Stärkt återvändandeverksamhet

Ett effektivt och väl fungerande återvändande av de personer som inte har rätt att vistas i Sverige är enligt utskottets mening en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Ett av regeringens förslag innebär att sex utpekade myndigheter i vissa fall på eget initiativ ska lämna uppgifter som de förfogar över till Polismyndigheten. Polismyndigheten får lämna vidare uppgifterna till övriga verkställande myndigheter, dvs. Migrationsverket och Säkerhetspolisen, om det behövs för ett ärende som hanteras eller ska hanteras där. I följdmotionerna framhålls bl.a. att förslaget kan medföra en minskad tilltro till det offentliga och att utlänningar undviker myndighetskontakt. Enligt utskottets mening kan det inte uteslutas att tilltron för de myndigheter som blir skyldiga att lämna ut uppgifter påverkas negativt. Utskottet ser dock i likhet med regeringen ingen anledning att överdriva dessa risker och konstaterar att förbättrade möjligheter för myndigheter att samverka och ett mer effektivt återvändande tvärtom kan leda till ett ökat förtroende för staten.

När det gäller förslagets närmare utformning noterar utskottet att uppgiftsskyldigheten enligt regeringens förslag inträder när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Följdmotionerna innehåller bl.a. yrkanden som innebär att uppgiftsskyldigheten i stället bör gälla när det finns starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det angivna syftet med lagförslaget inte är att de sex myndigheterna ska göra en fullständig prövning av om en utlänning har rätt att vistas i landet. I stället handlar det om att lämna uppgifter till de verkställande myndigheterna i situationer där t.ex. en utredning kan behöva inledas. Som regeringen framhåller måste det finnas en eller flera konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen inte har rätt att vistas i landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att förslaget är väl avvägt i denna del.

I fråga om huruvida sidoinformation ska omfattas av uppgiftsskyldigheten vill utskottet framhålla att förslaget i dessa delar är avgränsat på flera sätt, t.ex. när det gäller i vilka situationer information ska utbytas. Vidare saknar utskottet skäl att ifrågasätta regeringens bedömning att förslagen är förenliga med barnkonventionen och anser även i övrigt att förslagen är utformade på ett sådant sätt att barns rättigheter tillgodoses.

Sammantaget delar utskottet regeringens bedömning att de utökade uppgiftsskyldigheterna behövs för att bl.a. ge bättre förutsättningar att motverka skuggsamhället och verkställa beslut om avvisning eller utvisning. Utskottet anser att riksdagen även i övrigt bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen. Riksdagen bör således bifalla propositionen och avslå motionerna 2025/26:4150 (V) yrkande 1, 2025/26:4152 (S) yrkande 1, 2025/26:4159 (C) yrkande 1, 2025/26:4169 (-) yrkande 1 och 2025/26:4173 (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Utskottet har inget att invända mot regeringens redovisning av hanteringen av riksdagens tillkännagivande.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

I ett par motioner lyfts frågor om tjänstemannaansvar och sidoinformation när uppgifter ska lämnas ut till de verkställande myndigheterna. Utskottet konstaterar att de myndigheter som berörs av förslaget i sina arbetsordningar kommer att kunna reglera frågan om i vilken utsträckning enskilda tjänstemän ska kunna lämna ut uppgifter till andra myndigheter och i vilken mån uppgiftslämnandet ska hanteras av myndighetens ledning. I likhet med regeringen anser utskottet inte att det finns skäl för att låta den nya uppgiftsskyldigheten leda till ändrade regler om enskilda tjänstemäns ansvar. Mot bakgrund av vad som angetts i föregående avsnitt om sidoinformation och med hänsyn till det nyss anförda anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:4152 (S) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4159 (C) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena bör därmed avslås.

När det gäller omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning ifrågasätter utskottet inte de svårigheter som kan följa av att en person inte har tillgång till exempelvis sin mobiltelefon. Regeringens förslag innebär emellertid att omhändertagandet endast får pågå så länge det finns skäl för åtgärden. Utskottet utgår från att det i många fall kommer att röra sig om korta omhändertagandetider. Den nya regleringens utformning behöver dock ta hänsyn till att det finns fall där mer tid kan behövas för att genomföra de nödvändiga åtgärderna. Det framstår därför som motiverat med en längsta möjlig omhändertagandetid om tre månader enligt förslaget i propositionen. Utskottet anser således inte att det finns anledning att föreslå ett tillkännagivande till regeringen om kortare omhändertagandetid eller om förutsättningarna för omhändertagandet i övrigt. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:4152 (S) yrkande 4 och 2025/26:4159 (C) yrkande 4.

Regeringens förslag om rätten till offentligt biträde är enligt utskottets mening väl avvägt när det gäller tidpunkten och förutsättningarna för att biträde ska förordnas. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:4150 (V) yrkande 3 och 2025/26:4173 (MP) yrkande 4.

Utskottet konstaterar att det är viktigt att följa upp förslagens konsekvenser. Enligt utskottets bedömning saknas det emellertid behov av ett särskilt tillkännagivande om detta. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:4150 (V) yrkande 2, 2025/26:4169 (-) yrkande 5 och 2025/26:4173 (MP) yrkande 3. Utskottet finner inte heller skäl att föreslå tillkännagivanden till regeringen med anledning av motion 2025/26:4169 (-) yrkandena 2–4. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Reservationer

1.

Nya uppgiftsskyldigheter, punkt 2 (S, C)

av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att

a) uttrycket ”anledning att anta” ska bytas ut mot ”starka skäl att anta”,

b) orden ”som de förfogar över” ska utgå.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1,

2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och

2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 5,

bifaller delvis proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och avslår motionerna

2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och

2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 i denna del, 2 och 6 i denna del.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket får en ny skyldighet att lämna uppgifter till Polismyndigheten när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Förslaget om att uppgiftsskyldigheten ska gälla när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige innebär dock ett lågt ställt beviskrav. Som regeringen har utformat förslaget riskerar det att öppna för en godtycklig bedömning av vilka personer uppgifter ska lämnas om. Vi föreslår därför att uttrycket ”anledning att anta” i regeringens lagförslag byts ut mot ”starka skäl att anta”.

Ett annat allvarligt problem med regeringens förslag är att s.k. sidoinformation ska omfattas av uppgiftsskyldigheten. Sidoinformation kan t.ex. handla om iakttagelser som görs av utlänningen i samband med en inspektion eller förrättning inom ramen för ett särskilt ärende som inte är av direkt relevans för ändamålet med inspektionen eller förrättningen. Vi motsätter oss detta och anser således att regeringens förslag bör ändras så att sidoinformation inte omfattas av uppgiftsskyldigheten.

2.

Nya uppgiftsskyldigheter, punkt 2 (V, MP)

av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och

2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6, båda i denna del, och

avslår proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och motionerna

2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1,

2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och

2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

Den uppgiftsskyldighet som regeringen föreslår gäller sex förvaltningsmyndigheter. För många människor är det dock inte självklart vilka myndigheter som omfattas eller vilka uppgifter som kan lämnas vidare.

Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp eller skydd. Den som är utsatt för grova brott som människohandel, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relation eller som är ett våldsutsatt barn kan bli ännu mindre benägen att söka hjälp. Det gör människor mer utsatta och försvagar samhällets möjligheter att upptäcka och motverka utnyttjande. Redan i dag finns stora problem med att personer som behöver vård inte vågar vända sig till vården. Lagförslaget riskerar att förstärka den rädslan.

Ur avsnittet "Lagstiftningens framtida utformning m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

I ett par motioner lyfts frågor om tjänstemannaansvar och sidoinformation när uppgifter ska lämnas ut till de verkställande myndigheterna. Utskottet konstaterar att de myndigheter som berörs av förslaget i sina arbetsordningar kommer att kunna reglera frågan om i vilken utsträckning enskilda tjänstemän ska kunna lämna ut uppgifter till andra myndigheter och i vilken mån uppgiftslämnandet ska hanteras av myndighetens ledning. I likhet med regeringen anser utskottet inte att det finns skäl för att låta den nya uppgiftsskyldigheten leda till ändrade regler om enskilda tjänstemäns ansvar. Mot bakgrund av vad som angetts i föregående avsnitt om sidoinformation och med hänsyn till det nyss anförda anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:4152 (S) yrkandena 2 och 3 samt 2025/26:4159 (C) yrkandena 2 och 3. Motionsyrkandena bör därmed avslås.

När det gäller omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning ifrågasätter utskottet inte de svårigheter som kan följa av att en person inte har tillgång till exempelvis sin mobiltelefon. Regeringens förslag innebär emellertid att omhändertagandet endast får pågå så länge det finns skäl för åtgärden. Utskottet utgår från att det i många fall kommer att röra sig om korta omhändertagandetider. Den nya regleringens utformning behöver dock ta hänsyn till att det finns fall där mer tid kan behövas för att genomföra de nödvändiga åtgärderna. Det framstår därför som motiverat med en längsta möjlig omhändertagandetid om tre månader enligt förslaget i propositionen. Utskottet anser således inte att det finns anledning att föreslå ett tillkännagivande till regeringen om kortare omhändertagandetid eller om förutsättningarna för omhändertagandet i övrigt. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:4152 (S) yrkande 4 och 2025/26:4159 (C) yrkande 4.

Regeringens förslag om rätten till offentligt biträde är enligt utskottets mening väl avvägt när det gäller tidpunkten och förutsättningarna för att biträde ska förordnas. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:4150 (V) yrkande 3 och 2025/26:4173 (MP) yrkande 4.

Utskottet konstaterar att det är viktigt att följa upp förslagens konsekvenser. Enligt utskottets bedömning saknas det emellertid behov av ett särskilt tillkännagivande om detta. Därmed avstyrks motionerna 2025/26:4150 (V) yrkande 2, 2025/26:4169 (-) yrkande 5 och 2025/26:4173 (MP) yrkande 3. Utskottet finner inte heller skäl att föreslå tillkännagivanden till regeringen med anledning av motion 2025/26:4169 (-) yrkandena 2–4. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Reservationer

1.

Nya uppgiftsskyldigheter, punkt 2 (S, C)

av Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Jessica Rodén (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S) och Niels Paarup-Petersen (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) med den ändringen att

a) uttrycket ”anledning att anta” ska bytas ut mot ”starka skäl att anta”,

b) orden ”som de förfogar över” ska utgå.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1,

2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och

2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 5,

bifaller delvis proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och avslår motionerna

2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och

2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 i denna del, 2 och 6 i denna del.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket får en ny skyldighet att lämna uppgifter till Polismyndigheten när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Förslaget om att uppgiftsskyldigheten ska gälla när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige innebär dock ett lågt ställt beviskrav. Som regeringen har utformat förslaget riskerar det att öppna för en godtycklig bedömning av vilka personer uppgifter ska lämnas om. Vi föreslår därför att uttrycket ”anledning att anta” i regeringens lagförslag byts ut mot ”starka skäl att anta”.

Ett annat allvarligt problem med regeringens förslag är att s.k. sidoinformation ska omfattas av uppgiftsskyldigheten. Sidoinformation kan t.ex. handla om iakttagelser som görs av utlänningen i samband med en inspektion eller förrättning inom ramen för ett särskilt ärende som inte är av direkt relevans för ändamålet med inspektionen eller förrättningen. Vi motsätter oss detta och anser således att regeringens förslag bör ändras så att sidoinformation inte omfattas av uppgiftsskyldigheten.

2.

Nya uppgiftsskyldigheter, punkt 2 (V, MP)

av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår 17 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4150 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 i denna del och

2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 6, båda i denna del, och

avslår proposition 2025/26:263 punkt 3 i denna del och motionerna

2025/26:4152 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 1,

2025/26:4159 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 1 och

2025/26:4173 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2 och 5.

Ställningstagande

Den uppgiftsskyldighet som regeringen föreslår gäller sex förvaltningsmyndigheter. För många människor är det dock inte självklart vilka myndigheter som omfattas eller vilka uppgifter som kan lämnas vidare.

Rädslan för kontakt med myndigheter riskerar att öka, även i situationer där människor behöver hjälp eller skydd. Den som är utsatt för grova brott som människohandel, tvångsäktenskap, hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relation eller som är ett våldsutsatt barn kan bli ännu mindre benägen att söka hjälp. Det gör människor mer utsatta och försvagar samhällets möjligheter att upptäcka och motverka utnyttjande. Redan i dag finns stora problem med att personer som behöver vård inte vågar vända sig till vården. Lagförslaget riskerar att förstärka den rädslan.

Ur avsnittet "Lagstiftningens framtida utformning m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Ett effektivt och väl fungerande återvändande av de personer som inte har rätt att vistas i Sverige är enligt utskottets mening en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Ett av regeringens förslag innebär att sex utpekade myndigheter i vissa fall på eget initiativ ska lämna uppgifter som de förfogar över till Polismyndigheten. Polismyndigheten får lämna vidare uppgifterna till övriga verkställande myndigheter, dvs. Migrationsverket och Säkerhetspolisen, om det behövs för ett ärende som hanteras eller ska hanteras där. I följdmotionerna framhålls bl.a. att förslaget kan medföra en minskad tilltro till det offentliga och att utlänningar undviker myndighetskontakt. Enligt utskottets mening kan det inte uteslutas att tilltron för de myndigheter som blir skyldiga att lämna ut uppgifter påverkas negativt. Utskottet ser dock i likhet med regeringen ingen anledning att överdriva dessa risker och konstaterar att förbättrade möjligheter för myndigheter att samverka och ett mer effektivt återvändande tvärtom kan leda till ett ökat förtroende för staten.

När det gäller förslagets närmare utformning noterar utskottet att uppgiftsskyldigheten enligt regeringens förslag inträder när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Följdmotionerna innehåller bl.a. yrkanden som innebär att uppgiftsskyldigheten i stället bör gälla när det finns starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det angivna syftet med lagförslaget inte är att de sex myndigheterna ska göra en fullständig prövning av om en utlänning har rätt att vistas i landet. I stället handlar det om att lämna uppgifter till de verkställande myndigheterna i situationer där t.ex. en utredning kan behöva inledas. Som regeringen framhåller måste det finnas en eller flera konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen inte har rätt att vistas i landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att förslaget är väl avvägt i denna del.

I fråga om huruvida sidoinformation ska omfattas av uppgiftsskyldigheten vill utskottet framhålla att förslaget i dessa delar är avgränsat på flera sätt, t.ex. när det gäller i vilka situationer information ska utbytas. Vidare saknar utskottet skäl att ifrågasätta regeringens bedömning att förslagen är förenliga med barnkonventionen och anser även i övrigt att förslagen är utformade på ett sådant sätt att barns rättigheter tillgodoses.

Sammantaget delar utskottet regeringens bedömning att de utökade uppgiftsskyldigheterna behövs för att bl.a. ge bättre förutsättningar att motverka skuggsamhället och verkställa beslut om avvisning eller utvisning. Utskottet anser att riksdagen även i övrigt bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen. Riksdagen bör således bifalla propositionen och avslå motionerna 2025/26:4150 (V) yrkande 1, 2025/26:4152 (S) yrkande 1, 2025/26:4159 (C) yrkande 1, 2025/26:4169 (-) yrkande 1 och 2025/26:4173 (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Utskottet har inget att invända mot regeringens redovisning av hanteringen av riksdagens tillkännagivande.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Ett effektivt och väl fungerande återvändande av de personer som inte har rätt att vistas i Sverige är enligt utskottets mening en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Ett av regeringens förslag innebär att sex utpekade myndigheter i vissa fall på eget initiativ ska lämna uppgifter som de förfogar över till Polismyndigheten. Polismyndigheten får lämna vidare uppgifterna till övriga verkställande myndigheter, dvs. Migrationsverket och Säkerhetspolisen, om det behövs för ett ärende som hanteras eller ska hanteras där. I följdmotionerna framhålls bl.a. att förslaget kan medföra en minskad tilltro till det offentliga och att utlänningar undviker myndighetskontakt. Enligt utskottets mening kan det inte uteslutas att tilltron för de myndigheter som blir skyldiga att lämna ut uppgifter påverkas negativt. Utskottet ser dock i likhet med regeringen ingen anledning att överdriva dessa risker och konstaterar att förbättrade möjligheter för myndigheter att samverka och ett mer effektivt återvändande tvärtom kan leda till ett ökat förtroende för staten.

När det gäller förslagets närmare utformning noterar utskottet att uppgiftsskyldigheten enligt regeringens förslag inträder när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Följdmotionerna innehåller bl.a. yrkanden som innebär att uppgiftsskyldigheten i stället bör gälla när det finns starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det angivna syftet med lagförslaget inte är att de sex myndigheterna ska göra en fullständig prövning av om en utlänning har rätt att vistas i landet. I stället handlar det om att lämna uppgifter till de verkställande myndigheterna i situationer där t.ex. en utredning kan behöva inledas. Som regeringen framhåller måste det finnas en eller flera konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen inte har rätt att vistas i landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att förslaget är väl avvägt i denna del.

I fråga om huruvida sidoinformation ska omfattas av uppgiftsskyldigheten vill utskottet framhålla att förslaget i dessa delar är avgränsat på flera sätt, t.ex. när det gäller i vilka situationer information ska utbytas. Vidare saknar utskottet skäl att ifrågasätta regeringens bedömning att förslagen är förenliga med barnkonventionen och anser även i övrigt att förslagen är utformade på ett sådant sätt att barns rättigheter tillgodoses.

Sammantaget delar utskottet regeringens bedömning att de utökade uppgiftsskyldigheterna behövs för att bl.a. ge bättre förutsättningar att motverka skuggsamhället och verkställa beslut om avvisning eller utvisning. Utskottet anser att riksdagen även i övrigt bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen. Riksdagen bör således bifalla propositionen och avslå motionerna 2025/26:4150 (V) yrkande 1, 2025/26:4152 (S) yrkande 1, 2025/26:4159 (C) yrkande 1, 2025/26:4169 (-) yrkande 1 och 2025/26:4173 (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Utskottet har inget att invända mot regeringens redovisning av hanteringen av riksdagens tillkännagivande.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4, 6 och 7. Läs betänkandet

Ett effektivt och väl fungerande återvändande av de personer som inte har rätt att vistas i Sverige är enligt utskottets mening en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Ett av regeringens förslag innebär att sex utpekade myndigheter i vissa fall på eget initiativ ska lämna uppgifter som de förfogar över till Polismyndigheten. Polismyndigheten får lämna vidare uppgifterna till övriga verkställande myndigheter, dvs. Migrationsverket och Säkerhetspolisen, om det behövs för ett ärende som hanteras eller ska hanteras där. I följdmotionerna framhålls bl.a. att förslaget kan medföra en minskad tilltro till det offentliga och att utlänningar undviker myndighetskontakt. Enligt utskottets mening kan det inte uteslutas att tilltron för de myndigheter som blir skyldiga att lämna ut uppgifter påverkas negativt. Utskottet ser dock i likhet med regeringen ingen anledning att överdriva dessa risker och konstaterar att förbättrade möjligheter för myndigheter att samverka och ett mer effektivt återvändande tvärtom kan leda till ett ökat förtroende för staten.

När det gäller förslagets närmare utformning noterar utskottet att uppgiftsskyldigheten enligt regeringens förslag inträder när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Följdmotionerna innehåller bl.a. yrkanden som innebär att uppgiftsskyldigheten i stället bör gälla när det finns starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det angivna syftet med lagförslaget inte är att de sex myndigheterna ska göra en fullständig prövning av om en utlänning har rätt att vistas i landet. I stället handlar det om att lämna uppgifter till de verkställande myndigheterna i situationer där t.ex. en utredning kan behöva inledas. Som regeringen framhåller måste det finnas en eller flera konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen inte har rätt att vistas i landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att förslaget är väl avvägt i denna del.

I fråga om huruvida sidoinformation ska omfattas av uppgiftsskyldigheten vill utskottet framhålla att förslaget i dessa delar är avgränsat på flera sätt, t.ex. när det gäller i vilka situationer information ska utbytas. Vidare saknar utskottet skäl att ifrågasätta regeringens bedömning att förslagen är förenliga med barnkonventionen och anser även i övrigt att förslagen är utformade på ett sådant sätt att barns rättigheter tillgodoses.

Sammantaget delar utskottet regeringens bedömning att de utökade uppgiftsskyldigheterna behövs för att bl.a. ge bättre förutsättningar att motverka skuggsamhället och verkställa beslut om avvisning eller utvisning. Utskottet anser att riksdagen även i övrigt bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen. Riksdagen bör således bifalla propositionen och avslå motionerna 2025/26:4150 (V) yrkande 1, 2025/26:4152 (S) yrkande 1, 2025/26:4159 (C) yrkande 1, 2025/26:4169 (-) yrkande 1 och 2025/26:4173 (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Utskottet har inget att invända mot regeringens redovisning av hanteringen av riksdagens tillkännagivande.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4, 5 och 7. Läs betänkandet

Ett effektivt och väl fungerande återvändande av de personer som inte har rätt att vistas i Sverige är enligt utskottets mening en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Ett av regeringens förslag innebär att sex utpekade myndigheter i vissa fall på eget initiativ ska lämna uppgifter som de förfogar över till Polismyndigheten. Polismyndigheten får lämna vidare uppgifterna till övriga verkställande myndigheter, dvs. Migrationsverket och Säkerhetspolisen, om det behövs för ett ärende som hanteras eller ska hanteras där. I följdmotionerna framhålls bl.a. att förslaget kan medföra en minskad tilltro till det offentliga och att utlänningar undviker myndighetskontakt. Enligt utskottets mening kan det inte uteslutas att tilltron för de myndigheter som blir skyldiga att lämna ut uppgifter påverkas negativt. Utskottet ser dock i likhet med regeringen ingen anledning att överdriva dessa risker och konstaterar att förbättrade möjligheter för myndigheter att samverka och ett mer effektivt återvändande tvärtom kan leda till ett ökat förtroende för staten.

När det gäller förslagets närmare utformning noterar utskottet att uppgiftsskyldigheten enligt regeringens förslag inträder när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Följdmotionerna innehåller bl.a. yrkanden som innebär att uppgiftsskyldigheten i stället bör gälla när det finns starka skäl att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det angivna syftet med lagförslaget inte är att de sex myndigheterna ska göra en fullständig prövning av om en utlänning har rätt att vistas i landet. I stället handlar det om att lämna uppgifter till de verkställande myndigheterna i situationer där t.ex. en utredning kan behöva inledas. Som regeringen framhåller måste det finnas en eller flera konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen inte har rätt att vistas i landet. Mot denna bakgrund anser utskottet att förslaget är väl avvägt i denna del.

I fråga om huruvida sidoinformation ska omfattas av uppgiftsskyldigheten vill utskottet framhålla att förslaget i dessa delar är avgränsat på flera sätt, t.ex. när det gäller i vilka situationer information ska utbytas. Vidare saknar utskottet skäl att ifrågasätta regeringens bedömning att förslagen är förenliga med barnkonventionen och anser även i övrigt att förslagen är utformade på ett sådant sätt att barns rättigheter tillgodoses.

Sammantaget delar utskottet regeringens bedömning att de utökade uppgiftsskyldigheterna behövs för att bl.a. ge bättre förutsättningar att motverka skuggsamhället och verkställa beslut om avvisning eller utvisning. Utskottet anser att riksdagen även i övrigt bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen. Riksdagen bör således bifalla propositionen och avslå motionerna 2025/26:4150 (V) yrkande 1, 2025/26:4152 (S) yrkande 1, 2025/26:4159 (C) yrkande 1, 2025/26:4169 (-) yrkande 1 och 2025/26:4173 (MP) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Utskottet har inget att invända mot regeringens redovisning av hanteringen av riksdagens tillkännagivande.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4, 5 och 6. Läs betänkandet