Migrationsfrågor

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 19, 20, 21, 22, 28 och 30. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 19, 20, 21, 22, 28 och 30. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 19, 20, 21, 22, 28 och 30. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 13, 15, 19, 20, 21, 22, 28 och 30. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 13, 15, 19, 20, 21, 22, 28 och 30. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 13, 15, 19, 20, 21, 22, 28 och 30. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 13, 15, 19, 20, 21, 22, 28 och 30. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetet med att genomföra migrations- och asylpakten fortfarande pågår inom EU och i medlemsstaterna. I juni 2024 presenterade kommissionen en gemensam genomförandeplan för pakten och det nya regelverket börjar tillämpas fullt ut den 12 juni 2026.

Utskottet noterar att kommissionen, i slutet av januari 2026, presenterade en asyl- och migrationshanteringsstrategi för de kommande fem åren som till stor del utgår från medlemsstaternas nationella genomförandeplaner för pakten. Ett korrekt genomförande i alla medlemsstater är i utskottets mening avgörande för att systemet ska fungera. I sammanhanget noterar utskottet också att regeringen under hösten 2025 presenterade förslag om anpassning av svensk rätt till migrations- och asylpaktens rättsakter i en departementspromemoria (Ds 2025:30). Förslagen är under beredning i Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att en av grundpelarna i pakten är solidaritet och ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater i asyl- och migrationshanteringen. I sammanhanget noterar utskottet att den första årliga cykeln för migrationshantering inleds den 12 juni 2026 när EU:s solidaritetsmekanism börjar tillämpas.

När det kommer till samarbete med tredjeländer och återvändande har utskottet prövat de tre förslag till lagstiftningsakter på området som kommissionen presenterade under 2025. Utskottet ser positivt på att pakten kompletteras för att bättre komma åt kvarstående utmaningar med irreguljär migration till EU, effektivt återvändande och skydd längs med migrationsrutterna. Utskottet anser även att ett strategiskt och långsiktigt arbete med ursprungsländer, transitländer och mottagarländer är fortsatt viktigt.

I likhet med tidigare ställningstaganden, senast i betänkande 2024/25:SfU18, kan utskottet konstatera att Sverige under lång tid har prioriterat att stärka det internationella samarbetet för att öka den globala ansvarsfördelningen för kvotflyktingar och vidarebosättning. Vidarebosättningsförordningen syftar till att skapa en gemensam procedur för säkra och lagliga vägar till Europa för personer i behov av skydd. Utskottet noterar att förordningen redan nu är delvis tillämplig i medlemsstaterna och att deltagandet i unionsramen för vidarebosättning är frivilligt. I rådets genomförandebeslut (EU) 2025/2628 från den 18 december 2025 fastställs unionsplanen för 2026–2027 och den totala summan av antalet tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som ska beviljas inträde till EU:s territorium för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl till 10 430 personer. Utskottet noterar att Sverige har meddelat att man är berett att ta emot totalt 900 vidarebosättningar under perioden.

Viseringsförordningen reglerar vilka medborgare från tredjeländer som behöver visering respektive vilka som är undantagna från viseringskrav vid resa till EU. Utskottet erinrar om att viseringsfrågor regleras på EU-nivå och är fullt ut harmoniserade. Därmed kan Sverige inte ensidigt införa eller undanta krav på visering gentemot enskilda länder. I sammanhanget noterar utskottet kommissionens meddelande om EU:s första viseringsstrategi COM(2026) 43. Utskottet ser positivt på riktningen mot mer strategiska verktyg för den framtida viseringspolitiken.

I motionerna väcks förslag om tillkännagivanden som rör genomförandet av migrations- och asylpakten, vidarebosättning, fördelning av asylansökningar och enhetliga asylbeslut. De rör även samarbete och överenskommelser med tredjeländer, lagliga vägar till EU, transportörsansvaret, klimatflyktingar samt viseringar. Motsvarande eller i allt väsentligt motsvarande motionsförslag har utskottet behandlat tidigare under valperioden. Detta har gjorts i betänkandena 2024/25:SfU18 och 2023/24:SfU14, och riksdagen har i enlighet med utskottets förslag avslagit motionsyrkandena (prot. 2024/25:103 respektive prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:198 (V) yrkandena 1–5, 7–10 och 15–17, 2025/26:1752 (M), 2025/26:3190 (C) yrkandena 1, 3–7, 10 och 22, 2025/26:3362 (MP) yrkandena 30, 31, 45 och 51, 2025/26:3440 (V) yrkande 36, 2025/26:3509 (MP) yrkande 46 i denna del och 2025/26:3596 (C) yrkande 45.

Utskottet ser inte heller skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att Sverige inom EU och FN ska verka för en reformering av FN:s flyktingkonvention och avstryker därmed motion 2025/26:1750 (M).

Ur avsnittet "EU:s migrations- och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 12, 14, 16 och 17. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetet med att genomföra migrations- och asylpakten fortfarande pågår inom EU och i medlemsstaterna. I juni 2024 presenterade kommissionen en gemensam genomförandeplan för pakten och det nya regelverket börjar tillämpas fullt ut den 12 juni 2026.

Utskottet noterar att kommissionen, i slutet av januari 2026, presenterade en asyl- och migrationshanteringsstrategi för de kommande fem åren som till stor del utgår från medlemsstaternas nationella genomförandeplaner för pakten. Ett korrekt genomförande i alla medlemsstater är i utskottets mening avgörande för att systemet ska fungera. I sammanhanget noterar utskottet också att regeringen under hösten 2025 presenterade förslag om anpassning av svensk rätt till migrations- och asylpaktens rättsakter i en departementspromemoria (Ds 2025:30). Förslagen är under beredning i Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att en av grundpelarna i pakten är solidaritet och ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater i asyl- och migrationshanteringen. I sammanhanget noterar utskottet att den första årliga cykeln för migrationshantering inleds den 12 juni 2026 när EU:s solidaritetsmekanism börjar tillämpas.

När det kommer till samarbete med tredjeländer och återvändande har utskottet prövat de tre förslag till lagstiftningsakter på området som kommissionen presenterade under 2025. Utskottet ser positivt på att pakten kompletteras för att bättre komma åt kvarstående utmaningar med irreguljär migration till EU, effektivt återvändande och skydd längs med migrationsrutterna. Utskottet anser även att ett strategiskt och långsiktigt arbete med ursprungsländer, transitländer och mottagarländer är fortsatt viktigt.

I likhet med tidigare ställningstaganden, senast i betänkande 2024/25:SfU18, kan utskottet konstatera att Sverige under lång tid har prioriterat att stärka det internationella samarbetet för att öka den globala ansvarsfördelningen för kvotflyktingar och vidarebosättning. Vidarebosättningsförordningen syftar till att skapa en gemensam procedur för säkra och lagliga vägar till Europa för personer i behov av skydd. Utskottet noterar att förordningen redan nu är delvis tillämplig i medlemsstaterna och att deltagandet i unionsramen för vidarebosättning är frivilligt. I rådets genomförandebeslut (EU) 2025/2628 från den 18 december 2025 fastställs unionsplanen för 2026–2027 och den totala summan av antalet tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som ska beviljas inträde till EU:s territorium för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl till 10 430 personer. Utskottet noterar att Sverige har meddelat att man är berett att ta emot totalt 900 vidarebosättningar under perioden.

Viseringsförordningen reglerar vilka medborgare från tredjeländer som behöver visering respektive vilka som är undantagna från viseringskrav vid resa till EU. Utskottet erinrar om att viseringsfrågor regleras på EU-nivå och är fullt ut harmoniserade. Därmed kan Sverige inte ensidigt införa eller undanta krav på visering gentemot enskilda länder. I sammanhanget noterar utskottet kommissionens meddelande om EU:s första viseringsstrategi COM(2026) 43. Utskottet ser positivt på riktningen mot mer strategiska verktyg för den framtida viseringspolitiken.

I motionerna väcks förslag om tillkännagivanden som rör genomförandet av migrations- och asylpakten, vidarebosättning, fördelning av asylansökningar och enhetliga asylbeslut. De rör även samarbete och överenskommelser med tredjeländer, lagliga vägar till EU, transportörsansvaret, klimatflyktingar samt viseringar. Motsvarande eller i allt väsentligt motsvarande motionsförslag har utskottet behandlat tidigare under valperioden. Detta har gjorts i betänkandena 2024/25:SfU18 och 2023/24:SfU14, och riksdagen har i enlighet med utskottets förslag avslagit motionsyrkandena (prot. 2024/25:103 respektive prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:198 (V) yrkandena 1–5, 7–10 och 15–17, 2025/26:1752 (M), 2025/26:3190 (C) yrkandena 1, 3–7, 10 och 22, 2025/26:3362 (MP) yrkandena 30, 31, 45 och 51, 2025/26:3440 (V) yrkande 36, 2025/26:3509 (MP) yrkande 46 i denna del och 2025/26:3596 (C) yrkande 45.

Utskottet ser inte heller skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att Sverige inom EU och FN ska verka för en reformering av FN:s flyktingkonvention och avstryker därmed motion 2025/26:1750 (M).

Ur avsnittet "EU:s migrations- och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 14, 16 och 17. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15, 19, 20, 21, 22, 28 och 30. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetet med att genomföra migrations- och asylpakten fortfarande pågår inom EU och i medlemsstaterna. I juni 2024 presenterade kommissionen en gemensam genomförandeplan för pakten och det nya regelverket börjar tillämpas fullt ut den 12 juni 2026.

Utskottet noterar att kommissionen, i slutet av januari 2026, presenterade en asyl- och migrationshanteringsstrategi för de kommande fem åren som till stor del utgår från medlemsstaternas nationella genomförandeplaner för pakten. Ett korrekt genomförande i alla medlemsstater är i utskottets mening avgörande för att systemet ska fungera. I sammanhanget noterar utskottet också att regeringen under hösten 2025 presenterade förslag om anpassning av svensk rätt till migrations- och asylpaktens rättsakter i en departementspromemoria (Ds 2025:30). Förslagen är under beredning i Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att en av grundpelarna i pakten är solidaritet och ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater i asyl- och migrationshanteringen. I sammanhanget noterar utskottet att den första årliga cykeln för migrationshantering inleds den 12 juni 2026 när EU:s solidaritetsmekanism börjar tillämpas.

När det kommer till samarbete med tredjeländer och återvändande har utskottet prövat de tre förslag till lagstiftningsakter på området som kommissionen presenterade under 2025. Utskottet ser positivt på att pakten kompletteras för att bättre komma åt kvarstående utmaningar med irreguljär migration till EU, effektivt återvändande och skydd längs med migrationsrutterna. Utskottet anser även att ett strategiskt och långsiktigt arbete med ursprungsländer, transitländer och mottagarländer är fortsatt viktigt.

I likhet med tidigare ställningstaganden, senast i betänkande 2024/25:SfU18, kan utskottet konstatera att Sverige under lång tid har prioriterat att stärka det internationella samarbetet för att öka den globala ansvarsfördelningen för kvotflyktingar och vidarebosättning. Vidarebosättningsförordningen syftar till att skapa en gemensam procedur för säkra och lagliga vägar till Europa för personer i behov av skydd. Utskottet noterar att förordningen redan nu är delvis tillämplig i medlemsstaterna och att deltagandet i unionsramen för vidarebosättning är frivilligt. I rådets genomförandebeslut (EU) 2025/2628 från den 18 december 2025 fastställs unionsplanen för 2026–2027 och den totala summan av antalet tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som ska beviljas inträde till EU:s territorium för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl till 10 430 personer. Utskottet noterar att Sverige har meddelat att man är berett att ta emot totalt 900 vidarebosättningar under perioden.

Viseringsförordningen reglerar vilka medborgare från tredjeländer som behöver visering respektive vilka som är undantagna från viseringskrav vid resa till EU. Utskottet erinrar om att viseringsfrågor regleras på EU-nivå och är fullt ut harmoniserade. Därmed kan Sverige inte ensidigt införa eller undanta krav på visering gentemot enskilda länder. I sammanhanget noterar utskottet kommissionens meddelande om EU:s första viseringsstrategi COM(2026) 43. Utskottet ser positivt på riktningen mot mer strategiska verktyg för den framtida viseringspolitiken.

I motionerna väcks förslag om tillkännagivanden som rör genomförandet av migrations- och asylpakten, vidarebosättning, fördelning av asylansökningar och enhetliga asylbeslut. De rör även samarbete och överenskommelser med tredjeländer, lagliga vägar till EU, transportörsansvaret, klimatflyktingar samt viseringar. Motsvarande eller i allt väsentligt motsvarande motionsförslag har utskottet behandlat tidigare under valperioden. Detta har gjorts i betänkandena 2024/25:SfU18 och 2023/24:SfU14, och riksdagen har i enlighet med utskottets förslag avslagit motionsyrkandena (prot. 2024/25:103 respektive prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:198 (V) yrkandena 1–5, 7–10 och 15–17, 2025/26:1752 (M), 2025/26:3190 (C) yrkandena 1, 3–7, 10 och 22, 2025/26:3362 (MP) yrkandena 30, 31, 45 och 51, 2025/26:3440 (V) yrkande 36, 2025/26:3509 (MP) yrkande 46 i denna del och 2025/26:3596 (C) yrkande 45.

Utskottet ser inte heller skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att Sverige inom EU och FN ska verka för en reformering av FN:s flyktingkonvention och avstryker därmed motion 2025/26:1750 (M).

Ur avsnittet "EU:s migrations- och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 12, 16 och 17. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 19, 20, 21, 22, 28 och 30. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetet med att genomföra migrations- och asylpakten fortfarande pågår inom EU och i medlemsstaterna. I juni 2024 presenterade kommissionen en gemensam genomförandeplan för pakten och det nya regelverket börjar tillämpas fullt ut den 12 juni 2026.

Utskottet noterar att kommissionen, i slutet av januari 2026, presenterade en asyl- och migrationshanteringsstrategi för de kommande fem åren som till stor del utgår från medlemsstaternas nationella genomförandeplaner för pakten. Ett korrekt genomförande i alla medlemsstater är i utskottets mening avgörande för att systemet ska fungera. I sammanhanget noterar utskottet också att regeringen under hösten 2025 presenterade förslag om anpassning av svensk rätt till migrations- och asylpaktens rättsakter i en departementspromemoria (Ds 2025:30). Förslagen är under beredning i Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att en av grundpelarna i pakten är solidaritet och ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater i asyl- och migrationshanteringen. I sammanhanget noterar utskottet att den första årliga cykeln för migrationshantering inleds den 12 juni 2026 när EU:s solidaritetsmekanism börjar tillämpas.

När det kommer till samarbete med tredjeländer och återvändande har utskottet prövat de tre förslag till lagstiftningsakter på området som kommissionen presenterade under 2025. Utskottet ser positivt på att pakten kompletteras för att bättre komma åt kvarstående utmaningar med irreguljär migration till EU, effektivt återvändande och skydd längs med migrationsrutterna. Utskottet anser även att ett strategiskt och långsiktigt arbete med ursprungsländer, transitländer och mottagarländer är fortsatt viktigt.

I likhet med tidigare ställningstaganden, senast i betänkande 2024/25:SfU18, kan utskottet konstatera att Sverige under lång tid har prioriterat att stärka det internationella samarbetet för att öka den globala ansvarsfördelningen för kvotflyktingar och vidarebosättning. Vidarebosättningsförordningen syftar till att skapa en gemensam procedur för säkra och lagliga vägar till Europa för personer i behov av skydd. Utskottet noterar att förordningen redan nu är delvis tillämplig i medlemsstaterna och att deltagandet i unionsramen för vidarebosättning är frivilligt. I rådets genomförandebeslut (EU) 2025/2628 från den 18 december 2025 fastställs unionsplanen för 2026–2027 och den totala summan av antalet tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som ska beviljas inträde till EU:s territorium för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl till 10 430 personer. Utskottet noterar att Sverige har meddelat att man är berett att ta emot totalt 900 vidarebosättningar under perioden.

Viseringsförordningen reglerar vilka medborgare från tredjeländer som behöver visering respektive vilka som är undantagna från viseringskrav vid resa till EU. Utskottet erinrar om att viseringsfrågor regleras på EU-nivå och är fullt ut harmoniserade. Därmed kan Sverige inte ensidigt införa eller undanta krav på visering gentemot enskilda länder. I sammanhanget noterar utskottet kommissionens meddelande om EU:s första viseringsstrategi COM(2026) 43. Utskottet ser positivt på riktningen mot mer strategiska verktyg för den framtida viseringspolitiken.

I motionerna väcks förslag om tillkännagivanden som rör genomförandet av migrations- och asylpakten, vidarebosättning, fördelning av asylansökningar och enhetliga asylbeslut. De rör även samarbete och överenskommelser med tredjeländer, lagliga vägar till EU, transportörsansvaret, klimatflyktingar samt viseringar. Motsvarande eller i allt väsentligt motsvarande motionsförslag har utskottet behandlat tidigare under valperioden. Detta har gjorts i betänkandena 2024/25:SfU18 och 2023/24:SfU14, och riksdagen har i enlighet med utskottets förslag avslagit motionsyrkandena (prot. 2024/25:103 respektive prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:198 (V) yrkandena 1–5, 7–10 och 15–17, 2025/26:1752 (M), 2025/26:3190 (C) yrkandena 1, 3–7, 10 och 22, 2025/26:3362 (MP) yrkandena 30, 31, 45 och 51, 2025/26:3440 (V) yrkande 36, 2025/26:3509 (MP) yrkande 46 i denna del och 2025/26:3596 (C) yrkande 45.

Utskottet ser inte heller skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att Sverige inom EU och FN ska verka för en reformering av FN:s flyktingkonvention och avstryker därmed motion 2025/26:1750 (M).

Ur avsnittet "EU:s migrations- och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 12, 14 och 17. Läs betänkandet

Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetet med att genomföra migrations- och asylpakten fortfarande pågår inom EU och i medlemsstaterna. I juni 2024 presenterade kommissionen en gemensam genomförandeplan för pakten och det nya regelverket börjar tillämpas fullt ut den 12 juni 2026.

Utskottet noterar att kommissionen, i slutet av januari 2026, presenterade en asyl- och migrationshanteringsstrategi för de kommande fem åren som till stor del utgår från medlemsstaternas nationella genomförandeplaner för pakten. Ett korrekt genomförande i alla medlemsstater är i utskottets mening avgörande för att systemet ska fungera. I sammanhanget noterar utskottet också att regeringen under hösten 2025 presenterade förslag om anpassning av svensk rätt till migrations- och asylpaktens rättsakter i en departementspromemoria (Ds 2025:30). Förslagen är under beredning i Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att en av grundpelarna i pakten är solidaritet och ansvarsfördelning mellan EU:s medlemsstater i asyl- och migrationshanteringen. I sammanhanget noterar utskottet att den första årliga cykeln för migrationshantering inleds den 12 juni 2026 när EU:s solidaritetsmekanism börjar tillämpas.

När det kommer till samarbete med tredjeländer och återvändande har utskottet prövat de tre förslag till lagstiftningsakter på området som kommissionen presenterade under 2025. Utskottet ser positivt på att pakten kompletteras för att bättre komma åt kvarstående utmaningar med irreguljär migration till EU, effektivt återvändande och skydd längs med migrationsrutterna. Utskottet anser även att ett strategiskt och långsiktigt arbete med ursprungsländer, transitländer och mottagarländer är fortsatt viktigt.

I likhet med tidigare ställningstaganden, senast i betänkande 2024/25:SfU18, kan utskottet konstatera att Sverige under lång tid har prioriterat att stärka det internationella samarbetet för att öka den globala ansvarsfördelningen för kvotflyktingar och vidarebosättning. Vidarebosättningsförordningen syftar till att skapa en gemensam procedur för säkra och lagliga vägar till Europa för personer i behov av skydd. Utskottet noterar att förordningen redan nu är delvis tillämplig i medlemsstaterna och att deltagandet i unionsramen för vidarebosättning är frivilligt. I rådets genomförandebeslut (EU) 2025/2628 från den 18 december 2025 fastställs unionsplanen för 2026–2027 och den totala summan av antalet tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som ska beviljas inträde till EU:s territorium för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl till 10 430 personer. Utskottet noterar att Sverige har meddelat att man är berett att ta emot totalt 900 vidarebosättningar under perioden.

Viseringsförordningen reglerar vilka medborgare från tredjeländer som behöver visering respektive vilka som är undantagna från viseringskrav vid resa till EU. Utskottet erinrar om att viseringsfrågor regleras på EU-nivå och är fullt ut harmoniserade. Därmed kan Sverige inte ensidigt införa eller undanta krav på visering gentemot enskilda länder. I sammanhanget noterar utskottet kommissionens meddelande om EU:s första viseringsstrategi COM(2026) 43. Utskottet ser positivt på riktningen mot mer strategiska verktyg för den framtida viseringspolitiken.

I motionerna väcks förslag om tillkännagivanden som rör genomförandet av migrations- och asylpakten, vidarebosättning, fördelning av asylansökningar och enhetliga asylbeslut. De rör även samarbete och överenskommelser med tredjeländer, lagliga vägar till EU, transportörsansvaret, klimatflyktingar samt viseringar. Motsvarande eller i allt väsentligt motsvarande motionsförslag har utskottet behandlat tidigare under valperioden. Detta har gjorts i betänkandena 2024/25:SfU18 och 2023/24:SfU14, och riksdagen har i enlighet med utskottets förslag avslagit motionsyrkandena (prot. 2024/25:103 respektive prot. 2023/24:119). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:198 (V) yrkandena 1–5, 7–10 och 15–17, 2025/26:1752 (M), 2025/26:3190 (C) yrkandena 1, 3–7, 10 och 22, 2025/26:3362 (MP) yrkandena 30, 31, 45 och 51, 2025/26:3440 (V) yrkande 36, 2025/26:3509 (MP) yrkande 46 i denna del och 2025/26:3596 (C) yrkande 45.

Utskottet ser inte heller skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att Sverige inom EU och FN ska verka för en reformering av FN:s flyktingkonvention och avstryker därmed motion 2025/26:1750 (M).

Ur avsnittet "EU:s migrations- och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 12, 14 och 16. Läs betänkandet

Utskottet kan som tidigare konstatera att Sverige fortfarande står inför stora utmaningar med ett växande utanförskap, vilket en omfattande invandring i kombination med bristande integration har bidragit till. I juli 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av det svenska regelverket för att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning (dir. 2024:68). Utredaren överlämnade i september 2025 utredningsbetänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95) till regeringen. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet noterar att företrädare för regeringspartierna och Sverigedemokraterna vid en pressträff den 6 mars 2026 aviserade att förslagen kommer att innehålla en ventil varigenom nära anhöriga ska kunna beviljas uppehållstillstånd i fler situationer. Utskottet anser att beredningen av ärendet inte bör föregripas och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkande 18. Utskottet ser inte heller skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande om en översyn av konsekvenserna för barn och ungdomar mot bakgrund av de senaste årens skärpningar av migrationslagstiftningen. Därmed avstyrks motion 2025/26:1465 (KD).

Utskottet avstyrkte förra året flera motionsyrkanden som är identiska med eller liknar de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om att anhöriginvandring bör underlättas i nationell lagstiftning och att alla som beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska ha rätt och möjlighet att återförenas med sin familj. Det handlar också om att stärka rätten till familjeåterförening, ta bort 18-årsregeln för barn som vill återförenas med sina föräldrar i utlänningslagen och återinföra sista länken-bestämmelsen. Även frågan om att undanta alternativt skyddsbehövande från försörjningskravet för familjeåterförening under de tre första månaderna efter beviljat uppehållstillstånd behandlades. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet gör nu ingen annan bedömning. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:2285 (M), 2025/26:2798 (V) yrkandena 1 och 19–21, 2025/26:3190 (C) yrkande 20 samt 2025/26:3362 (MP) yrkandena 47 och 48.

Ur avsnittet "Anhöriginvandring" i betänkandet. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 20, 21, 22, 28 och 30. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 19, 21, 22, 28 och 30. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 19, 20, 22, 28 och 30. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 19, 20, 21, 28 och 30. Läs betänkandet

Barn och unga i asylprocessen

Yrkandena om barn och unga i asylprocessen handlar bl.a. om barnkonventionens genomslag i utlänningslagen, barnspecifika asylskäl, åldersgränser i utlänningslagen, en tidsgräns för start av asylutredningar som rör barn, barns rätt att komma till tals samt att beslut när det gäller uppehållstillstånd ska utgå från ansökningstillfället och inte beslutstillfället när det gäller om personen ska betraktas som barn eller inte. Motsvarande yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkandena 7–9 och 11–14 samt 2025/26:3362 (MP) yrkandena 1–3 och 7.

Vissa frågor om rättssäkerhet i asylprocessen

Motionsyrkandena handlar i dessa delar om stärkt skydd för hbtqi-personer, tolkar med hbtqi-kompetens och en utredning om rättssäkerheten i hbtqi-asylärenden. Utskottet konstaterar att nya regler om skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden, i syfte att stärka rättssäkerheten, trädde i kraft den 1 januari 2026 (prop. 2024/25:195, bet. 2025/26:JuU6, rskr. 2025/26:57). De ökade kraven syftar till att höja den generella kompetensen och säkerställa lämpligheten hos de offentliga biträdena och tolkarna i migrationsärendena. I propositionen uttalas t.ex. att det kan vara till stor fördel vid förordnandet av offentligt biträde att ha tillgång till uppgifter om särskilda erfarenheter av hbtqi-ärenden. Vidare gav regeringen Migrationsverket i regleringsbrevet för 2025 ett uppdrag att vidta åtgärder för att se till att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker, bl.a. i hbtqi-ärenden. I återrapporteringen av uppdraget i september 2025 (dnr 1.3.1-2025-11985) anger Migrationsverket att särskilda åtgärder vidtagits för en enhetlig och rättssäker handläggning av ärenden där hbtqi-skäl åberopas. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att föreslå ett tillkännagivande med anledning av de aktuella yrkandena och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 15–17.

Rättssäkerheten hos Migrationsverket

I ett yrkande föreslås ett tillkännagivande om att stärka rättssäkerheten i asylprocessen, och motionärerna anför att regeringen bör säkerställa att Migrationsverket vidtar åtgärder i detta syfte.

På uppdrag av regeringen har Statskontoret sett över asylprocessen. I rapporten Många öar små – Migrationsverkets styrning och uppföljning av den rättsliga kvaliteten i asylprocessen (2024:14) anger Statskontoret att det finns flera tecken på att enhetligheten brister på ett sätt som kan gå ut över rättssäkerheten. Migrationsverket intensifierade därefter sitt arbete med att utveckla den rättsliga uppföljningen. Regeringen har vidare i regleringsbreven för 2025 och 2026 gett Migrationsverket uppdrag och återrapporteringskrav när det gäller rättssäkerhet och rättslig kvalitet. Utskottet anser därmed att det saknas skäl för att föreslå ett tillkännagivande om rättssäkerhet och avstyrker därför motion 2025/26:3190 (C) yrkande 9.

Asyl och anknytning

När det gäller frågan om utvisning av vissa unga vuxna konstaterar utskottet att företrädare för regeringspartierna och Sverigedemokraterna vid en pressträff den 6 mars 2026 aviserade att uppehållstillstånd ska kunna beviljas den gruppen i fler situationer än i dag. Syftet är framför allt en lösning för de unga vuxna som har gjort rätt för sig, håller på att fullfölja sina gymnasiestudier och som med nuvarande regler har hamnat i kläm. Av Migrationsverkets webbplats framgår att myndigheten tills vidare, i avvaktan på ny lagstiftning, inte fattar beslut om avslag i ärenden som gäller vissa unga vuxna. Utskottet anser mot denna bakgrund att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om att inte splittra familjer när barnet fyllt 18 år och inte hunnit få permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:3316 (MP) och 2025/26:3362 (MP) yrkande 5.

Utskottet har tidigare prövat yrkanden om gymnasielagen och barns rätt att återförenas med sina föräldrar m.m. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:502 (MP) yrkandena 19 och 20 samt 2025/26:3362 (MP) yrkandena 4 och 8.

Övriga frågor om asylprocessen

Av avsnittet Vissa frågor om rättssäkerhet i asylprocessen framgår att regeringen uppdragit åt Migrationsverket att vidta åtgärder för att se till att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker samt att nya regler för offentliga biträden och tolkar i syfte att stärka rättssäkerheten har trätt i kraft. Utskottet anser mot denna bakgrund att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om att upprätthålla rättssäkerheten. Ett yrkande om en övervakningsmekanism har prövats tidigare av utskottet, som avstyrkte yrkandet vilket riksdagen ställde sig bakom (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3362 (MP) yrkandena 32 och 42. Utskottet ser inte heller skäl att föreslå tillkännagivanden om väntetider, kontroll i brottsregistret eller rättigheter i asylprocessen och avstyrker därmed även motionerna 2025/26:1004 (KD) yrkande 4, 2025/26:1452 (M) och 2025/26:2989 (M).

Ur avsnittet "Asylprocessen" i betänkandet, som även gäller punkt 24. Läs betänkandet

Barn och unga i asylprocessen

Yrkandena om barn och unga i asylprocessen handlar bl.a. om barnkonventionens genomslag i utlänningslagen, barnspecifika asylskäl, åldersgränser i utlänningslagen, en tidsgräns för start av asylutredningar som rör barn, barns rätt att komma till tals samt att beslut när det gäller uppehållstillstånd ska utgå från ansökningstillfället och inte beslutstillfället när det gäller om personen ska betraktas som barn eller inte. Motsvarande yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkandena 7–9 och 11–14 samt 2025/26:3362 (MP) yrkandena 1–3 och 7.

Vissa frågor om rättssäkerhet i asylprocessen

Motionsyrkandena handlar i dessa delar om stärkt skydd för hbtqi-personer, tolkar med hbtqi-kompetens och en utredning om rättssäkerheten i hbtqi-asylärenden. Utskottet konstaterar att nya regler om skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden, i syfte att stärka rättssäkerheten, trädde i kraft den 1 januari 2026 (prop. 2024/25:195, bet. 2025/26:JuU6, rskr. 2025/26:57). De ökade kraven syftar till att höja den generella kompetensen och säkerställa lämpligheten hos de offentliga biträdena och tolkarna i migrationsärendena. I propositionen uttalas t.ex. att det kan vara till stor fördel vid förordnandet av offentligt biträde att ha tillgång till uppgifter om särskilda erfarenheter av hbtqi-ärenden. Vidare gav regeringen Migrationsverket i regleringsbrevet för 2025 ett uppdrag att vidta åtgärder för att se till att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker, bl.a. i hbtqi-ärenden. I återrapporteringen av uppdraget i september 2025 (dnr 1.3.1-2025-11985) anger Migrationsverket att särskilda åtgärder vidtagits för en enhetlig och rättssäker handläggning av ärenden där hbtqi-skäl åberopas. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att föreslå ett tillkännagivande med anledning av de aktuella yrkandena och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 15–17.

Rättssäkerheten hos Migrationsverket

I ett yrkande föreslås ett tillkännagivande om att stärka rättssäkerheten i asylprocessen, och motionärerna anför att regeringen bör säkerställa att Migrationsverket vidtar åtgärder i detta syfte.

På uppdrag av regeringen har Statskontoret sett över asylprocessen. I rapporten Många öar små – Migrationsverkets styrning och uppföljning av den rättsliga kvaliteten i asylprocessen (2024:14) anger Statskontoret att det finns flera tecken på att enhetligheten brister på ett sätt som kan gå ut över rättssäkerheten. Migrationsverket intensifierade därefter sitt arbete med att utveckla den rättsliga uppföljningen. Regeringen har vidare i regleringsbreven för 2025 och 2026 gett Migrationsverket uppdrag och återrapporteringskrav när det gäller rättssäkerhet och rättslig kvalitet. Utskottet anser därmed att det saknas skäl för att föreslå ett tillkännagivande om rättssäkerhet och avstyrker därför motion 2025/26:3190 (C) yrkande 9.

Asyl och anknytning

När det gäller frågan om utvisning av vissa unga vuxna konstaterar utskottet att företrädare för regeringspartierna och Sverigedemokraterna vid en pressträff den 6 mars 2026 aviserade att uppehållstillstånd ska kunna beviljas den gruppen i fler situationer än i dag. Syftet är framför allt en lösning för de unga vuxna som har gjort rätt för sig, håller på att fullfölja sina gymnasiestudier och som med nuvarande regler har hamnat i kläm. Av Migrationsverkets webbplats framgår att myndigheten tills vidare, i avvaktan på ny lagstiftning, inte fattar beslut om avslag i ärenden som gäller vissa unga vuxna. Utskottet anser mot denna bakgrund att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om att inte splittra familjer när barnet fyllt 18 år och inte hunnit få permanent uppehållstillstånd. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:3316 (MP) och 2025/26:3362 (MP) yrkande 5.

Utskottet har tidigare prövat yrkanden om gymnasielagen och barns rätt att återförenas med sina föräldrar m.m. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:502 (MP) yrkandena 19 och 20 samt 2025/26:3362 (MP) yrkandena 4 och 8.

Övriga frågor om asylprocessen

Av avsnittet Vissa frågor om rättssäkerhet i asylprocessen framgår att regeringen uppdragit åt Migrationsverket att vidta åtgärder för att se till att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker samt att nya regler för offentliga biträden och tolkar i syfte att stärka rättssäkerheten har trätt i kraft. Utskottet anser mot denna bakgrund att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om att upprätthålla rättssäkerheten. Ett yrkande om en övervakningsmekanism har prövats tidigare av utskottet, som avstyrkte yrkandet vilket riksdagen ställde sig bakom (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:3362 (MP) yrkandena 32 och 42. Utskottet ser inte heller skäl att föreslå tillkännagivanden om väntetider, kontroll i brottsregistret eller rättigheter i asylprocessen och avstyrker därmed även motionerna 2025/26:1004 (KD) yrkande 4, 2025/26:1452 (M) och 2025/26:2989 (M).

Ur avsnittet "Asylprocessen" i betänkandet, som även gäller punkt 23. Läs betänkandet

Mottagande av asylsökande

I flera motioner föreslås att systemet med eget boende ska avvecklas fullt ut. Möjligheten bör behållas endast när det gäller mycket begränsade undantagsfall. Utskottet noterar att systemet med eget boende i sin tidigare form avvecklades 2025 (prop. 2024/25:49, bet. 2024/25:SfU11, rskr. 2024/25:136). Asylsökande har som huvudregel numera endast rätt till ekonomiskt bistånd under asyltiden om de enbart bor på den plats på ett asylboende som de har tilldelats. Migrationsverket får undersöka asylsökandes boende- och förvaringsutrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. En ansökan om uppehållstillstånd får betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på asylboende och inte håller Migrationsverket underrättat om sin bostadsadress. Vidare kan utskottet konstatera att Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande i sitt slutbetänkande föreslår en ny lag, mottagandelagen, för ett ordnat asylmottagande och effektivt återvändande (SOU 2024:68). Utredningen lämnar flera förslag på åtgärder för att asylsökande ska bo på ett visst asylboende. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande på Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen av ärendet inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2025/26:488 (S), 2025/26:1064 (S), 2025/26:1182 (C), 2025/26:1215 (S), 2025/26:3190 (C) yrkande 11, 2025/26:3584 (S) yrkande 7, 2025/26:3587 (S) yrkande 6 och 2025/26:3592 (S) yrkande 4.

Utskottet avstyrkte förra året flera motionsyrkanden som är identiska med eller liknar de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om höjd dagersättning för asylsökande samt förhållanden vid screening- och gränsförfarande. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet gör nu ingen annan bedömning. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:2447 (M), 2025/26:2798 (V) yrkandena 24 och 26 samt 2025/26:3362 (MP) yrkandena 20, 37 och 38.

Villkor för ukrainska medborgare

Utskottet noterar att regeringen i proposition 2025/26:146 Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier föreslår att en ny möjlighet att byta grund för uppehållstillstånd inifrån Sverige införs för personer som fördrivits från Ukraina på grund av Rysslands anfallskrig och befinner sig lagligt i Sverige med stöd av massflyktsdirektivet. Därutöver noterar utskottet att företrädare för regeringspartierna och Sverigedemokraterna vid en pressträff den 6 mars 2026 uppgav att många ukrainare som har vistats länge i Sverige med stöd av massflyktsdirektivet inte har kunnat kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd. Därför ska rimliga lösningar övervägas för fortsatta uppehållstillstånd efter att massflyktsdirektivet upphört för de i denna grupp som kan ha svårt att återvända eller som har ett arbete men utan att ha en inkomst som når upp till lönekravet.

Utskottet avstyrkte förra året flera motionsyrkanden som är identiska med eller liknar de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om ordnat mottagande av ukrainare på flykt, översyn av vilka rättigheter massflyktingar ska ha nästa gång som direktivet aktiveras och höjd dagersättning för massflyktingar. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet gör nu ingen annan bedömning. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:1000 (KD), 2025/26:2859 (M), 2025/26:3190 (C) yrkandena 16–19, 2025/26:3362 (MP) yrkande 10 och 2025/26:3587 (S) yrkande 11.

Ur avsnittet "Mottagande av asylsökande" i betänkandet, som även gäller punkt 25. Läs betänkandet

Ett effektivt och väl fungerande återvändande av de personer som inte har rätt att vistas i Sverige är enligt utskottets mening en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Utskottet noterar att nya regler om bl.a. preskription trädde i kraft den 1 april 2025 (prop. 2024/25:92, bet. 2024/25:SfU17, rskr. 2024/25: 158). Tidigare kunde en utlänning stanna kvar i landet och hålla sig undan verkställighet så länge att avlägsnandebeslutet preskriberades. Nu gäller i stället ett beslut om avlägsnande i fem år från det att utlänningen har lämnat landet, eller längre om det finns ett återreseförbud som löper. Återreseförbud bestäms till högst fem år eller till en längre tidsperiod om utlänningen utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Vidare har möjligheten till s.k. spårbyte från asyl till arbete avskaffats. Den tidigare möjligheten till spårbyte minskade enskildas incitament att förbereda sig på att återvända och försvårade återvändandearbetet för myndigheterna.

Regeringen har tillsatt flera utredningar som bl.a. tittat på frågor om ett utökat informationsutbyte, nya befogenheter för att klarlägga en utlännings identitet och åtgärder för att personer med avlägsnandebeslut ska bo på Migrationsverkets boenden. Dessa utredningar har beretts i Regeringskansliet och överlämnas till riksdagen för behandling under våren.

Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om bl.a. att stärka insatserna för ett effektivare mottagande och återvändande. Inte heller är utskottet berett att ställa sig bakom förslagen om att reformera systemet för verkställighetshinder och att återinföra preskription av alla avlägsnandebeslut. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:1664 (M) yrkandena 1–5, 2025/26:3190 (C) yrkande 13, 2025/26:3362 (MP) yrkandena 27 och 28 samt 2025/26:3587 (S) yrkande 9.

Utskottet avstyrkte förra året flera motionsyrkanden som är identiska med eller liknar de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om att intensifiera arbetet med återvändande, samarbete med tredjeländer om återtagande, godkännande från socialnämnden vid utvisningar av tvångsomhändertagna barn, en strategi för återvändandepolitiken och praktiska verkställighetshinder. Även frågor om ett effektivt, sammanhållet och humant återvändande behandlades samt reglering av förvar, att barn aldrig ska placeras i förvar och rätten att stanna kvar i landet under tiden för överklagande. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet gör nu ingen annan bedömning. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:1555 (M), 2025/26:2798 (V) yrkandena 10, 23 och 25, 2025/26:2284 (M), 2025/26:2573 (M), 2025/26:3190 (C) yrkande 12, 2025/26:3362 (MP) yrkandena 9, 35, 36 och 41 samt 2025/26:3587 (S) yrkandena 8 och 10.

Ur avsnittet "Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut" i betänkandet. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 19, 20, 21, 22 och 30. Läs betänkandet

Det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldigheter för båda parter. Utskottet noterar att regeringen har lämnat propositionen 2025/26:175 Skärpta krav för svenskt medborgarskap. Propositionen ska behandlas under våren. Utskottet, som inte vill föregripa den behandlingen, avstyrker motion 2025/26:3190 (C) yrkande 21.

I en motion föreslås ett tillkännagivande om att möjliggöra även för åldersuppskrivna personer att förvärva medborgarskap. Utskottet noterar att det pågår ett arbete med att se över reglerna om förvärv av medborgarskap. Utskottet finner därför inte skäl att göra ett tillkännagivande om åldersuppskrivna personer. Därmed avstyrks motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 29. Inte heller ser utskottet skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om bl.a. skärpta krav för medborgarskap, en lojalitetsförklaring och en medborgarskapsceremoni. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:126 (SD), 2025/26:1520 (M) yrkande 3, 2025/26:1642 (M) och 2025/26:2283 (M).

Utskottet avstyrkte förra året flera yrkanden som är identiska med eller liknar de yrkanden som nu är aktuella. Det handlar bl.a. om att korta handläggningstiderna i medborgarskapsärenden och att utöka möjligheten för barn utan uppehållstillstånd att bli svenska medborgare. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet gör nu ingen annan bedömning. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:2071 (C), 2025/26:3362 (MP) yrkande 24 och 2025/26:3587 (S) yrkande 13.

Reservationer

1.

Migration och asylpolitik, punkt 1 (S)

av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 103 och

avslår motionerna

2025/26:137 av Josef Fransson (SD),

2025/26:931 av Jamal El-Haj (-) yrkande 3,

2025/26:1032 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1, 2 och 5,

2025/26:1277 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 2,

2025/26:1697 av Staffan Eklöf (SD),

2025/26:1751 av Boriana Åberg (M),

2025/26:2798 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 5, 6 och 31 samt

2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 15.

Ställningstagande

De baltiska länderna har visat att det i praktiken går att stoppa ryska turistvisum genom regeringsbeslut och administrativa åtgärder, exempelvis genom färre bokningsbara tider, längre handläggningstider och mycket restriktiva bedömningar. Sverige bör följa samma linje. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

2.

Migration och asylpolitik, punkt 1 (V, MP)

av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2798 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 5, 6 och 31 samt

avslår motionerna

2025/26:137 av Josef Fransson (SD),

2025/26:931 av Jamal El-Haj (-) yrkande 3,

2025/26:1032 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1, 2 och 5,

2025/26:1277 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 2,

2025/26:1697 av Staffan Eklöf (SD),

2025/26:1751 av Boriana Åberg (M),

2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 15 och

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 103.

Ställningstagande

Det behövs en tydligare reglering i lagstiftningen för de som levt i Sverige under lång tid utan tillstånd. Bland annat behövs en långsiktigt hållbar lösning för de som omfattas av de s.k. gymnasiereglerna, men också för andra som drabbats av lång väntan, ovisshet och rättsosäkra asylprocesser. Ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år bör därför beviljas permanent uppehållstillstånd. Vidare bör möjligheten utredas att införa någon form av regularisering för den som levt i Sverige under en längre tid oavsett tidigare uppehållsrättslig status.

Senare tids utredningar på migrationsområdet går i viss mån emot varandra, och pågående utredningar, presenterade utredningar och redan beslutade regeländringar inom migrationsområdet gör det svårt att se de sammantagna konsekvenserna. I ett redan komplext regelverk har detta skapat rättslig osäkerhet. En fullständig översyn av utlänningslagstiftningen behövs för att skapa ett enhetligt, mer lättöverskådligt och humant regelverk.

Regeringen bör återkomma med förslag enligt ovan.

3.

Migration och asylpolitik, punkt 1 (C)

av Anders W Jonsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 15 och

avslår motionerna

2025/26:137 av Josef Fransson (SD),

2025/26:931 av Jamal El-Haj (-) yrkande 3,

2025/26:1032 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1, 2 och 5,

2025/26:1277 av Josefin Malmqvist (M) yrkande 2,

2025/26:1697 av Staffan Eklöf (SD),

2025/26:1751 av Boriana Åberg (M),

2025/26:2798 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 5, 6 och 31 samt

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 103.

Ställningstagande

Det är viktigt att personer som kommer till Sverige, t.ex. för att söka asyl, och som kan utgöra en risk för rikets säkerhet upptäcks. Regeringen bör säkerställa att Migrationsverkets och Säpos arbete med detta prioriteras.

4.

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen, punkt 2 (V)

av Tony Haddou (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2798 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Utlänningslagen ska rättvist och rättssäkert leva upp till innehållet och andemeningen i de konventioner som Sverige är bundet av. Tillfälliga lagen gjorde inte asyllagstiftningen mer långsiktigt hållbar, human, effektiv och rättssäker utan snarare tvärtom. Detsamma gäller för förändringarna i utlänningslagen. Därför behövs en återgång till utlänningslagen som den såg ut innan tillfälliga lagen trädde i kraft. Vid en sådan återgång bör situationen för de som drabbats av de senaste årens migrationspolitik åtgärdas. En återgång kräver en översyn och särskilda övergångsbestämmelser. Översynen och övergångsbestämmelserna kan t.ex. gälla en återgång till huvudregeln att uppehållstillstånd ska vara permanenta och problematiken att utlänningslagen står över lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Ur avsnittet "Svenskt medborgarskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Migration och asylpolitik

Utskottet kan konstatera att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället på många områden. För att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet behöver den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver. Fokus i svensk migrationspolitik behöver skifta från asylinvandring till högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Mycket har redan gjorts för att strama åt villkoren för den asylrelaterade invandringen och ställa om mottagningssystemet och förstärka återvändandearbetet. Resultatet kan ses i en stadigt minskande asylinvandring. Antalet asylsökande uppgick under 2025 enligt Migrationsverkets årsredovisning för samma år till knappt 6 750, vilket enligt myndighetens statistik är det lägsta antalet på nära tre decennier. Utskottet anser dock att arbetet behöver fortsätta och är därför inte berett att ställa sig bakom yrkanden om permanent uppehållstillstånd till ensamkommande, regularisering eller en översyn av lagstiftningen. Utskottet avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 5, 6 och 31.

Utskottet konstaterar att frågor om utfärdande av viseringar regleras på EU-nivå. Europeiska unionens råd beslutade i september 2022 om att upphäva avtalet om viseringsförenkling mellan EU och Ryssland. Det har därför blivit svårare och dyrare för ryska turister att beviljas visering till EU. Vidare antog kommissionen i november 2025 strängare visumregler för ryska medborgare (genomförandebeslut C(2025) 7552). Detta innebär restriktivitet vid utfärdande av visering för upprepade inresor för ryska medborgare. Inom ramen för EU:s förväntade översyn av viseringskodexen överväger kommissionen även att föreslå en mekanism som ska möjliggöra för kommissionen att, efter konsultation med medlemsstaterna, införa riktade viseringsrestriktioner av utrikespolitiska skäl, särskilt i situationer där politiska relationer eller säkerhetsläget snabbt försämras. Utskottet anser därmed att det saknas skäl att föreslå ett tillkännagivande om utfärdandet av ryska turistvisum och avstyrker därför motion 2025/26:3556 (S) yrkande 103.

Yrkanden om en sanningskommission, att identifiera riskpersoner och att underlätta utvisning har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte yrkandena och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning i frågorna och avstyrker därmed motionerna 2025/26:1277 (M) yrkande 2, 2025/26:1697 (SD) och 2025/26:3190 (C) yrkande 15. Inte heller ser utskottet skäl för att tillstyrka yrkanden om pushfaktorer, automatisk utvisning, att prioritera vissa insatser eller om invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:137 (SD), 2025/26:931 (-) yrkande 3, 2025/26:1032 (-) yrkandena 1, 2 och 5 samt 2025/26:1751 (M).

Återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen

Utskottet konstaterar ovan att tidigare års omfattande invandring har lett till stora integrationsproblem som medfört betydande påfrestningar för samhället. Den asylrelaterade invandringen, som tidigare varit mycket stor, behöver minska till hållbara nivåer under en längre tid framöver för att skapa bättre förutsättningar för integration och för att minska utanförskapet. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom yrkanden om en återgång till tidigare lydelse av utlänningslagen och avstyrker därmed motion 2025/26:2798 (V) yrkandena 3 och 4.

Skyddsgrunder och uppehållstillstånd till personal som biträtt svenska styrkor utomlands

I ett par motioner finns yrkanden om att vissa afghanska medborgare ska få skydd i Sverige, om skydd i Sverige i övrigt, om påskyndade gränsförfaranden, om begreppet tredje länder och om fler möjligheter att ta emot skyddsbehövande. Sådana yrkanden har utskottet behandlat tidigare. Utskottet avstyrkte motionerna och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:509 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3362 (MP) yrkandena 33, 34, 39, 40 och 44.

Permanent uppehållstillstånd

I en motion finns ett yrkande om ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare med införandet av ett språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd. Utskottet har tidigare avstyrkt ett sådant yrkande med hänvisning till pågående beredningsarbete hos regeringen, och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Bland annat konstaterade utskottet att ett uppdrag om att utmönstra permanent uppehållstillstånd för vissa grupper redovisas i den s.k. Miniminivåutredningens delbetänkande Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och vissa anpassningar till miniminivån enligt EU:s migrations- och asylpakt (SOU 2025:31). Beredningsarbetet pågår och utskottet ser av den anledningen inte skäl för att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2025/26:3587 (S) yrkande 5 avstyrks därmed.

Eftersom även frågan om huruvida permanent uppehållstillstånd som har beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras har utretts av Miniminivåutredningen och är föremål för vidare utredning avstyrker utskottet också motion 2025/26:3362 (MP) yrkande 23. Ett yrkande om att återinföra permanent uppehållstillstånd har avstyrkts tidigare av utskottet och riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att avvika från sin tidigare bedömning och avstyrker därmed även yrkande 22 i motionen.

Uppehållstillstånd vid ömmande omständigheter

Yrkanden om att riva upp lagändringarna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter behandlades av utskottet för ett år sedan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena, vilket riksdagen gjorde (bet. 2024/25:SfU18, prot. 2024/25:103). Utskottet ser inte skäl att nu göra en annan bedömning och avstyrker därmed motionerna 2025/26:2798 (V) yrkande 2 och 2025/26:3190 (C) yrkande 8.

Ur avsnittet "Migration och asylpolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 15, 19, 20, 21, 22 och 28. Läs betänkandet