Ekonomisk familjepolitik

Föräldraförsäkring

Sedan den 1 januari 2026 har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning för ett barn som inte har fyllt 18 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med utredning om barnets behov av skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen eller i en förhandsbedömning av om en sådan utredning ska inledas. I departementspromemorian En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (Ds 2024:30) föreslås att en rätt till tillfällig föräldrapenning ska införas för deltagande i insatser i öppna former som har beslutats med samtycke enligt socialtjänstlagen och för sådana insatser utan samtycke som har beslutats av en socialnämnd. Föräldrar till barn som inte har fyllt 18 år som deltar i sådana insatser ska kunna få tillfällig föräldrapenning. Promemorian har varit på remiss och beredning pågår i Regeringskansliet. Regeringen har angett att den avser att gå vidare med förslagen och bedömer att reformen kommer att ha stor betydelse för att i ett tidigt skede kunna stödja och skydda barn och unga, och därmed förebygga en negativ utveckling (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9). Utskottet anser att denna beredning bör avvaktas. Motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 8 om att införa en ny ersättning inom ramen för föräldraförsäkringen för ledighet från arbete vid insatser från socialtjänsten till dess att barnet fyllt 18 år får enligt utskottet anses delvis tillgodosett och avstyrks.

Sedan den 1 april 2025 har användningen av lägstanivådagarna i föräldrapenningen begränsats i samband med förvärvsarbete. Det innebär att samtliga ersättningsnivåer i föräldrapenningen numera behandlas lika i förhållande till arbetsfri tid och omfattning av förvärvsarbete. Avsikten är att knyta användandet av föräldrapenning starkare till ett inkomstbortfall och till att föräldern vårdar barn. Vid sidan om detta noterar utskottet betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och förslaget om att slopa lägstanivån i föräldraförsäkringen. I stället för lägstanivådagar föreslås att föräldrapenning ska kunna tas ut under totalt 460 dagar och att samtliga dagar ska vara på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Enligt utskottet bör beredningen avvaktas. Utskottet anser därför att det saknas skäl att vidta åtgärder för att avskaffa lägstanivådagarna eller att höja ersättningen för lägstanivådagarna och knyta hälften till respektive förälder. Motionerna 2025/26:3187 (C) yrkande 36 och 2025/26:3501 (MP) yrkande 3 avstyrks därmed.

Den 1 januari 2026 skärptes kraven för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Rätten att delta i kommunal vuxenutbildning i sfi ska bara gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning. Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser för att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi (bet. 2025/26:UbU4, prot. 2025/26:36). Utskottet noterar att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket har i uppdrag att implementera en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden genom att öka kunskapsöverföringen och förbättra samverkan mellan myndigheterna och kommunala, regionala och civila aktörer. Arbetsförmedlingen samordnar arbetet och ska lämna en slutredovisning av uppdraget till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 31 mars 2026 (dnr A2023/00923). Vidare noteras regeringens pågående arbete med att införa ett aktivitetskrav som villkor för rätt till försörjningsstöd. Avsikten är att stärka den enskildes förmåga att närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. Bland annat ska aktiviteterna bidra till att öka den enskildes språkliga förutsättningar. Beredning pågår i Regeringskansliet. Det noteras även att regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för utökad barnomsorg för barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskravet. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Utskottet avstyrker motion 2025/26:3190 (C) yrkande 31 om krav på att läsa svenska som villkor för att fortsätta att vara föräldraledig.

I det nämnda betänkandet SOU 2017:101 lämnas förslag om en ny modell för föräldrapenningen. Syftet är att föräldraförsäkringen i högre grad än i dag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn. Mot den bakgrunden och eftersom förslagen bereds i Regeringskansliet, avstyrker utskottet motion 2025/26:1912 (S) yrkande 3 om ekonomiska incitament för att främja ett jämnare uttag av föräldrapenning. Även motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 2 om reformer för att göra uttaget mer jämställt avstyrks med det anförda.

När det gäller motionsyrkanden om informationsinsatser för jämställt uttag av föräldraledighet och införandet av en tjänst för medvetna val av föräldraledighet noterar utskottet följande. Försäkringskassan har enligt regleringsbrevet för 2026 i uppdrag att utveckla informationen till föräldrar för att öka kunskapen om vad som påverkar hushållets disponibla inkomst när föräldrarna väljer hur de fördelar föräldrapenningen mellan sig och förutsättningarna för att göra informerade val. Informationen ska enligt regeringen vara lättillgänglig och så långt möjligt ge möjlighet för föräldrarna att simulera olika fördelning av föräldrapenning. Vidare ska Försäkringskassan stärka föräldrars kunskaper om föräldrapenningens flexibilitet för att ge föräldrar bättre förutsättningar att planera sin föräldraledighet utifrån familjens behov. Myndigheten ska lägga särskild vikt vid att informera om möjligheten att nyttja s.k. dubbeldagar och att överlåta föräldrapenning till någon annan försäkrad. Försäkringskassan ska redovisa uppdraget senast den 30 januari 2027. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Motionerna 2025/26:1912 (S) yrkande 2 och 2025/26:3501 (MP) yrkande 4 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4, 5, 6 och 8. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

Sedan den 1 januari 2026 har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning för ett barn som inte har fyllt 18 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med utredning om barnets behov av skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen eller i en förhandsbedömning av om en sådan utredning ska inledas. I departementspromemorian En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (Ds 2024:30) föreslås att en rätt till tillfällig föräldrapenning ska införas för deltagande i insatser i öppna former som har beslutats med samtycke enligt socialtjänstlagen och för sådana insatser utan samtycke som har beslutats av en socialnämnd. Föräldrar till barn som inte har fyllt 18 år som deltar i sådana insatser ska kunna få tillfällig föräldrapenning. Promemorian har varit på remiss och beredning pågår i Regeringskansliet. Regeringen har angett att den avser att gå vidare med förslagen och bedömer att reformen kommer att ha stor betydelse för att i ett tidigt skede kunna stödja och skydda barn och unga, och därmed förebygga en negativ utveckling (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9). Utskottet anser att denna beredning bör avvaktas. Motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 8 om att införa en ny ersättning inom ramen för föräldraförsäkringen för ledighet från arbete vid insatser från socialtjänsten till dess att barnet fyllt 18 år får enligt utskottet anses delvis tillgodosett och avstyrks.

Sedan den 1 april 2025 har användningen av lägstanivådagarna i föräldrapenningen begränsats i samband med förvärvsarbete. Det innebär att samtliga ersättningsnivåer i föräldrapenningen numera behandlas lika i förhållande till arbetsfri tid och omfattning av förvärvsarbete. Avsikten är att knyta användandet av föräldrapenning starkare till ett inkomstbortfall och till att föräldern vårdar barn. Vid sidan om detta noterar utskottet betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och förslaget om att slopa lägstanivån i föräldraförsäkringen. I stället för lägstanivådagar föreslås att föräldrapenning ska kunna tas ut under totalt 460 dagar och att samtliga dagar ska vara på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Enligt utskottet bör beredningen avvaktas. Utskottet anser därför att det saknas skäl att vidta åtgärder för att avskaffa lägstanivådagarna eller att höja ersättningen för lägstanivådagarna och knyta hälften till respektive förälder. Motionerna 2025/26:3187 (C) yrkande 36 och 2025/26:3501 (MP) yrkande 3 avstyrks därmed.

Den 1 januari 2026 skärptes kraven för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Rätten att delta i kommunal vuxenutbildning i sfi ska bara gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning. Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser för att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi (bet. 2025/26:UbU4, prot. 2025/26:36). Utskottet noterar att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket har i uppdrag att implementera en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden genom att öka kunskapsöverföringen och förbättra samverkan mellan myndigheterna och kommunala, regionala och civila aktörer. Arbetsförmedlingen samordnar arbetet och ska lämna en slutredovisning av uppdraget till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 31 mars 2026 (dnr A2023/00923). Vidare noteras regeringens pågående arbete med att införa ett aktivitetskrav som villkor för rätt till försörjningsstöd. Avsikten är att stärka den enskildes förmåga att närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. Bland annat ska aktiviteterna bidra till att öka den enskildes språkliga förutsättningar. Beredning pågår i Regeringskansliet. Det noteras även att regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för utökad barnomsorg för barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskravet. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Utskottet avstyrker motion 2025/26:3190 (C) yrkande 31 om krav på att läsa svenska som villkor för att fortsätta att vara föräldraledig.

I det nämnda betänkandet SOU 2017:101 lämnas förslag om en ny modell för föräldrapenningen. Syftet är att föräldraförsäkringen i högre grad än i dag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn. Mot den bakgrunden och eftersom förslagen bereds i Regeringskansliet, avstyrker utskottet motion 2025/26:1912 (S) yrkande 3 om ekonomiska incitament för att främja ett jämnare uttag av föräldrapenning. Även motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 2 om reformer för att göra uttaget mer jämställt avstyrks med det anförda.

När det gäller motionsyrkanden om informationsinsatser för jämställt uttag av föräldraledighet och införandet av en tjänst för medvetna val av föräldraledighet noterar utskottet följande. Försäkringskassan har enligt regleringsbrevet för 2026 i uppdrag att utveckla informationen till föräldrar för att öka kunskapen om vad som påverkar hushållets disponibla inkomst när föräldrarna väljer hur de fördelar föräldrapenningen mellan sig och förutsättningarna för att göra informerade val. Informationen ska enligt regeringen vara lättillgänglig och så långt möjligt ge möjlighet för föräldrarna att simulera olika fördelning av föräldrapenning. Vidare ska Försäkringskassan stärka föräldrars kunskaper om föräldrapenningens flexibilitet för att ge föräldrar bättre förutsättningar att planera sin föräldraledighet utifrån familjens behov. Myndigheten ska lägga särskild vikt vid att informera om möjligheten att nyttja s.k. dubbeldagar och att överlåta föräldrapenning till någon annan försäkrad. Försäkringskassan ska redovisa uppdraget senast den 30 januari 2027. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Motionerna 2025/26:1912 (S) yrkande 2 och 2025/26:3501 (MP) yrkande 4 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 4, 5, 6 och 8. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

Sedan den 1 januari 2026 har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning för ett barn som inte har fyllt 18 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med utredning om barnets behov av skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen eller i en förhandsbedömning av om en sådan utredning ska inledas. I departementspromemorian En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (Ds 2024:30) föreslås att en rätt till tillfällig föräldrapenning ska införas för deltagande i insatser i öppna former som har beslutats med samtycke enligt socialtjänstlagen och för sådana insatser utan samtycke som har beslutats av en socialnämnd. Föräldrar till barn som inte har fyllt 18 år som deltar i sådana insatser ska kunna få tillfällig föräldrapenning. Promemorian har varit på remiss och beredning pågår i Regeringskansliet. Regeringen har angett att den avser att gå vidare med förslagen och bedömer att reformen kommer att ha stor betydelse för att i ett tidigt skede kunna stödja och skydda barn och unga, och därmed förebygga en negativ utveckling (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9). Utskottet anser att denna beredning bör avvaktas. Motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 8 om att införa en ny ersättning inom ramen för föräldraförsäkringen för ledighet från arbete vid insatser från socialtjänsten till dess att barnet fyllt 18 år får enligt utskottet anses delvis tillgodosett och avstyrks.

Sedan den 1 april 2025 har användningen av lägstanivådagarna i föräldrapenningen begränsats i samband med förvärvsarbete. Det innebär att samtliga ersättningsnivåer i föräldrapenningen numera behandlas lika i förhållande till arbetsfri tid och omfattning av förvärvsarbete. Avsikten är att knyta användandet av föräldrapenning starkare till ett inkomstbortfall och till att föräldern vårdar barn. Vid sidan om detta noterar utskottet betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och förslaget om att slopa lägstanivån i föräldraförsäkringen. I stället för lägstanivådagar föreslås att föräldrapenning ska kunna tas ut under totalt 460 dagar och att samtliga dagar ska vara på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Enligt utskottet bör beredningen avvaktas. Utskottet anser därför att det saknas skäl att vidta åtgärder för att avskaffa lägstanivådagarna eller att höja ersättningen för lägstanivådagarna och knyta hälften till respektive förälder. Motionerna 2025/26:3187 (C) yrkande 36 och 2025/26:3501 (MP) yrkande 3 avstyrks därmed.

Den 1 januari 2026 skärptes kraven för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Rätten att delta i kommunal vuxenutbildning i sfi ska bara gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning. Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser för att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi (bet. 2025/26:UbU4, prot. 2025/26:36). Utskottet noterar att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket har i uppdrag att implementera en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden genom att öka kunskapsöverföringen och förbättra samverkan mellan myndigheterna och kommunala, regionala och civila aktörer. Arbetsförmedlingen samordnar arbetet och ska lämna en slutredovisning av uppdraget till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 31 mars 2026 (dnr A2023/00923). Vidare noteras regeringens pågående arbete med att införa ett aktivitetskrav som villkor för rätt till försörjningsstöd. Avsikten är att stärka den enskildes förmåga att närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. Bland annat ska aktiviteterna bidra till att öka den enskildes språkliga förutsättningar. Beredning pågår i Regeringskansliet. Det noteras även att regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för utökad barnomsorg för barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskravet. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Utskottet avstyrker motion 2025/26:3190 (C) yrkande 31 om krav på att läsa svenska som villkor för att fortsätta att vara föräldraledig.

I det nämnda betänkandet SOU 2017:101 lämnas förslag om en ny modell för föräldrapenningen. Syftet är att föräldraförsäkringen i högre grad än i dag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn. Mot den bakgrunden och eftersom förslagen bereds i Regeringskansliet, avstyrker utskottet motion 2025/26:1912 (S) yrkande 3 om ekonomiska incitament för att främja ett jämnare uttag av föräldrapenning. Även motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 2 om reformer för att göra uttaget mer jämställt avstyrks med det anförda.

När det gäller motionsyrkanden om informationsinsatser för jämställt uttag av föräldraledighet och införandet av en tjänst för medvetna val av föräldraledighet noterar utskottet följande. Försäkringskassan har enligt regleringsbrevet för 2026 i uppdrag att utveckla informationen till föräldrar för att öka kunskapen om vad som påverkar hushållets disponibla inkomst när föräldrarna väljer hur de fördelar föräldrapenningen mellan sig och förutsättningarna för att göra informerade val. Informationen ska enligt regeringen vara lättillgänglig och så långt möjligt ge möjlighet för föräldrarna att simulera olika fördelning av föräldrapenning. Vidare ska Försäkringskassan stärka föräldrars kunskaper om föräldrapenningens flexibilitet för att ge föräldrar bättre förutsättningar att planera sin föräldraledighet utifrån familjens behov. Myndigheten ska lägga särskild vikt vid att informera om möjligheten att nyttja s.k. dubbeldagar och att överlåta föräldrapenning till någon annan försäkrad. Försäkringskassan ska redovisa uppdraget senast den 30 januari 2027. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Motionerna 2025/26:1912 (S) yrkande 2 och 2025/26:3501 (MP) yrkande 4 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 5, 6 och 8. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

Sedan den 1 januari 2026 har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning för ett barn som inte har fyllt 18 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med utredning om barnets behov av skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen eller i en förhandsbedömning av om en sådan utredning ska inledas. I departementspromemorian En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (Ds 2024:30) föreslås att en rätt till tillfällig föräldrapenning ska införas för deltagande i insatser i öppna former som har beslutats med samtycke enligt socialtjänstlagen och för sådana insatser utan samtycke som har beslutats av en socialnämnd. Föräldrar till barn som inte har fyllt 18 år som deltar i sådana insatser ska kunna få tillfällig föräldrapenning. Promemorian har varit på remiss och beredning pågår i Regeringskansliet. Regeringen har angett att den avser att gå vidare med förslagen och bedömer att reformen kommer att ha stor betydelse för att i ett tidigt skede kunna stödja och skydda barn och unga, och därmed förebygga en negativ utveckling (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9). Utskottet anser att denna beredning bör avvaktas. Motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 8 om att införa en ny ersättning inom ramen för föräldraförsäkringen för ledighet från arbete vid insatser från socialtjänsten till dess att barnet fyllt 18 år får enligt utskottet anses delvis tillgodosett och avstyrks.

Sedan den 1 april 2025 har användningen av lägstanivådagarna i föräldrapenningen begränsats i samband med förvärvsarbete. Det innebär att samtliga ersättningsnivåer i föräldrapenningen numera behandlas lika i förhållande till arbetsfri tid och omfattning av förvärvsarbete. Avsikten är att knyta användandet av föräldrapenning starkare till ett inkomstbortfall och till att föräldern vårdar barn. Vid sidan om detta noterar utskottet betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och förslaget om att slopa lägstanivån i föräldraförsäkringen. I stället för lägstanivådagar föreslås att föräldrapenning ska kunna tas ut under totalt 460 dagar och att samtliga dagar ska vara på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Enligt utskottet bör beredningen avvaktas. Utskottet anser därför att det saknas skäl att vidta åtgärder för att avskaffa lägstanivådagarna eller att höja ersättningen för lägstanivådagarna och knyta hälften till respektive förälder. Motionerna 2025/26:3187 (C) yrkande 36 och 2025/26:3501 (MP) yrkande 3 avstyrks därmed.

Den 1 januari 2026 skärptes kraven för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Rätten att delta i kommunal vuxenutbildning i sfi ska bara gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning. Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser för att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi (bet. 2025/26:UbU4, prot. 2025/26:36). Utskottet noterar att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket har i uppdrag att implementera en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden genom att öka kunskapsöverföringen och förbättra samverkan mellan myndigheterna och kommunala, regionala och civila aktörer. Arbetsförmedlingen samordnar arbetet och ska lämna en slutredovisning av uppdraget till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 31 mars 2026 (dnr A2023/00923). Vidare noteras regeringens pågående arbete med att införa ett aktivitetskrav som villkor för rätt till försörjningsstöd. Avsikten är att stärka den enskildes förmåga att närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. Bland annat ska aktiviteterna bidra till att öka den enskildes språkliga förutsättningar. Beredning pågår i Regeringskansliet. Det noteras även att regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för utökad barnomsorg för barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskravet. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Utskottet avstyrker motion 2025/26:3190 (C) yrkande 31 om krav på att läsa svenska som villkor för att fortsätta att vara föräldraledig.

I det nämnda betänkandet SOU 2017:101 lämnas förslag om en ny modell för föräldrapenningen. Syftet är att föräldraförsäkringen i högre grad än i dag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn. Mot den bakgrunden och eftersom förslagen bereds i Regeringskansliet, avstyrker utskottet motion 2025/26:1912 (S) yrkande 3 om ekonomiska incitament för att främja ett jämnare uttag av föräldrapenning. Även motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 2 om reformer för att göra uttaget mer jämställt avstyrks med det anförda.

När det gäller motionsyrkanden om informationsinsatser för jämställt uttag av föräldraledighet och införandet av en tjänst för medvetna val av föräldraledighet noterar utskottet följande. Försäkringskassan har enligt regleringsbrevet för 2026 i uppdrag att utveckla informationen till föräldrar för att öka kunskapen om vad som påverkar hushållets disponibla inkomst när föräldrarna väljer hur de fördelar föräldrapenningen mellan sig och förutsättningarna för att göra informerade val. Informationen ska enligt regeringen vara lättillgänglig och så långt möjligt ge möjlighet för föräldrarna att simulera olika fördelning av föräldrapenning. Vidare ska Försäkringskassan stärka föräldrars kunskaper om föräldrapenningens flexibilitet för att ge föräldrar bättre förutsättningar att planera sin föräldraledighet utifrån familjens behov. Myndigheten ska lägga särskild vikt vid att informera om möjligheten att nyttja s.k. dubbeldagar och att överlåta föräldrapenning till någon annan försäkrad. Försäkringskassan ska redovisa uppdraget senast den 30 januari 2027. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Motionerna 2025/26:1912 (S) yrkande 2 och 2025/26:3501 (MP) yrkande 4 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 6 och 8. Läs betänkandet

Föräldraförsäkring

Sedan den 1 januari 2026 har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning för ett barn som inte har fyllt 18 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med utredning om barnets behov av skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen eller i en förhandsbedömning av om en sådan utredning ska inledas. I departementspromemorian En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas (Ds 2024:30) föreslås att en rätt till tillfällig föräldrapenning ska införas för deltagande i insatser i öppna former som har beslutats med samtycke enligt socialtjänstlagen och för sådana insatser utan samtycke som har beslutats av en socialnämnd. Föräldrar till barn som inte har fyllt 18 år som deltar i sådana insatser ska kunna få tillfällig föräldrapenning. Promemorian har varit på remiss och beredning pågår i Regeringskansliet. Regeringen har angett att den avser att gå vidare med förslagen och bedömer att reformen kommer att ha stor betydelse för att i ett tidigt skede kunna stödja och skydda barn och unga, och därmed förebygga en negativ utveckling (prop. 2025/26:1 utg.omr. 9). Utskottet anser att denna beredning bör avvaktas. Motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 8 om att införa en ny ersättning inom ramen för föräldraförsäkringen för ledighet från arbete vid insatser från socialtjänsten till dess att barnet fyllt 18 år får enligt utskottet anses delvis tillgodosett och avstyrks.

Sedan den 1 april 2025 har användningen av lägstanivådagarna i föräldrapenningen begränsats i samband med förvärvsarbete. Det innebär att samtliga ersättningsnivåer i föräldrapenningen numera behandlas lika i förhållande till arbetsfri tid och omfattning av förvärvsarbete. Avsikten är att knyta användandet av föräldrapenning starkare till ett inkomstbortfall och till att föräldern vårdar barn. Vid sidan om detta noterar utskottet betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) och förslaget om att slopa lägstanivån i föräldraförsäkringen. I stället för lägstanivådagar föreslås att föräldrapenning ska kunna tas ut under totalt 460 dagar och att samtliga dagar ska vara på sjukpenning- eller grundnivå, vilket innebär fler dagar med högre ersättningsnivå än i dag. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Enligt utskottet bör beredningen avvaktas. Utskottet anser därför att det saknas skäl att vidta åtgärder för att avskaffa lägstanivådagarna eller att höja ersättningen för lägstanivådagarna och knyta hälften till respektive förälder. Motionerna 2025/26:3187 (C) yrkande 36 och 2025/26:3501 (MP) yrkande 3 avstyrks därmed.

Den 1 januari 2026 skärptes kraven för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Rätten att delta i kommunal vuxenutbildning i sfi ska bara gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning. Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser för att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi (bet. 2025/26:UbU4, prot. 2025/26:36). Utskottet noterar att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket har i uppdrag att implementera en myndighetsgemensam plan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden genom att öka kunskapsöverföringen och förbättra samverkan mellan myndigheterna och kommunala, regionala och civila aktörer. Arbetsförmedlingen samordnar arbetet och ska lämna en slutredovisning av uppdraget till Arbetsmarknadsdepartementet senast den 31 mars 2026 (dnr A2023/00923). Vidare noteras regeringens pågående arbete med att införa ett aktivitetskrav som villkor för rätt till försörjningsstöd. Avsikten är att stärka den enskildes förmåga att närma sig arbetsmarknaden, komma i arbete och bli självförsörjande. Bland annat ska aktiviteterna bidra till att öka den enskildes språkliga förutsättningar. Beredning pågår i Regeringskansliet. Det noteras även att regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för utökad barnomsorg för barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskravet. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Utskottet avstyrker motion 2025/26:3190 (C) yrkande 31 om krav på att läsa svenska som villkor för att fortsätta att vara föräldraledig.

I det nämnda betänkandet SOU 2017:101 lämnas förslag om en ny modell för föräldrapenningen. Syftet är att föräldraförsäkringen i högre grad än i dag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn. Mot den bakgrunden och eftersom förslagen bereds i Regeringskansliet, avstyrker utskottet motion 2025/26:1912 (S) yrkande 3 om ekonomiska incitament för att främja ett jämnare uttag av föräldrapenning. Även motion 2025/26:3501 (MP) yrkande 2 om reformer för att göra uttaget mer jämställt avstyrks med det anförda.

När det gäller motionsyrkanden om informationsinsatser för jämställt uttag av föräldraledighet och införandet av en tjänst för medvetna val av föräldraledighet noterar utskottet följande. Försäkringskassan har enligt regleringsbrevet för 2026 i uppdrag att utveckla informationen till föräldrar för att öka kunskapen om vad som påverkar hushållets disponibla inkomst när föräldrarna väljer hur de fördelar föräldrapenningen mellan sig och förutsättningarna för att göra informerade val. Informationen ska enligt regeringen vara lättillgänglig och så långt möjligt ge möjlighet för föräldrarna att simulera olika fördelning av föräldrapenning. Vidare ska Försäkringskassan stärka föräldrars kunskaper om föräldrapenningens flexibilitet för att ge föräldrar bättre förutsättningar att planera sin föräldraledighet utifrån familjens behov. Myndigheten ska lägga särskild vikt vid att informera om möjligheten att nyttja s.k. dubbeldagar och att överlåta föräldrapenning till någon annan försäkrad. Försäkringskassan ska redovisa uppdraget senast den 30 januari 2027. Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas. Motionerna 2025/26:1912 (S) yrkande 2 och 2025/26:3501 (MP) yrkande 4 avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Föräldraförsäkring" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 8. Läs betänkandet

Familjepolitiken ska bidra till att barn får växa upp under trygga och goda förhållanden. Den ska stärka barnhushållens ekonomi med god träffsäkerhet, ge goda förutsättningar för ett jämställt föräldraskap och ge barnet mer tid med båda föräldrarna. Familjepolitiken ska även bidra till ökad flexibilitet i föräldraskapet som stärker möjligheterna för föräldrar att kombinera ett högt arbetsmarknadsdeltagande med familjeliv. Familjepolitiken har stor betydelse för barnhushållens ekonomi och verkar utjämnande under föräldraledighet eller om föräldern går ned i arbetstid när barnet är litet, och stärkande när barnhushållet har låga inkomster. Familjepolitiken minskar även skillnaderna i ekonomisk levnadsstandard mellan hushåll med barn och hushåll utan barn och har god träffsäkerhet.

Utskottet konstaterar att barnhushållens ekonomi har stärkts under åren 2020–2025 genom ett tilläggsbidrag inom bostadsbidraget. Bidraget var konstruerat för att vara ett tillfälligt ekonomiskt stöd under en begränsad period riktat till barnfamiljer med låga inkomster och små ekonomiska marginaler. Vidare höjdes bostadsbidraget i januari 2026 för att stötta ekonomiskt utsatta barnfamiljer med höga boendekostnader. Utskottet noterar regeringens avsikt att låta beräkningen av bostadsbidraget baseras på uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen för ökad träffsäkerhet och långsiktig hållbarhet. En proposition med detta innehåll har lämnats till riksdagen och kommer att behandlas under våren 2026. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns anledning att vidta några åtgärder för att särskilt stärka eller reformera bostadsbidraget, återkomma med en ny modell för bostadsbidraget, höja maxbeloppet inom bostadsbidraget, avskaffa ålderstaket för att få bostadsbidrag eller möjliggöra för inneboende att få bostadsbidrag. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:1582 (L), 2025/26:2781 (V) yrkande 4, 2025/26:3503 (MP) yrkandena 5 och 6, 2025/26:3538 (MP) yrkande 3, 2025/26:3589 (S) yrkande 3, 2025/26:3650 (S) yrkande 17 och 2025/26:3771 (MP) yrkandena 12–14.

Utskottet anser inte heller att det bör införas ett förhandsbesked i fråga om bostadsbidraget eller att barn- och bostadsbidraget bör slås ihop. Motionerna 2025/26:3042 av Markus Wiechel (SD) och 2025/26:3503 (MP) yrkande 7 avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkanden om rätten till ekonomiska förmåner för flyktingar m.fl. noterar utskottet att regeringen har lämnat en proposition om kvalificering till socialförsäkringen som kommer att behandlas i riksdagen under våren 2026. Enligt förslagen ska det införas ett krav på kvalificering till vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner (prop. 2025/26:136). Utskottet vill inte föregripa den beredning som pågår och avstyrker därför motion 2025/26:3362 (MP) yrkandena 12–17.

I övrigt noteras att en utredare har i uppdrag att föreslå åtgärder för en hållbar befolkningsutveckling och ett mer familjevänligt samhälle (S2025/01311). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2026. Utredningens förslag bör enligt utskottet avvaktas. Utskottet avstyrker motion 2025/26:203 (SD) om att inrätta ett program för att öka fertilitetstalen.

Motionsyrkanden om att bl.a. stärka den ekonomiska familjepolitiken, införa en strategi för att familjepolitiken bättre ska nå sitt mål, höja tak och grundnivå i föräldraförsäkringen, höja och indexera barnbidraget och underhållsstödet samt att återinföra det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag, rör likalydande eller snarlika frågor som utskottet behandlade och avstyrkte förra året. Även motionsyrkanden om att bl.a. trappa ned vissa ersättningar till följd av omställning när ersättningen upphör samt en modern och liberal politik för barnens bästa och för jämställda och jämlika villkor är likalydande eller snarlika de frågor som utskottet behandlade och avstyrkte förra året. Riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU19, prot. 2024/25:116). Utskottet finner inte anledning att göra någon annan bedömning nu i dessa frågor. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:3589 (S) yrkande 2, 2025/26:1322 (S), 2025/26:1079 (S) yrkande 1, 2025/26:111 (SD), 2025/26:2781 (V) yrkandena 1, 2, 3, 6, 10 och 11, 2025/26:3187 (C) yrkande 34, 2025/26:3503 (MP) yrkandena 1–4, 2025/26:3538 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:1029 (-) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 7 och 11. Läs betänkandet

Familjepolitiken ska bidra till att barn får växa upp under trygga och goda förhållanden. Den ska stärka barnhushållens ekonomi med god träffsäkerhet, ge goda förutsättningar för ett jämställt föräldraskap och ge barnet mer tid med båda föräldrarna. Familjepolitiken ska även bidra till ökad flexibilitet i föräldraskapet som stärker möjligheterna för föräldrar att kombinera ett högt arbetsmarknadsdeltagande med familjeliv. Familjepolitiken har stor betydelse för barnhushållens ekonomi och verkar utjämnande under föräldraledighet eller om föräldern går ned i arbetstid när barnet är litet, och stärkande när barnhushållet har låga inkomster. Familjepolitiken minskar även skillnaderna i ekonomisk levnadsstandard mellan hushåll med barn och hushåll utan barn och har god träffsäkerhet.

Utskottet konstaterar att barnhushållens ekonomi har stärkts under åren 2020–2025 genom ett tilläggsbidrag inom bostadsbidraget. Bidraget var konstruerat för att vara ett tillfälligt ekonomiskt stöd under en begränsad period riktat till barnfamiljer med låga inkomster och små ekonomiska marginaler. Vidare höjdes bostadsbidraget i januari 2026 för att stötta ekonomiskt utsatta barnfamiljer med höga boendekostnader. Utskottet noterar regeringens avsikt att låta beräkningen av bostadsbidraget baseras på uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen för ökad träffsäkerhet och långsiktig hållbarhet. En proposition med detta innehåll har lämnats till riksdagen och kommer att behandlas under våren 2026. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns anledning att vidta några åtgärder för att särskilt stärka eller reformera bostadsbidraget, återkomma med en ny modell för bostadsbidraget, höja maxbeloppet inom bostadsbidraget, avskaffa ålderstaket för att få bostadsbidrag eller möjliggöra för inneboende att få bostadsbidrag. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:1582 (L), 2025/26:2781 (V) yrkande 4, 2025/26:3503 (MP) yrkandena 5 och 6, 2025/26:3538 (MP) yrkande 3, 2025/26:3589 (S) yrkande 3, 2025/26:3650 (S) yrkande 17 och 2025/26:3771 (MP) yrkandena 12–14.

Utskottet anser inte heller att det bör införas ett förhandsbesked i fråga om bostadsbidraget eller att barn- och bostadsbidraget bör slås ihop. Motionerna 2025/26:3042 av Markus Wiechel (SD) och 2025/26:3503 (MP) yrkande 7 avstyrks därför.

När det gäller motionsyrkanden om rätten till ekonomiska förmåner för flyktingar m.fl. noterar utskottet att regeringen har lämnat en proposition om kvalificering till socialförsäkringen som kommer att behandlas i riksdagen under våren 2026. Enligt förslagen ska det införas ett krav på kvalificering till vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner (prop. 2025/26:136). Utskottet vill inte föregripa den beredning som pågår och avstyrker därför motion 2025/26:3362 (MP) yrkandena 12–17.

I övrigt noteras att en utredare har i uppdrag att föreslå åtgärder för en hållbar befolkningsutveckling och ett mer familjevänligt samhälle (S2025/01311). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2026. Utredningens förslag bör enligt utskottet avvaktas. Utskottet avstyrker motion 2025/26:203 (SD) om att inrätta ett program för att öka fertilitetstalen.

Motionsyrkanden om att bl.a. stärka den ekonomiska familjepolitiken, införa en strategi för att familjepolitiken bättre ska nå sitt mål, höja tak och grundnivå i föräldraförsäkringen, höja och indexera barnbidraget och underhållsstödet samt att återinföra det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag, rör likalydande eller snarlika frågor som utskottet behandlade och avstyrkte förra året. Även motionsyrkanden om att bl.a. trappa ned vissa ersättningar till följd av omställning när ersättningen upphör samt en modern och liberal politik för barnens bästa och för jämställda och jämlika villkor är likalydande eller snarlika de frågor som utskottet behandlade och avstyrkte förra året. Riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2024/25:SfU19, prot. 2024/25:116). Utskottet finner inte anledning att göra någon annan bedömning nu i dessa frågor. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:3589 (S) yrkande 2, 2025/26:1322 (S), 2025/26:1079 (S) yrkande 1, 2025/26:111 (SD), 2025/26:2781 (V) yrkandena 1, 2, 3, 6, 10 och 11, 2025/26:3187 (C) yrkande 34, 2025/26:3503 (MP) yrkandena 1–4, 2025/26:3538 (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:1029 (-) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Familjepolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 7 och 10. Läs betänkandet