Kvalificering till socialförsäkringen

Regeringens lagförslag

Utskottet anser i likhet med regeringen att kraven för att kvalificera sig till socialförsäkringen behöver höjas för dem som bosätter sig i Sverige. Det är rimligt att kopplingen mellan rätten till socialförsäkringsförmåner och en etablerad anknytning till Sverige stärks.

Utskottet bedömer att möjligheten att förkorta kvalificeringstiden genom arbete kommer att ge ökade drivkrafter att arbeta för personer som kommer till Sverige. Det är viktigt att de som bosätter sig i Sverige etablerar sig på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt för att möjliggöra självförsörjning och bidra till integration. En sådan etablering kan också leda till ett minskat utanförskap och en minskad risk för brottslighet för dessa personer.

Utskottet anser att det är välavvägt att införa två inkomstnivåer för att möjliggöra kvalificering till socialförsäkringen genom inkomst av förvärvsarbete. Den högre inkomstnivån som kan medföra en kortare bosättningstid för kvalificering behövs för att locka högkvalificerad arbetskraft till Sverige. Detta ligger också i linje med tidigare beslutade lagändringar som syftar till att främja invandring av högkvalificerad arbetskraft (bet. 2025/26:SfU12, rskr. 2025/26:192). Utskottet konstaterar samtidigt att det är möjligt att kvalificera sig för bosättningsbaserade förmåner på en relativt kort tid även genom den lägre inkomstnivån. Den inkomst som krävs för sådan kvalificering är satt på en nivå som avser att träffa en bredare grupp av arbetskraften.

Vidare anser utskottet att möjligheten att kvalificera sig genom arbete inte medför ett avsteg från den åtskillnad som finns mellan bosättningsbaserade och arbetsbaserade förmåner. Utskottet noterar att det finns förmåner som kan grundas både på bosättning och arbete, såsom föräldrapenning, sjukersättning och aktivitetsersättning.

När det gäller kravet på laglig vistelse anser utskottet, i likhet med regeringen, att det inte är rimligt att personer som saknar laglig grund att vistas i Sverige kan ta del av socialförsäkringsförmåner. Genom förslaget tydliggörs att en person måste vistas lagligen i landet för att ha rätt att ta del av sådana förmåner.

Några motionärer framför farhågor för de konsekvenser lagförslaget kan få, främst för barn, kvinnor och personer med funktionsnedsättningar. Utskottet konstaterar att möjligheten till social trygghet genom bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400) kommer att finnas kvar, vilket kan tillgodose grundläggande ekonomiska och sociala rättigheter för dessa grupper. Om fler snabbare kommer i arbete kan det dessutom leda till positiva effekter för barn och kvinnor. Utskottet noterar också regeringens avsikt att höja etableringsersättningen för nyanlända och att införa ett individualiserat barntillägg i syfte att öka antalet utrikes födda kvinnor som börjar arbeta (prop. 2025/26:1 utg.omr. 14). När det gäller personer med funktionsnedsättning konstaterar utskottet att det redan i dag krävs en kvalificeringstid för att få ta del av förmånerna sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning. För föräldrar till barn med funktionsnedsättning finns det möjlighet till flexibilitet även utan omvårdnadsbidrag, bl.a. finns rätt till förkortning av arbetstiden enligt föräldraledighetslagen (1995:584). Detta kan underlätta för föräldrar som arbetar.

Flera motionärer framhåller att förslaget innebär att kostnaderna för kommunerna kommer att öka. Regeringen har dock nyligen lagt fram lagförslag om ett aktivitetskrav som villkor för rätt till försörjningsstöd (prop. 2025/26:207) och ett reformerat försörjningsstöd där ett bidragstak ingår (prop. 2025/26:201). Regeringen bedömer att dessa förslag kommer att leda till ökad sysselsättning och att kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd minskar. Kommunerna har också fått ett ökat anslag till följd av att aktivitetskravet införs (prop. 2025/26:1 utg.omr. 25, bet. 2025/26:FiU3, rskr. 2025/26:134). Regeringen har utöver detta aviserat att den kommer att se över förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar, som innehåller bestämmelser om kompensation till kommuner för mottagande av nyanlända.

Sammantaget anser utskottet, av de skäl som anförs i propositionen, att riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Utskottet tillstyrker därmed propositionen och avstyrker motionerna 2025/26:3936 (S), 2025/26:3932 (V) och 2025/26:3942 (MP).

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen.

Undantag för kvalificering och kompensation till kommunerna

Utskottet avstyrker som nämnts motioner om att avslå propositionen. Utskottet anser att det inte heller finns anledning till ett tillkännagivande om att se över möjligheten till kompensation till kommunerna och avstyrker därför motion 2025/26:3939 (C) yrkande 2.

När det gäller frågan om att utreda om undantaget från kvalificering ska ändras konstaterar utskottet att det med ett generösare undantag finns risk för att den avsedda effekten att socialförsäkringen inte ska utgöra en tilldragningsfaktor för migranter inte infrias. Utskottet noterar dessutom att Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till hur en uppföljning av reformen kan göras. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2025/26:3939 (C) yrkande 1.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i den del det avser 5 kap. 2 § och avslår lagförslaget i övrigt.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3936 av Ida Karkiainen m.fl. (S) och

bifaller delvis proposition 2025/26:136 och motionerna

2025/26:3932 av Tony Haddou m.fl. (V) och

2025/26:3942 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP).

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

Utskottet anser i likhet med regeringen att kraven för att kvalificera sig till socialförsäkringen behöver höjas för dem som bosätter sig i Sverige. Det är rimligt att kopplingen mellan rätten till socialförsäkringsförmåner och en etablerad anknytning till Sverige stärks.

Utskottet bedömer att möjligheten att förkorta kvalificeringstiden genom arbete kommer att ge ökade drivkrafter att arbeta för personer som kommer till Sverige. Det är viktigt att de som bosätter sig i Sverige etablerar sig på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt för att möjliggöra självförsörjning och bidra till integration. En sådan etablering kan också leda till ett minskat utanförskap och en minskad risk för brottslighet för dessa personer.

Utskottet anser att det är välavvägt att införa två inkomstnivåer för att möjliggöra kvalificering till socialförsäkringen genom inkomst av förvärvsarbete. Den högre inkomstnivån som kan medföra en kortare bosättningstid för kvalificering behövs för att locka högkvalificerad arbetskraft till Sverige. Detta ligger också i linje med tidigare beslutade lagändringar som syftar till att främja invandring av högkvalificerad arbetskraft (bet. 2025/26:SfU12, rskr. 2025/26:192). Utskottet konstaterar samtidigt att det är möjligt att kvalificera sig för bosättningsbaserade förmåner på en relativt kort tid även genom den lägre inkomstnivån. Den inkomst som krävs för sådan kvalificering är satt på en nivå som avser att träffa en bredare grupp av arbetskraften.

Vidare anser utskottet att möjligheten att kvalificera sig genom arbete inte medför ett avsteg från den åtskillnad som finns mellan bosättningsbaserade och arbetsbaserade förmåner. Utskottet noterar att det finns förmåner som kan grundas både på bosättning och arbete, såsom föräldrapenning, sjukersättning och aktivitetsersättning.

När det gäller kravet på laglig vistelse anser utskottet, i likhet med regeringen, att det inte är rimligt att personer som saknar laglig grund att vistas i Sverige kan ta del av socialförsäkringsförmåner. Genom förslaget tydliggörs att en person måste vistas lagligen i landet för att ha rätt att ta del av sådana förmåner.

Några motionärer framför farhågor för de konsekvenser lagförslaget kan få, främst för barn, kvinnor och personer med funktionsnedsättningar. Utskottet konstaterar att möjligheten till social trygghet genom bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400) kommer att finnas kvar, vilket kan tillgodose grundläggande ekonomiska och sociala rättigheter för dessa grupper. Om fler snabbare kommer i arbete kan det dessutom leda till positiva effekter för barn och kvinnor. Utskottet noterar också regeringens avsikt att höja etableringsersättningen för nyanlända och att införa ett individualiserat barntillägg i syfte att öka antalet utrikes födda kvinnor som börjar arbeta (prop. 2025/26:1 utg.omr. 14). När det gäller personer med funktionsnedsättning konstaterar utskottet att det redan i dag krävs en kvalificeringstid för att få ta del av förmånerna sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning. För föräldrar till barn med funktionsnedsättning finns det möjlighet till flexibilitet även utan omvårdnadsbidrag, bl.a. finns rätt till förkortning av arbetstiden enligt föräldraledighetslagen (1995:584). Detta kan underlätta för föräldrar som arbetar.

Flera motionärer framhåller att förslaget innebär att kostnaderna för kommunerna kommer att öka. Regeringen har dock nyligen lagt fram lagförslag om ett aktivitetskrav som villkor för rätt till försörjningsstöd (prop. 2025/26:207) och ett reformerat försörjningsstöd där ett bidragstak ingår (prop. 2025/26:201). Regeringen bedömer att dessa förslag kommer att leda till ökad sysselsättning och att kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd minskar. Kommunerna har också fått ett ökat anslag till följd av att aktivitetskravet införs (prop. 2025/26:1 utg.omr. 25, bet. 2025/26:FiU3, rskr. 2025/26:134). Regeringen har utöver detta aviserat att den kommer att se över förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar, som innehåller bestämmelser om kompensation till kommuner för mottagande av nyanlända.

Sammantaget anser utskottet, av de skäl som anförs i propositionen, att riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Utskottet tillstyrker därmed propositionen och avstyrker motionerna 2025/26:3936 (S), 2025/26:3932 (V) och 2025/26:3942 (MP).

Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen.

Undantag för kvalificering och kompensation till kommunerna

Utskottet avstyrker som nämnts motioner om att avslå propositionen. Utskottet anser att det inte heller finns anledning till ett tillkännagivande om att se över möjligheten till kompensation till kommunerna och avstyrker därför motion 2025/26:3939 (C) yrkande 2.

När det gäller frågan om att utreda om undantaget från kvalificering ska ändras konstaterar utskottet att det med ett generösare undantag finns risk för att den avsedda effekten att socialförsäkringen inte ska utgöra en tilldragningsfaktor för migranter inte infrias. Utskottet noterar dessutom att Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till hur en uppföljning av reformen kan göras. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2025/26:3939 (C) yrkande 1.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Ola Möller (S) och Arber Gashi (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken i den del det avser 5 kap. 2 § och avslår lagförslaget i övrigt.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3936 av Ida Karkiainen m.fl. (S) och

bifaller delvis proposition 2025/26:136 och motionerna

2025/26:3932 av Tony Haddou m.fl. (V) och

2025/26:3942 av Malte Tängmark Roos m.fl. (MP).

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet