Nya regler för arbetskraftsinvandring

Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd

Utskottet konstaterar att försörjningskravet för arbetskraftsinvandring höjdes 2023 bl.a. mot bakgrund av att det tidigare regelverket kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet för arbetskraftsinvandring, vilket i sin tur riskerar att snedvrida konkurrensen för seriösa arbetsgivare. Ett högre krav ansågs kunna bidra till att avskräcka mindre seriösa arbetsgivare, stärka arbetskraftsinvandrares ställning och gynna systemet som helhet. Enligt utskottet har det höjda försörjningskravet delvis uppnått sitt syfte.

Av en analys utförd av Migrationsverket (rapport nr 1.3.4-2024-14766) framgår att det främst är inom personalintensiva branscher med låga utbildningskrav och löner, såsom städ- och restaurangbranscherna, som det är vanligt med arbetslivskriminalitet och missbruk. Det framgår vidare att antalet ansökningar om arbetstillstånd minskat och antalet avslag ökat i dessa branscher. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring men har fortfarande en relativt omfattande arbetskraftsinvandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga. Utskottet anser liksom regeringen därför att reglerna behöver förändras ytterligare.

Arbetskraftsinvandringen utgör endast en liten del av Sveriges totala arbetskraft och lönekravet berör varken arbetstagare som är EES-medborgare eller de som har möjlighet att ansöka om något av de övriga arbetsrelaterade tillstånd som finns i svensk rätt. Kompetensförsörjningen inom de lågavlönade yrken utan särskilda krav på utbildning som i huvudsak berörs av förslaget bör i de flesta fall kunna tillgodoses genom befintlig arbetskraft i Sverige. Om det finns enstaka yrken där behovet ändå inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige bör kompetensförsörjningen kunna avhjälpas av det undantagssystem som regeringen föreslår. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att förslagets påverkan på kompetensförsörjningen, konkurrenskraften och den svenska ekonomin blir begränsad.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 1, 2025/26:3885 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 (-) yrkande 1.

Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett behov av att kunna göra undantag från lönekravet för enstaka yrken. Det kan t.ex. röra sig om vissa mellan- och högkvalificerade yrken med relativt låga löner men där behovet av kompetens ändå kan motivera undantag.

Eftersom uppgiften om vilka undantag som ska göras från lönekravet är av detaljkaraktär, bör ses över med jämna mellanrum och ibland kan kräva snabba ställningstaganden bedömer utskottet att undantagen inte bör regleras i lag. Det är mer ändamålsenligt att regeringen beslutar om vilka yrken som ska undantas. Ett bemyndigande om detta bör därför införas i utlänningslagen.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1 och avstyrker motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 2.

Rätten att föreskriva om yrkesgrupper

Under senare år har en omfattande arbetskraftsinvandring förekommit till arbeten i personalintensiva branscher med låga krav på utbildning. Dessa branscher är överrepresenterade när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. I en kartläggning av Utredningen om arbetskraftsinvandring som redovisas i utredningsbetänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88) konstateras att problemen är betydande och mycket allvarliga. Problemen beskrivs generellt som störst inom vissa branscher och det är i princip samma branscher som Migrationsverket tillämpar skärpta utredningskrav på. Trots skärpta krav är många av de yrken som finns inom dessa branscher fortfarande vanligt förekommande när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.

Utskottet anser att det är av största betydelse att komma till rätta med missbruket inom systemet för arbetskraftsinvandring. Det krävs ett omfattande arbete med många olika typer av åtgärder. I propositionen föreslås bl.a. kriminalisering av handel med arbetstillstånd och av exploatering av utländsk arbetskraft samt att det ska förtydligas att arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner. Ett exempel på redan vidtagna åtgärder är möjligheten till ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24). Fler åtgärder behövs dock och utskottet anser att möjligheten att utesluta vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd är ett viktigt verktyg mot människoexploatering och även kan bidra till att motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom regeringens förslag om att införa en sådan möjlighet. Utskottet anser vidare att det är ändamålsenligt att regeringen beslutar om yrkesgrupperna – detta av samma skäl som de som redovisas ovan i fråga om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 2, 2025/26:3885 (MP) yrkande 3 samt 2025/26:3890 (-) yrkande 2.

Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete

Vid införandet av försörjningskraven för tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete hänvisades i förarbetena till det tidigare kravet på försörjning för att beviljas arbetstillstånd i 6 kap. 2 § första stycket UtlL, vilket som nämnts innebar att inkomsten som huvudregel ska uppgå till 13 000 kronor. Den 1 november 2023 ändrades kravet i 6 kap. 2 § första stycket UtlL och utlänningen måste nu uppnå en god försörjning, vilket för närvarande motsvarar ett belopp om 29 680 kronor. Försörjningskraven som rör tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete har dock inte ändrats. De har varit desamma sedan bestämmelserna infördes och det schablonbelopp som tillämpas har inte räknats upp med prisutvecklingen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 10, 12 och 13. Läs betänkandet

Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd

Utskottet konstaterar att försörjningskravet för arbetskraftsinvandring höjdes 2023 bl.a. mot bakgrund av att det tidigare regelverket kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet för arbetskraftsinvandring, vilket i sin tur riskerar att snedvrida konkurrensen för seriösa arbetsgivare. Ett högre krav ansågs kunna bidra till att avskräcka mindre seriösa arbetsgivare, stärka arbetskraftsinvandrares ställning och gynna systemet som helhet. Enligt utskottet har det höjda försörjningskravet delvis uppnått sitt syfte.

Av en analys utförd av Migrationsverket (rapport nr 1.3.4-2024-14766) framgår att det främst är inom personalintensiva branscher med låga utbildningskrav och löner, såsom städ- och restaurangbranscherna, som det är vanligt med arbetslivskriminalitet och missbruk. Det framgår vidare att antalet ansökningar om arbetstillstånd minskat och antalet avslag ökat i dessa branscher. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring men har fortfarande en relativt omfattande arbetskraftsinvandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga. Utskottet anser liksom regeringen därför att reglerna behöver förändras ytterligare.

Arbetskraftsinvandringen utgör endast en liten del av Sveriges totala arbetskraft och lönekravet berör varken arbetstagare som är EES-medborgare eller de som har möjlighet att ansöka om något av de övriga arbetsrelaterade tillstånd som finns i svensk rätt. Kompetensförsörjningen inom de lågavlönade yrken utan särskilda krav på utbildning som i huvudsak berörs av förslaget bör i de flesta fall kunna tillgodoses genom befintlig arbetskraft i Sverige. Om det finns enstaka yrken där behovet ändå inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige bör kompetensförsörjningen kunna avhjälpas av det undantagssystem som regeringen föreslår. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att förslagets påverkan på kompetensförsörjningen, konkurrenskraften och den svenska ekonomin blir begränsad.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 1, 2025/26:3885 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 (-) yrkande 1.

Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett behov av att kunna göra undantag från lönekravet för enstaka yrken. Det kan t.ex. röra sig om vissa mellan- och högkvalificerade yrken med relativt låga löner men där behovet av kompetens ändå kan motivera undantag.

Eftersom uppgiften om vilka undantag som ska göras från lönekravet är av detaljkaraktär, bör ses över med jämna mellanrum och ibland kan kräva snabba ställningstaganden bedömer utskottet att undantagen inte bör regleras i lag. Det är mer ändamålsenligt att regeringen beslutar om vilka yrken som ska undantas. Ett bemyndigande om detta bör därför införas i utlänningslagen.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1 och avstyrker motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 2.

Rätten att föreskriva om yrkesgrupper

Under senare år har en omfattande arbetskraftsinvandring förekommit till arbeten i personalintensiva branscher med låga krav på utbildning. Dessa branscher är överrepresenterade när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. I en kartläggning av Utredningen om arbetskraftsinvandring som redovisas i utredningsbetänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88) konstateras att problemen är betydande och mycket allvarliga. Problemen beskrivs generellt som störst inom vissa branscher och det är i princip samma branscher som Migrationsverket tillämpar skärpta utredningskrav på. Trots skärpta krav är många av de yrken som finns inom dessa branscher fortfarande vanligt förekommande när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.

Utskottet anser att det är av största betydelse att komma till rätta med missbruket inom systemet för arbetskraftsinvandring. Det krävs ett omfattande arbete med många olika typer av åtgärder. I propositionen föreslås bl.a. kriminalisering av handel med arbetstillstånd och av exploatering av utländsk arbetskraft samt att det ska förtydligas att arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner. Ett exempel på redan vidtagna åtgärder är möjligheten till ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24). Fler åtgärder behövs dock och utskottet anser att möjligheten att utesluta vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd är ett viktigt verktyg mot människoexploatering och även kan bidra till att motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom regeringens förslag om att införa en sådan möjlighet. Utskottet anser vidare att det är ändamålsenligt att regeringen beslutar om yrkesgrupperna – detta av samma skäl som de som redovisas ovan i fråga om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 2, 2025/26:3885 (MP) yrkande 3 samt 2025/26:3890 (-) yrkande 2.

Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete

Vid införandet av försörjningskraven för tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete hänvisades i förarbetena till det tidigare kravet på försörjning för att beviljas arbetstillstånd i 6 kap. 2 § första stycket UtlL, vilket som nämnts innebar att inkomsten som huvudregel ska uppgå till 13 000 kronor. Den 1 november 2023 ändrades kravet i 6 kap. 2 § första stycket UtlL och utlänningen måste nu uppnå en god försörjning, vilket för närvarande motsvarar ett belopp om 29 680 kronor. Försörjningskraven som rör tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete har dock inte ändrats. De har varit desamma sedan bestämmelserna infördes och det schablonbelopp som tillämpas har inte räknats upp med prisutvecklingen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 10, 12 och 13. Läs betänkandet

Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd

Utskottet konstaterar att försörjningskravet för arbetskraftsinvandring höjdes 2023 bl.a. mot bakgrund av att det tidigare regelverket kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet för arbetskraftsinvandring, vilket i sin tur riskerar att snedvrida konkurrensen för seriösa arbetsgivare. Ett högre krav ansågs kunna bidra till att avskräcka mindre seriösa arbetsgivare, stärka arbetskraftsinvandrares ställning och gynna systemet som helhet. Enligt utskottet har det höjda försörjningskravet delvis uppnått sitt syfte.

Av en analys utförd av Migrationsverket (rapport nr 1.3.4-2024-14766) framgår att det främst är inom personalintensiva branscher med låga utbildningskrav och löner, såsom städ- och restaurangbranscherna, som det är vanligt med arbetslivskriminalitet och missbruk. Det framgår vidare att antalet ansökningar om arbetstillstånd minskat och antalet avslag ökat i dessa branscher. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring men har fortfarande en relativt omfattande arbetskraftsinvandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga. Utskottet anser liksom regeringen därför att reglerna behöver förändras ytterligare.

Arbetskraftsinvandringen utgör endast en liten del av Sveriges totala arbetskraft och lönekravet berör varken arbetstagare som är EES-medborgare eller de som har möjlighet att ansöka om något av de övriga arbetsrelaterade tillstånd som finns i svensk rätt. Kompetensförsörjningen inom de lågavlönade yrken utan särskilda krav på utbildning som i huvudsak berörs av förslaget bör i de flesta fall kunna tillgodoses genom befintlig arbetskraft i Sverige. Om det finns enstaka yrken där behovet ändå inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige bör kompetensförsörjningen kunna avhjälpas av det undantagssystem som regeringen föreslår. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att förslagets påverkan på kompetensförsörjningen, konkurrenskraften och den svenska ekonomin blir begränsad.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 1, 2025/26:3885 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 (-) yrkande 1.

Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett behov av att kunna göra undantag från lönekravet för enstaka yrken. Det kan t.ex. röra sig om vissa mellan- och högkvalificerade yrken med relativt låga löner men där behovet av kompetens ändå kan motivera undantag.

Eftersom uppgiften om vilka undantag som ska göras från lönekravet är av detaljkaraktär, bör ses över med jämna mellanrum och ibland kan kräva snabba ställningstaganden bedömer utskottet att undantagen inte bör regleras i lag. Det är mer ändamålsenligt att regeringen beslutar om vilka yrken som ska undantas. Ett bemyndigande om detta bör därför införas i utlänningslagen.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1 och avstyrker motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 2.

Rätten att föreskriva om yrkesgrupper

Under senare år har en omfattande arbetskraftsinvandring förekommit till arbeten i personalintensiva branscher med låga krav på utbildning. Dessa branscher är överrepresenterade när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. I en kartläggning av Utredningen om arbetskraftsinvandring som redovisas i utredningsbetänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88) konstateras att problemen är betydande och mycket allvarliga. Problemen beskrivs generellt som störst inom vissa branscher och det är i princip samma branscher som Migrationsverket tillämpar skärpta utredningskrav på. Trots skärpta krav är många av de yrken som finns inom dessa branscher fortfarande vanligt förekommande när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.

Utskottet anser att det är av största betydelse att komma till rätta med missbruket inom systemet för arbetskraftsinvandring. Det krävs ett omfattande arbete med många olika typer av åtgärder. I propositionen föreslås bl.a. kriminalisering av handel med arbetstillstånd och av exploatering av utländsk arbetskraft samt att det ska förtydligas att arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner. Ett exempel på redan vidtagna åtgärder är möjligheten till ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24). Fler åtgärder behövs dock och utskottet anser att möjligheten att utesluta vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd är ett viktigt verktyg mot människoexploatering och även kan bidra till att motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom regeringens förslag om att införa en sådan möjlighet. Utskottet anser vidare att det är ändamålsenligt att regeringen beslutar om yrkesgrupperna – detta av samma skäl som de som redovisas ovan i fråga om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 2, 2025/26:3885 (MP) yrkande 3 samt 2025/26:3890 (-) yrkande 2.

Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete

Vid införandet av försörjningskraven för tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete hänvisades i förarbetena till det tidigare kravet på försörjning för att beviljas arbetstillstånd i 6 kap. 2 § första stycket UtlL, vilket som nämnts innebar att inkomsten som huvudregel ska uppgå till 13 000 kronor. Den 1 november 2023 ändrades kravet i 6 kap. 2 § första stycket UtlL och utlänningen måste nu uppnå en god försörjning, vilket för närvarande motsvarar ett belopp om 29 680 kronor. Försörjningskraven som rör tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete har dock inte ändrats. De har varit desamma sedan bestämmelserna infördes och det schablonbelopp som tillämpas har inte räknats upp med prisutvecklingen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 10, 12 och 13. Läs betänkandet

Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd

Utskottet konstaterar att försörjningskravet för arbetskraftsinvandring höjdes 2023 bl.a. mot bakgrund av att det tidigare regelverket kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet för arbetskraftsinvandring, vilket i sin tur riskerar att snedvrida konkurrensen för seriösa arbetsgivare. Ett högre krav ansågs kunna bidra till att avskräcka mindre seriösa arbetsgivare, stärka arbetskraftsinvandrares ställning och gynna systemet som helhet. Enligt utskottet har det höjda försörjningskravet delvis uppnått sitt syfte.

Av en analys utförd av Migrationsverket (rapport nr 1.3.4-2024-14766) framgår att det främst är inom personalintensiva branscher med låga utbildningskrav och löner, såsom städ- och restaurangbranscherna, som det är vanligt med arbetslivskriminalitet och missbruk. Det framgår vidare att antalet ansökningar om arbetstillstånd minskat och antalet avslag ökat i dessa branscher. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring men har fortfarande en relativt omfattande arbetskraftsinvandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga. Utskottet anser liksom regeringen därför att reglerna behöver förändras ytterligare.

Arbetskraftsinvandringen utgör endast en liten del av Sveriges totala arbetskraft och lönekravet berör varken arbetstagare som är EES-medborgare eller de som har möjlighet att ansöka om något av de övriga arbetsrelaterade tillstånd som finns i svensk rätt. Kompetensförsörjningen inom de lågavlönade yrken utan särskilda krav på utbildning som i huvudsak berörs av förslaget bör i de flesta fall kunna tillgodoses genom befintlig arbetskraft i Sverige. Om det finns enstaka yrken där behovet ändå inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige bör kompetensförsörjningen kunna avhjälpas av det undantagssystem som regeringen föreslår. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att förslagets påverkan på kompetensförsörjningen, konkurrenskraften och den svenska ekonomin blir begränsad.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 1, 2025/26:3885 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 (-) yrkande 1.

Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett behov av att kunna göra undantag från lönekravet för enstaka yrken. Det kan t.ex. röra sig om vissa mellan- och högkvalificerade yrken med relativt låga löner men där behovet av kompetens ändå kan motivera undantag.

Eftersom uppgiften om vilka undantag som ska göras från lönekravet är av detaljkaraktär, bör ses över med jämna mellanrum och ibland kan kräva snabba ställningstaganden bedömer utskottet att undantagen inte bör regleras i lag. Det är mer ändamålsenligt att regeringen beslutar om vilka yrken som ska undantas. Ett bemyndigande om detta bör därför införas i utlänningslagen.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1 och avstyrker motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 2.

Rätten att föreskriva om yrkesgrupper

Under senare år har en omfattande arbetskraftsinvandring förekommit till arbeten i personalintensiva branscher med låga krav på utbildning. Dessa branscher är överrepresenterade när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. I en kartläggning av Utredningen om arbetskraftsinvandring som redovisas i utredningsbetänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88) konstateras att problemen är betydande och mycket allvarliga. Problemen beskrivs generellt som störst inom vissa branscher och det är i princip samma branscher som Migrationsverket tillämpar skärpta utredningskrav på. Trots skärpta krav är många av de yrken som finns inom dessa branscher fortfarande vanligt förekommande när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.

Utskottet anser att det är av största betydelse att komma till rätta med missbruket inom systemet för arbetskraftsinvandring. Det krävs ett omfattande arbete med många olika typer av åtgärder. I propositionen föreslås bl.a. kriminalisering av handel med arbetstillstånd och av exploatering av utländsk arbetskraft samt att det ska förtydligas att arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner. Ett exempel på redan vidtagna åtgärder är möjligheten till ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24). Fler åtgärder behövs dock och utskottet anser att möjligheten att utesluta vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd är ett viktigt verktyg mot människoexploatering och även kan bidra till att motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom regeringens förslag om att införa en sådan möjlighet. Utskottet anser vidare att det är ändamålsenligt att regeringen beslutar om yrkesgrupperna – detta av samma skäl som de som redovisas ovan i fråga om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 2, 2025/26:3885 (MP) yrkande 3 samt 2025/26:3890 (-) yrkande 2.

Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete

Vid införandet av försörjningskraven för tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete hänvisades i förarbetena till det tidigare kravet på försörjning för att beviljas arbetstillstånd i 6 kap. 2 § första stycket UtlL, vilket som nämnts innebar att inkomsten som huvudregel ska uppgå till 13 000 kronor. Den 1 november 2023 ändrades kravet i 6 kap. 2 § första stycket UtlL och utlänningen måste nu uppnå en god försörjning, vilket för närvarande motsvarar ett belopp om 29 680 kronor. Försörjningskraven som rör tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete har dock inte ändrats. De har varit desamma sedan bestämmelserna infördes och det schablonbelopp som tillämpas har inte räknats upp med prisutvecklingen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 10, 12 och 13. Läs betänkandet

Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd

Utskottet konstaterar att försörjningskravet för arbetskraftsinvandring höjdes 2023 bl.a. mot bakgrund av att det tidigare regelverket kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet för arbetskraftsinvandring, vilket i sin tur riskerar att snedvrida konkurrensen för seriösa arbetsgivare. Ett högre krav ansågs kunna bidra till att avskräcka mindre seriösa arbetsgivare, stärka arbetskraftsinvandrares ställning och gynna systemet som helhet. Enligt utskottet har det höjda försörjningskravet delvis uppnått sitt syfte.

Av en analys utförd av Migrationsverket (rapport nr 1.3.4-2024-14766) framgår att det främst är inom personalintensiva branscher med låga utbildningskrav och löner, såsom städ- och restaurangbranscherna, som det är vanligt med arbetslivskriminalitet och missbruk. Det framgår vidare att antalet ansökningar om arbetstillstånd minskat och antalet avslag ökat i dessa branscher. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring men har fortfarande en relativt omfattande arbetskraftsinvandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga. Utskottet anser liksom regeringen därför att reglerna behöver förändras ytterligare.

Arbetskraftsinvandringen utgör endast en liten del av Sveriges totala arbetskraft och lönekravet berör varken arbetstagare som är EES-medborgare eller de som har möjlighet att ansöka om något av de övriga arbetsrelaterade tillstånd som finns i svensk rätt. Kompetensförsörjningen inom de lågavlönade yrken utan särskilda krav på utbildning som i huvudsak berörs av förslaget bör i de flesta fall kunna tillgodoses genom befintlig arbetskraft i Sverige. Om det finns enstaka yrken där behovet ändå inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige bör kompetensförsörjningen kunna avhjälpas av det undantagssystem som regeringen föreslår. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att förslagets påverkan på kompetensförsörjningen, konkurrenskraften och den svenska ekonomin blir begränsad.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 1, 2025/26:3885 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 (-) yrkande 1.

Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett behov av att kunna göra undantag från lönekravet för enstaka yrken. Det kan t.ex. röra sig om vissa mellan- och högkvalificerade yrken med relativt låga löner men där behovet av kompetens ändå kan motivera undantag.

Eftersom uppgiften om vilka undantag som ska göras från lönekravet är av detaljkaraktär, bör ses över med jämna mellanrum och ibland kan kräva snabba ställningstaganden bedömer utskottet att undantagen inte bör regleras i lag. Det är mer ändamålsenligt att regeringen beslutar om vilka yrken som ska undantas. Ett bemyndigande om detta bör därför införas i utlänningslagen.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1 och avstyrker motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 2.

Rätten att föreskriva om yrkesgrupper

Under senare år har en omfattande arbetskraftsinvandring förekommit till arbeten i personalintensiva branscher med låga krav på utbildning. Dessa branscher är överrepresenterade när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. I en kartläggning av Utredningen om arbetskraftsinvandring som redovisas i utredningsbetänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88) konstateras att problemen är betydande och mycket allvarliga. Problemen beskrivs generellt som störst inom vissa branscher och det är i princip samma branscher som Migrationsverket tillämpar skärpta utredningskrav på. Trots skärpta krav är många av de yrken som finns inom dessa branscher fortfarande vanligt förekommande när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.

Utskottet anser att det är av största betydelse att komma till rätta med missbruket inom systemet för arbetskraftsinvandring. Det krävs ett omfattande arbete med många olika typer av åtgärder. I propositionen föreslås bl.a. kriminalisering av handel med arbetstillstånd och av exploatering av utländsk arbetskraft samt att det ska förtydligas att arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner. Ett exempel på redan vidtagna åtgärder är möjligheten till ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24). Fler åtgärder behövs dock och utskottet anser att möjligheten att utesluta vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd är ett viktigt verktyg mot människoexploatering och även kan bidra till att motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom regeringens förslag om att införa en sådan möjlighet. Utskottet anser vidare att det är ändamålsenligt att regeringen beslutar om yrkesgrupperna – detta av samma skäl som de som redovisas ovan i fråga om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 2, 2025/26:3885 (MP) yrkande 3 samt 2025/26:3890 (-) yrkande 2.

Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete

Vid införandet av försörjningskraven för tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete hänvisades i förarbetena till det tidigare kravet på försörjning för att beviljas arbetstillstånd i 6 kap. 2 § första stycket UtlL, vilket som nämnts innebar att inkomsten som huvudregel ska uppgå till 13 000 kronor. Den 1 november 2023 ändrades kravet i 6 kap. 2 § första stycket UtlL och utlänningen måste nu uppnå en god försörjning, vilket för närvarande motsvarar ett belopp om 29 680 kronor. Försörjningskraven som rör tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete har dock inte ändrats. De har varit desamma sedan bestämmelserna infördes och det schablonbelopp som tillämpas har inte räknats upp med prisutvecklingen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 10, 12 och 13. Läs betänkandet

Arbetsmarknadsprövning

I ett flertal motioner yrkas att en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning återinförs som krav för arbetstillstånd. Bland annat anförs att en sådan prövning, där ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter bedömer behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde, eliminerar behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat denna fråga, senast för ett år sedan, och uttalat att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer. Riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning (bet. 2024/25:SfU15, prot. 2024/25:78). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågan och avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.4, 2025/26:449 (S), 2025/26:675 (S), 2025/26:676 (S), 2025/26:1428 (S), 2025/26:3584 (S) yrkande 14, 2025/26:3587 (S) yrkande 3, 2025/26:3590 (S) yrkande 91 och 2025/26:3874 (S) yrkande 1.

Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet

I ett par motionsyrkanden föreslås ett tillkännagivande om att det höjda lönekrav som införs ska göras dispositivt. Detta skulle enligt motionärerna innebära att lägre lönekrav skulle kunna tillåtas där ett kollektivavtal har tecknats, som gör att arbetskraftsinvandring kan tillåtas även inom yrkesområden där lönenivån är lägre än lönekravet men där arbetsmarknadens parter anser att det kan fungera utan att konkurrensen snedvrids och lönebildningen störs. Utskottet har i ställningstagandet ovan, i avsnittet om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet, ställt sig bakom regeringens förslag om undantag från lönekravet och är inte berett att föreslå ett tillkännagivande om att införa en annan ordning. Det kan dock noteras att det i propositionen anges att regeringen i arbetet med att ta fram förordningsförslagen kommer att beakta t.ex. vilka aktörer som bör ha en roll vid framtagandet. Vidare kan det noteras att regeringen anger att den avser att följa upp effekterna av den nya lagstiftningen om arbetskraftsinvandring och att utfallet blir det önskade.

I en annan motion föreslås ett tillkännagivande om att lönekravet ska utgå från nivåerna i kollektivavtal och branschpraxis. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag om ett nytt lönekrav och är inte berett att föreslå ett tillkännagivande om en annan utformning av kravet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:781 (S), 2025/26:3874 (S) yrkande 2 och 2025/26:3885 (MP) yrkande 8.

Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd

Enligt regeringens förslag, som utskottet ställt sig bakom, ska det för att en utlänning ska få beviljas arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring krävas att han eller hon, vid en vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. I ett par motioner föreslås att kravet på heltäckande sjukförsäkring ska vara ett ansvar för arbetsgivaren.

Utskottet kan konstatera att de arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige och de arbetsgivare som tar emot dem är verksamma inom vitt skilda yrken och bolag. Utskottet anser därför att kravet på sjukförsäkring bör erbjuda flexibilitet – det ska inte spela någon roll om det är utlänningen eller arbetsgivaren som tecknar eller bekostar försäkringen. Utskottet är således inte berett att föreslå ett tillkännagivande i frågan och avstyrker därmed motionerna 2025/26:3874 (S) yrkande 3 och 2025/26:3885 (MP) yrkande 7.

Tillståndstid för EU-blåkort

Enligt regeringens förslag ska tillståndstiden för EU-blåkort förlängas från högst två år till högst fyra år. I en motion föreslås att regeringen bör säkerställa att en längre tillståndstid för EU-blåkort inte försvårar vägen till permanent uppehållstillstånd och att regelverket tillämpas tydligt och rättssäkert.

En utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige får beviljas ett permanent uppehållstillstånd (5 kap. 5 § UtlL). Att ett permanent uppehållstillstånd skulle fördröjas skulle kunna förekomma i undantagssituationer, om ett fyraårigt tillstånd på grund av t.ex. anställningens längd eller passets giltighetstid inte kan beviljas. Utskottet konstaterar dock att regeringen i propositionen Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (prop. 2025/26:146) föreslår en kortare kvalificeringstid, nämligen att den som har ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige sedan minst tre år ska kunna beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Regeringen föreslår även att ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige på utlänningens begäran ska få återkallas om utlänningen under tillståndstiden ansöker om och beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Proposition 2025/26:146 ska behandlas av utskottet under våren. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att föreslå ett tillkännagivande i frågan om tillståndstid för EU-blåkort. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 10.

Sammanlagd tillståndstid för säsongsarbete

Utskottet avstyrker ovan ett motionsyrkande om att avslå regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i den del det avser förlängd tillståndstid för säsongsarbete, eftersom utskottet bedömer att risken att tillståndstypen utnyttjas för anställningar för vilka den inte är avsedd inte blir större av att tillståndstiden förlängs med tre månader. Utskottet konstaterar att det finns ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att tillstånd för säsongsarbete ska kunna användas; bl.a. ska utlänningen arbeta inom ett sysselsättningsområde där det förekommer säsongsarbete, och tillståndstiden kommer även fortsättningsvis att vara begränsad. Av samma skäl anser utskottet att det saknas anledning att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3874 (S) yrkande 4.

Ur avsnittet "Framtida utformning av lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 11 och 14. Läs betänkandet

Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd

Utskottet konstaterar att försörjningskravet för arbetskraftsinvandring höjdes 2023 bl.a. mot bakgrund av att det tidigare regelverket kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet för arbetskraftsinvandring, vilket i sin tur riskerar att snedvrida konkurrensen för seriösa arbetsgivare. Ett högre krav ansågs kunna bidra till att avskräcka mindre seriösa arbetsgivare, stärka arbetskraftsinvandrares ställning och gynna systemet som helhet. Enligt utskottet har det höjda försörjningskravet delvis uppnått sitt syfte.

Av en analys utförd av Migrationsverket (rapport nr 1.3.4-2024-14766) framgår att det främst är inom personalintensiva branscher med låga utbildningskrav och löner, såsom städ- och restaurangbranscherna, som det är vanligt med arbetslivskriminalitet och missbruk. Det framgår vidare att antalet ansökningar om arbetstillstånd minskat och antalet avslag ökat i dessa branscher. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring men har fortfarande en relativt omfattande arbetskraftsinvandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga. Utskottet anser liksom regeringen därför att reglerna behöver förändras ytterligare.

Arbetskraftsinvandringen utgör endast en liten del av Sveriges totala arbetskraft och lönekravet berör varken arbetstagare som är EES-medborgare eller de som har möjlighet att ansöka om något av de övriga arbetsrelaterade tillstånd som finns i svensk rätt. Kompetensförsörjningen inom de lågavlönade yrken utan särskilda krav på utbildning som i huvudsak berörs av förslaget bör i de flesta fall kunna tillgodoses genom befintlig arbetskraft i Sverige. Om det finns enstaka yrken där behovet ändå inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige bör kompetensförsörjningen kunna avhjälpas av det undantagssystem som regeringen föreslår. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att förslagets påverkan på kompetensförsörjningen, konkurrenskraften och den svenska ekonomin blir begränsad.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 1, 2025/26:3885 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 (-) yrkande 1.

Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett behov av att kunna göra undantag från lönekravet för enstaka yrken. Det kan t.ex. röra sig om vissa mellan- och högkvalificerade yrken med relativt låga löner men där behovet av kompetens ändå kan motivera undantag.

Eftersom uppgiften om vilka undantag som ska göras från lönekravet är av detaljkaraktär, bör ses över med jämna mellanrum och ibland kan kräva snabba ställningstaganden bedömer utskottet att undantagen inte bör regleras i lag. Det är mer ändamålsenligt att regeringen beslutar om vilka yrken som ska undantas. Ett bemyndigande om detta bör därför införas i utlänningslagen.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1 och avstyrker motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 2.

Rätten att föreskriva om yrkesgrupper

Under senare år har en omfattande arbetskraftsinvandring förekommit till arbeten i personalintensiva branscher med låga krav på utbildning. Dessa branscher är överrepresenterade när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. I en kartläggning av Utredningen om arbetskraftsinvandring som redovisas i utredningsbetänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88) konstateras att problemen är betydande och mycket allvarliga. Problemen beskrivs generellt som störst inom vissa branscher och det är i princip samma branscher som Migrationsverket tillämpar skärpta utredningskrav på. Trots skärpta krav är många av de yrken som finns inom dessa branscher fortfarande vanligt förekommande när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.

Utskottet anser att det är av största betydelse att komma till rätta med missbruket inom systemet för arbetskraftsinvandring. Det krävs ett omfattande arbete med många olika typer av åtgärder. I propositionen föreslås bl.a. kriminalisering av handel med arbetstillstånd och av exploatering av utländsk arbetskraft samt att det ska förtydligas att arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner. Ett exempel på redan vidtagna åtgärder är möjligheten till ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24). Fler åtgärder behövs dock och utskottet anser att möjligheten att utesluta vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd är ett viktigt verktyg mot människoexploatering och även kan bidra till att motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom regeringens förslag om att införa en sådan möjlighet. Utskottet anser vidare att det är ändamålsenligt att regeringen beslutar om yrkesgrupperna – detta av samma skäl som de som redovisas ovan i fråga om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 2, 2025/26:3885 (MP) yrkande 3 samt 2025/26:3890 (-) yrkande 2.

Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete

Vid införandet av försörjningskraven för tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete hänvisades i förarbetena till det tidigare kravet på försörjning för att beviljas arbetstillstånd i 6 kap. 2 § första stycket UtlL, vilket som nämnts innebar att inkomsten som huvudregel ska uppgå till 13 000 kronor. Den 1 november 2023 ändrades kravet i 6 kap. 2 § första stycket UtlL och utlänningen måste nu uppnå en god försörjning, vilket för närvarande motsvarar ett belopp om 29 680 kronor. Försörjningskraven som rör tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete har dock inte ändrats. De har varit desamma sedan bestämmelserna infördes och det schablonbelopp som tillämpas har inte räknats upp med prisutvecklingen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 12 och 13. Läs betänkandet

Arbetsmarknadsprövning

I ett flertal motioner yrkas att en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning återinförs som krav för arbetstillstånd. Bland annat anförs att en sådan prövning, där ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter bedömer behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde, eliminerar behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat denna fråga, senast för ett år sedan, och uttalat att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer. Riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning (bet. 2024/25:SfU15, prot. 2024/25:78). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågan och avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.4, 2025/26:449 (S), 2025/26:675 (S), 2025/26:676 (S), 2025/26:1428 (S), 2025/26:3584 (S) yrkande 14, 2025/26:3587 (S) yrkande 3, 2025/26:3590 (S) yrkande 91 och 2025/26:3874 (S) yrkande 1.

Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet

I ett par motionsyrkanden föreslås ett tillkännagivande om att det höjda lönekrav som införs ska göras dispositivt. Detta skulle enligt motionärerna innebära att lägre lönekrav skulle kunna tillåtas där ett kollektivavtal har tecknats, som gör att arbetskraftsinvandring kan tillåtas även inom yrkesområden där lönenivån är lägre än lönekravet men där arbetsmarknadens parter anser att det kan fungera utan att konkurrensen snedvrids och lönebildningen störs. Utskottet har i ställningstagandet ovan, i avsnittet om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet, ställt sig bakom regeringens förslag om undantag från lönekravet och är inte berett att föreslå ett tillkännagivande om att införa en annan ordning. Det kan dock noteras att det i propositionen anges att regeringen i arbetet med att ta fram förordningsförslagen kommer att beakta t.ex. vilka aktörer som bör ha en roll vid framtagandet. Vidare kan det noteras att regeringen anger att den avser att följa upp effekterna av den nya lagstiftningen om arbetskraftsinvandring och att utfallet blir det önskade.

I en annan motion föreslås ett tillkännagivande om att lönekravet ska utgå från nivåerna i kollektivavtal och branschpraxis. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag om ett nytt lönekrav och är inte berett att föreslå ett tillkännagivande om en annan utformning av kravet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:781 (S), 2025/26:3874 (S) yrkande 2 och 2025/26:3885 (MP) yrkande 8.

Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd

Enligt regeringens förslag, som utskottet ställt sig bakom, ska det för att en utlänning ska få beviljas arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring krävas att han eller hon, vid en vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. I ett par motioner föreslås att kravet på heltäckande sjukförsäkring ska vara ett ansvar för arbetsgivaren.

Utskottet kan konstatera att de arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige och de arbetsgivare som tar emot dem är verksamma inom vitt skilda yrken och bolag. Utskottet anser därför att kravet på sjukförsäkring bör erbjuda flexibilitet – det ska inte spela någon roll om det är utlänningen eller arbetsgivaren som tecknar eller bekostar försäkringen. Utskottet är således inte berett att föreslå ett tillkännagivande i frågan och avstyrker därmed motionerna 2025/26:3874 (S) yrkande 3 och 2025/26:3885 (MP) yrkande 7.

Tillståndstid för EU-blåkort

Enligt regeringens förslag ska tillståndstiden för EU-blåkort förlängas från högst två år till högst fyra år. I en motion föreslås att regeringen bör säkerställa att en längre tillståndstid för EU-blåkort inte försvårar vägen till permanent uppehållstillstånd och att regelverket tillämpas tydligt och rättssäkert.

En utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige får beviljas ett permanent uppehållstillstånd (5 kap. 5 § UtlL). Att ett permanent uppehållstillstånd skulle fördröjas skulle kunna förekomma i undantagssituationer, om ett fyraårigt tillstånd på grund av t.ex. anställningens längd eller passets giltighetstid inte kan beviljas. Utskottet konstaterar dock att regeringen i propositionen Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (prop. 2025/26:146) föreslår en kortare kvalificeringstid, nämligen att den som har ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige sedan minst tre år ska kunna beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Regeringen föreslår även att ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige på utlänningens begäran ska få återkallas om utlänningen under tillståndstiden ansöker om och beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Proposition 2025/26:146 ska behandlas av utskottet under våren. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att föreslå ett tillkännagivande i frågan om tillståndstid för EU-blåkort. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 10.

Sammanlagd tillståndstid för säsongsarbete

Utskottet avstyrker ovan ett motionsyrkande om att avslå regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i den del det avser förlängd tillståndstid för säsongsarbete, eftersom utskottet bedömer att risken att tillståndstypen utnyttjas för anställningar för vilka den inte är avsedd inte blir större av att tillståndstiden förlängs med tre månader. Utskottet konstaterar att det finns ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att tillstånd för säsongsarbete ska kunna användas; bl.a. ska utlänningen arbeta inom ett sysselsättningsområde där det förekommer säsongsarbete, och tillståndstiden kommer även fortsättningsvis att vara begränsad. Av samma skäl anser utskottet att det saknas anledning att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3874 (S) yrkande 4.

Ur avsnittet "Framtida utformning av lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 9 och 14. Läs betänkandet

Ett nytt lönekrav för arbetstillstånd

Utskottet konstaterar att försörjningskravet för arbetskraftsinvandring höjdes 2023 bl.a. mot bakgrund av att det tidigare regelverket kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet för arbetskraftsinvandring, vilket i sin tur riskerar att snedvrida konkurrensen för seriösa arbetsgivare. Ett högre krav ansågs kunna bidra till att avskräcka mindre seriösa arbetsgivare, stärka arbetskraftsinvandrares ställning och gynna systemet som helhet. Enligt utskottet har det höjda försörjningskravet delvis uppnått sitt syfte.

Av en analys utförd av Migrationsverket (rapport nr 1.3.4-2024-14766) framgår att det främst är inom personalintensiva branscher med låga utbildningskrav och löner, såsom städ- och restaurangbranscherna, som det är vanligt med arbetslivskriminalitet och missbruk. Det framgår vidare att antalet ansökningar om arbetstillstånd minskat och antalet avslag ökat i dessa branscher. Sverige är i första hand i behov av kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring men har fortfarande en relativt omfattande arbetskraftsinvandring till yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga. Utskottet anser liksom regeringen därför att reglerna behöver förändras ytterligare.

Arbetskraftsinvandringen utgör endast en liten del av Sveriges totala arbetskraft och lönekravet berör varken arbetstagare som är EES-medborgare eller de som har möjlighet att ansöka om något av de övriga arbetsrelaterade tillstånd som finns i svensk rätt. Kompetensförsörjningen inom de lågavlönade yrken utan särskilda krav på utbildning som i huvudsak berörs av förslaget bör i de flesta fall kunna tillgodoses genom befintlig arbetskraft i Sverige. Om det finns enstaka yrken där behovet ändå inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige bör kompetensförsörjningen kunna avhjälpas av det undantagssystem som regeringen föreslår. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att förslagets påverkan på kompetensförsörjningen, konkurrenskraften och den svenska ekonomin blir begränsad.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 2 § första stycket 1 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 1, 2025/26:3885 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3890 (-) yrkande 1.

Rätten att föreskriva om undantag från lönekravet

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett behov av att kunna göra undantag från lönekravet för enstaka yrken. Det kan t.ex. röra sig om vissa mellan- och högkvalificerade yrken med relativt låga löner men där behovet av kompetens ändå kan motivera undantag.

Eftersom uppgiften om vilka undantag som ska göras från lönekravet är av detaljkaraktär, bör ses över med jämna mellanrum och ibland kan kräva snabba ställningstaganden bedömer utskottet att undantagen inte bör regleras i lag. Det är mer ändamålsenligt att regeringen beslutar om vilka yrken som ska undantas. Ett bemyndigande om detta bör därför införas i utlänningslagen.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 1 och avstyrker motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 2.

Rätten att föreskriva om yrkesgrupper

Under senare år har en omfattande arbetskraftsinvandring förekommit till arbeten i personalintensiva branscher med låga krav på utbildning. Dessa branscher är överrepresenterade när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare. I en kartläggning av Utredningen om arbetskraftsinvandring som redovisas i utredningsbetänkandet Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering m.m. (SOU 2021:88) konstateras att problemen är betydande och mycket allvarliga. Problemen beskrivs generellt som störst inom vissa branscher och det är i princip samma branscher som Migrationsverket tillämpar skärpta utredningskrav på. Trots skärpta krav är många av de yrken som finns inom dessa branscher fortfarande vanligt förekommande när det gäller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.

Utskottet anser att det är av största betydelse att komma till rätta med missbruket inom systemet för arbetskraftsinvandring. Det krävs ett omfattande arbete med många olika typer av åtgärder. I propositionen föreslås bl.a. kriminalisering av handel med arbetstillstånd och av exploatering av utländsk arbetskraft samt att det ska förtydligas att arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner. Ett exempel på redan vidtagna åtgärder är möjligheten till ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24). Fler åtgärder behövs dock och utskottet anser att möjligheten att utesluta vissa yrkesgrupper från att beviljas arbetstillstånd är ett viktigt verktyg mot människoexploatering och även kan bidra till att motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper. Utskottet ställer sig mot denna bakgrund bakom regeringens förslag om att införa en sådan möjlighet. Utskottet anser vidare att det är ändamålsenligt att regeringen beslutar om yrkesgrupperna – detta av samma skäl som de som redovisas ovan i fråga om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i de delar det avser 6 kap. 9 § första stycket 2 och avstyrker motionerna 2025/26:3880 (V) i denna del, 2025/26:3881 (C) yrkande 2, 2025/26:3885 (MP) yrkande 3 samt 2025/26:3890 (-) yrkande 2.

Ett nytt lönekrav för tillstånd för företagsintern förflyttning respektive säsongsarbete

Vid införandet av försörjningskraven för tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete hänvisades i förarbetena till det tidigare kravet på försörjning för att beviljas arbetstillstånd i 6 kap. 2 § första stycket UtlL, vilket som nämnts innebar att inkomsten som huvudregel ska uppgå till 13 000 kronor. Den 1 november 2023 ändrades kravet i 6 kap. 2 § första stycket UtlL och utlänningen måste nu uppnå en god försörjning, vilket för närvarande motsvarar ett belopp om 29 680 kronor. Försörjningskraven som rör tillstånd för företagsintern förflyttning och tillstånd för säsongsarbete har dock inte ändrats. De har varit desamma sedan bestämmelserna infördes och det schablonbelopp som tillämpas har inte räknats upp med prisutvecklingen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 10 och 13. Läs betänkandet

Arbetsmarknadsprövning

I ett flertal motioner yrkas att en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning återinförs som krav för arbetstillstånd. Bland annat anförs att en sådan prövning, där ansvariga myndigheter tillsammans med arbetsmarknadens parter bedömer behovet av arbetskraftsinvandring inom respektive yrkesområde, eliminerar behovet av att införa undantag på en mängd yrkesområden och därmed risken att få tillbaka en arbetsmarknad där arbetskraftsinvandrare används för att pressa ned lönerna. Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat denna fråga, senast för ett år sedan, och uttalat att det är arbetsgivaren själv som bäst avgör om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft från tredjeländer. Riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning (bet. 2024/25:SfU15, prot. 2024/25:78). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågan och avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.4, 2025/26:449 (S), 2025/26:675 (S), 2025/26:676 (S), 2025/26:1428 (S), 2025/26:3584 (S) yrkande 14, 2025/26:3587 (S) yrkande 3, 2025/26:3590 (S) yrkande 91 och 2025/26:3874 (S) yrkande 1.

Utformningen av lönekravet och undantagen från kravet

I ett par motionsyrkanden föreslås ett tillkännagivande om att det höjda lönekrav som införs ska göras dispositivt. Detta skulle enligt motionärerna innebära att lägre lönekrav skulle kunna tillåtas där ett kollektivavtal har tecknats, som gör att arbetskraftsinvandring kan tillåtas även inom yrkesområden där lönenivån är lägre än lönekravet men där arbetsmarknadens parter anser att det kan fungera utan att konkurrensen snedvrids och lönebildningen störs. Utskottet har i ställningstagandet ovan, i avsnittet om rätten att föreskriva om undantag från lönekravet, ställt sig bakom regeringens förslag om undantag från lönekravet och är inte berett att föreslå ett tillkännagivande om att införa en annan ordning. Det kan dock noteras att det i propositionen anges att regeringen i arbetet med att ta fram förordningsförslagen kommer att beakta t.ex. vilka aktörer som bör ha en roll vid framtagandet. Vidare kan det noteras att regeringen anger att den avser att följa upp effekterna av den nya lagstiftningen om arbetskraftsinvandring och att utfallet blir det önskade.

I en annan motion föreslås ett tillkännagivande om att lönekravet ska utgå från nivåerna i kollektivavtal och branschpraxis. Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag om ett nytt lönekrav och är inte berett att föreslå ett tillkännagivande om en annan utformning av kravet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:781 (S), 2025/26:3874 (S) yrkande 2 och 2025/26:3885 (MP) yrkande 8.

Kravet på sjukförsäkring för arbetstillstånd

Enligt regeringens förslag, som utskottet ställt sig bakom, ska det för att en utlänning ska få beviljas arbetstillstånd enligt reglerna för arbetskraftsinvandring krävas att han eller hon, vid en vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. I ett par motioner föreslås att kravet på heltäckande sjukförsäkring ska vara ett ansvar för arbetsgivaren.

Utskottet kan konstatera att de arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige och de arbetsgivare som tar emot dem är verksamma inom vitt skilda yrken och bolag. Utskottet anser därför att kravet på sjukförsäkring bör erbjuda flexibilitet – det ska inte spela någon roll om det är utlänningen eller arbetsgivaren som tecknar eller bekostar försäkringen. Utskottet är således inte berett att föreslå ett tillkännagivande i frågan och avstyrker därmed motionerna 2025/26:3874 (S) yrkande 3 och 2025/26:3885 (MP) yrkande 7.

Tillståndstid för EU-blåkort

Enligt regeringens förslag ska tillståndstiden för EU-blåkort förlängas från högst två år till högst fyra år. I en motion föreslås att regeringen bör säkerställa att en längre tillståndstid för EU-blåkort inte försvårar vägen till permanent uppehållstillstånd och att regelverket tillämpas tydligt och rättssäkert.

En utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige får beviljas ett permanent uppehållstillstånd (5 kap. 5 § UtlL). Att ett permanent uppehållstillstånd skulle fördröjas skulle kunna förekomma i undantagssituationer, om ett fyraårigt tillstånd på grund av t.ex. anställningens längd eller passets giltighetstid inte kan beviljas. Utskottet konstaterar dock att regeringen i propositionen Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (prop. 2025/26:146) föreslår en kortare kvalificeringstid, nämligen att den som har ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige sedan minst tre år ska kunna beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Regeringen föreslår även att ett EU-blåkort som är utfärdat av Sverige på utlänningens begäran ska få återkallas om utlänningen under tillståndstiden ansöker om och beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Proposition 2025/26:146 ska behandlas av utskottet under våren. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att föreslå ett tillkännagivande i frågan om tillståndstid för EU-blåkort. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3885 (MP) yrkande 10.

Sammanlagd tillståndstid för säsongsarbete

Utskottet avstyrker ovan ett motionsyrkande om att avslå regeringens förslag till ändring i utlänningslagen i den del det avser förlängd tillståndstid för säsongsarbete, eftersom utskottet bedömer att risken att tillståndstypen utnyttjas för anställningar för vilka den inte är avsedd inte blir större av att tillståndstiden förlängs med tre månader. Utskottet konstaterar att det finns ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att tillstånd för säsongsarbete ska kunna användas; bl.a. ska utlänningen arbeta inom ett sysselsättningsområde där det förekommer säsongsarbete, och tillståndstiden kommer även fortsättningsvis att vara begränsad. Av samma skäl anser utskottet att det saknas anledning att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3874 (S) yrkande 4.

Ur avsnittet "Framtida utformning av lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 8, 9 och 11. Läs betänkandet