Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen

Utskottet konstaterar att det finns ett riksdagsbundet mål om att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa ska minska (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2, bet. 2024/25:FiU2, rskr. 2024/25:120). Utskottet noterar att ett flertal åtgärder har vidtagits de senaste åren för att förhindra, utreda och kontrollera felaktiga utbetalningar. Bland annat har en ny generell bestämmelse som bryter sekretess mellan myndigheter införts, och Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har fått utökade möjligheter att hämta in uppgifter om den försäkrade och andra fysiska och juridiska personer. Regeringen har dessutom i Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens respektive regleringsbrev för 2026 beslutat om uppdrag i syfte att färre enskilda ska bli återbetalningsskyldiga. I uppdraget ingår att myndigheterna ska vidta åtgärder i syfte att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga och öka förmågan att omhänderta anmälningar av ändrade förhållanden. Besluten om återkrav ska dessutom hålla hög rättslig kvalitet. Båda myndigheterna har i svar på ett motsvarande regeringsuppdrag för 2025 uppgett att flera åtgärder har vidtagits och planeras framöver. Utskottet noterar också att regeringen har tillsatt en utredning som ska se över regelverket om återkrav i SFB. Syftet är bl.a. att åstadkomma ett regelverk för återkrav som är enkelt att förstå och tillämpa (dir. 2025:24).

Regeringen bedömer trots detta att de vidtagna åtgärderna inte har gett tillräcklig effekt och att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Utskottet instämmer i regeringens bedömning. För att upprätthålla allmänhetens tillit till välfärdssystemen anser utskottet att det är avgörande att bidragsbrott och felaktiga utbetalningar möter effektiva och ändamålsenliga sanktioner. Även om förebyggande åtgärder kan leda till att felaktiga utbetalningar minskar är det inte möjligt att komma åt alla typer av fel på det sättet. Bland annat har sådana åtgärder förmodligen liten effekt vad gäller medvetna fel, vilka beräknas ligga bakom en stor andel av de felaktiga utbetalningarna.

Utskottet bedömer att införande av sanktionsavgifter på det aktuella området möjliggör enklare och snabbare reaktioner på överträdelser än vad som är fallet i dag, då relativt få överträdelser leder till lagföring och tiden mellan en misstanke om brott och beslut om åtal i många fall är lång. Sanktionsavgifter är ett effektivt verktyg som kan skapa incitament för enskilda att undvika överträdelser. Sådana avgifter kan även utgöra en kännbar ekonomisk sanktion mot juridiska personer, som inte kan bli föremål för straffrättsliga åtgärder. Motionärerna har invändningar mot att sanktionsavgifter ska kunna påföras med strikt ansvar, alltså oberoende av uppsåt eller oaktsamhet. Utskottet konstaterar att detta är en vanlig konstruktion för sanktionsavgifter. Det strikta ansvaret inskärper vikten av att lämna korrekta uppgifter och bidrar samtidigt till en resurseffektiv handläggning genom att den kan samordnas med handläggningen av återbetalningar.

Vad gäller förslaget om en bidragsspärr bedömer utskottet, i likhet med regeringen, att risken för att påföras en sanktionsavgift inte är tillräcklig för att motverka felaktiga utbetalningar. En bidragsspärr för förmåner som regleras i SFB kan bidra till att upprätthålla förtroendet för socialförsäkringen och skydda den mot enskilda som utnyttjar den på ett otillåtet sätt.

I motionerna framförs synpunkter om att en bidragsspärr är av straffrättslig karaktär. Utskottet konstaterar dock att regeringen, efter att ha utrett den frågan, gjort bedömningen att så inte är fallet. Regeringen framhåller särskilt att syftet med bidragsspärren inte är att bestraffa eller avskräcka enskilda utan att skydda det allmänna mot felaktiga utbetalningar för att på så sätt kunna upprätthålla ett fungerande system. Utskottet anser vidare att det finns goda förutsättningar för en rättssäker handläggning av ärenden om bidragsspärr. Det är inte något nytt för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att göra bedömningar av om enskilda har agerat med uppsåt eller grov vårdslöshet, utan sådana bedömningar görs redan i dag i ärenden om att dra in eller sätta ned ersättningar. Rättssäkerheten upprätthålls också genom att den handläggande myndigheten ska ta individuella hänsyn i handläggningen och att myndighetens beslut kan överklagas till domstol.

Motionärerna framhåller även att förslagen om sanktionsavgift och bidragsspärr riskerar att få negativa konsekvenser för enskilda, t.ex. för personer med funktionsnedsättning. Utskottet vill framhålla att det finns möjligheter till nedsättning av sanktionsavgifter där bl.a. ålder, hälsa och liknande förhållanden särskilt ska beaktas. Myndigheterna ska på eget initiativ beakta sådant som talar för nedsättning och ett lågt beviskrav ska gälla. Utskottet vill även framhålla att myndigheterna har ett ansvar för att informera om socialförsäkringen och vilka uppgifter som enskilda behöver lämna. Vissa riktade informationsinsatser kan behöva vidtas mot särskilt sårbara grupper. Vad gäller bidragsspärr får en sådan inte beslutas om det kan anses vara oskäligt. Vid bedömning av hur lång tid en bidragsspärr ska avse ska myndigheterna beakta konsekvenserna av beslutet för den enskilde. Omständigheter som har inträffat efter ett beslut om bidragsspärr kan leda till att beslutet inte längre ska gälla. En bidragsspärr är dessutom begränsad till en enskild förmån. Utskottet anser mot denna bakgrund att förslagen är utformade så att enskilda skyddas mot att drabbas oskäligt hårt.

Sammantaget anser utskottet, av de skäl som anförs i propositionen, att riksdagen bör anta regeringens lagförslag. Utskottet tillstyrker därmed propositionen och avstyrker motionerna 2025/26:4031 (V) och 2025/26:4052 (MP).

Reservation

Regeringens lagförslag (V, MP)

av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet. Läs betänkandet