Arbetskraftsinvandring

Försörjnings- och lönekrav

Den 1 november 2023 infördes som krav för att få arbetstillstånd att anställningen gör det möjligt för utlänningen att uppnå en god försörjning. Kravet innebär att lönen ska uppgå till minst 80 procent av den medianlön som SCB publicerar för Sverige, vilket för närvarande motsvarar 29 680 kronor (5 kap. 8 a § UtlF). Innan kravet infördes räckte det att utlänningen kunde försörja sig för att arbetstillstånd skulle beviljas, vilket innebar att inkomsten från anställningen skulle vara av sådan storlek att utlänningen inte behövde försörjningsstöd. Enligt praxis innebar detta i sin tur att inkomsten som huvudregel skulle uppgå till ett visst bestämt belopp som beräknades till 13 000 kronor (jfr MIG 2015:11 och MIG 2018:12). I samband med ändringen 2023 (prop. 2021/22:284, bet. 2022/23:SfU9, rskr. 2022/23:42) uttalade utskottet bl.a. att även om ett högre försörjningskrav inte ensamt kan stoppa missbruket av sytemet för arbetskraftsinvandring kommer åtgärden ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning. Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därmed motionerna om ett slopat eller lägre försörjningskrav. Det gäller motionerna 2025/26:502 (MP) yrkande 18, 2025/26:3185 (C) yrkande 14 och 2025/26:3190 (C) yrkande 23. Upplysningsvis noterar utskottet att frågan om en ytterligare höjning av kravet kommer att behandlas av utskottet och riksdagen senare i vår (prop. 2025/26:87, bet. 2025/26:SfU12).

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå ett tillkännagivande om att införa en ny modell för minimilön för utomeuropeisk arbetskraft och avstyrker därmed även motion 2025/26:1470 (KD).

Åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk

Utskottet anser att det av flera skäl är viktigt att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och förhindra missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring. Förutom att enskilda arbetstagare riskerar att fara illa så kan konkurrensen snedvridas när systemet för arbetskraftsinvandring utnyttjas och företag som följer reglerna kan få svårare att överleva. De upplägg som förekommer kan även bidra till att finansiera den organiserade brottsligheten. Att motverka missbruk av regelverket och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare är vidare viktigt för att upprätthålla legitimiteten för systemet för arbetskraftsinvandring.

Som nämnts kommer proposition 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring att behandlas av utskottet och riksdagen senare i vår. I propositionen föreslås skärpta regler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Regeringen föreslår att arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner eller är misstänkt för eller har dömts för vissa brott. Ett annat förslag i propositionen innebär att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Regeringen anger att en sådan möjlighet kan vara ett viktigt verktyg mot människoexploatering, men även motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper.

Utskottet vill även lyfta fram att det pågår ett arbete mot arbetslivskriminalitet, vilket utvecklas närmare nedan i avsnittet Skydd för arbetskraftsinvandrare. Vidare kan utskottet konstatera att åtgärder har vidtagits för att möjliggöra för myndigheter att dela uppgifter med varandra, vilket underlättar arbetet med att förebygga fusk och brottslighet. Ett exempel på detta är Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24).

Utskottet, som inte vill föregripa den kommande beredningen och som också noterar det pågående arbetet mot arbetslivskriminalitet, anser att det saknas skäl att föreslå tillkännagivanden om tuffare förhandskontroller, om vandelsprövning av arbetsgivare samt om att verka för att problemen med fusk och utnyttjande ska lösas. Vidare är utskottet inte berett att föreslå tillkännagivanden om att arbetskraftsinvandrare som berättar om missförhållanden hos arbetsgivaren ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut eller att heltidsanställning ska vara ett krav för arbetstillstånd. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.1, 2025/26:3190 (C) yrkande 24 och 2025/26:3587 (S) yrkande 2 i denna del.

Utskottet är inte heller berett att föreslå tillkännagivanden om ett skärpt regelverk, om att se över hur EU:s säsongsanställningsdirektiv tillämpas, om att inrätta en särskild tillsynsfunktion eller om tydligare riktlinjer för Migrationsverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:587 (SD), 2025/26:2982 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:2990 (M) yrkande 2.

Skärpta sanktioner mot arbetsgivare

Utskottet anser att det är angeläget att det finns ändamålsenligt utformade straffbestämmelser som gör det möjligt att i större utsträckning än i dag lagföra personer som utnyttjar utländsk arbetskraft eller på annat sätt missbrukar systemet för arbetskraftsinvandring. Regeringen föreslår i proposition 2025/26:87 att det ska införas en ny straffbestämmelse mot exploatering av utländsk arbetskraft i utlänningslagen. Brottet ska träffa den som har en utlänning anställd eller i övrigt har bestämmande inflytande över utlänningens arbetsförhållanden och exploaterar honom eller henne. Regeringen föreslår även att det ska införas en ny straffbestämmelse mot handel med arbetstillstånd. Detta brott ska omfatta den som anställer en utlänning eller bistår en utlänning med att ansöka om arbetstillstånd och för detta begär eller tar emot ersättning av utlänningen som står i uppenbart missförhållande till motprestationen.

Utskottet vill med hänsyn till behandlingen av propositionen inte föreslå tillkännagivanden om skärpta sanktioner mot arbetsgivare.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.2, 2025/26:502 (MP) yrkande 7 och 2025/26:3200 (M) yrkande 3.

Skydd för arbetskraftsinvandrare

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Försörjnings- och lönekrav

Den 1 november 2023 infördes som krav för att få arbetstillstånd att anställningen gör det möjligt för utlänningen att uppnå en god försörjning. Kravet innebär att lönen ska uppgå till minst 80 procent av den medianlön som SCB publicerar för Sverige, vilket för närvarande motsvarar 29 680 kronor (5 kap. 8 a § UtlF). Innan kravet infördes räckte det att utlänningen kunde försörja sig för att arbetstillstånd skulle beviljas, vilket innebar att inkomsten från anställningen skulle vara av sådan storlek att utlänningen inte behövde försörjningsstöd. Enligt praxis innebar detta i sin tur att inkomsten som huvudregel skulle uppgå till ett visst bestämt belopp som beräknades till 13 000 kronor (jfr MIG 2015:11 och MIG 2018:12). I samband med ändringen 2023 (prop. 2021/22:284, bet. 2022/23:SfU9, rskr. 2022/23:42) uttalade utskottet bl.a. att även om ett högre försörjningskrav inte ensamt kan stoppa missbruket av sytemet för arbetskraftsinvandring kommer åtgärden ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning. Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därmed motionerna om ett slopat eller lägre försörjningskrav. Det gäller motionerna 2025/26:502 (MP) yrkande 18, 2025/26:3185 (C) yrkande 14 och 2025/26:3190 (C) yrkande 23. Upplysningsvis noterar utskottet att frågan om en ytterligare höjning av kravet kommer att behandlas av utskottet och riksdagen senare i vår (prop. 2025/26:87, bet. 2025/26:SfU12).

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå ett tillkännagivande om att införa en ny modell för minimilön för utomeuropeisk arbetskraft och avstyrker därmed även motion 2025/26:1470 (KD).

Åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk

Utskottet anser att det av flera skäl är viktigt att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och förhindra missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring. Förutom att enskilda arbetstagare riskerar att fara illa så kan konkurrensen snedvridas när systemet för arbetskraftsinvandring utnyttjas och företag som följer reglerna kan få svårare att överleva. De upplägg som förekommer kan även bidra till att finansiera den organiserade brottsligheten. Att motverka missbruk av regelverket och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare är vidare viktigt för att upprätthålla legitimiteten för systemet för arbetskraftsinvandring.

Som nämnts kommer proposition 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring att behandlas av utskottet och riksdagen senare i vår. I propositionen föreslås skärpta regler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Regeringen föreslår att arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner eller är misstänkt för eller har dömts för vissa brott. Ett annat förslag i propositionen innebär att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Regeringen anger att en sådan möjlighet kan vara ett viktigt verktyg mot människoexploatering, men även motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper.

Utskottet vill även lyfta fram att det pågår ett arbete mot arbetslivskriminalitet, vilket utvecklas närmare nedan i avsnittet Skydd för arbetskraftsinvandrare. Vidare kan utskottet konstatera att åtgärder har vidtagits för att möjliggöra för myndigheter att dela uppgifter med varandra, vilket underlättar arbetet med att förebygga fusk och brottslighet. Ett exempel på detta är Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24).

Utskottet, som inte vill föregripa den kommande beredningen och som också noterar det pågående arbetet mot arbetslivskriminalitet, anser att det saknas skäl att föreslå tillkännagivanden om tuffare förhandskontroller, om vandelsprövning av arbetsgivare samt om att verka för att problemen med fusk och utnyttjande ska lösas. Vidare är utskottet inte berett att föreslå tillkännagivanden om att arbetskraftsinvandrare som berättar om missförhållanden hos arbetsgivaren ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut eller att heltidsanställning ska vara ett krav för arbetstillstånd. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.1, 2025/26:3190 (C) yrkande 24 och 2025/26:3587 (S) yrkande 2 i denna del.

Utskottet är inte heller berett att föreslå tillkännagivanden om ett skärpt regelverk, om att se över hur EU:s säsongsanställningsdirektiv tillämpas, om att inrätta en särskild tillsynsfunktion eller om tydligare riktlinjer för Migrationsverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:587 (SD), 2025/26:2982 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:2990 (M) yrkande 2.

Skärpta sanktioner mot arbetsgivare

Utskottet anser att det är angeläget att det finns ändamålsenligt utformade straffbestämmelser som gör det möjligt att i större utsträckning än i dag lagföra personer som utnyttjar utländsk arbetskraft eller på annat sätt missbrukar systemet för arbetskraftsinvandring. Regeringen föreslår i proposition 2025/26:87 att det ska införas en ny straffbestämmelse mot exploatering av utländsk arbetskraft i utlänningslagen. Brottet ska träffa den som har en utlänning anställd eller i övrigt har bestämmande inflytande över utlänningens arbetsförhållanden och exploaterar honom eller henne. Regeringen föreslår även att det ska införas en ny straffbestämmelse mot handel med arbetstillstånd. Detta brott ska omfatta den som anställer en utlänning eller bistår en utlänning med att ansöka om arbetstillstånd och för detta begär eller tar emot ersättning av utlänningen som står i uppenbart missförhållande till motprestationen.

Utskottet vill med hänsyn till behandlingen av propositionen inte föreslå tillkännagivanden om skärpta sanktioner mot arbetsgivare.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.2, 2025/26:502 (MP) yrkande 7 och 2025/26:3200 (M) yrkande 3.

Skydd för arbetskraftsinvandrare

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Försörjnings- och lönekrav

Den 1 november 2023 infördes som krav för att få arbetstillstånd att anställningen gör det möjligt för utlänningen att uppnå en god försörjning. Kravet innebär att lönen ska uppgå till minst 80 procent av den medianlön som SCB publicerar för Sverige, vilket för närvarande motsvarar 29 680 kronor (5 kap. 8 a § UtlF). Innan kravet infördes räckte det att utlänningen kunde försörja sig för att arbetstillstånd skulle beviljas, vilket innebar att inkomsten från anställningen skulle vara av sådan storlek att utlänningen inte behövde försörjningsstöd. Enligt praxis innebar detta i sin tur att inkomsten som huvudregel skulle uppgå till ett visst bestämt belopp som beräknades till 13 000 kronor (jfr MIG 2015:11 och MIG 2018:12). I samband med ändringen 2023 (prop. 2021/22:284, bet. 2022/23:SfU9, rskr. 2022/23:42) uttalade utskottet bl.a. att även om ett högre försörjningskrav inte ensamt kan stoppa missbruket av sytemet för arbetskraftsinvandring kommer åtgärden ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning. Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därmed motionerna om ett slopat eller lägre försörjningskrav. Det gäller motionerna 2025/26:502 (MP) yrkande 18, 2025/26:3185 (C) yrkande 14 och 2025/26:3190 (C) yrkande 23. Upplysningsvis noterar utskottet att frågan om en ytterligare höjning av kravet kommer att behandlas av utskottet och riksdagen senare i vår (prop. 2025/26:87, bet. 2025/26:SfU12).

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå ett tillkännagivande om att införa en ny modell för minimilön för utomeuropeisk arbetskraft och avstyrker därmed även motion 2025/26:1470 (KD).

Åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk

Utskottet anser att det av flera skäl är viktigt att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och förhindra missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring. Förutom att enskilda arbetstagare riskerar att fara illa så kan konkurrensen snedvridas när systemet för arbetskraftsinvandring utnyttjas och företag som följer reglerna kan få svårare att överleva. De upplägg som förekommer kan även bidra till att finansiera den organiserade brottsligheten. Att motverka missbruk av regelverket och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare är vidare viktigt för att upprätthålla legitimiteten för systemet för arbetskraftsinvandring.

Som nämnts kommer proposition 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring att behandlas av utskottet och riksdagen senare i vår. I propositionen föreslås skärpta regler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Regeringen föreslår att arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner eller är misstänkt för eller har dömts för vissa brott. Ett annat förslag i propositionen innebär att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Regeringen anger att en sådan möjlighet kan vara ett viktigt verktyg mot människoexploatering, men även motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper.

Utskottet vill även lyfta fram att det pågår ett arbete mot arbetslivskriminalitet, vilket utvecklas närmare nedan i avsnittet Skydd för arbetskraftsinvandrare. Vidare kan utskottet konstatera att åtgärder har vidtagits för att möjliggöra för myndigheter att dela uppgifter med varandra, vilket underlättar arbetet med att förebygga fusk och brottslighet. Ett exempel på detta är Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24).

Utskottet, som inte vill föregripa den kommande beredningen och som också noterar det pågående arbetet mot arbetslivskriminalitet, anser att det saknas skäl att föreslå tillkännagivanden om tuffare förhandskontroller, om vandelsprövning av arbetsgivare samt om att verka för att problemen med fusk och utnyttjande ska lösas. Vidare är utskottet inte berett att föreslå tillkännagivanden om att arbetskraftsinvandrare som berättar om missförhållanden hos arbetsgivaren ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut eller att heltidsanställning ska vara ett krav för arbetstillstånd. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.1, 2025/26:3190 (C) yrkande 24 och 2025/26:3587 (S) yrkande 2 i denna del.

Utskottet är inte heller berett att föreslå tillkännagivanden om ett skärpt regelverk, om att se över hur EU:s säsongsanställningsdirektiv tillämpas, om att inrätta en särskild tillsynsfunktion eller om tydligare riktlinjer för Migrationsverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:587 (SD), 2025/26:2982 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:2990 (M) yrkande 2.

Skärpta sanktioner mot arbetsgivare

Utskottet anser att det är angeläget att det finns ändamålsenligt utformade straffbestämmelser som gör det möjligt att i större utsträckning än i dag lagföra personer som utnyttjar utländsk arbetskraft eller på annat sätt missbrukar systemet för arbetskraftsinvandring. Regeringen föreslår i proposition 2025/26:87 att det ska införas en ny straffbestämmelse mot exploatering av utländsk arbetskraft i utlänningslagen. Brottet ska träffa den som har en utlänning anställd eller i övrigt har bestämmande inflytande över utlänningens arbetsförhållanden och exploaterar honom eller henne. Regeringen föreslår även att det ska införas en ny straffbestämmelse mot handel med arbetstillstånd. Detta brott ska omfatta den som anställer en utlänning eller bistår en utlänning med att ansöka om arbetstillstånd och för detta begär eller tar emot ersättning av utlänningen som står i uppenbart missförhållande till motprestationen.

Utskottet vill med hänsyn till behandlingen av propositionen inte föreslå tillkännagivanden om skärpta sanktioner mot arbetsgivare.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.2, 2025/26:502 (MP) yrkande 7 och 2025/26:3200 (M) yrkande 3.

Skydd för arbetskraftsinvandrare

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Försörjnings- och lönekrav

Den 1 november 2023 infördes som krav för att få arbetstillstånd att anställningen gör det möjligt för utlänningen att uppnå en god försörjning. Kravet innebär att lönen ska uppgå till minst 80 procent av den medianlön som SCB publicerar för Sverige, vilket för närvarande motsvarar 29 680 kronor (5 kap. 8 a § UtlF). Innan kravet infördes räckte det att utlänningen kunde försörja sig för att arbetstillstånd skulle beviljas, vilket innebar att inkomsten från anställningen skulle vara av sådan storlek att utlänningen inte behövde försörjningsstöd. Enligt praxis innebar detta i sin tur att inkomsten som huvudregel skulle uppgå till ett visst bestämt belopp som beräknades till 13 000 kronor (jfr MIG 2015:11 och MIG 2018:12). I samband med ändringen 2023 (prop. 2021/22:284, bet. 2022/23:SfU9, rskr. 2022/23:42) uttalade utskottet bl.a. att även om ett högre försörjningskrav inte ensamt kan stoppa missbruket av sytemet för arbetskraftsinvandring kommer åtgärden ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning. Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därmed motionerna om ett slopat eller lägre försörjningskrav. Det gäller motionerna 2025/26:502 (MP) yrkande 18, 2025/26:3185 (C) yrkande 14 och 2025/26:3190 (C) yrkande 23. Upplysningsvis noterar utskottet att frågan om en ytterligare höjning av kravet kommer att behandlas av utskottet och riksdagen senare i vår (prop. 2025/26:87, bet. 2025/26:SfU12).

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå ett tillkännagivande om att införa en ny modell för minimilön för utomeuropeisk arbetskraft och avstyrker därmed även motion 2025/26:1470 (KD).

Åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk

Utskottet anser att det av flera skäl är viktigt att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och förhindra missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring. Förutom att enskilda arbetstagare riskerar att fara illa så kan konkurrensen snedvridas när systemet för arbetskraftsinvandring utnyttjas och företag som följer reglerna kan få svårare att överleva. De upplägg som förekommer kan även bidra till att finansiera den organiserade brottsligheten. Att motverka missbruk av regelverket och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare är vidare viktigt för att upprätthålla legitimiteten för systemet för arbetskraftsinvandring.

Som nämnts kommer proposition 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring att behandlas av utskottet och riksdagen senare i vår. I propositionen föreslås skärpta regler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Regeringen föreslår att arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner eller är misstänkt för eller har dömts för vissa brott. Ett annat förslag i propositionen innebär att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Regeringen anger att en sådan möjlighet kan vara ett viktigt verktyg mot människoexploatering, men även motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper.

Utskottet vill även lyfta fram att det pågår ett arbete mot arbetslivskriminalitet, vilket utvecklas närmare nedan i avsnittet Skydd för arbetskraftsinvandrare. Vidare kan utskottet konstatera att åtgärder har vidtagits för att möjliggöra för myndigheter att dela uppgifter med varandra, vilket underlättar arbetet med att förebygga fusk och brottslighet. Ett exempel på detta är Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24).

Utskottet, som inte vill föregripa den kommande beredningen och som också noterar det pågående arbetet mot arbetslivskriminalitet, anser att det saknas skäl att föreslå tillkännagivanden om tuffare förhandskontroller, om vandelsprövning av arbetsgivare samt om att verka för att problemen med fusk och utnyttjande ska lösas. Vidare är utskottet inte berett att föreslå tillkännagivanden om att arbetskraftsinvandrare som berättar om missförhållanden hos arbetsgivaren ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut eller att heltidsanställning ska vara ett krav för arbetstillstånd. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.1, 2025/26:3190 (C) yrkande 24 och 2025/26:3587 (S) yrkande 2 i denna del.

Utskottet är inte heller berett att föreslå tillkännagivanden om ett skärpt regelverk, om att se över hur EU:s säsongsanställningsdirektiv tillämpas, om att inrätta en särskild tillsynsfunktion eller om tydligare riktlinjer för Migrationsverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:587 (SD), 2025/26:2982 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:2990 (M) yrkande 2.

Skärpta sanktioner mot arbetsgivare

Utskottet anser att det är angeläget att det finns ändamålsenligt utformade straffbestämmelser som gör det möjligt att i större utsträckning än i dag lagföra personer som utnyttjar utländsk arbetskraft eller på annat sätt missbrukar systemet för arbetskraftsinvandring. Regeringen föreslår i proposition 2025/26:87 att det ska införas en ny straffbestämmelse mot exploatering av utländsk arbetskraft i utlänningslagen. Brottet ska träffa den som har en utlänning anställd eller i övrigt har bestämmande inflytande över utlänningens arbetsförhållanden och exploaterar honom eller henne. Regeringen föreslår även att det ska införas en ny straffbestämmelse mot handel med arbetstillstånd. Detta brott ska omfatta den som anställer en utlänning eller bistår en utlänning med att ansöka om arbetstillstånd och för detta begär eller tar emot ersättning av utlänningen som står i uppenbart missförhållande till motprestationen.

Utskottet vill med hänsyn till behandlingen av propositionen inte föreslå tillkännagivanden om skärpta sanktioner mot arbetsgivare.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.2, 2025/26:502 (MP) yrkande 7 och 2025/26:3200 (M) yrkande 3.

Skydd för arbetskraftsinvandrare

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8 och 9. Läs betänkandet

Försörjnings- och lönekrav

Den 1 november 2023 infördes som krav för att få arbetstillstånd att anställningen gör det möjligt för utlänningen att uppnå en god försörjning. Kravet innebär att lönen ska uppgå till minst 80 procent av den medianlön som SCB publicerar för Sverige, vilket för närvarande motsvarar 29 680 kronor (5 kap. 8 a § UtlF). Innan kravet infördes räckte det att utlänningen kunde försörja sig för att arbetstillstånd skulle beviljas, vilket innebar att inkomsten från anställningen skulle vara av sådan storlek att utlänningen inte behövde försörjningsstöd. Enligt praxis innebar detta i sin tur att inkomsten som huvudregel skulle uppgå till ett visst bestämt belopp som beräknades till 13 000 kronor (jfr MIG 2015:11 och MIG 2018:12). I samband med ändringen 2023 (prop. 2021/22:284, bet. 2022/23:SfU9, rskr. 2022/23:42) uttalade utskottet bl.a. att även om ett högre försörjningskrav inte ensamt kan stoppa missbruket av sytemet för arbetskraftsinvandring kommer åtgärden ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning. Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därmed motionerna om ett slopat eller lägre försörjningskrav. Det gäller motionerna 2025/26:502 (MP) yrkande 18, 2025/26:3185 (C) yrkande 14 och 2025/26:3190 (C) yrkande 23. Upplysningsvis noterar utskottet att frågan om en ytterligare höjning av kravet kommer att behandlas av utskottet och riksdagen senare i vår (prop. 2025/26:87, bet. 2025/26:SfU12).

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå ett tillkännagivande om att införa en ny modell för minimilön för utomeuropeisk arbetskraft och avstyrker därmed även motion 2025/26:1470 (KD).

Åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk

Utskottet anser att det av flera skäl är viktigt att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och förhindra missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring. Förutom att enskilda arbetstagare riskerar att fara illa så kan konkurrensen snedvridas när systemet för arbetskraftsinvandring utnyttjas och företag som följer reglerna kan få svårare att överleva. De upplägg som förekommer kan även bidra till att finansiera den organiserade brottsligheten. Att motverka missbruk av regelverket och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare är vidare viktigt för att upprätthålla legitimiteten för systemet för arbetskraftsinvandring.

Som nämnts kommer proposition 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring att behandlas av utskottet och riksdagen senare i vår. I propositionen föreslås skärpta regler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Regeringen föreslår att arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner eller är misstänkt för eller har dömts för vissa brott. Ett annat förslag i propositionen innebär att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Regeringen anger att en sådan möjlighet kan vara ett viktigt verktyg mot människoexploatering, men även motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper.

Utskottet vill även lyfta fram att det pågår ett arbete mot arbetslivskriminalitet, vilket utvecklas närmare nedan i avsnittet Skydd för arbetskraftsinvandrare. Vidare kan utskottet konstatera att åtgärder har vidtagits för att möjliggöra för myndigheter att dela uppgifter med varandra, vilket underlättar arbetet med att förebygga fusk och brottslighet. Ett exempel på detta är Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24).

Utskottet, som inte vill föregripa den kommande beredningen och som också noterar det pågående arbetet mot arbetslivskriminalitet, anser att det saknas skäl att föreslå tillkännagivanden om tuffare förhandskontroller, om vandelsprövning av arbetsgivare samt om att verka för att problemen med fusk och utnyttjande ska lösas. Vidare är utskottet inte berett att föreslå tillkännagivanden om att arbetskraftsinvandrare som berättar om missförhållanden hos arbetsgivaren ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut eller att heltidsanställning ska vara ett krav för arbetstillstånd. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.1, 2025/26:3190 (C) yrkande 24 och 2025/26:3587 (S) yrkande 2 i denna del.

Utskottet är inte heller berett att föreslå tillkännagivanden om ett skärpt regelverk, om att se över hur EU:s säsongsanställningsdirektiv tillämpas, om att inrätta en särskild tillsynsfunktion eller om tydligare riktlinjer för Migrationsverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:587 (SD), 2025/26:2982 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:2990 (M) yrkande 2.

Skärpta sanktioner mot arbetsgivare

Utskottet anser att det är angeläget att det finns ändamålsenligt utformade straffbestämmelser som gör det möjligt att i större utsträckning än i dag lagföra personer som utnyttjar utländsk arbetskraft eller på annat sätt missbrukar systemet för arbetskraftsinvandring. Regeringen föreslår i proposition 2025/26:87 att det ska införas en ny straffbestämmelse mot exploatering av utländsk arbetskraft i utlänningslagen. Brottet ska träffa den som har en utlänning anställd eller i övrigt har bestämmande inflytande över utlänningens arbetsförhållanden och exploaterar honom eller henne. Regeringen föreslår även att det ska införas en ny straffbestämmelse mot handel med arbetstillstånd. Detta brott ska omfatta den som anställer en utlänning eller bistår en utlänning med att ansöka om arbetstillstånd och för detta begär eller tar emot ersättning av utlänningen som står i uppenbart missförhållande till motprestationen.

Utskottet vill med hänsyn till behandlingen av propositionen inte föreslå tillkännagivanden om skärpta sanktioner mot arbetsgivare.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.2, 2025/26:502 (MP) yrkande 7 och 2025/26:3200 (M) yrkande 3.

Skydd för arbetskraftsinvandrare

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 9. Läs betänkandet

Försörjnings- och lönekrav

Den 1 november 2023 infördes som krav för att få arbetstillstånd att anställningen gör det möjligt för utlänningen att uppnå en god försörjning. Kravet innebär att lönen ska uppgå till minst 80 procent av den medianlön som SCB publicerar för Sverige, vilket för närvarande motsvarar 29 680 kronor (5 kap. 8 a § UtlF). Innan kravet infördes räckte det att utlänningen kunde försörja sig för att arbetstillstånd skulle beviljas, vilket innebar att inkomsten från anställningen skulle vara av sådan storlek att utlänningen inte behövde försörjningsstöd. Enligt praxis innebar detta i sin tur att inkomsten som huvudregel skulle uppgå till ett visst bestämt belopp som beräknades till 13 000 kronor (jfr MIG 2015:11 och MIG 2018:12). I samband med ändringen 2023 (prop. 2021/22:284, bet. 2022/23:SfU9, rskr. 2022/23:42) uttalade utskottet bl.a. att även om ett högre försörjningskrav inte ensamt kan stoppa missbruket av sytemet för arbetskraftsinvandring kommer åtgärden ändå att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och gynna systemet som helhet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och riksdagen ställde sig bakom utskottets bedömning. Utskottet ser inte skäl att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därmed motionerna om ett slopat eller lägre försörjningskrav. Det gäller motionerna 2025/26:502 (MP) yrkande 18, 2025/26:3185 (C) yrkande 14 och 2025/26:3190 (C) yrkande 23. Upplysningsvis noterar utskottet att frågan om en ytterligare höjning av kravet kommer att behandlas av utskottet och riksdagen senare i vår (prop. 2025/26:87, bet. 2025/26:SfU12).

Utskottet finner inte heller skäl att föreslå ett tillkännagivande om att införa en ny modell för minimilön för utomeuropeisk arbetskraft och avstyrker därmed även motion 2025/26:1470 (KD).

Åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk

Utskottet anser att det av flera skäl är viktigt att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och förhindra missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring. Förutom att enskilda arbetstagare riskerar att fara illa så kan konkurrensen snedvridas när systemet för arbetskraftsinvandring utnyttjas och företag som följer reglerna kan få svårare att överleva. De upplägg som förekommer kan även bidra till att finansiera den organiserade brottsligheten. Att motverka missbruk av regelverket och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare är vidare viktigt för att upprätthålla legitimiteten för systemet för arbetskraftsinvandring.

Som nämnts kommer proposition 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring att behandlas av utskottet och riksdagen senare i vår. I propositionen föreslås skärpta regler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet. Regeringen föreslår att arbetstillstånd ska få vägras om arbetsgivaren har blivit påförd vissa sanktioner eller är misstänkt för eller har dömts för vissa brott. Ett annat förslag i propositionen innebär att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Regeringen anger att en sådan möjlighet kan vara ett viktigt verktyg mot människoexploatering, men även motverka ett mer omfattande missbruk inom specifika yrkesgrupper.

Utskottet vill även lyfta fram att det pågår ett arbete mot arbetslivskriminalitet, vilket utvecklas närmare nedan i avsnittet Skydd för arbetskraftsinvandrare. Vidare kan utskottet konstatera att åtgärder har vidtagits för att möjliggöra för myndigheter att dela uppgifter med varandra, vilket underlättar arbetet med att förebygga fusk och brottslighet. Ett exempel på detta är Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse (prop. 2024/25:180, bet. 2025/26:KU6, rskr. 2025/26:24).

Utskottet, som inte vill föregripa den kommande beredningen och som också noterar det pågående arbetet mot arbetslivskriminalitet, anser att det saknas skäl att föreslå tillkännagivanden om tuffare förhandskontroller, om vandelsprövning av arbetsgivare samt om att verka för att problemen med fusk och utnyttjande ska lösas. Vidare är utskottet inte berett att föreslå tillkännagivanden om att arbetskraftsinvandrare som berättar om missförhållanden hos arbetsgivaren ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut eller att heltidsanställning ska vara ett krav för arbetstillstånd. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.1, 2025/26:3190 (C) yrkande 24 och 2025/26:3587 (S) yrkande 2 i denna del.

Utskottet är inte heller berett att föreslå tillkännagivanden om ett skärpt regelverk, om att se över hur EU:s säsongsanställningsdirektiv tillämpas, om att inrätta en särskild tillsynsfunktion eller om tydligare riktlinjer för Migrationsverket. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:587 (SD), 2025/26:2982 (M) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:2990 (M) yrkande 2.

Skärpta sanktioner mot arbetsgivare

Utskottet anser att det är angeläget att det finns ändamålsenligt utformade straffbestämmelser som gör det möjligt att i större utsträckning än i dag lagföra personer som utnyttjar utländsk arbetskraft eller på annat sätt missbrukar systemet för arbetskraftsinvandring. Regeringen föreslår i proposition 2025/26:87 att det ska införas en ny straffbestämmelse mot exploatering av utländsk arbetskraft i utlänningslagen. Brottet ska träffa den som har en utlänning anställd eller i övrigt har bestämmande inflytande över utlänningens arbetsförhållanden och exploaterar honom eller henne. Regeringen föreslår även att det ska införas en ny straffbestämmelse mot handel med arbetstillstånd. Detta brott ska omfatta den som anställer en utlänning eller bistår en utlänning med att ansöka om arbetstillstånd och för detta begär eller tar emot ersättning av utlänningen som står i uppenbart missförhållande till motprestationen.

Utskottet vill med hänsyn till behandlingen av propositionen inte föreslå tillkännagivanden om skärpta sanktioner mot arbetsgivare.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:307 (V) yrkande 30.2, 2025/26:502 (MP) yrkande 7 och 2025/26:3200 (M) yrkande 3.

Skydd för arbetskraftsinvandrare

Ur avsnittet "Arbetskraftsinvandring" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet