Vindkraft i kommuner

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Hanteringen av vindkraftsersättningen

– Ersättning till boende i flerfamiljshus.

Hanteringen av vindkraftsersättningen

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens förslag om en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Utskottet kan konstatera att den föreslagna lagen syftar till att skapa lokal nytta från vindkraft och därigenom ökad lokal acceptans för en fortsatt utbyggnad av landbaserad och kustnära vindkraft. Utskottet instämmer med regeringen om att det är viktigt att vidta åtgärder för att stärka den lokala nyttan och den lokala acceptansen för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av vindkraft. Systemet med intäktsdelning från vindkraftsanläggningar och ersättning till närboende kan bidra till att skapa en positiv ansats med fokus på vindkraftens värdeskapande och att värdet från vindkraften kommer de närboende till del. Utskottet instämmer även i att systemet med intäktsdelning även bör kunna motverka eventuella negativa effekter på priset på fastigheter som ligger i närheten av vindkraftsanläggningar.

Med anledning av ett motionsyrkande med förslag om att låta en myndighet hantera vindkraftsersättningen vill utskottet lyfta fram vad regeringen anför i frågan. Enligt regeringen är det en udda uppgift för en förvaltningsmyndighet att utreda och fatta beslut i frågor som gäller förhållanden mellan enskilda, vilket i detta fall skulle vara att bestämma om och hur stor vindkraftsersättning som en verksamhetsutövare ska betala till en närboende. Enligt regeringen hanteras frågor av det slaget lämpligast direkt mellan verksamhetsutövare och de närboende. Utskottet vill även lyfta fram att en myndighetsmodell kan komma att leda till ökad administration för såväl verksamhetsutövarna som det allmänna, och riskerar att bli mer kostsam jämfört med en reglering utan myndighetsbeslut. Det framstår därmed som både mer effektivt och samhällsekonomiskt motiverat att verksamhetsutövarna hanterar vindkraftsersättningen i stället för en myndighet.

När det gäller motionsyrkandena med förslag dels om att rätten till ersättning ska fastställas utifrån uppgifter i fastighetsregistret, dels om automatisk utbetalning av vindkraftsersättningen vill utskottet anföra följande. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att systemet ska vara så enkelt som möjligt, både för verksamhetsutövarna och för de närboende. De administrativa kostnaderna bör även hållas på en så låg nivå som möjligt. Ett administrativt krångligt system med höga kostnader kommer att vara hämmande vid etablering av ny vindkraft och för den lokala acceptansen för nya vindkraftsetableringar. Vidare menar utskottet, i likhet med regeringen, att även om det framgår av fastighetsregistret vilka som är fastighetsägare finns det flera fördelar med ett system där byggnadsägare varje år skriftligen anmäler anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren. Ett sådant system borde bl.a. göra det relativt enkelt för verksamhetsutövarna att lokalisera vilka byggnadsägare som omfattas av rätten till ersättning. Verksamhetsutövarna får även kontaktuppgifter till de ägare som anser sig ha rätt till vindkraftsersättning och behöver inte lägga ned arbete på att lokalisera de som inte har gett sig tillkänna. Att administrativa uppgifter genom anmälningsplikten läggs på byggnadsägaren vägs upp av att det trots allt är i byggnadsägarens intresse att få vindkraftsersättning.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Ersättning till boende i flerfamiljshus

I två motionsyrkanden lämnas förslag om att även boende i flerfamiljshus bör ha rätt till vindkraftsersättning. Utskottet anser att regeringen gör en rimlig avvägning när det gäller att vindkraftsersättningen bör betalas till ägare av fastigheter som är inrättade som bostad och som enligt fastighetstaxeringslagen utgör ett småhus, en ägarlägenhet eller ett hyreshus. I likhet med regeringen anser utskottet att det är ett begränsat problem att den föreslagna ersättningsmodellen inte väger in antalet lägenheter på en fastighet. Tidigare vindkraftsetableringar har visat att det framför allt är småhus som kommer att ge rätt till vindkraftsersättning, även om det inte kan uteslutas att ägarlägenheter eller flerfamiljshus kan ligga på ett avstånd som ger ägaren rätt till ersättning. Utskottet vill även i detta sammanhang påminna om att det enligt regeringens förslag står verksamhetsutövaren fritt att i dessa fall lämna ytterligare ersättning till ägaren av dessa byggnader.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ersättning till närboende" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Hanteringen av vindkraftsersättningen

– Ersättning till boende i flerfamiljshus.

Hanteringen av vindkraftsersättningen

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens förslag om en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Utskottet kan konstatera att den föreslagna lagen syftar till att skapa lokal nytta från vindkraft och därigenom ökad lokal acceptans för en fortsatt utbyggnad av landbaserad och kustnära vindkraft. Utskottet instämmer med regeringen om att det är viktigt att vidta åtgärder för att stärka den lokala nyttan och den lokala acceptansen för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av vindkraft. Systemet med intäktsdelning från vindkraftsanläggningar och ersättning till närboende kan bidra till att skapa en positiv ansats med fokus på vindkraftens värdeskapande och att värdet från vindkraften kommer de närboende till del. Utskottet instämmer även i att systemet med intäktsdelning även bör kunna motverka eventuella negativa effekter på priset på fastigheter som ligger i närheten av vindkraftsanläggningar.

Med anledning av ett motionsyrkande med förslag om att låta en myndighet hantera vindkraftsersättningen vill utskottet lyfta fram vad regeringen anför i frågan. Enligt regeringen är det en udda uppgift för en förvaltningsmyndighet att utreda och fatta beslut i frågor som gäller förhållanden mellan enskilda, vilket i detta fall skulle vara att bestämma om och hur stor vindkraftsersättning som en verksamhetsutövare ska betala till en närboende. Enligt regeringen hanteras frågor av det slaget lämpligast direkt mellan verksamhetsutövare och de närboende. Utskottet vill även lyfta fram att en myndighetsmodell kan komma att leda till ökad administration för såväl verksamhetsutövarna som det allmänna, och riskerar att bli mer kostsam jämfört med en reglering utan myndighetsbeslut. Det framstår därmed som både mer effektivt och samhällsekonomiskt motiverat att verksamhetsutövarna hanterar vindkraftsersättningen i stället för en myndighet.

När det gäller motionsyrkandena med förslag dels om att rätten till ersättning ska fastställas utifrån uppgifter i fastighetsregistret, dels om automatisk utbetalning av vindkraftsersättningen vill utskottet anföra följande. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att systemet ska vara så enkelt som möjligt, både för verksamhetsutövarna och för de närboende. De administrativa kostnaderna bör även hållas på en så låg nivå som möjligt. Ett administrativt krångligt system med höga kostnader kommer att vara hämmande vid etablering av ny vindkraft och för den lokala acceptansen för nya vindkraftsetableringar. Vidare menar utskottet, i likhet med regeringen, att även om det framgår av fastighetsregistret vilka som är fastighetsägare finns det flera fördelar med ett system där byggnadsägare varje år skriftligen anmäler anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren. Ett sådant system borde bl.a. göra det relativt enkelt för verksamhetsutövarna att lokalisera vilka byggnadsägare som omfattas av rätten till ersättning. Verksamhetsutövarna får även kontaktuppgifter till de ägare som anser sig ha rätt till vindkraftsersättning och behöver inte lägga ned arbete på att lokalisera de som inte har gett sig tillkänna. Att administrativa uppgifter genom anmälningsplikten läggs på byggnadsägaren vägs upp av att det trots allt är i byggnadsägarens intresse att få vindkraftsersättning.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Ersättning till boende i flerfamiljshus

I två motionsyrkanden lämnas förslag om att även boende i flerfamiljshus bör ha rätt till vindkraftsersättning. Utskottet anser att regeringen gör en rimlig avvägning när det gäller att vindkraftsersättningen bör betalas till ägare av fastigheter som är inrättade som bostad och som enligt fastighetstaxeringslagen utgör ett småhus, en ägarlägenhet eller ett hyreshus. I likhet med regeringen anser utskottet att det är ett begränsat problem att den föreslagna ersättningsmodellen inte väger in antalet lägenheter på en fastighet. Tidigare vindkraftsetableringar har visat att det framför allt är småhus som kommer att ge rätt till vindkraftsersättning, även om det inte kan uteslutas att ägarlägenheter eller flerfamiljshus kan ligga på ett avstånd som ger ägaren rätt till ersättning. Utskottet vill även i detta sammanhang påminna om att det enligt regeringens förslag står verksamhetsutövaren fritt att i dessa fall lämna ytterligare ersättning till ägaren av dessa byggnader.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ersättning till närboende" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Hanteringen av vindkraftsersättningen

– Ersättning till boende i flerfamiljshus.

Hanteringen av vindkraftsersättningen

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens förslag om en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Utskottet kan konstatera att den föreslagna lagen syftar till att skapa lokal nytta från vindkraft och därigenom ökad lokal acceptans för en fortsatt utbyggnad av landbaserad och kustnära vindkraft. Utskottet instämmer med regeringen om att det är viktigt att vidta åtgärder för att stärka den lokala nyttan och den lokala acceptansen för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av vindkraft. Systemet med intäktsdelning från vindkraftsanläggningar och ersättning till närboende kan bidra till att skapa en positiv ansats med fokus på vindkraftens värdeskapande och att värdet från vindkraften kommer de närboende till del. Utskottet instämmer även i att systemet med intäktsdelning även bör kunna motverka eventuella negativa effekter på priset på fastigheter som ligger i närheten av vindkraftsanläggningar.

Med anledning av ett motionsyrkande med förslag om att låta en myndighet hantera vindkraftsersättningen vill utskottet lyfta fram vad regeringen anför i frågan. Enligt regeringen är det en udda uppgift för en förvaltningsmyndighet att utreda och fatta beslut i frågor som gäller förhållanden mellan enskilda, vilket i detta fall skulle vara att bestämma om och hur stor vindkraftsersättning som en verksamhetsutövare ska betala till en närboende. Enligt regeringen hanteras frågor av det slaget lämpligast direkt mellan verksamhetsutövare och de närboende. Utskottet vill även lyfta fram att en myndighetsmodell kan komma att leda till ökad administration för såväl verksamhetsutövarna som det allmänna, och riskerar att bli mer kostsam jämfört med en reglering utan myndighetsbeslut. Det framstår därmed som både mer effektivt och samhällsekonomiskt motiverat att verksamhetsutövarna hanterar vindkraftsersättningen i stället för en myndighet.

När det gäller motionsyrkandena med förslag dels om att rätten till ersättning ska fastställas utifrån uppgifter i fastighetsregistret, dels om automatisk utbetalning av vindkraftsersättningen vill utskottet anföra följande. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att systemet ska vara så enkelt som möjligt, både för verksamhetsutövarna och för de närboende. De administrativa kostnaderna bör även hållas på en så låg nivå som möjligt. Ett administrativt krångligt system med höga kostnader kommer att vara hämmande vid etablering av ny vindkraft och för den lokala acceptansen för nya vindkraftsetableringar. Vidare menar utskottet, i likhet med regeringen, att även om det framgår av fastighetsregistret vilka som är fastighetsägare finns det flera fördelar med ett system där byggnadsägare varje år skriftligen anmäler anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren. Ett sådant system borde bl.a. göra det relativt enkelt för verksamhetsutövarna att lokalisera vilka byggnadsägare som omfattas av rätten till ersättning. Verksamhetsutövarna får även kontaktuppgifter till de ägare som anser sig ha rätt till vindkraftsersättning och behöver inte lägga ned arbete på att lokalisera de som inte har gett sig tillkänna. Att administrativa uppgifter genom anmälningsplikten läggs på byggnadsägaren vägs upp av att det trots allt är i byggnadsägarens intresse att få vindkraftsersättning.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Ersättning till boende i flerfamiljshus

I två motionsyrkanden lämnas förslag om att även boende i flerfamiljshus bör ha rätt till vindkraftsersättning. Utskottet anser att regeringen gör en rimlig avvägning när det gäller att vindkraftsersättningen bör betalas till ägare av fastigheter som är inrättade som bostad och som enligt fastighetstaxeringslagen utgör ett småhus, en ägarlägenhet eller ett hyreshus. I likhet med regeringen anser utskottet att det är ett begränsat problem att den föreslagna ersättningsmodellen inte väger in antalet lägenheter på en fastighet. Tidigare vindkraftsetableringar har visat att det framför allt är småhus som kommer att ge rätt till vindkraftsersättning, även om det inte kan uteslutas att ägarlägenheter eller flerfamiljshus kan ligga på ett avstånd som ger ägaren rätt till ersättning. Utskottet vill även i detta sammanhang påminna om att det enligt regeringens förslag står verksamhetsutövaren fritt att i dessa fall lämna ytterligare ersättning till ägaren av dessa byggnader.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ersättning till närboende" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6 och 7. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Hanteringen av vindkraftsersättningen

– Ersättning till boende i flerfamiljshus.

Hanteringen av vindkraftsersättningen

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens förslag om en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Utskottet kan konstatera att den föreslagna lagen syftar till att skapa lokal nytta från vindkraft och därigenom ökad lokal acceptans för en fortsatt utbyggnad av landbaserad och kustnära vindkraft. Utskottet instämmer med regeringen om att det är viktigt att vidta åtgärder för att stärka den lokala nyttan och den lokala acceptansen för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av vindkraft. Systemet med intäktsdelning från vindkraftsanläggningar och ersättning till närboende kan bidra till att skapa en positiv ansats med fokus på vindkraftens värdeskapande och att värdet från vindkraften kommer de närboende till del. Utskottet instämmer även i att systemet med intäktsdelning även bör kunna motverka eventuella negativa effekter på priset på fastigheter som ligger i närheten av vindkraftsanläggningar.

Med anledning av ett motionsyrkande med förslag om att låta en myndighet hantera vindkraftsersättningen vill utskottet lyfta fram vad regeringen anför i frågan. Enligt regeringen är det en udda uppgift för en förvaltningsmyndighet att utreda och fatta beslut i frågor som gäller förhållanden mellan enskilda, vilket i detta fall skulle vara att bestämma om och hur stor vindkraftsersättning som en verksamhetsutövare ska betala till en närboende. Enligt regeringen hanteras frågor av det slaget lämpligast direkt mellan verksamhetsutövare och de närboende. Utskottet vill även lyfta fram att en myndighetsmodell kan komma att leda till ökad administration för såväl verksamhetsutövarna som det allmänna, och riskerar att bli mer kostsam jämfört med en reglering utan myndighetsbeslut. Det framstår därmed som både mer effektivt och samhällsekonomiskt motiverat att verksamhetsutövarna hanterar vindkraftsersättningen i stället för en myndighet.

När det gäller motionsyrkandena med förslag dels om att rätten till ersättning ska fastställas utifrån uppgifter i fastighetsregistret, dels om automatisk utbetalning av vindkraftsersättningen vill utskottet anföra följande. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att systemet ska vara så enkelt som möjligt, både för verksamhetsutövarna och för de närboende. De administrativa kostnaderna bör även hållas på en så låg nivå som möjligt. Ett administrativt krångligt system med höga kostnader kommer att vara hämmande vid etablering av ny vindkraft och för den lokala acceptansen för nya vindkraftsetableringar. Vidare menar utskottet, i likhet med regeringen, att även om det framgår av fastighetsregistret vilka som är fastighetsägare finns det flera fördelar med ett system där byggnadsägare varje år skriftligen anmäler anspråk på ersättning till verksamhetsutövaren. Ett sådant system borde bl.a. göra det relativt enkelt för verksamhetsutövarna att lokalisera vilka byggnadsägare som omfattas av rätten till ersättning. Verksamhetsutövarna får även kontaktuppgifter till de ägare som anser sig ha rätt till vindkraftsersättning och behöver inte lägga ned arbete på att lokalisera de som inte har gett sig tillkänna. Att administrativa uppgifter genom anmälningsplikten läggs på byggnadsägaren vägs upp av att det trots allt är i byggnadsägarens intresse att få vindkraftsersättning.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Ersättning till boende i flerfamiljshus

I två motionsyrkanden lämnas förslag om att även boende i flerfamiljshus bör ha rätt till vindkraftsersättning. Utskottet anser att regeringen gör en rimlig avvägning när det gäller att vindkraftsersättningen bör betalas till ägare av fastigheter som är inrättade som bostad och som enligt fastighetstaxeringslagen utgör ett småhus, en ägarlägenhet eller ett hyreshus. I likhet med regeringen anser utskottet att det är ett begränsat problem att den föreslagna ersättningsmodellen inte väger in antalet lägenheter på en fastighet. Tidigare vindkraftsetableringar har visat att det framför allt är småhus som kommer att ge rätt till vindkraftsersättning, även om det inte kan uteslutas att ägarlägenheter eller flerfamiljshus kan ligga på ett avstånd som ger ägaren rätt till ersättning. Utskottet vill även i detta sammanhang påminna om att det enligt regeringens förslag står verksamhetsutövaren fritt att i dessa fall lämna ytterligare ersättning till ägaren av dessa byggnader.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ersättning till närboende" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 7. Läs betänkandet