Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder

Utskottet noterar att regeringen i propositionen framhåller att en fungerande och väl utbyggd infrastruktur är en grundläggande förutsättning för att företag och människor ska kunna leva, bo och verka i hela landet. Utskottet delar denna uppfattning. Regeringen bedömer även att en ny nationell plan för transportinfrastruktur för perioden 2026–2037 och fastställandet av ramar för länsplanerna för 2026–2037 kommer att vara av stor betydelse för landsbygdernas boende, besökare och näringsliv. Utskottet instämmer med regeringen i att det behövs såväl investeringar i transportinfrastruktur som i digital infrastruktur och att detta har stor betydelse för landsbygdernas attraktionskraft och funktionalitet. Utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen redovisar ett stort antal beslutade och aviserade insatser som sammantaget syftar till att bidra till starkare landsbygder i hela landet.

Utskottet kan även konstatera att samtliga motionsförslag som rör transportsystem och infrastruktur har ett innehåll som liknar eller är likalydande med motionsyrkanden som har behandlats och avstyrkts av trafikutskottet i närtid. Det handlar exempelvis om förslag om förbättrad infrastruktur, kommunikationer och kollektivtrafik på landsbygden och i glesbygd, om färjeförbindelserna till Gotland, om satsningar på väg- och järnvägsunderhåll, om tillgången till posttjänster och om bättre konnektivitet och bredband i hela landet. Mot den bakgrunden har trafikutskottet förordat att näringsutskottet ska avstyrka förslagen. Näringsutskottet gör ingen annan bedömning än trafikutskottet.

Mot denna bakgrund avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Reservationer

1.

Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik, punkt 2 (S)

av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Daniel Vencu Velasquez Castro (S) och Kristoffer Lindberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 16, 20 och 35 samt

avslår motionerna

2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt

2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.

Ställningstagande

Att hela Sverige ska leva och att landsbygderna behöver ges förutsättningar att stärkas och utvecklas är en av vårt lands viktigaste framtidsfrågor. Vi har ingen annan åsikt än regeringen när det gäller propositionens förslag om regionernas samrådsskyldighet, men vi menar att det är anmärkningsvärt och ambitionslöst att propositionen saknar andra förslag inom glesbygds- och landsbygdsutvecklingsområdet.

Under lång tid har staten dragit sig tillbaka från lands- och glesbygden och lämnat över alltför mycket till marknadslösningar, något som inte alltid har fungerat där avstånden är långa och befolkningsunderlaget litet. Om det ska gå att bo, arbeta och driva företag i hela Sverige går det inte att service såsom bensinstationer, apotek, veterinärverksamhet eller bilprovning försvinner, för då blir det svårare att klara vardagen, rekrytera personal, investera och behålla verksamhet. Vi anser att regeringen behöver vidta åtgärder mot de marknadsmisslyckanden som drabbat Sveriges landsbygder och säkra tillgången till grundläggande service på landsbygden och i glesbygd, från drivmedel till medicin. Staten bör ta ett större ansvar när marknaden inte levererar den infrastruktur som företag och människor är beroende av.

Kommuner och regioner är grunden för Sveriges decentraliserade välfärdsmodell. Det lokala självstyret ger stor frihet att utforma och ansvara för verksamheten utifrån lokala behov. Det är en bra och välfungerande modell. Men skillnaderna är alltjämt för stora och värst är det för små glesbygdskommuner och för kommuner med låg skattekraft. Eftersom välfärdskostnaderna ofta är relativt sett större i glesbygd och i kommuner med stora socioekonomiska utmaningar, samtidigt som den finansiella bärkraften är låg, anser vi att det kommunala utjämningssystemet bör uppdateras så att det speglar verkligheten. Vi förordar ett uppdaterat, mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på det förslag som Utjämningskommittén har lämnat. Sverige tjänar inte på att landet glider isär. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och regioner så att hela Sverige kan leva och växa. Det är för oss en fråga om rättvisa. Det behövs även riktade åtgärder mot kommuner i glesbygd så att en bra samhällsservice och en god välfärd kan garanteras. Därför vill vi se ett glesbygdspaket, där en del är ökade satsningar på små och glesbefolkade kommuner. Det är särskilt viktigt i avvaktan på ett nytt utjämningssystem.

Vidare anser vi att politiken i alla delar behöver landsbygdssäkras. Det innebär att nya förslag ska analyseras utifrån hur de påverkar människor, företag och service på landsbygden. Vi anser även att regeringen bör arbeta vidare med en lösning som bibehåller den regionala förankring som finns i strukturfondspartnerskapen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik, punkt 2 (V, C)

av Anders Ådahl (C) och Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4038 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 1, 16, 20 och 35 samt

2025/26:4055 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 4.

Ställningstagande

Regeringen har återkommande betonat landsbygdens betydelse för Sveriges sammanhållning, totalförsvar och konkurrenskraft. I praktiken har dock politiken under valperioden präglats av bristande reformkraft och neddragningar som försvagat förutsättningarna för boende och företag på landsbygderna. Nedstängningar av lokala servicekontor, avsaknaden av verkliga regelförenklingar och oklara besked kring energiförsörjning och skogspolitik har skapat en betydande osäkerhet. Förtroendet för statens närvaro i hela landet har försvagats. Vi menar att det är avgörande att landsbygderna ges stabila spelregler, närvarande myndigheter och rättvisa förutsättningar, och detta är något som regeringen inte har säkerställt.

Ur avsnittet "Transportsystem och infrastruktur" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik

– Civilsamhällets organisationer.

Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik

Regeringens proposition ger en bild av läget på de svenska landsbygderna och beskriver vidtagna åtgärder och pågående insatser som syftar till att uppfylla landsbygdspolitikens mål, bidra till starkare landsbygder och en effektivare landsbygdspolitik. Det är utskottets uppfattning att villkoren för att leva, bo och verka på landsbygderna ska stärkas och att det är insatser anpassade till landsbygderna, kombinerat med lokala lösningar förankrade i lokalsamhället och marknadslösningar, som kan ge verklig förändring.

När det gäller ett starkare lokalsamhälle och en effektivare landsbygdspolitik framhåller regeringen att det för att Sverige ska utvecklas hållbart och sammanhållet krävs att hela landet får möjlighet att bidra till samhällsutveckling och välfärd. Utskottet delar denna bedömning. I likhet med regeringen värnar utskottet dialogen med det civila samhället och instämmer i att utvecklingen i stor utsträckning bör byggas underifrån i samverkan mellan medborgare, civilsamhälle, näringsliv, kommuner, regioner och statliga myndigheter. Utskottet delar även regeringens uppfattning att den lokala kunskapen och engagemanget samt platsers särskilda förutsättningar på olika landsbygder bör ges ett större utrymme när åtgärder utformas och beslut fattas. Utskottet noterar särskilt regeringens bedömning att kommunernas kapacitet bör stärkas och ges rätt verktyg för att klara sitt uppdrag och delta i utvecklingen. Kommunerna har enligt utskottet en central roll för att Sverige ska ha starka och levande landsbygder. Utskottet instämmer även i regeringens uppfattning att det är av stor vikt för landsbygdspolitiken att relevanta aktörer på nationell och regional nivå agerar mer samordnat. Ett sådant agerande bidrar enligt utskottet till effektivare användning av resurser och till att uppnå landsbygdspolitikens mål.

Utskottet kan konstatera att flera av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt är identiska med eller snarlika de yrkanden som har behandlats och avslagits av riksdagen tidigare under valperioden. Exempelvis behandlade utskottet förslag om återföring av medel till lokalsamhället och om utjämningssystemet under våren 2026 (bet. 2025/26:NU12). När det gäller förslag om att se över utjämningssystemet hänvisade utskottet då bl.a. till regeringens beredning av Utjämningskommitténs förslag (SOU 2024:50) och till regeringens avsikt att återkomma till riksdagen under 2026 med förslag till ändringar i utjämningssystemet. Som framgår ovan behandlade och avstyrkte även finansutskottet under 2026 motionsyrkanden om det kommunala utjämningssystemet (bet. 2025/26:FiU26). När det gäller ett motionsyrkande med förslag om att föra över mer makt, mandat och resurser till lokalt beslutsfattande vill utskottet även hänvisa till att regeringen i propositionen framhåller att de generella statsbidragen har ökat sedan 2022 och att kommunerna har fått bättre möjligheter att uppnå en god ekonomisk hushållning genom en mer flexibel tillämpning av balanskravet. När det gäller motionsyrkanden med förslag om återföring av medel till lokalsamhällen från bl.a. naturresurser vill utskottet påminna om att dessa frågor aktualiserar avvägningar mellan nationella intäkter, regional utveckling och likvärdiga förutsättningar i hela landet. Vad gäller dessa frågor vill utskottet påminna om att det vid beredningen av betänkande 2025/26:NU12 även hänvisade till regeringens beredning av förslag om vindkraftsersättning och genomförandet av EU-förordningen om kritiska råvaror.

I en motion förs det fram förslag om att bibehålla den regionala förankring som i dag finns i strukturfondspartnerskapen. När utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande senast, våren 2025 (bet. 2024/25:NU22), bemötte utskottet den oro som uttrycktes i motionsyrkandet för att den föreslagna ordningen med en mer strategisk roll för partnerskapen kommer att leda till ett minskat regionalt inflytande. Utskottet underströk vikten av att kunskaper om regionala förutsättningar och behov även i fortsättningen kommer att vara nödvändiga för en ändamålsenlig förvaltning av fonderna och välkomnade regeringens avsikt att i det fortsatta arbetet överväga hur det lokala och regionala perspektivet bäst kan tillvaratas. Ett mer strategiskt inriktat partnerskap har förutsättningar att skapa en kontinuerlig dialog om vilken typ av projekt som fondmedlen ska användas till. Utskottet står fast vid denna bedömning.

Utskottet vill i detta sammanhang även understryka vikten av dialog med det civila samhället för att stödja människors delaktighet och vilja att påverka. Det är viktigt att förbättra villkoren och öka långsiktigheten för det civila samhällets möjligheter att bidra till samhällsutveckling och välfärd. Utöver vad som anförs ovan hänvisar utskottet när det gäller frågor om finansieringen av civilsamhället och om att stärka det lokala beslutsfattandet till de ställningstaganden som har framförts tidigare under innevarande riksmöte av konstitutionsutskottet och av kulturutskottet (se bl.a. bet. 2025/26:KU9 och bet. 2025/26:KrU5).

Utskottet vill i övrigt, när det gäller motionsyrkanden med förslag om landsbygdssäkring av politiken och om en särskild reformagenda för landsbygderna, påminna om att SVESAM – Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2026. Utredningen har i uppdrag att föreslå hur den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken ska inriktas och utformas (dir. 2024:69). Utskottet anser att utredningens förslag bör inväntas.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Civilsamhällets organisationer

När det gäller motionsyrkandet med förslag om att regeringen ska återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling vill utskottet hänvisa till vad kulturutskottet framför i sitt yttrande. Kulturutskottet framhåller bl.a. att det delar regeringens ståndpunkt att det civila samhället bidrar till en hållbar landsbygdsutveckling, att folkbildningen är en viktig del av det civila samhället och att de statliga bidragen till det civila samhället bör vara långsiktiga och förutsebara. Kulturutskottet föreslår mot denna bakgrund att näringsutskottet ska avstyrka det aktuella motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Åtgärder för starkare landsbygder" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 5, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik

– Civilsamhällets organisationer.

Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik

Regeringens proposition ger en bild av läget på de svenska landsbygderna och beskriver vidtagna åtgärder och pågående insatser som syftar till att uppfylla landsbygdspolitikens mål, bidra till starkare landsbygder och en effektivare landsbygdspolitik. Det är utskottets uppfattning att villkoren för att leva, bo och verka på landsbygderna ska stärkas och att det är insatser anpassade till landsbygderna, kombinerat med lokala lösningar förankrade i lokalsamhället och marknadslösningar, som kan ge verklig förändring.

När det gäller ett starkare lokalsamhälle och en effektivare landsbygdspolitik framhåller regeringen att det för att Sverige ska utvecklas hållbart och sammanhållet krävs att hela landet får möjlighet att bidra till samhällsutveckling och välfärd. Utskottet delar denna bedömning. I likhet med regeringen värnar utskottet dialogen med det civila samhället och instämmer i att utvecklingen i stor utsträckning bör byggas underifrån i samverkan mellan medborgare, civilsamhälle, näringsliv, kommuner, regioner och statliga myndigheter. Utskottet delar även regeringens uppfattning att den lokala kunskapen och engagemanget samt platsers särskilda förutsättningar på olika landsbygder bör ges ett större utrymme när åtgärder utformas och beslut fattas. Utskottet noterar särskilt regeringens bedömning att kommunernas kapacitet bör stärkas och ges rätt verktyg för att klara sitt uppdrag och delta i utvecklingen. Kommunerna har enligt utskottet en central roll för att Sverige ska ha starka och levande landsbygder. Utskottet instämmer även i regeringens uppfattning att det är av stor vikt för landsbygdspolitiken att relevanta aktörer på nationell och regional nivå agerar mer samordnat. Ett sådant agerande bidrar enligt utskottet till effektivare användning av resurser och till att uppnå landsbygdspolitikens mål.

Utskottet kan konstatera att flera av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt är identiska med eller snarlika de yrkanden som har behandlats och avslagits av riksdagen tidigare under valperioden. Exempelvis behandlade utskottet förslag om återföring av medel till lokalsamhället och om utjämningssystemet under våren 2026 (bet. 2025/26:NU12). När det gäller förslag om att se över utjämningssystemet hänvisade utskottet då bl.a. till regeringens beredning av Utjämningskommitténs förslag (SOU 2024:50) och till regeringens avsikt att återkomma till riksdagen under 2026 med förslag till ändringar i utjämningssystemet. Som framgår ovan behandlade och avstyrkte även finansutskottet under 2026 motionsyrkanden om det kommunala utjämningssystemet (bet. 2025/26:FiU26). När det gäller ett motionsyrkande med förslag om att föra över mer makt, mandat och resurser till lokalt beslutsfattande vill utskottet även hänvisa till att regeringen i propositionen framhåller att de generella statsbidragen har ökat sedan 2022 och att kommunerna har fått bättre möjligheter att uppnå en god ekonomisk hushållning genom en mer flexibel tillämpning av balanskravet. När det gäller motionsyrkanden med förslag om återföring av medel till lokalsamhällen från bl.a. naturresurser vill utskottet påminna om att dessa frågor aktualiserar avvägningar mellan nationella intäkter, regional utveckling och likvärdiga förutsättningar i hela landet. Vad gäller dessa frågor vill utskottet påminna om att det vid beredningen av betänkande 2025/26:NU12 även hänvisade till regeringens beredning av förslag om vindkraftsersättning och genomförandet av EU-förordningen om kritiska råvaror.

I en motion förs det fram förslag om att bibehålla den regionala förankring som i dag finns i strukturfondspartnerskapen. När utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande senast, våren 2025 (bet. 2024/25:NU22), bemötte utskottet den oro som uttrycktes i motionsyrkandet för att den föreslagna ordningen med en mer strategisk roll för partnerskapen kommer att leda till ett minskat regionalt inflytande. Utskottet underströk vikten av att kunskaper om regionala förutsättningar och behov även i fortsättningen kommer att vara nödvändiga för en ändamålsenlig förvaltning av fonderna och välkomnade regeringens avsikt att i det fortsatta arbetet överväga hur det lokala och regionala perspektivet bäst kan tillvaratas. Ett mer strategiskt inriktat partnerskap har förutsättningar att skapa en kontinuerlig dialog om vilken typ av projekt som fondmedlen ska användas till. Utskottet står fast vid denna bedömning.

Utskottet vill i detta sammanhang även understryka vikten av dialog med det civila samhället för att stödja människors delaktighet och vilja att påverka. Det är viktigt att förbättra villkoren och öka långsiktigheten för det civila samhällets möjligheter att bidra till samhällsutveckling och välfärd. Utöver vad som anförs ovan hänvisar utskottet när det gäller frågor om finansieringen av civilsamhället och om att stärka det lokala beslutsfattandet till de ställningstaganden som har framförts tidigare under innevarande riksmöte av konstitutionsutskottet och av kulturutskottet (se bl.a. bet. 2025/26:KU9 och bet. 2025/26:KrU5).

Utskottet vill i övrigt, när det gäller motionsyrkanden med förslag om landsbygdssäkring av politiken och om en särskild reformagenda för landsbygderna, påminna om att SVESAM – Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2026. Utredningen har i uppdrag att föreslå hur den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken ska inriktas och utformas (dir. 2024:69). Utskottet anser att utredningens förslag bör inväntas.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Civilsamhällets organisationer

När det gäller motionsyrkandet med förslag om att regeringen ska återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling vill utskottet hänvisa till vad kulturutskottet framför i sitt yttrande. Kulturutskottet framhåller bl.a. att det delar regeringens ståndpunkt att det civila samhället bidrar till en hållbar landsbygdsutveckling, att folkbildningen är en viktig del av det civila samhället och att de statliga bidragen till det civila samhället bör vara långsiktiga och förutsebara. Kulturutskottet föreslår mot denna bakgrund att näringsutskottet ska avstyrka det aktuella motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Åtgärder för starkare landsbygder" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik

– Civilsamhällets organisationer.

Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik

Regeringens proposition ger en bild av läget på de svenska landsbygderna och beskriver vidtagna åtgärder och pågående insatser som syftar till att uppfylla landsbygdspolitikens mål, bidra till starkare landsbygder och en effektivare landsbygdspolitik. Det är utskottets uppfattning att villkoren för att leva, bo och verka på landsbygderna ska stärkas och att det är insatser anpassade till landsbygderna, kombinerat med lokala lösningar förankrade i lokalsamhället och marknadslösningar, som kan ge verklig förändring.

När det gäller ett starkare lokalsamhälle och en effektivare landsbygdspolitik framhåller regeringen att det för att Sverige ska utvecklas hållbart och sammanhållet krävs att hela landet får möjlighet att bidra till samhällsutveckling och välfärd. Utskottet delar denna bedömning. I likhet med regeringen värnar utskottet dialogen med det civila samhället och instämmer i att utvecklingen i stor utsträckning bör byggas underifrån i samverkan mellan medborgare, civilsamhälle, näringsliv, kommuner, regioner och statliga myndigheter. Utskottet delar även regeringens uppfattning att den lokala kunskapen och engagemanget samt platsers särskilda förutsättningar på olika landsbygder bör ges ett större utrymme när åtgärder utformas och beslut fattas. Utskottet noterar särskilt regeringens bedömning att kommunernas kapacitet bör stärkas och ges rätt verktyg för att klara sitt uppdrag och delta i utvecklingen. Kommunerna har enligt utskottet en central roll för att Sverige ska ha starka och levande landsbygder. Utskottet instämmer även i regeringens uppfattning att det är av stor vikt för landsbygdspolitiken att relevanta aktörer på nationell och regional nivå agerar mer samordnat. Ett sådant agerande bidrar enligt utskottet till effektivare användning av resurser och till att uppnå landsbygdspolitikens mål.

Utskottet kan konstatera att flera av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt är identiska med eller snarlika de yrkanden som har behandlats och avslagits av riksdagen tidigare under valperioden. Exempelvis behandlade utskottet förslag om återföring av medel till lokalsamhället och om utjämningssystemet under våren 2026 (bet. 2025/26:NU12). När det gäller förslag om att se över utjämningssystemet hänvisade utskottet då bl.a. till regeringens beredning av Utjämningskommitténs förslag (SOU 2024:50) och till regeringens avsikt att återkomma till riksdagen under 2026 med förslag till ändringar i utjämningssystemet. Som framgår ovan behandlade och avstyrkte även finansutskottet under 2026 motionsyrkanden om det kommunala utjämningssystemet (bet. 2025/26:FiU26). När det gäller ett motionsyrkande med förslag om att föra över mer makt, mandat och resurser till lokalt beslutsfattande vill utskottet även hänvisa till att regeringen i propositionen framhåller att de generella statsbidragen har ökat sedan 2022 och att kommunerna har fått bättre möjligheter att uppnå en god ekonomisk hushållning genom en mer flexibel tillämpning av balanskravet. När det gäller motionsyrkanden med förslag om återföring av medel till lokalsamhällen från bl.a. naturresurser vill utskottet påminna om att dessa frågor aktualiserar avvägningar mellan nationella intäkter, regional utveckling och likvärdiga förutsättningar i hela landet. Vad gäller dessa frågor vill utskottet påminna om att det vid beredningen av betänkande 2025/26:NU12 även hänvisade till regeringens beredning av förslag om vindkraftsersättning och genomförandet av EU-förordningen om kritiska råvaror.

I en motion förs det fram förslag om att bibehålla den regionala förankring som i dag finns i strukturfondspartnerskapen. När utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande senast, våren 2025 (bet. 2024/25:NU22), bemötte utskottet den oro som uttrycktes i motionsyrkandet för att den föreslagna ordningen med en mer strategisk roll för partnerskapen kommer att leda till ett minskat regionalt inflytande. Utskottet underströk vikten av att kunskaper om regionala förutsättningar och behov även i fortsättningen kommer att vara nödvändiga för en ändamålsenlig förvaltning av fonderna och välkomnade regeringens avsikt att i det fortsatta arbetet överväga hur det lokala och regionala perspektivet bäst kan tillvaratas. Ett mer strategiskt inriktat partnerskap har förutsättningar att skapa en kontinuerlig dialog om vilken typ av projekt som fondmedlen ska användas till. Utskottet står fast vid denna bedömning.

Utskottet vill i detta sammanhang även understryka vikten av dialog med det civila samhället för att stödja människors delaktighet och vilja att påverka. Det är viktigt att förbättra villkoren och öka långsiktigheten för det civila samhällets möjligheter att bidra till samhällsutveckling och välfärd. Utöver vad som anförs ovan hänvisar utskottet när det gäller frågor om finansieringen av civilsamhället och om att stärka det lokala beslutsfattandet till de ställningstaganden som har framförts tidigare under innevarande riksmöte av konstitutionsutskottet och av kulturutskottet (se bl.a. bet. 2025/26:KU9 och bet. 2025/26:KrU5).

Utskottet vill i övrigt, när det gäller motionsyrkanden med förslag om landsbygdssäkring av politiken och om en särskild reformagenda för landsbygderna, påminna om att SVESAM – Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2026. Utredningen har i uppdrag att föreslå hur den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken ska inriktas och utformas (dir. 2024:69). Utskottet anser att utredningens förslag bör inväntas.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Civilsamhällets organisationer

När det gäller motionsyrkandet med förslag om att regeringen ska återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling vill utskottet hänvisa till vad kulturutskottet framför i sitt yttrande. Kulturutskottet framhåller bl.a. att det delar regeringens ståndpunkt att det civila samhället bidrar till en hållbar landsbygdsutveckling, att folkbildningen är en viktig del av det civila samhället och att de statliga bidragen till det civila samhället bör vara långsiktiga och förutsebara. Kulturutskottet föreslår mot denna bakgrund att näringsutskottet ska avstyrka det aktuella motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Åtgärder för starkare landsbygder" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 9. Läs betänkandet

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

– Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik

– Civilsamhällets organisationer.

Ett starkt lokalsamhälle och en effektiv landsbygdspolitik

Regeringens proposition ger en bild av läget på de svenska landsbygderna och beskriver vidtagna åtgärder och pågående insatser som syftar till att uppfylla landsbygdspolitikens mål, bidra till starkare landsbygder och en effektivare landsbygdspolitik. Det är utskottets uppfattning att villkoren för att leva, bo och verka på landsbygderna ska stärkas och att det är insatser anpassade till landsbygderna, kombinerat med lokala lösningar förankrade i lokalsamhället och marknadslösningar, som kan ge verklig förändring.

När det gäller ett starkare lokalsamhälle och en effektivare landsbygdspolitik framhåller regeringen att det för att Sverige ska utvecklas hållbart och sammanhållet krävs att hela landet får möjlighet att bidra till samhällsutveckling och välfärd. Utskottet delar denna bedömning. I likhet med regeringen värnar utskottet dialogen med det civila samhället och instämmer i att utvecklingen i stor utsträckning bör byggas underifrån i samverkan mellan medborgare, civilsamhälle, näringsliv, kommuner, regioner och statliga myndigheter. Utskottet delar även regeringens uppfattning att den lokala kunskapen och engagemanget samt platsers särskilda förutsättningar på olika landsbygder bör ges ett större utrymme när åtgärder utformas och beslut fattas. Utskottet noterar särskilt regeringens bedömning att kommunernas kapacitet bör stärkas och ges rätt verktyg för att klara sitt uppdrag och delta i utvecklingen. Kommunerna har enligt utskottet en central roll för att Sverige ska ha starka och levande landsbygder. Utskottet instämmer även i regeringens uppfattning att det är av stor vikt för landsbygdspolitiken att relevanta aktörer på nationell och regional nivå agerar mer samordnat. Ett sådant agerande bidrar enligt utskottet till effektivare användning av resurser och till att uppnå landsbygdspolitikens mål.

Utskottet kan konstatera att flera av de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt är identiska med eller snarlika de yrkanden som har behandlats och avslagits av riksdagen tidigare under valperioden. Exempelvis behandlade utskottet förslag om återföring av medel till lokalsamhället och om utjämningssystemet under våren 2026 (bet. 2025/26:NU12). När det gäller förslag om att se över utjämningssystemet hänvisade utskottet då bl.a. till regeringens beredning av Utjämningskommitténs förslag (SOU 2024:50) och till regeringens avsikt att återkomma till riksdagen under 2026 med förslag till ändringar i utjämningssystemet. Som framgår ovan behandlade och avstyrkte även finansutskottet under 2026 motionsyrkanden om det kommunala utjämningssystemet (bet. 2025/26:FiU26). När det gäller ett motionsyrkande med förslag om att föra över mer makt, mandat och resurser till lokalt beslutsfattande vill utskottet även hänvisa till att regeringen i propositionen framhåller att de generella statsbidragen har ökat sedan 2022 och att kommunerna har fått bättre möjligheter att uppnå en god ekonomisk hushållning genom en mer flexibel tillämpning av balanskravet. När det gäller motionsyrkanden med förslag om återföring av medel till lokalsamhällen från bl.a. naturresurser vill utskottet påminna om att dessa frågor aktualiserar avvägningar mellan nationella intäkter, regional utveckling och likvärdiga förutsättningar i hela landet. Vad gäller dessa frågor vill utskottet påminna om att det vid beredningen av betänkande 2025/26:NU12 även hänvisade till regeringens beredning av förslag om vindkraftsersättning och genomförandet av EU-förordningen om kritiska råvaror.

I en motion förs det fram förslag om att bibehålla den regionala förankring som i dag finns i strukturfondspartnerskapen. När utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande senast, våren 2025 (bet. 2024/25:NU22), bemötte utskottet den oro som uttrycktes i motionsyrkandet för att den föreslagna ordningen med en mer strategisk roll för partnerskapen kommer att leda till ett minskat regionalt inflytande. Utskottet underströk vikten av att kunskaper om regionala förutsättningar och behov även i fortsättningen kommer att vara nödvändiga för en ändamålsenlig förvaltning av fonderna och välkomnade regeringens avsikt att i det fortsatta arbetet överväga hur det lokala och regionala perspektivet bäst kan tillvaratas. Ett mer strategiskt inriktat partnerskap har förutsättningar att skapa en kontinuerlig dialog om vilken typ av projekt som fondmedlen ska användas till. Utskottet står fast vid denna bedömning.

Utskottet vill i detta sammanhang även understryka vikten av dialog med det civila samhället för att stödja människors delaktighet och vilja att påverka. Det är viktigt att förbättra villkoren och öka långsiktigheten för det civila samhällets möjligheter att bidra till samhällsutveckling och välfärd. Utöver vad som anförs ovan hänvisar utskottet när det gäller frågor om finansieringen av civilsamhället och om att stärka det lokala beslutsfattandet till de ställningstaganden som har framförts tidigare under innevarande riksmöte av konstitutionsutskottet och av kulturutskottet (se bl.a. bet. 2025/26:KU9 och bet. 2025/26:KrU5).

Utskottet vill i övrigt, när det gäller motionsyrkanden med förslag om landsbygdssäkring av politiken och om en särskild reformagenda för landsbygderna, påminna om att SVESAM – Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2026. Utredningen har i uppdrag att föreslå hur den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken ska inriktas och utformas (dir. 2024:69). Utskottet anser att utredningens förslag bör inväntas.

Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Civilsamhällets organisationer

När det gäller motionsyrkandet med förslag om att regeringen ska återkomma med besked om ökad finansiering för att stärka civilsamhällets deltagande i regional utveckling vill utskottet hänvisa till vad kulturutskottet framför i sitt yttrande. Kulturutskottet framhåller bl.a. att det delar regeringens ståndpunkt att det civila samhället bidrar till en hållbar landsbygdsutveckling, att folkbildningen är en viktig del av det civila samhället och att de statliga bidragen till det civila samhället bör vara långsiktiga och förutsebara. Kulturutskottet föreslår mot denna bakgrund att näringsutskottet ska avstyrka det aktuella motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Åtgärder för starkare landsbygder" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet