Privatkopieringsersättning

I en motion föreslås att regeringen ska öka användningen av patentinformation och utreda ett snabbspår för handläggning av patentansökningar inom grön teknik. Mot bakgrund av dessa yrkanden konstaterar utskottet att den nya patentlagen började gälla den 1 januari 2025 och att reglerna för handläggning av en patentansökan därmed nyligen har förtydligats för att möjliggöra en effektiv handläggning och underlätta förståelsen för patentprocessen. Utskottet kan vidare notera att PRV och Vinnova i februari i år fick i uppdrag att göra kunskapshöjande insatser för att stärka den strategiska hanteringen av immateriella tillgångar och rättigheter. Ett av målen för insatserna är att öka användningen av just patentinformation hos relevanta aktörer i innovationssystemet för att bidra till en effektiv användning av forskningsresurser.

När det sedan gäller förslagen i motioner som rör olika insatser för att stödja företag och uppfinnare vid patentintrång vill utskottet påminna om det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen våren 2022 om kostnader i mål om patent (bet. 2021/22:NU22). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere. Därtill anförde utskottet att en sådan översyn bör beakta olika typer av lösningar såsom en försäkring med statlig garanti och ett tak för hur mycket en part i en tvist kan bli skyldig för motpartens rättegångskostnader. Utskottet noterar att det är regeringens ambition att se över frågan men att arbetet hittills inte har kunnat prioriteras.

Utskottet ser mot denna bakgrund inget skäl för riksdagen att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionärernas önskemål.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (C)

av Anders Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår proposition 2025/26:184 punkterna 1–3.

Ställningstagande

Jag anser att riksdagen bör avslå regeringens förslag. I propositionen föreslår regeringen att systemet med privatkopieringsersättning ska reformeras och moderniseras. Jag vill inledningsvis framhålla att upphovsrätten är en central del av äganderätten och en förutsättning för ett levande kulturliv och en innovativ ekonomi. Samtidigt delar jag regeringens grundläggande problembild att dagens system med privatkopieringsersättning är föråldrat och inte anpassat till den tekniska utveckling som skett sedan systemet senast sågs över. Jag menar dock att regeringens slutsats om att försöka reparera ett system med grundläggande brister är fel väg att gå. Systemet är inte heller ett ändamålsenligt verktyg mot bakgrund av den utveckling som skett inom digitalisering och AI.

I anslutning till det anförda vill jag även framhålla behovet av ett system som säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras, vilket jag återkommer till i detta betänkande.

Med hänvisning till det anförda avstyrker jag därmed regeringens proposition.

2.

Övrigt om privatkopieringsersättning, punkt 2 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4005 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1–3 och

avslår motionerna

2025/26:3561 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 6,

2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2025/26:4037 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Jag har i det föregående ställt mig bakom regeringens förslag och är positiv till stora delar av propositionen. Det har sedan reglerna senast sågs över skett en stor teknisk utveckling på området, och det är därför nödvändigt att anpassa regelverket till hur människor i dag tar till sig upphovsrättsskyddat material såsom böcker, musik och film.

Samtidigt finns det delar i regeringens förslag som behöver revideras. Jag anser att framställare av fotografiska bilder även fortsättningsvis bör omfattas av ersättningsmodellen. Jag delar även uppfattningen som remissinstanserna framhåller, att analysen av konsekvenserna av att ta bort fotografiska bilder är bristfällig. Eftersom regeringens syfte är att säkerställa en likvärdig rätt till rimlig kompensation för rättighetshavarna känns en sådan exkludering från systemet med privatkopieringsersättning som fel väg att gå. Jag menar också att argumentet om att en fotografisk bild inte omfattas av EU-bestämmelser inte omöjliggör att dessa kan omfattas av den svenska regleringen. Det är således min uppfattning att även rättighetshavare till en fotografisk bild ska omfattas av ersättningsordningen.

När det gäller taken för ersättningen delar jag remissinstansernas synpunkter om att regeringens förslag riskerar att möjliggöra endast sänkningar av ersättningen och inte höjningar. Detta kan få stora konsekvenser för rättighetshavare över tid och behöver därför justeras. Samtidigt är konsumentperspektivet centralt och det är viktigt att bevaka att ny teknologi är tillgänglig för en stor del av befolkningen. Jag anser således att mer välavvägda taknivåer för ersättningen bör vara enligt följande: anordningar för lagring bör ha en taknivå på 50 kronor, anordningar för lagring där även annan användning kan ske bör ha en taknivå på 125 kronor och anordningar för exemplarframställning bör ha ett tak på 125 kronor.

Genom propositionen införs också möjligheter att utse en medlare. Jag har ställt mig bakom förslaget och menar att det är lämpligt. Samtidigt ställer jag mig frågande till att i detta fall frångå de principer om ersättning som finns i andra medlingsförfaranden, dvs. att den part som ansöker om medling också är den som ska stå för kostnaden om inte annat är överenskommet. Jag anser att ersättning till medlaren ska betalas av den part som har ansökt om medlingen eller, om flera parter har ansökt om medlingen, av dessa parter med lika delar.

Ur avsnittet "Patentfrågor" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

I en motion har det föreslagits att regeringen avvaktar med lagförslaget tills det EU-rättsliga läget klarläggs på området och därefter återkommer till riksdagen med lagförslag. Utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen anger att EU-domstolens kommande ställningstagande om huruvida offlinekopior ska betraktas som privatkopiering inte påverkar utformningen av lagförslaget när det gäller rätten till ersättning. Enligt regeringen bör frågan om offlinekopiering, liksom andra frågor som kan uppstå vid tjänstebaserad kopiering, även i fortsättningen hanteras inom ramen för bestämmandet av ersättningens storlek med stöd av bl.a. nedsättningsreglerna, som är generellt utformade och gör att EU-domstolens praxis kan få fullt genomslag. Utskottet kan vidare notera att sedan propositionen överlämnades till riksdagen har EU-domstolen meddelat sin dom i ett mål som handlar om huruvida offlinekopior inom ramen för en strömningstjänst ska omfattas av undantaget för privatkopiering. EU-domstolen anser att sådana offlinekopior inte omfattas av undantaget när kopian framställs av leverantören av strömningstjänsten på slutanvändarens enhet, vilket därmed innebär att de inte ger rätt till privatkopieringsersättning. Utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen tydliggör att den beaktat ett sådant utfall i sina överväganden. Utskottet gör inte någon annan bedömning är regeringen och anser därmed att motionsyrkandet kan lämnas utan åtgärd.

I två motioner föreslås att systemet med privatkopieringsersättning ska avskaffas, och i en av dessa motioner föreslås även att regeringen ska återkomma med ett förslag som säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning direkt från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras. Utskottet konstaterar att en inskränkning för kopiering för privat bruk enligt EU-rätten endast får göras under förutsättning att rättighetshavarna får rimlig kompensation. Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om att det har skett en betydande teknisk utveckling, och beteendemönster har förändrats när det gäller konsumtion av film, musik och annat upphovsrättsligt skyddat material. Utskottet anser dock inte att systemet med privatkopieringsersättning bör avskaffas. Utskottet är i stället av uppfattningen att privatkopieringsersättningen är en viktig inkomstkälla för de kulturella och kreativa branscherna och att nuvarande ordning behöver anpassas till dagens förhållanden för att säkerställa en likvärdig rätt till ersättning. Utskottet noterar att systemet med privatkopieringsersättning har setts över och att alternativa modeller, såsom införandet av en privatkopieringsnämnd, har övervägts men att dessa inte bedömts som lämpliga. Utskottet noterar vidare att regeringen anser att den nuvarande ordningen bör behållas. Utskottet delar denna uppfattning.

I en annan motion förordas andra taknivåer för ersättningen än regeringens föreslagna nivåer. Utskottet noterar att regeringen gjort en bedömning utifrån nuvarande branschavtal och jämfört med andra EU-länder. Regeringen menar att de föreslagna taknivåerna sätter en tydlig och förutsebar spärr för hur hög ersättningen högst kan bli, vilket är viktigt för att säkerställa att belastningen inte blir för stor för konsumenterna. Därtill framgår det av propositionen att ersättningsbeloppen räknas om vart femte år utifrån förändringen i konsumentprisindex. Utskottet ser inte heller i denna fråga skäl att göra en annan bedömning är regeringen.

I samma motion föreslås även att rättighetshavare till en fotografisk bild ska omfattas av ersättningsordningen. Utskottet konstaterar att det av propositionen framgår att det inte finns någon i EU-rätten grundad rätt till privatkopieringsersättning för framställare av fotografiska bilder och att det inte framstår som ändamålsenligt att ha olika regler för verk och bilder i förhållande till tredjeländer. Därtill kan utskottet notera att skyddet för framställare av fotografiska bilder redan är långtgående och till stor del torde ringa in den professionella bildanvändningen. Vidare föreslås i samma motion att ersättning ska betalas av den part som ansökt om medlingen. I propositionen redogör regeringen för sina överväganden när det gäller att ersättningen till medlaren ska betalas av parterna med lika delar. Regeringen motiverar förslaget med att det inte är lämpligt att den som påkallar medlingen ska stå för kostnaden, eftersom parterna har ett gemensamt intresse av att ta hjälp av medlare. Regeringen anser även att detta kan bidra till effektivare förhandlingar och motverka att de drar ut på tiden. Inte heller i dessa frågor ser utskottet något skäl att göra någon annan bedömning än regeringen.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Övrigt om privatkopieringsersättning" i betänkandet. Läs betänkandet

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att öka kunskapen om immaterialrätt och att se över förutsättningarna för ett nationellt kunskapscentrum för immaterialrätt. I samma motion föreslås även att regeringen ska stärka arbetet mot intrång i immateriella rättigheter. Utskottet konstaterar att det sedan 2017 finns ett informationsuppdrag i PRV:s instruktion. Därtill gav regeringen i februari 2026 både PRV och Vinnova i uppdrag att göra kunskapshöjande insatser för att stärka den strategiska hanteringen av immateriella tillgångar och rättigheter. Syftet ska vara att öka nyttiggörandet och värdeskapandet från forskning och innovation och att främja skyddet av immateriella tillgångar. Inom ramen för uppdraget ingår insatser som har som mål att bl.a. stärka berörda målgruppers medvetenhet, kunskap och incitament för att främja en strategisk hantering av immateriella tillgångar och rättigheter i hela kedjan från forskning till kommersialisering. Vidare ska insatserna höja medvetenheten om säkerhet, skyddsvärde och hantering av säkerhetsrelaterade risker i fråga om immateriella tillgångar samt skapa bättre förutsättningar för aktörer i innovationssystemet att identifiera och skydda immateriella tillgångar som är av värde utifrån ett nationellt säkerhetsperspektiv. Därutöver har som nämnts ovan både Vetenskapsrådet och Konstnärsnämnden fått uppdrag i sina regleringsbrev för 2026 att sprida kunskap som rör immateriella rättigheter till relevanta aktörer. Utskottet noterar även delbetänkandet Åtgärder mot illegal ip-tv som Filmutredningen överlämnade till regeringen i september 2025 och som innehåller förslag för att komma till rätta med problemet med illegal ip-tv. Utskottet kan därmed konstatera att det pågår ett antal åtgärder för att dels öka kunskapen om, dels stärka säkerheten för immateriella tillgångar. Utskottet ser därför inget skäl för riksdagen att agera i enlighet med motionärernas förslag.

När det gäller förslag i en motion om att ta fram en strategi för immaterialrätt vill utskottet anföra följande. Utskottet noterar att regeringen arbetar med ett samlat grepp om de immaterialrättsliga frågorna och att mycket av den kunskap som utvecklas är skyddsvärd och eftertraktad av andra länder och aktörer utanför Sverige. Vidare noterar utskottet även den arbetsgrupp som regeringen tillsatte inom Regeringskansliet i februari 2025 för att samordna frågor om immaterialrätt. I samband med att regeringen tillsatte arbetsgruppen framhöll regeringen bl.a. att den ser ett behov av att arbeta strategiskt och samlat på immaterialrättens område på nationell och internationell nivå. Motionsyrkandena kan enligt utskottets uppfattning avslås av riksdagen med hänvisning till nämnda åtgärder.

Avslutningsvis konstaterar utskottet, i likhet med vad utskottet anförde förra året, att det inte ser något skäl för riksdagen att uppmana regeringen att vidta de åtgärder som föreslås i en motion om att verka inom EU för att riva upp lagen om civilrättsliga sanktioner inom immaterialrättens område.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Allmänt om immaterialrättsliga frågor" i betänkandet. Läs betänkandet