Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder

Regeringens lagförslag

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av ett effektivt återvändandearbete för att åstadkomma en ansvarsfull och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det är en given utgångspunkt att en utlänning som har fått ett avlägsnandebeslut ska lämna landet så snart som möjligt. Särskilt angeläget är det att verkställighet kommer till stånd i ärenden som rör utlänningar som inte har rätt att stanna i Sverige av säkerhetsskäl eller som gjort sig skyldiga till brott eller på annat sätt ägnat sig åt verksamheter eller beteenden som innebär en risk för allmän ordning eller säkerhet. I de fall det finns ett tillfälligt verkställighetshinder är det också viktigt att det går att verkställa avlägsnandebeslutet så snart hindret har upphört.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns starka skäl för att införa en ordning som möjliggör att verkställigheten skjuts upp vid tillfälliga verkställighetshinder för vissa utlänningar, i stället för att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas. Detta ska gälla säkerhetsärenden enligt utlänningslagen, brottsutvisade, uteslutandeärenden och vägransärenden, vid hot mot allmän ordning eller säkerhet eller vid särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt som motiverar ett beslut om inhibition av verkställigheten.

Utskottet noterar att den nuvarande ordningen där tidsbegränsade uppehållstillstånd beviljas vid tillfälliga verkställighetshinder ger utlänningar rätt att vistas i Sverige under hela tillståndets giltighetstid. Det innebär att om hindret upphör kan verkställighet inte ske förrän giltighetstiden har löpt ut. Ett uppehållstillstånd kan visserligen upphöra att gälla i förtid men endast om det finns grund för att återkalla tillståndet. En sådan återkallelseprocess kan också ta tid, beslutet kan överklagas och ett uppehållstillstånd upphör inte att gälla förrän beslutet om återkallelse har fått laga kraft. Nuvarande ordning inverkar således negativt på förutsättningarna att bedriva ett effektivt verkställighetsarbete.

Dessutom noterar utskottet att ett uppehållstillstånd som är beviljat enligt dagens ordning ger möjlighet att resa fritt inom EU. Det gäller såväl en utlänning som enligt Säkerhetspolisen bör avlägsnas av skäl som rör Sveriges säkerhet som en utlänning som ska lämna landet för att han eller hon har begått brott. Det finns uppenbara ordnings- och säkerhetsaspekter som talar emot att tillåta sådana utlänningar att röra sig fritt inom EU.

En utlänning som beviljas ett uppehållstillstånd på minst ett år får därutöver med dagens system ta del av alla de välfärdsförmåner som andra personer bosatta i Sverige har rätt till. Han eller hon har i ett sådant fall t.ex. rätt till full hälso- och sjukvård samt tandvård och omfattas i princip av rätten till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken, exempelvis barnbidrag, assistansersättning, äldreförsörjningsstöd och bostadsbidrag.

Utskottet kan också konstatera att en utlänning som är bosatt i landet även under vissa förutsättningar kan ha rätt att få ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sina levnadskostnader i övrigt trots att vistelsen i Sverige endast är tänkt att vara tillfällig och inte syftar till etablering.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd förenas även normalt med ett arbetstillstånd. En rätt att arbeta innebär att utlänningen i avvaktan på verkställighet kan stärka sin etablering i Sverige genom arbete.

Utskottet kan även konstatera att motsvarande möjlighet att skjuta upp verkställigheten av ett utvisningsbeslut redan finns för kvalificerade säkerhetsärenden som handläggs enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Utskottet noterar att kategorin hot mot allmän ordning eller säkerhet innefattar brottsliga gärningar och andra beteenden som anses vara så allvarliga att utlänningen inte bör få vistas i landet och bör avlägsnas. Om det finns ett hinder mot att avlägsna en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet är det ur ordnings- och säkerhetssynpunkt viktigt att det också finns förutsättningar för en effektiv hantering av verkställigheten så snart hindret upphör.

När det gäller risken för t.ex. godtyckliga bedömningar av den föreslagna kategorin särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt anser utskottet att det är påkallat att det så långt som möjligt tydliggörs vad som ska kunna utgöra sådana särskilda omständigheter. Samtidigt är det viktigt att regelverket är flexibelt och hållbart över tid så att hänsyn kan tas till såväl omständigheterna i varje enskilt fall som utvecklingen i rättspraxis.

Som en generell utgångspunkt bör det inte vara tillräckligt med enstaka bagatellartade förseelser. Av de exempel som regeringen lämnar i propositionen framgår att det bl.a. kan vara tillräckligt att en utlänning har dömts för brott till en strängare påföljd än böter, utan att ha utvisats på grund av brott. Även lagföring av mindre allvarlig brottslighet som lett till böter, i vart fall om det rör sig om upprepade brott, utgör sådana särskilda omständigheter. Misstanke om brott kan också innebära att det finns särskilda omständigheter som motiverar ett beslut om inhibition av verkställigheten. Även annan misskötsamhet än brott kan utgöra särskilda omständigheter som motiverar ett beslut om inhibition av verkställigheten, t.ex. samröre med eller deltagande i kriminella nätverk eller våldsbejakande organisationer. Så kan också vara fallet om en utlänning har fått ett beslut om återkrav av förmåner eller ersättningar från det offentliga som felaktigt betalats ut till utlänningen på grund av att han eller hon medvetet har lämnat oriktiga uppgifter. Detsamma gäller om utlänningen visat regelmässig ovilja att betala sina skulder till det allmänna eller till enskilda. Vidare kan det finnas särskilda omständigheter som motiverar ett inhibitionsbeslut om utlänningen utgör en fara för andra eller beter sig på ett grovt störande sätt på grund av intag av alkohol, narkotika eller andra droger eller beroendeframkallande medel. Dessutom kan omständigheten att en utlänning försörjer sig på ett oärligt sätt utgöra en sådan särskild omständighet som motiverar ett inhibitionsbeslut. Även ett beslutat kontaktförbud kan motivera ett beslut om inhibition. Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen lämnar ett flertal exempel på omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt som kan motivera ett beslut om inhibition. Utskottet anser vidare i likhet med regeringen att vilka ytterligare omständigheter som skulle kunna anses utgöra särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt för att ett beslut om inhibition av verkställigheten ska kunna meddelas närmare får utvecklas i rättstillämpningen med ledning av de exempel som lämnas i propositionen och den proportionalitetsbedömning som alltid ska göras.

Ur avsnittet "Inhibition av verkställigheten - en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av ett effektivt återvändandearbete för att åstadkomma en ansvarsfull och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det är en given utgångspunkt att en utlänning som har fått ett avlägsnandebeslut ska lämna landet så snart som möjligt. Särskilt angeläget är det att verkställighet kommer till stånd i ärenden som rör utlänningar som inte har rätt att stanna i Sverige av säkerhetsskäl eller som gjort sig skyldiga till brott eller på annat sätt ägnat sig åt verksamheter eller beteenden som innebär en risk för allmän ordning eller säkerhet. I de fall det finns ett tillfälligt verkställighetshinder är det också viktigt att det går att verkställa avlägsnandebeslutet så snart hindret har upphört.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns starka skäl för att införa en ordning som möjliggör att verkställigheten skjuts upp vid tillfälliga verkställighetshinder för vissa utlänningar, i stället för att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas. Detta ska gälla säkerhetsärenden enligt utlänningslagen, brottsutvisade, uteslutandeärenden och vägransärenden, vid hot mot allmän ordning eller säkerhet eller vid särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt som motiverar ett beslut om inhibition av verkställigheten.

Utskottet noterar att den nuvarande ordningen där tidsbegränsade uppehållstillstånd beviljas vid tillfälliga verkställighetshinder ger utlänningar rätt att vistas i Sverige under hela tillståndets giltighetstid. Det innebär att om hindret upphör kan verkställighet inte ske förrän giltighetstiden har löpt ut. Ett uppehållstillstånd kan visserligen upphöra att gälla i förtid men endast om det finns grund för att återkalla tillståndet. En sådan återkallelseprocess kan också ta tid, beslutet kan överklagas och ett uppehållstillstånd upphör inte att gälla förrän beslutet om återkallelse har fått laga kraft. Nuvarande ordning inverkar således negativt på förutsättningarna att bedriva ett effektivt verkställighetsarbete.

Dessutom noterar utskottet att ett uppehållstillstånd som är beviljat enligt dagens ordning ger möjlighet att resa fritt inom EU. Det gäller såväl en utlänning som enligt Säkerhetspolisen bör avlägsnas av skäl som rör Sveriges säkerhet som en utlänning som ska lämna landet för att han eller hon har begått brott. Det finns uppenbara ordnings- och säkerhetsaspekter som talar emot att tillåta sådana utlänningar att röra sig fritt inom EU.

En utlänning som beviljas ett uppehållstillstånd på minst ett år får därutöver med dagens system ta del av alla de välfärdsförmåner som andra personer bosatta i Sverige har rätt till. Han eller hon har i ett sådant fall t.ex. rätt till full hälso- och sjukvård samt tandvård och omfattas i princip av rätten till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken, exempelvis barnbidrag, assistansersättning, äldreförsörjningsstöd och bostadsbidrag.

Utskottet kan också konstatera att en utlänning som är bosatt i landet även under vissa förutsättningar kan ha rätt att få ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sina levnadskostnader i övrigt trots att vistelsen i Sverige endast är tänkt att vara tillfällig och inte syftar till etablering.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd förenas även normalt med ett arbetstillstånd. En rätt att arbeta innebär att utlänningen i avvaktan på verkställighet kan stärka sin etablering i Sverige genom arbete.

Utskottet kan även konstatera att motsvarande möjlighet att skjuta upp verkställigheten av ett utvisningsbeslut redan finns för kvalificerade säkerhetsärenden som handläggs enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Utskottet noterar att kategorin hot mot allmän ordning eller säkerhet innefattar brottsliga gärningar och andra beteenden som anses vara så allvarliga att utlänningen inte bör få vistas i landet och bör avlägsnas. Om det finns ett hinder mot att avlägsna en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet är det ur ordnings- och säkerhetssynpunkt viktigt att det också finns förutsättningar för en effektiv hantering av verkställigheten så snart hindret upphör.

När det gäller risken för t.ex. godtyckliga bedömningar av den föreslagna kategorin särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt anser utskottet att det är påkallat att det så långt som möjligt tydliggörs vad som ska kunna utgöra sådana särskilda omständigheter. Samtidigt är det viktigt att regelverket är flexibelt och hållbart över tid så att hänsyn kan tas till såväl omständigheterna i varje enskilt fall som utvecklingen i rättspraxis.

Som en generell utgångspunkt bör det inte vara tillräckligt med enstaka bagatellartade förseelser. Av de exempel som regeringen lämnar i propositionen framgår att det bl.a. kan vara tillräckligt att en utlänning har dömts för brott till en strängare påföljd än böter, utan att ha utvisats på grund av brott. Även lagföring av mindre allvarlig brottslighet som lett till böter, i vart fall om det rör sig om upprepade brott, utgör sådana särskilda omständigheter. Misstanke om brott kan också innebära att det finns särskilda omständigheter som motiverar ett beslut om inhibition av verkställigheten. Även annan misskötsamhet än brott kan utgöra särskilda omständigheter som motiverar ett beslut om inhibition av verkställigheten, t.ex. samröre med eller deltagande i kriminella nätverk eller våldsbejakande organisationer. Så kan också vara fallet om en utlänning har fått ett beslut om återkrav av förmåner eller ersättningar från det offentliga som felaktigt betalats ut till utlänningen på grund av att han eller hon medvetet har lämnat oriktiga uppgifter. Detsamma gäller om utlänningen visat regelmässig ovilja att betala sina skulder till det allmänna eller till enskilda. Vidare kan det finnas särskilda omständigheter som motiverar ett inhibitionsbeslut om utlänningen utgör en fara för andra eller beter sig på ett grovt störande sätt på grund av intag av alkohol, narkotika eller andra droger eller beroendeframkallande medel. Dessutom kan omständigheten att en utlänning försörjer sig på ett oärligt sätt utgöra en sådan särskild omständighet som motiverar ett inhibitionsbeslut. Även ett beslutat kontaktförbud kan motivera ett beslut om inhibition. Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen lämnar ett flertal exempel på omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt som kan motivera ett beslut om inhibition. Utskottet anser vidare i likhet med regeringen att vilka ytterligare omständigheter som skulle kunna anses utgöra särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt för att ett beslut om inhibition av verkställigheten ska kunna meddelas närmare får utvecklas i rättstillämpningen med ledning av de exempel som lämnas i propositionen och den proportionalitetsbedömning som alltid ska göras.

Ur avsnittet "Inhibition av verkställigheten - en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 4. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av ett effektivt återvändandearbete för att åstadkomma en ansvarsfull och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det är en given utgångspunkt att en utlänning som har fått ett avlägsnandebeslut ska lämna landet så snart som möjligt. Särskilt angeläget är det att verkställighet kommer till stånd i ärenden som rör utlänningar som inte har rätt att stanna i Sverige av säkerhetsskäl eller som gjort sig skyldiga till brott eller på annat sätt ägnat sig åt verksamheter eller beteenden som innebär en risk för allmän ordning eller säkerhet. I de fall det finns ett tillfälligt verkställighetshinder är det också viktigt att det går att verkställa avlägsnandebeslutet så snart hindret har upphört.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns starka skäl för att införa en ordning som möjliggör att verkställigheten skjuts upp vid tillfälliga verkställighetshinder för vissa utlänningar, i stället för att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas. Detta ska gälla säkerhetsärenden enligt utlänningslagen, brottsutvisade, uteslutandeärenden och vägransärenden, vid hot mot allmän ordning eller säkerhet eller vid särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt som motiverar ett beslut om inhibition av verkställigheten.

Utskottet noterar att den nuvarande ordningen där tidsbegränsade uppehållstillstånd beviljas vid tillfälliga verkställighetshinder ger utlänningar rätt att vistas i Sverige under hela tillståndets giltighetstid. Det innebär att om hindret upphör kan verkställighet inte ske förrän giltighetstiden har löpt ut. Ett uppehållstillstånd kan visserligen upphöra att gälla i förtid men endast om det finns grund för att återkalla tillståndet. En sådan återkallelseprocess kan också ta tid, beslutet kan överklagas och ett uppehållstillstånd upphör inte att gälla förrän beslutet om återkallelse har fått laga kraft. Nuvarande ordning inverkar således negativt på förutsättningarna att bedriva ett effektivt verkställighetsarbete.

Dessutom noterar utskottet att ett uppehållstillstånd som är beviljat enligt dagens ordning ger möjlighet att resa fritt inom EU. Det gäller såväl en utlänning som enligt Säkerhetspolisen bör avlägsnas av skäl som rör Sveriges säkerhet som en utlänning som ska lämna landet för att han eller hon har begått brott. Det finns uppenbara ordnings- och säkerhetsaspekter som talar emot att tillåta sådana utlänningar att röra sig fritt inom EU.

En utlänning som beviljas ett uppehållstillstånd på minst ett år får därutöver med dagens system ta del av alla de välfärdsförmåner som andra personer bosatta i Sverige har rätt till. Han eller hon har i ett sådant fall t.ex. rätt till full hälso- och sjukvård samt tandvård och omfattas i princip av rätten till bosättningsbaserade förmåner enligt socialförsäkringsbalken, exempelvis barnbidrag, assistansersättning, äldreförsörjningsstöd och bostadsbidrag.

Utskottet kan också konstatera att en utlänning som är bosatt i landet även under vissa förutsättningar kan ha rätt att få ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sina levnadskostnader i övrigt trots att vistelsen i Sverige endast är tänkt att vara tillfällig och inte syftar till etablering.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd förenas även normalt med ett arbetstillstånd. En rätt att arbeta innebär att utlänningen i avvaktan på verkställighet kan stärka sin etablering i Sverige genom arbete.

Utskottet kan även konstatera att motsvarande möjlighet att skjuta upp verkställigheten av ett utvisningsbeslut redan finns för kvalificerade säkerhetsärenden som handläggs enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.

Utskottet noterar att kategorin hot mot allmän ordning eller säkerhet innefattar brottsliga gärningar och andra beteenden som anses vara så allvarliga att utlänningen inte bör få vistas i landet och bör avlägsnas. Om det finns ett hinder mot att avlägsna en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet är det ur ordnings- och säkerhetssynpunkt viktigt att det också finns förutsättningar för en effektiv hantering av verkställigheten så snart hindret upphör.

När det gäller risken för t.ex. godtyckliga bedömningar av den föreslagna kategorin särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt anser utskottet att det är påkallat att det så långt som möjligt tydliggörs vad som ska kunna utgöra sådana särskilda omständigheter. Samtidigt är det viktigt att regelverket är flexibelt och hållbart över tid så att hänsyn kan tas till såväl omständigheterna i varje enskilt fall som utvecklingen i rättspraxis.

Som en generell utgångspunkt bör det inte vara tillräckligt med enstaka bagatellartade förseelser. Av de exempel som regeringen lämnar i propositionen framgår att det bl.a. kan vara tillräckligt att en utlänning har dömts för brott till en strängare påföljd än böter, utan att ha utvisats på grund av brott. Även lagföring av mindre allvarlig brottslighet som lett till böter, i vart fall om det rör sig om upprepade brott, utgör sådana särskilda omständigheter. Misstanke om brott kan också innebära att det finns särskilda omständigheter som motiverar ett beslut om inhibition av verkställigheten. Även annan misskötsamhet än brott kan utgöra särskilda omständigheter som motiverar ett beslut om inhibition av verkställigheten, t.ex. samröre med eller deltagande i kriminella nätverk eller våldsbejakande organisationer. Så kan också vara fallet om en utlänning har fått ett beslut om återkrav av förmåner eller ersättningar från det offentliga som felaktigt betalats ut till utlänningen på grund av att han eller hon medvetet har lämnat oriktiga uppgifter. Detsamma gäller om utlänningen visat regelmässig ovilja att betala sina skulder till det allmänna eller till enskilda. Vidare kan det finnas särskilda omständigheter som motiverar ett inhibitionsbeslut om utlänningen utgör en fara för andra eller beter sig på ett grovt störande sätt på grund av intag av alkohol, narkotika eller andra droger eller beroendeframkallande medel. Dessutom kan omständigheten att en utlänning försörjer sig på ett oärligt sätt utgöra en sådan särskild omständighet som motiverar ett inhibitionsbeslut. Även ett beslutat kontaktförbud kan motivera ett beslut om inhibition. Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen lämnar ett flertal exempel på omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt som kan motivera ett beslut om inhibition. Utskottet anser vidare i likhet med regeringen att vilka ytterligare omständigheter som skulle kunna anses utgöra särskilda omständigheter hänförliga till utlänningens levnadssätt för att ett beslut om inhibition av verkställigheten ska kunna meddelas närmare får utvecklas i rättstillämpningen med ledning av de exempel som lämnas i propositionen och den proportionalitetsbedömning som alltid ska göras.

Ur avsnittet "Inhibition av verkställigheten - en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet