Nya lagar om elsystemet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det pågår ett arbete med att införa en fristående roll som leverantör av balanstjänster, en s.k. BSP. Arbetet har dock sinkats bl.a. av vissa it-relaterade utmaningar. Energimarknadsinspektionen har därför genom ett föreläggande ställt krav på att Svenska kraftnät ska redovisa status och en plan för det fortsatta genomförandet. Utskottet noterar att Svenska kraftnäts arbete fortskrider med inriktning på ett fullständigt införande av BSP/BRP-modellen med en fristående BSP-roll senast under 2028–2029. Vidare noterar utskottet att Svenska kraftnät har som ambition att kontinuerligt utforska lösningar som kan göra det möjligt att tidigarelägga införandet eller att införa temporära lösningar. Utskottet välkomnar att arbetet genomförs i tät dialog med marknadens aktörer, vilket borgar för att den lösning som väljs är effektiv och har bred acceptans bland dessa aktörer. Utskottet ser också positivt på att regeringen följer genomförandet av den nya modellen inom ramen för den myndighetsdialog man har med Svenska kraftnät. Regeringen har hittills inte sett sig nödgad att vidta några åtgärder för att påskynda genomförandet, men utskottet förutsätter att sådana kan aktualiseras om de bedöms vara nödvändiga. Något riksdagsuttalande som syftar till att påskynda genomförandet i linje med vad som föreslås i motionen anser utskottet inte vara nödvändigt.

I motionen efterfrågas även åtgärder för att stävja de höga och volatila obalanskostnaderna. Här kan utskottet konstatera att det pågår ett arbete med just den inriktningen. Det handlar bl.a. om att Svenska kraftnät följer en plan för att förbättra den relativt nya marknadslösning som används bl.a. för att minska plötsliga kostnadstoppar. Inom ramen för det arbetet för Svenska kraftnät en aktiv dialog med balansansvariga företag, branschorganisationer och andra aktörer för att utröna hur man kan arbeta gemensamt för en stabilisering.

I mars 2026 konstaterade Svenska kraftnät att det finns skäl att uppdatera obalansprissättningen i Sverige, för att kostnaderna ska fördelas mer rättvist och för att minska risken för extrema priser. Energimarknadsinspektionen måste dock godkänna utformningen och ett sådant godkännande kan ta upp till sex månader. Svenska kraftnäts bedömning är att ett förändrat obalanspris kan träda i kraft tidigast i mars 2027. Med hänvisning till att de berörda myndigheterna har identifierat de höga och volatila obalanskostnaderna som ett problem och att åtgärder har vidtagits finner utskottet ingen anledning för riksdagen att agera i frågan i linje med vad som föreslås i motionen.

Detsamma gäller de två förslagen i motionen som gäller en kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet. Här konstaterar utskottet att regeringen tydligt har meddelat att man inte har för avsikt att införa den modell som Svenska kraftnät har föreslagit och som motionärerna är skeptiska till. Därmed kan det förslaget i motionen anses vara tillgodosett.

Utskottet delar för övrigt motionärernas uppfattning att den ersättningsmodell för flexibilitet som införs är enkel och transparent och inte skapar onödiga trösklar för inträde. Vidare välkomnar utskottet Energimarknadsinspektionens pågående arbete med att fastställa ett vägledande nationellt mål för s.k. icke-fossil flexibilitet i elsystemet. Inom ramen för det arbetet ska myndigheten bl.a. föreslå hur olika delar ska bidra till målet, inklusive efterfrågeflexibilitet, energilagring och elproduktion. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2026, och utskottet bedömer att det kan generera värdefull kunskap som kan komma till användning vid utformning av en kompensationsmodell och som det är nödvändigt att förhålla sig till när en sådan modell ska utvecklas. Det finns således skäl att avvakta utfallet av detta regeringsuppdrag innan riksdagen vidtar några åtgärder i enlighet med de förslag i motionen som gäller just en kompensationsmodell för flexibilitet.

Sammantaget innebär detta att utskottet avstyrker motionen.

Ur avsnittet "Flexibilitet och obalanser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar att regeringen föreslår en ny modell som ersätter den nuvarande med s.k. anvisade elavtal. Utskottet delar också regeringens bedömning att en lösning som bygger på upphandling är mindre lämplig av flera skäl, vilka framgår av propositionsreferatet ovan.

Utskottet ser därför ingen anledning att ställa sig bakom förslaget i motionen om att riksdagen ska uttala sig till förmån för en reglering av den typ som finns i Norge och som bygger på auktionsbaserad upphandling.

Därmed avstyrks motionen.

Ur avsnittet "Anvisade elavtal" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis påminna om att riksdagen så sent som i mars 2026 behandlade förslag om energigemenskaper. Vid detta tillfälle konstaterade utskottet att det pågår arbete för att stärka förutsättningarna för att etablera energigemenskaper i Sverige och att det därför saknades skäl för riksdagen att göra något uttalande till regeringen i denna fråga. De då aktuella motionsyrkandena avstyrktes.

Utskottet anser inte att något nytt har tillkommit på temat energigemenskaper som ger utskottet anledning att föreslå riksdagen något annat beslut än då dessa frågor behandlades senast.

Därmed bör riksdagen avslå motionsyrkandet även denna gång.

Reservationer

XX

1.

Flexibilitet och obalanser, punkt 2 (V, C, MP)

av Anders Ådahl (C), Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4138 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Vi anser att det behövs ny lagstiftning på elområdet som ett svar på marknadens snabba utveckling och för att kunna leverera el som möter morgondagens behov. Samtidigt finns det svagheter i arbetet med att ta tillvara möjligheterna till flexibilitet i elsystemet. Det handlar t.ex. om det försenade införandet av rollen som leverantör av balanstjänster (balancing service provider, BSP). Denna roll behöver vara fullt införd för att det på allvar ska vara möjligt att frigöra potentialen hos tusentals distribuerade flexibilitetsresurser – såsom batterier, elbilsladdare och industriprocesser. Den behövs också för att oberoende aggregatorer ska kunna verka på marknaden och bidra till systembalansen. Vi anser därför att regeringen bör vidta omedelbara åtgärder för att påskynda ett fullständigt införande av rollen som BSP och därtill hörande marknadsmodeller.

En annan sak som har en negativ påverkan, inte minst på befintliga eller potentiella mindre elproducenters vilja att leverera viktig förnybar el, är de höga och mycket lynniga obalanskostnaderna. Sedan en ny marknadslösning infördes har dessa kostnader blivit så extremt volatila och oförutsägbara att producenter emellanåt t.o.m. väljer att avstå från att producera el. Vi anser därför att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att, i nära samverkan med berörda marknadsaktörer, skyndsamt utreda och införa åtgärder som kan dämpa den extrema volatiliteten och skapa ett mer förutsägbart och stabilt system för balansavräkning.

Vi är också mycket tveksam till den kompensationsmodell för efterfrågeflexibilitet som Svenska kraftnät har föreslagit. Den modellen kännetecknas av komplexitet och oklarheter för marknadsaktörerna, vilket riskerar att skapa nya hinder och att fördröja flexibilitetsutvecklingen ytterligare. Förslaget riskerar att hämma utvecklingen av aggregerings- och flexibilitetstjänster i en situation med snabbt ökande elektrifiering och volatila elpriser och då dessa tjänster blir allt viktigare. Resultatet blir att de stora samhällsekonomiska vinster som flexibilitet kan skapa går om intet, samtidigt som hushållens och företagens elräkningar blir allt högre.

Vad som behövs är i stället en enkel och transparent modell som inte skapar onödiga trösklar. Förslaget behöver även justeras ytterligare för att det ska vara möjligt att på ett korrekt sätt fastställa omfattning och beräkningsmetod för den ekonomiska ersättning som ska betalas till elleverantörer för att täcka sådana kostnader som uppstår vid aktivering av efterfrågeflexibilitet. Vi anser att Svenska kraftnät bör få ett nytt uppdrag att ta fram ett regelverk i dessa delar som är inspirerat av länder som framgångsrikt integrerar flexibilitet på marknaden, t.ex. Storbritannien och Estland.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Anvisade elavtal, punkt 3 (S, V, MP)

av Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Isak From (S), Birger Lahti (V), Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4129 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).

Ställningstagande

Vi ser positivt på att regeringen föreslår att systemet med s.k. anvisade elavtal ska avskaffas. Detta system gör att elen blir dyrare för de inte sällan utsatta elkunder som inte kan eller vill välja elleverantör, och systemet är dessutom problematiskt ur ett konkurrensperspektiv.

Tyvärr väljer regeringen att byta ut detta system mot ett som ställer krav på att elanvändare aktivt tecknar avtal med en elleverantör för att få leverans av el över huvud taget. Den som inte tecknar ett sådant avtal blir alltså utan el. Detta anser vi inte är en rimlig lösning eftersom den kan få såväl ekonomiska som rent hälsomässiga konsekvenser. Vi förordar i stället en reglering som liknar den i Norge. Den norska modellen innebär bl.a. krav på regelbunden upphandling av anvisat elhandelsföretag där alla elhandelsföretag får konkurrera om dessa kunder. Detta bör medföra att priserna i dessa avtal pressas nedåt, samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt system för s.k. anvisade elavtal i linje med det som har redovisats här.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Energigemenskaper, punkt 4 (V, MP)

av Birger Lahti (V) och Linus Lakso (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4130 av Linus Lakso m.fl. (MP).

Ställningstagande

I propositionen finns vissa förslag som ska skapa bättre förutsättningar för genomförandet av EU-lagstiftning om energidelning. Det anser vi är positivt. Det går dock att göra betydligt mer för att främja egenmakt och lokal förankring inom elsystemet. Det handlar om att skapa förutsättningar för att kunna bygga upp ett stabilt och robust elsystem underifrån.

Ur avsnittet "Energigemenskaper" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet