter presenterat ett antal betänkanden med förslag som på olika sätt syftar till att förenkla och förkorta tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Förslagen har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Utredningen pågår alltjämt och väntas bli klar med sina återstående uppgifter senare i år. Utöver detta pågår det även andra processer som syftar till att förenkla för tillkomsten av förnybar energiproduktion. Det gäller t.ex. den pågående beredningen av ett förslag om en ny modell för att fördela tillstånd för havsbaserad vindkraft och om att ta fram bestämmelser om s.k. accelerationsområden.

Även på EU-nivå har det pågått ett arbete med att förändra olika prövningsprocesser som är kopplade till utbyggnaden av förnybar energi med ett liknande syfte, dvs. att förenkla och förkorta dessa processer. Det handlar bl.a. om förändringar av det s.k. förnybartdirektivet som har tillkommit förhållandevis snabbt, bl.a. som en följd av en allt angelägnare strävan efter att minska beroendet av fossila bränslen i ljuset av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Därmed kan utskottet konstatera att det har bedrivits viktiga och omfattande förändringsprocesser parallellt på olika nivåer, vilket kan innebära vissa utmaningar när det bl.a. gäller samordningen. EU ställer krav på att vissa bestämmelser ska vara införda vid en viss tidpunkt samtidigt som Sverige håller på att stöpa om sitt miljöprövningssystem. Att dessa förändringsprocesser inte är möjliga att samordna fullt ut anser utskottet vara ett oundvikligt faktum, även om det i möjligaste mån bör eftersträvas. Utskottet ser emellertid inte ett sekventiellt genomförande som ett gångbart alternativ, dvs. att Sverige skulle invänta processen på EU-nivå innan man går vidare med att reformera det nationella miljöprövningssystemet.

När det gäller de synpunkter som framförs i motionerna om en tidsplan för det fortsatta arbetet med att genomföra återstoden av bestämmelserna i det reviderade förnybartdirektivet, hänvisar utskottet till den uppgift som har hämtats in från Regeringskansliet och som gör gällande att de begränsade delar av direktivet som ännu inte har införts ska finnas på plats före utgången av 2026. Delar av detta kommer enligt uppgift sannolikt att införas på lägre nivå än i lag eller förordning. Utskottet finner det vara mindre meningsfullt att genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att närmare redogöra för de berörda myndigheternas tidsplanering för detta föreskriftsarbete.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Kortast möjliga tidsfrister

I en av motionerna efterfrågas ett tillkännagivande om att använda kortast möjliga tidsfrister för tillståndsprövningarna i linje med vad som är möjligt enligt det reviderade förnybartdirektivet.

Här förutsätter utskottet att regeringen har gjort en rimlig avvägning mellan behovet av att förkorta och effektivisera tillståndsprocesser och höga krav på rättssäkerhet och rimliga möjligheter för de berörda myndigheterna att göra en gedigen prövning till gagn för samhällets bästa. Något uttalande från riksdagen i linje med vad som föreslås i motionen anser utskottet därmed inte vara nödvändigt.

Därmed avstyrker utskottet yrkandet.

Ändringstillstånd

I två av motionerna efterfrågas en modell med s.k. ändringstillstånd som överensstämmer med den tidigare Miljöprövningsutredningens förslag. Sedan en ny regering tillträdde hösten 2022 tillsattes en ny utredning (Miljötillståndsutredningen) som bl.a. hade i uppgift att utreda om det finns behov av att införa lättnader som gör det enklare att ändra en verksamhet.

I sitt första delbetänkande delade Miljötillståndsutredningen Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd bör vara huvudregel vid ansökan om ändring, och Miljötillståndsutredningen underströk också att det är angeläget att få till en förändring i denna fråga.

Miljötillståndsutredningens betänkande var ute på en bred remissrunda till den 15 juni 2025, och enligt uppgift från Klimat- och näringslivsdepartementet i slutet av februari 2026 pågår alltjämt beredning av förslagen i denna del inom Regeringskansliet.

Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att föregripa det pågående beredningsarbetet.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Det kommunala vetot och vindkraft

Utskottet kan konstatera att riksdagen så sent som i januari 2026 avslog motionsyrkanden som gällde kravet på kommunal tillstyrkan innan tillstånd kan lämnas för utbyggnad av vindkraft, dvs. det som brukar kallas den kommunala vetorätten mot vindkraft. Som redogjorts för i det föregående avstyrktes motionerna av miljö- och jordbruksutskottet bl.a. med hänvisning till att en utredning har lämnat flera förslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan stärkas och till att regeringen har utlovat ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna för att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft. Utöver detta hänvisade miljö- och jordbruksutskottet till att det pågår beredning av förslag från en utredning om havsbaserad vindkraft. I början av mars 2026 avstyrkte även näringsutskottet förslag om vindkraft med motsvarande motivering.

När det gäller kommuners besked om vindkraftsanläggningar vill utskottet också påminna om att Miljötillståndsutredningen har pekat på att det finns ett behov av tidiga besked från det allmänna om lämplig användning av mark- och vattenområden inför planläggning och tillståndsprövning. Utredningen har även berört frågor om regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken och om kommunens tillstyrkan innan tillstånd ges för en anläggning för vindkraft. Utredningens förslag har remissbehandlats, och utskottet förutsätter att förslagen bereds vidare inom ramen för det pågående arbetet med att reformera miljötillståndsprocesserna.

Ur avsnittet "Övriga frågor om tillståndsprövning och förnybar energi" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker:

– Tidsplan och samordning

– Kortast möjliga tidsfrister

– Ändringstillstånd

– Det kommunala vetot och vindkraft

– Övriga frågor om vindkraft.

Tidsplan och samordning

Under den förra valperioden inledde regeringen ett arbete med att reformera miljöprövningsprocessen i syfte att uppnå en modern och mer effektiv prövning. Den omfattande Miljöprövningsutredningen presenterade sedan sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022. Detta betänkande lade en värdefull grund för det arbete som sedan togs vidare av den nya regering som tillträdde efter valet hösten 2022. Miljötillståndsutredningen tillsattes i juni 2023 och har därefter presenterat ett antal betänkanden med förslag som på olika sätt syftar till att förenkla och förkorta tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Förslagen har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Utredningen pågår alltjämt och väntas bli klar med sina återstående uppgifter senare i år. Utöver detta pågår det även andra processer som syftar till att förenkla för tillkomsten av förnybar energiproduktion. Det gäller t.ex. den pågående beredningen av ett förslag om en ny modell för att fördela tillstånd för havsbaserad vindkraft och om att ta fram bestämmelser om s.k. accelerationsområden.

Även på EU-nivå har det pågått ett arbete med att förändra olika prövningsprocesser som är kopplade till utbyggnaden av förnybar energi med ett liknande syfte, dvs. att förenkla och förkorta dessa processer. Det handlar bl.a. om förändringar av det s.k. förnybartdirektivet som har tillkommit förhållandevis snabbt, bl.a. som en följd av en allt angelägnare strävan efter att minska beroendet av fossila bränslen i ljuset av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Därmed kan utskottet konstatera att det har bedrivits viktiga och omfattande förändringsprocesser parallellt på olika nivåer, vilket kan innebära vissa utmaningar när det bl.a. gäller samordningen. EU ställer krav på att vissa bestämmelser ska vara införda vid en viss tidpunkt samtidigt som Sverige håller på att stöpa om sitt miljöprövningssystem. Att dessa förändringsprocesser inte är möjliga att samordna fullt ut anser utskottet vara ett oundvikligt faktum, även om det i möjligaste mån bör eftersträvas. Utskottet ser emellertid inte ett sekventiellt genomförande som ett gångbart alternativ, dvs. att Sverige skulle invänta processen på EU-nivå innan man går vidare med att reformera det nationella miljöprövningssystemet.

När det gäller de synpunkter som framförs i motionerna om en tidsplan för det fortsatta arbetet med att genomföra återstoden av bestämmelserna i det reviderade förnybartdirektivet, hänvisar utskottet till den uppgift som har hämtats in från Regeringskansliet och som gör gällande att de begränsade delar av direktivet som ännu inte har införts ska finnas på plats före utgången av 2026. Delar av detta kommer enligt uppgift sannolikt att införas på lägre nivå än i lag eller förordning. Utskottet finner det vara mindre meningsfullt att genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att närmare redogöra för de berörda myndigheternas tidsplanering för detta föreskriftsarbete.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Kortast möjliga tidsfrister

I en av motionerna efterfrågas ett tillkännagivande om att använda kortast möjliga tidsfrister för tillståndsprövningarna i linje med vad som är möjligt enligt det reviderade förnybartdirektivet.

Här förutsätter utskottet att regeringen har gjort en rimlig avvägning mellan behovet av att förkorta och effektivisera tillståndsprocesser och höga krav på rättssäkerhet och rimliga möjligheter för de berörda myndigheterna att göra en gedigen prövning till gagn för samhällets bästa. Något uttalande från riksdagen i linje med vad som föreslås i motionen anser utskottet därmed inte vara nödvändigt.

Därmed avstyrker utskottet yrkandet.

Ändringstillstånd

I två av motionerna efterfrågas en modell med s.k. ändringstillstånd som överensstämmer med den tidigare Miljöprövningsutredningens förslag. Sedan en ny regering tillträdde hösten 2022 tillsattes en ny utredning (Miljötillståndsutredningen) som bl.a. hade i uppgift att utreda om det finns behov av att införa lättnader som gör det enklare att ändra en verksamhet.

I sitt första delbetänkande delade Miljötillståndsutredningen Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd bör vara huvudregel vid ansökan om ändring, och Miljötillståndsutredningen underströk också att det är angeläget att få till en förändring i denna fråga.

Miljötillståndsutredningens betänkande var ute på en bred remissrunda till den 15 juni 2025, och enligt uppgift från Klimat- och näringslivsdepartementet i slutet av februari 2026 pågår alltjämt beredning av förslagen i denna del inom Regeringskansliet.

Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att föregripa det pågående beredningsarbetet.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Det kommunala vetot och vindkraft

Utskottet kan konstatera att riksdagen så sent som i januari 2026 avslog motionsyrkanden som gällde kravet på kommunal tillstyrkan innan tillstånd kan lämnas för utbyggnad av vindkraft, dvs. det som brukar kallas den kommunala vetorätten mot vindkraft. Som redogjorts för i det föregående avstyrktes motionerna av miljö- och jordbruksutskottet bl.a. med hänvisning till att en utredning har lämnat flera förslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan stärkas och till att regeringen har utlovat ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna för att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft. Utöver detta hänvisade miljö- och jordbruksutskottet till att det pågår beredning av förslag från en utredning om havsbaserad vindkraft. I början av mars 2026 avstyrkte även näringsutskottet förslag om vindkraft med motsvarande motivering.

När det gäller kommuners besked om vindkraftsanläggningar vill utskottet också påminna om att Miljötillståndsutredningen har pekat på att det finns ett behov av tidiga besked från det allmänna om lämplig användning av mark- och vattenområden inför planläggning och tillståndsprövning. Utredningen har även berört frågor om regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken och om kommunens tillstyrkan innan tillstånd ges för en anläggning för vindkraft. Utredningens förslag har remissbehandlats, och utskottet förutsätter att förslagen bereds vidare inom ramen för det pågående arbetet med att reformera miljötillståndsprocesserna.

Ur avsnittet "Övriga frågor om tillståndsprövning och förnybar energi" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5 och 6. Läs betänkandet

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under följande rubriker:

– Tidsplan och samordning

– Kortast möjliga tidsfrister

– Ändringstillstånd

– Det kommunala vetot och vindkraft

– Övriga frågor om vindkraft.

Tidsplan och samordning

Under den förra valperioden inledde regeringen ett arbete med att reformera miljöprövningsprocessen i syfte att uppnå en modern och mer effektiv prövning. Den omfattande Miljöprövningsutredningen presenterade sedan sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022. Detta betänkande lade en värdefull grund för det arbete som sedan togs vidare av den nya regering som tillträdde efter valet hösten 2022. Miljötillståndsutredningen tillsattes i juni 2023 och har därefter presenterat ett antal betänkanden med förslag som på olika sätt syftar till att förenkla och förkorta tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Förslagen har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Utredningen pågår alltjämt och väntas bli klar med sina återstående uppgifter senare i år. Utöver detta pågår det även andra processer som syftar till att förenkla för tillkomsten av förnybar energiproduktion. Det gäller t.ex. den pågående beredningen av ett förslag om en ny modell för att fördela tillstånd för havsbaserad vindkraft och om att ta fram bestämmelser om s.k. accelerationsområden.

Även på EU-nivå har det pågått ett arbete med att förändra olika prövningsprocesser som är kopplade till utbyggnaden av förnybar energi med ett liknande syfte, dvs. att förenkla och förkorta dessa processer. Det handlar bl.a. om förändringar av det s.k. förnybartdirektivet som har tillkommit förhållandevis snabbt, bl.a. som en följd av en allt angelägnare strävan efter att minska beroendet av fossila bränslen i ljuset av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Därmed kan utskottet konstatera att det har bedrivits viktiga och omfattande förändringsprocesser parallellt på olika nivåer, vilket kan innebära vissa utmaningar när det bl.a. gäller samordningen. EU ställer krav på att vissa bestämmelser ska vara införda vid en viss tidpunkt samtidigt som Sverige håller på att stöpa om sitt miljöprövningssystem. Att dessa förändringsprocesser inte är möjliga att samordna fullt ut anser utskottet vara ett oundvikligt faktum, även om det i möjligaste mån bör eftersträvas. Utskottet ser emellertid inte ett sekventiellt genomförande som ett gångbart alternativ, dvs. att Sverige skulle invänta processen på EU-nivå innan man går vidare med att reformera det nationella miljöprövningssystemet.

När det gäller de synpunkter som framförs i motionerna om en tidsplan för det fortsatta arbetet med att genomföra återstoden av bestämmelserna i det reviderade förnybartdirektivet, hänvisar utskottet till den uppgift som har hämtats in från Regeringskansliet och som gör gällande att de begränsade delar av direktivet som ännu inte har införts ska finnas på plats före utgången av 2026. Delar av detta kommer enligt uppgift sannolikt att införas på lägre nivå än i lag eller förordning. Utskottet finner det vara mindre meningsfullt att genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att närmare redogöra för de berörda myndigheternas tidsplanering för detta föreskriftsarbete.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Kortast möjliga tidsfrister

I en av motionerna efterfrågas ett tillkännagivande om att använda kortast möjliga tidsfrister för tillståndsprövningarna i linje med vad som är möjligt enligt det reviderade förnybartdirektivet.

Här förutsätter utskottet att regeringen har gjort en rimlig avvägning mellan behovet av att förkorta och effektivisera tillståndsprocesser och höga krav på rättssäkerhet och rimliga möjligheter för de berörda myndigheterna att göra en gedigen prövning till gagn för samhällets bästa. Något uttalande från riksdagen i linje med vad som föreslås i motionen anser utskottet därmed inte vara nödvändigt.

Därmed avstyrker utskottet yrkandet.

Ändringstillstånd

I två av motionerna efterfrågas en modell med s.k. ändringstillstånd som överensstämmer med den tidigare Miljöprövningsutredningens förslag. Sedan en ny regering tillträdde hösten 2022 tillsattes en ny utredning (Miljötillståndsutredningen) som bl.a. hade i uppgift att utreda om det finns behov av att införa lättnader som gör det enklare att ändra en verksamhet.

I sitt första delbetänkande delade Miljötillståndsutredningen Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd bör vara huvudregel vid ansökan om ändring, och Miljötillståndsutredningen underströk också att det är angeläget att få till en förändring i denna fråga.

Miljötillståndsutredningens betänkande var ute på en bred remissrunda till den 15 juni 2025, och enligt uppgift från Klimat- och näringslivsdepartementet i slutet av februari 2026 pågår alltjämt beredning av förslagen i denna del inom Regeringskansliet.

Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att föregripa det pågående beredningsarbetet.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Det kommunala vetot och vindkraft

Utskottet kan konstatera att riksdagen så sent som i januari 2026 avslog motionsyrkanden som gällde kravet på kommunal tillstyrkan innan tillstånd kan lämnas för utbyggnad av vindkraft, dvs. det som brukar kallas den kommunala vetorätten mot vindkraft. Som redogjorts för i det föregående avstyrktes motionerna av miljö- och jordbruksutskottet bl.a. med hänvisning till att en utredning har lämnat flera förslag om hur kommuners förmåga att medverka till utbyggd vindkraft kan stärkas och till att regeringen har utlovat ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna för att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft. Utöver detta hänvisade miljö- och jordbruksutskottet till att det pågår beredning av förslag från en utredning om havsbaserad vindkraft. I början av mars 2026 avstyrkte även näringsutskottet förslag om vindkraft med motsvarande motivering.

När det gäller kommuners besked om vindkraftsanläggningar vill utskottet också påminna om att Miljötillståndsutredningen har pekat på att det finns ett behov av tidiga besked från det allmänna om lämplig användning av mark- och vattenområden inför planläggning och tillståndsprövning. Utredningen har även berört frågor om regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken och om kommunens tillstyrkan innan tillstånd ges för en anläggning för vindkraft. Utredningens förslag har remissbehandlats, och utskottet förutsätter att förslagen bereds vidare inom ramen för det pågående arbetet med att reformera miljötillståndsprocesserna.

Ur avsnittet "Övriga frågor om tillståndsprövning och förnybar energi" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet