Skärpta krav för svenskt medborgarskap

Skärpta krav för svenskt medborgarskap

Utgångspunkten för regeringens förslag till skärpta krav för svenskt medborgarskap har varit att uppvärdera det svenska medborgarskapet. Enligt regeringen ska det svenska medborgarskapet ses som slutet på en integrationsprocess som till stor del bygger på egna ansträngningar och eget arbete. Det svenska medborgarskapet ska förtjänas, värderas och respekteras och stärka både individen och Sverige som gemenskap. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är eftersträvansvärt att höja medborgarskapets status och samtidigt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

I motionerna 2025/26:3989 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3991 (V) yrkandena 1–9 har det förts fram invändningar mot större delen av regeringens lagförslag. Utskottet konstaterar inledningsvis att de skärpta kraven för svenskt medborgarskap i form av längre hemvisttid, krav på ett skötsamt och hederligt levnadssätt, försörjningskrav samt krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället handlar om att skapa incitament för individen att lära sig det svenska språket, bli självförsörjande och integreras. Utskottet delar därför inte motionärernas uppfattning om att förslagen kommer att försämra integrationen samt förstärka ojämlikhet och utanförskap. I fråga om det längre hemvistkravet noterar utskottet även att bl.a. Säkerhetspolisen framhållit att en förlängd vistelsetid skapar bättre möjligheter att upptäcka säkerhetshot. I likhet med regeringen anser utskottet att detta är ett tungt vägande skäl för längre hemvisttid i Sverige.

Utskottet är medvetet om att vissa grupper generellt har en svagare anknytning till arbetsmarknaden och att försörjningskravet, och till viss del kunskapskraven, skulle kunna leda till negativa konsekvenser för dessa grupper. Utskottet vill dock likt regeringen framhålla att en rad åtgärder har vidtagits för att trycka tillbaka arbetslösheten och stärka språkkunskaperna. Det handlar bl.a. om förstärkt stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden, språkträning för utrikes födda, fler möjligheter till utbildning och stärkt stöd till personer med funktionsnedsättning. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsatte medel till integrationsinsatser riktade till utrikes födda som är hemma med små barn.

Så som regeringen för fram i propositionen är det ett tungt vägande intresse att undvika att en person ska kunna förvärva medborgarskap om han eller hon på goda grunder kan antas komma att begå brott eller kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och anser att detta även motiverar att barn som har fyllt 15 år och som förvärvar svenskt medborgarskap genom naturalisation ska uppfylla kravet på ett skötsamt och hederligt levnadssätt och att ett sådant krav inte strider mot barnkonventionen. När det gäller själva förtydligandet i lagtexten om att det utöver ett hederligt levnadssätt också ska krävas ett skötsamt levnadssätt, kan noteras att en sökandes skötsamhet redan i dag regelmässigt beaktas vid bedömningen av om kravet på ett hederligt levnadssätt är uppfyllt. Det innebär att lagändringen kodifierar den ordning som redan gäller. Av denna anledning anser utskottet att det saknas anledning att anta att rättstillämpningen skulle bli godtycklig på det sätt som motionärerna gör gällande.

Regeringens förslag innebär också att anmälningsförfarandet ska utmönstras så långt det är möjligt och att det införs en möjlighet för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap. Utskottet noterar att den nuvarande ordningen med anmälningsförfaranden har ändrat karaktär från ett förenklat förfarande till en betydligt mer komplex prövning av villkor som liknar de som ställs upp vid naturalisation. Därtill har det svenska samhället förändrats sedan anmälningsförfarandet infördes, i synnerhet i fråga om att säkerhetsläget väsentligen har försämrats. Utskottet delar därför regeringens bedömning att anmälningsförfarandet bör vara förbehållet de situationer där ett förenklat förfarande krävs för att uppfylla Sveriges internationella förpliktelser och att naturalisationsförfarandet bör vara det huvudsakliga förfarandet för att förvärva svenskt medborgarskap. För att inte dessa ändringar ska leda till oönskade konsekvenser för barn anser utskottet likt regeringen att det behöver införas en möjlighet för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan. Utskottet har inte någon annan uppfattning än regeringen i fråga om de naturalisationsvillkor som ska gälla vid barns självständiga ansökan om svenskt medborgarskap. Utskottet anser därmed att regeringens förslag i dessa delar är väl avvägt.

Sammanfattningsvis delar inte utskottet motionärernas uppfattning om att förslagen gör vägen till medborgarskap mer osäker och ojämlik med följden att deltagandet i den demokratiska processen och det grundläggande rättighetsskyddet försvagas. Utskottet vill i likhet med regeringen lyfta fram att förslagen inte handlar om att exkludera människor utan om att skapa bättre incitament till inkludering i den svenska samhällsgemenskapen.

Utskottet anser därför att riksdagen av de skäl som förs fram i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet proposition 2025/26:175 punkterna 1–4 och avstyrker motionerna 2025/26:3989 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3991 (V) yrkandena 1–9 om avslag på propositionen i vissa delar.

Behovet av övergångsbestämmelser

I flera motionsyrkanden har behovet av övergångsbestämmelser till de nya reglerna lyfts fram. Motionärerna pekar på Lagrådets kritik mot regeringens förslag i denna del och framhåller att övergångsbestämmelser handlar om den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandes berättigade förväntan att den reglering som låg till grund för en ansökan eller för att överklaga ett beslut inte undergrävs genom att regleringen under handläggningstiden avsevärt förändras till nackdel för den enskilde. Likaså rör det sig om samhällets intresse av att inte myndigheters och domstolars möjlighet att behandla lika fall lika undergrävs av de långa handläggningstiderna i medborgarskapsärenden.

Ur avsnittet "Skärpta krav för svenskt medborgarskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Skärpta krav för svenskt medborgarskap

Utgångspunkten för regeringens förslag till skärpta krav för svenskt medborgarskap har varit att uppvärdera det svenska medborgarskapet. Enligt regeringen ska det svenska medborgarskapet ses som slutet på en integrationsprocess som till stor del bygger på egna ansträngningar och eget arbete. Det svenska medborgarskapet ska förtjänas, värderas och respekteras och stärka både individen och Sverige som gemenskap. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är eftersträvansvärt att höja medborgarskapets status och samtidigt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

I motionerna 2025/26:3989 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3991 (V) yrkandena 1–9 har det förts fram invändningar mot större delen av regeringens lagförslag. Utskottet konstaterar inledningsvis att de skärpta kraven för svenskt medborgarskap i form av längre hemvisttid, krav på ett skötsamt och hederligt levnadssätt, försörjningskrav samt krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället handlar om att skapa incitament för individen att lära sig det svenska språket, bli självförsörjande och integreras. Utskottet delar därför inte motionärernas uppfattning om att förslagen kommer att försämra integrationen samt förstärka ojämlikhet och utanförskap. I fråga om det längre hemvistkravet noterar utskottet även att bl.a. Säkerhetspolisen framhållit att en förlängd vistelsetid skapar bättre möjligheter att upptäcka säkerhetshot. I likhet med regeringen anser utskottet att detta är ett tungt vägande skäl för längre hemvisttid i Sverige.

Utskottet är medvetet om att vissa grupper generellt har en svagare anknytning till arbetsmarknaden och att försörjningskravet, och till viss del kunskapskraven, skulle kunna leda till negativa konsekvenser för dessa grupper. Utskottet vill dock likt regeringen framhålla att en rad åtgärder har vidtagits för att trycka tillbaka arbetslösheten och stärka språkkunskaperna. Det handlar bl.a. om förstärkt stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden, språkträning för utrikes födda, fler möjligheter till utbildning och stärkt stöd till personer med funktionsnedsättning. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsatte medel till integrationsinsatser riktade till utrikes födda som är hemma med små barn.

Så som regeringen för fram i propositionen är det ett tungt vägande intresse att undvika att en person ska kunna förvärva medborgarskap om han eller hon på goda grunder kan antas komma att begå brott eller kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och anser att detta även motiverar att barn som har fyllt 15 år och som förvärvar svenskt medborgarskap genom naturalisation ska uppfylla kravet på ett skötsamt och hederligt levnadssätt och att ett sådant krav inte strider mot barnkonventionen. När det gäller själva förtydligandet i lagtexten om att det utöver ett hederligt levnadssätt också ska krävas ett skötsamt levnadssätt, kan noteras att en sökandes skötsamhet redan i dag regelmässigt beaktas vid bedömningen av om kravet på ett hederligt levnadssätt är uppfyllt. Det innebär att lagändringen kodifierar den ordning som redan gäller. Av denna anledning anser utskottet att det saknas anledning att anta att rättstillämpningen skulle bli godtycklig på det sätt som motionärerna gör gällande.

Regeringens förslag innebär också att anmälningsförfarandet ska utmönstras så långt det är möjligt och att det införs en möjlighet för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap. Utskottet noterar att den nuvarande ordningen med anmälningsförfaranden har ändrat karaktär från ett förenklat förfarande till en betydligt mer komplex prövning av villkor som liknar de som ställs upp vid naturalisation. Därtill har det svenska samhället förändrats sedan anmälningsförfarandet infördes, i synnerhet i fråga om att säkerhetsläget väsentligen har försämrats. Utskottet delar därför regeringens bedömning att anmälningsförfarandet bör vara förbehållet de situationer där ett förenklat förfarande krävs för att uppfylla Sveriges internationella förpliktelser och att naturalisationsförfarandet bör vara det huvudsakliga förfarandet för att förvärva svenskt medborgarskap. För att inte dessa ändringar ska leda till oönskade konsekvenser för barn anser utskottet likt regeringen att det behöver införas en möjlighet för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan. Utskottet har inte någon annan uppfattning än regeringen i fråga om de naturalisationsvillkor som ska gälla vid barns självständiga ansökan om svenskt medborgarskap. Utskottet anser därmed att regeringens förslag i dessa delar är väl avvägt.

Sammanfattningsvis delar inte utskottet motionärernas uppfattning om att förslagen gör vägen till medborgarskap mer osäker och ojämlik med följden att deltagandet i den demokratiska processen och det grundläggande rättighetsskyddet försvagas. Utskottet vill i likhet med regeringen lyfta fram att förslagen inte handlar om att exkludera människor utan om att skapa bättre incitament till inkludering i den svenska samhällsgemenskapen.

Utskottet anser därför att riksdagen av de skäl som förs fram i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet proposition 2025/26:175 punkterna 1–4 och avstyrker motionerna 2025/26:3989 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3991 (V) yrkandena 1–9 om avslag på propositionen i vissa delar.

Behovet av övergångsbestämmelser

I flera motionsyrkanden har behovet av övergångsbestämmelser till de nya reglerna lyfts fram. Motionärerna pekar på Lagrådets kritik mot regeringens förslag i denna del och framhåller att övergångsbestämmelser handlar om den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandes berättigade förväntan att den reglering som låg till grund för en ansökan eller för att överklaga ett beslut inte undergrävs genom att regleringen under handläggningstiden avsevärt förändras till nackdel för den enskilde. Likaså rör det sig om samhällets intresse av att inte myndigheters och domstolars möjlighet att behandla lika fall lika undergrävs av de långa handläggningstiderna i medborgarskapsärenden.

Ur avsnittet "Skärpta krav för svenskt medborgarskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Skärpta krav för svenskt medborgarskap

Utgångspunkten för regeringens förslag till skärpta krav för svenskt medborgarskap har varit att uppvärdera det svenska medborgarskapet. Enligt regeringen ska det svenska medborgarskapet ses som slutet på en integrationsprocess som till stor del bygger på egna ansträngningar och eget arbete. Det svenska medborgarskapet ska förtjänas, värderas och respekteras och stärka både individen och Sverige som gemenskap. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är eftersträvansvärt att höja medborgarskapets status och samtidigt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

I motionerna 2025/26:3989 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3991 (V) yrkandena 1–9 har det förts fram invändningar mot större delen av regeringens lagförslag. Utskottet konstaterar inledningsvis att de skärpta kraven för svenskt medborgarskap i form av längre hemvisttid, krav på ett skötsamt och hederligt levnadssätt, försörjningskrav samt krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället handlar om att skapa incitament för individen att lära sig det svenska språket, bli självförsörjande och integreras. Utskottet delar därför inte motionärernas uppfattning om att förslagen kommer att försämra integrationen samt förstärka ojämlikhet och utanförskap. I fråga om det längre hemvistkravet noterar utskottet även att bl.a. Säkerhetspolisen framhållit att en förlängd vistelsetid skapar bättre möjligheter att upptäcka säkerhetshot. I likhet med regeringen anser utskottet att detta är ett tungt vägande skäl för längre hemvisttid i Sverige.

Utskottet är medvetet om att vissa grupper generellt har en svagare anknytning till arbetsmarknaden och att försörjningskravet, och till viss del kunskapskraven, skulle kunna leda till negativa konsekvenser för dessa grupper. Utskottet vill dock likt regeringen framhålla att en rad åtgärder har vidtagits för att trycka tillbaka arbetslösheten och stärka språkkunskaperna. Det handlar bl.a. om förstärkt stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden, språkträning för utrikes födda, fler möjligheter till utbildning och stärkt stöd till personer med funktionsnedsättning. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsatte medel till integrationsinsatser riktade till utrikes födda som är hemma med små barn.

Så som regeringen för fram i propositionen är det ett tungt vägande intresse att undvika att en person ska kunna förvärva medborgarskap om han eller hon på goda grunder kan antas komma att begå brott eller kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och anser att detta även motiverar att barn som har fyllt 15 år och som förvärvar svenskt medborgarskap genom naturalisation ska uppfylla kravet på ett skötsamt och hederligt levnadssätt och att ett sådant krav inte strider mot barnkonventionen. När det gäller själva förtydligandet i lagtexten om att det utöver ett hederligt levnadssätt också ska krävas ett skötsamt levnadssätt, kan noteras att en sökandes skötsamhet redan i dag regelmässigt beaktas vid bedömningen av om kravet på ett hederligt levnadssätt är uppfyllt. Det innebär att lagändringen kodifierar den ordning som redan gäller. Av denna anledning anser utskottet att det saknas anledning att anta att rättstillämpningen skulle bli godtycklig på det sätt som motionärerna gör gällande.

Regeringens förslag innebär också att anmälningsförfarandet ska utmönstras så långt det är möjligt och att det införs en möjlighet för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap. Utskottet noterar att den nuvarande ordningen med anmälningsförfaranden har ändrat karaktär från ett förenklat förfarande till en betydligt mer komplex prövning av villkor som liknar de som ställs upp vid naturalisation. Därtill har det svenska samhället förändrats sedan anmälningsförfarandet infördes, i synnerhet i fråga om att säkerhetsläget väsentligen har försämrats. Utskottet delar därför regeringens bedömning att anmälningsförfarandet bör vara förbehållet de situationer där ett förenklat förfarande krävs för att uppfylla Sveriges internationella förpliktelser och att naturalisationsförfarandet bör vara det huvudsakliga förfarandet för att förvärva svenskt medborgarskap. För att inte dessa ändringar ska leda till oönskade konsekvenser för barn anser utskottet likt regeringen att det behöver införas en möjlighet för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan. Utskottet har inte någon annan uppfattning än regeringen i fråga om de naturalisationsvillkor som ska gälla vid barns självständiga ansökan om svenskt medborgarskap. Utskottet anser därmed att regeringens förslag i dessa delar är väl avvägt.

Sammanfattningsvis delar inte utskottet motionärernas uppfattning om att förslagen gör vägen till medborgarskap mer osäker och ojämlik med följden att deltagandet i den demokratiska processen och det grundläggande rättighetsskyddet försvagas. Utskottet vill i likhet med regeringen lyfta fram att förslagen inte handlar om att exkludera människor utan om att skapa bättre incitament till inkludering i den svenska samhällsgemenskapen.

Utskottet anser därför att riksdagen av de skäl som förs fram i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet proposition 2025/26:175 punkterna 1–4 och avstyrker motionerna 2025/26:3989 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3991 (V) yrkandena 1–9 om avslag på propositionen i vissa delar.

Behovet av övergångsbestämmelser

I flera motionsyrkanden har behovet av övergångsbestämmelser till de nya reglerna lyfts fram. Motionärerna pekar på Lagrådets kritik mot regeringens förslag i denna del och framhåller att övergångsbestämmelser handlar om den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandes berättigade förväntan att den reglering som låg till grund för en ansökan eller för att överklaga ett beslut inte undergrävs genom att regleringen under handläggningstiden avsevärt förändras till nackdel för den enskilde. Likaså rör det sig om samhällets intresse av att inte myndigheters och domstolars möjlighet att behandla lika fall lika undergrävs av de långa handläggningstiderna i medborgarskapsärenden.

Ur avsnittet "Skärpta krav för svenskt medborgarskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Skärpta krav för svenskt medborgarskap

Utgångspunkten för regeringens förslag till skärpta krav för svenskt medborgarskap har varit att uppvärdera det svenska medborgarskapet. Enligt regeringen ska det svenska medborgarskapet ses som slutet på en integrationsprocess som till stor del bygger på egna ansträngningar och eget arbete. Det svenska medborgarskapet ska förtjänas, värderas och respekteras och stärka både individen och Sverige som gemenskap. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är eftersträvansvärt att höja medborgarskapets status och samtidigt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

I motionerna 2025/26:3989 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3991 (V) yrkandena 1–9 har det förts fram invändningar mot större delen av regeringens lagförslag. Utskottet konstaterar inledningsvis att de skärpta kraven för svenskt medborgarskap i form av längre hemvisttid, krav på ett skötsamt och hederligt levnadssätt, försörjningskrav samt krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället handlar om att skapa incitament för individen att lära sig det svenska språket, bli självförsörjande och integreras. Utskottet delar därför inte motionärernas uppfattning om att förslagen kommer att försämra integrationen samt förstärka ojämlikhet och utanförskap. I fråga om det längre hemvistkravet noterar utskottet även att bl.a. Säkerhetspolisen framhållit att en förlängd vistelsetid skapar bättre möjligheter att upptäcka säkerhetshot. I likhet med regeringen anser utskottet att detta är ett tungt vägande skäl för längre hemvisttid i Sverige.

Utskottet är medvetet om att vissa grupper generellt har en svagare anknytning till arbetsmarknaden och att försörjningskravet, och till viss del kunskapskraven, skulle kunna leda till negativa konsekvenser för dessa grupper. Utskottet vill dock likt regeringen framhålla att en rad åtgärder har vidtagits för att trycka tillbaka arbetslösheten och stärka språkkunskaperna. Det handlar bl.a. om förstärkt stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden, språkträning för utrikes födda, fler möjligheter till utbildning och stärkt stöd till personer med funktionsnedsättning. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsatte medel till integrationsinsatser riktade till utrikes födda som är hemma med små barn.

Så som regeringen för fram i propositionen är det ett tungt vägande intresse att undvika att en person ska kunna förvärva medborgarskap om han eller hon på goda grunder kan antas komma att begå brott eller kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och anser att detta även motiverar att barn som har fyllt 15 år och som förvärvar svenskt medborgarskap genom naturalisation ska uppfylla kravet på ett skötsamt och hederligt levnadssätt och att ett sådant krav inte strider mot barnkonventionen. När det gäller själva förtydligandet i lagtexten om att det utöver ett hederligt levnadssätt också ska krävas ett skötsamt levnadssätt, kan noteras att en sökandes skötsamhet redan i dag regelmässigt beaktas vid bedömningen av om kravet på ett hederligt levnadssätt är uppfyllt. Det innebär att lagändringen kodifierar den ordning som redan gäller. Av denna anledning anser utskottet att det saknas anledning att anta att rättstillämpningen skulle bli godtycklig på det sätt som motionärerna gör gällande.

Regeringens förslag innebär också att anmälningsförfarandet ska utmönstras så långt det är möjligt och att det införs en möjlighet för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap. Utskottet noterar att den nuvarande ordningen med anmälningsförfaranden har ändrat karaktär från ett förenklat förfarande till en betydligt mer komplex prövning av villkor som liknar de som ställs upp vid naturalisation. Därtill har det svenska samhället förändrats sedan anmälningsförfarandet infördes, i synnerhet i fråga om att säkerhetsläget väsentligen har försämrats. Utskottet delar därför regeringens bedömning att anmälningsförfarandet bör vara förbehållet de situationer där ett förenklat förfarande krävs för att uppfylla Sveriges internationella förpliktelser och att naturalisationsförfarandet bör vara det huvudsakliga förfarandet för att förvärva svenskt medborgarskap. För att inte dessa ändringar ska leda till oönskade konsekvenser för barn anser utskottet likt regeringen att det behöver införas en möjlighet för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan. Utskottet har inte någon annan uppfattning än regeringen i fråga om de naturalisationsvillkor som ska gälla vid barns självständiga ansökan om svenskt medborgarskap. Utskottet anser därmed att regeringens förslag i dessa delar är väl avvägt.

Sammanfattningsvis delar inte utskottet motionärernas uppfattning om att förslagen gör vägen till medborgarskap mer osäker och ojämlik med följden att deltagandet i den demokratiska processen och det grundläggande rättighetsskyddet försvagas. Utskottet vill i likhet med regeringen lyfta fram att förslagen inte handlar om att exkludera människor utan om att skapa bättre incitament till inkludering i den svenska samhällsgemenskapen.

Utskottet anser därför att riksdagen av de skäl som förs fram i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet proposition 2025/26:175 punkterna 1–4 och avstyrker motionerna 2025/26:3989 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3991 (V) yrkandena 1–9 om avslag på propositionen i vissa delar.

Behovet av övergångsbestämmelser

I flera motionsyrkanden har behovet av övergångsbestämmelser till de nya reglerna lyfts fram. Motionärerna pekar på Lagrådets kritik mot regeringens förslag i denna del och framhåller att övergångsbestämmelser handlar om den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandes berättigade förväntan att den reglering som låg till grund för en ansökan eller för att överklaga ett beslut inte undergrävs genom att regleringen under handläggningstiden avsevärt förändras till nackdel för den enskilde. Likaså rör det sig om samhällets intresse av att inte myndigheters och domstolars möjlighet att behandla lika fall lika undergrävs av de långa handläggningstiderna i medborgarskapsärenden.

Ur avsnittet "Skärpta krav för svenskt medborgarskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7 och 8. Läs betänkandet

Skärpta krav för svenskt medborgarskap

Utgångspunkten för regeringens förslag till skärpta krav för svenskt medborgarskap har varit att uppvärdera det svenska medborgarskapet. Enligt regeringen ska det svenska medborgarskapet ses som slutet på en integrationsprocess som till stor del bygger på egna ansträngningar och eget arbete. Det svenska medborgarskapet ska förtjänas, värderas och respekteras och stärka både individen och Sverige som gemenskap. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är eftersträvansvärt att höja medborgarskapets status och samtidigt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.

I motionerna 2025/26:3989 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3991 (V) yrkandena 1–9 har det förts fram invändningar mot större delen av regeringens lagförslag. Utskottet konstaterar inledningsvis att de skärpta kraven för svenskt medborgarskap i form av längre hemvisttid, krav på ett skötsamt och hederligt levnadssätt, försörjningskrav samt krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället handlar om att skapa incitament för individen att lära sig det svenska språket, bli självförsörjande och integreras. Utskottet delar därför inte motionärernas uppfattning om att förslagen kommer att försämra integrationen samt förstärka ojämlikhet och utanförskap. I fråga om det längre hemvistkravet noterar utskottet även att bl.a. Säkerhetspolisen framhållit att en förlängd vistelsetid skapar bättre möjligheter att upptäcka säkerhetshot. I likhet med regeringen anser utskottet att detta är ett tungt vägande skäl för längre hemvisttid i Sverige.

Utskottet är medvetet om att vissa grupper generellt har en svagare anknytning till arbetsmarknaden och att försörjningskravet, och till viss del kunskapskraven, skulle kunna leda till negativa konsekvenser för dessa grupper. Utskottet vill dock likt regeringen framhålla att en rad åtgärder har vidtagits för att trycka tillbaka arbetslösheten och stärka språkkunskaperna. Det handlar bl.a. om förstärkt stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden, språkträning för utrikes födda, fler möjligheter till utbildning och stärkt stöd till personer med funktionsnedsättning. Utskottet noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2025 avsatte medel till integrationsinsatser riktade till utrikes födda som är hemma med små barn.

Så som regeringen för fram i propositionen är det ett tungt vägande intresse att undvika att en person ska kunna förvärva medborgarskap om han eller hon på goda grunder kan antas komma att begå brott eller kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och anser att detta även motiverar att barn som har fyllt 15 år och som förvärvar svenskt medborgarskap genom naturalisation ska uppfylla kravet på ett skötsamt och hederligt levnadssätt och att ett sådant krav inte strider mot barnkonventionen. När det gäller själva förtydligandet i lagtexten om att det utöver ett hederligt levnadssätt också ska krävas ett skötsamt levnadssätt, kan noteras att en sökandes skötsamhet redan i dag regelmässigt beaktas vid bedömningen av om kravet på ett hederligt levnadssätt är uppfyllt. Det innebär att lagändringen kodifierar den ordning som redan gäller. Av denna anledning anser utskottet att det saknas anledning att anta att rättstillämpningen skulle bli godtycklig på det sätt som motionärerna gör gällande.

Regeringens förslag innebär också att anmälningsförfarandet ska utmönstras så långt det är möjligt och att det införs en möjlighet för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap. Utskottet noterar att den nuvarande ordningen med anmälningsförfaranden har ändrat karaktär från ett förenklat förfarande till en betydligt mer komplex prövning av villkor som liknar de som ställs upp vid naturalisation. Därtill har det svenska samhället förändrats sedan anmälningsförfarandet infördes, i synnerhet i fråga om att säkerhetsläget väsentligen har försämrats. Utskottet delar därför regeringens bedömning att anmälningsförfarandet bör vara förbehållet de situationer där ett förenklat förfarande krävs för att uppfylla Sveriges internationella förpliktelser och att naturalisationsförfarandet bör vara det huvudsakliga förfarandet för att förvärva svenskt medborgarskap. För att inte dessa ändringar ska leda till oönskade konsekvenser för barn anser utskottet likt regeringen att det behöver införas en möjlighet för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan. Utskottet har inte någon annan uppfattning än regeringen i fråga om de naturalisationsvillkor som ska gälla vid barns självständiga ansökan om svenskt medborgarskap. Utskottet anser därmed att regeringens förslag i dessa delar är väl avvägt.

Sammanfattningsvis delar inte utskottet motionärernas uppfattning om att förslagen gör vägen till medborgarskap mer osäker och ojämlik med följden att deltagandet i den demokratiska processen och det grundläggande rättighetsskyddet försvagas. Utskottet vill i likhet med regeringen lyfta fram att förslagen inte handlar om att exkludera människor utan om att skapa bättre incitament till inkludering i den svenska samhällsgemenskapen.

Utskottet anser därför att riksdagen av de skäl som förs fram i propositionen bör anta regeringens lagförslag. Därmed tillstyrker utskottet proposition 2025/26:175 punkterna 1–4 och avstyrker motionerna 2025/26:3989 (MP) yrkande 1 och 2025/26:3991 (V) yrkandena 1–9 om avslag på propositionen i vissa delar.

Behovet av övergångsbestämmelser

I flera motionsyrkanden har behovet av övergångsbestämmelser till de nya reglerna lyfts fram. Motionärerna pekar på Lagrådets kritik mot regeringens förslag i denna del och framhåller att övergångsbestämmelser handlar om den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandes berättigade förväntan att den reglering som låg till grund för en ansökan eller för att överklaga ett beslut inte undergrävs genom att regleringen under handläggningstiden avsevärt förändras till nackdel för den enskilde. Likaså rör det sig om samhällets intresse av att inte myndigheters och domstolars möjlighet att behandla lika fall lika undergrävs av de långa handläggningstiderna i medborgarskapsärenden.

Ur avsnittet "Skärpta krav för svenskt medborgarskap" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet