Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen

Förvar är ett viktigt verktyg i återvändandearbetet. Samtidigt är det en mycket ingripande åtgärd för den enskilde. Utskottet vill av den anledningen särskilt framhålla vikten av att förvarsverksamheten bedrivs på ett rättssäkert sätt. Liksom regeringen anser utskottet att Riksrevisionens rapport utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med en effektiv och rättssäker förvarsverksamhet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt. Regeringen anger i sin skrivelse att Riksrevisionens bedömning delvis delas av regeringen. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och noterar liksom regeringen att ett flertal åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendationer har vidtagits. I regeringens skrivelse redogörs bl.a. för att samverkan över myndighetsgränser har varit ett stående inslag i både regleringsbrev och dialoger med myndigheterna. I förhållande till Migrationsverkets samverkan med Polismyndigheten och Kriminalvården anges särskilt att myndigheterna har fått i uppdrag att använda förvar strategiskt samt att gemensamt skapa goda planeringsförutsättningar i syfte att uppnå bättre framförhållning, en effektiv och ändamålsenlig användning av förvarsplatser samt säkerställande av nödvändiga transporter. Utskottet konstaterar även att både Polismyndigheten och Migrationsverket har fått i uppdrag att ta fram en gemensam prioriteringsordning för hur förvarsplatser ska användas.

Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att följa upp förvarsverksamheten utifrån dessa aspekter och även kontinuerligt uppmärksammar relevant kritik med avseende på förvarsverksamheten från exempelvis Riksdagens ombudsmän (JO). Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att tillkännage för regeringen att den ska agera för att säkerställa att Riksrevisionens rekommendationer omedelbart åtgärdas, i enlighet med yrkande 2 i motion 2025/26:3983 (MP). Även motionerna 2025/26:3968 (S) yrkande 2 samt 2025/26:3976 (C) yrkande 1, som avser en förbättrad samverkan mellan Migrationsverket och Polismyndigheten, avstyrks med hänvisning till de åtgärder som redan vidtagits av regeringen.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ till en handlingsplan i frågan, och därmed bör även motion 2025/26:3968 (S) yrkande 1 avstyrkas.

När det gäller vikten av att beslut om förvar är proportionerliga och endast fattas när mindre ingripande åtgärder inte bedöms vara tillräckliga konstaterar utskottet att ny lagstiftning började gälla den 1 augusti 2025 där proportionalitetsprincipens betydelse särskilt lyfts fram genom en egen bestämmelse i utlänningslagen. Utskottet noterar även att regeringen överlämnat proposition 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvar till riksdagen. I propositionen föreslås bl.a. en ny bestämmelse som förtydligar att en utlänning endast får tas i förvar om syftet med åtgärden inte kan uppnås genom att utlänningen ställs under uppsikt. Det föreslås även fler former av uppsikt som alternativ till förvar. Propositionen behandlas just nu i utskottet. Utskottet anser att det är rimligt att avvakta detta arbete och avstyrker därför motionerna 2025/26:3976 (C) yrkande 2 och 2025/26:3983 (MP) yrkande 1.

Vad gäller frågan om kompetensförsörjning samt fokus på barn och utsatta grupper noterar utskottet att det av regeringens skrivelse framgår att Migrationsverket har vidtagit åtgärder för att såväl höja kompetensen som tillgodose kompetensförsörjningen inom förvarsverksamheten. Regeringen har tydliggjort i skrivelsen att den avser att fortsätta att följa upp Migrationsverkets insatser utifrån de rekommendationer som Riksrevisionen riktat till myndigheten i framtida dialoger. Utskottet anser därför att det saknas skäl för ett tillkännagivande från riksdagen med anledning av motion 2025/26:3968 (S) yrkandena 3 och 4.

Utskottet föreslår avslutningsvis att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Rättssäkerhet m.m., punkt 1 (V, MP)

av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3983 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Regeringens skrivelse ger inte tillräckliga svar på de allvarliga brister i förvarsverksamheten som har identifierats av Riksrevisionen och hur man avser att åtgärda dessa. De åtgärder som hittills har vidtagits är inte tillräckliga för att man ska kunna anse Riksrevisionens rapport som slutbehandlad.

Migrationsverket och Polismyndigheten brister i sina rutiner för att fatta beslut om förvar och ingen av myndigheterna har tillräckliga förutsättningar för att göra väl avvägda bedömningar. Det finns brister i tillämpningen av proportionalitetsprincipen, vilket är särskilt allvarligt utifrån att förvar är ett mycket ingripande frihetsberövande av människor som inte är misstänkta för något brott. Att en uttrycklig proportionalitetsregel infördes i utlänningslagen den 1 augusti 2025 är välkommet men inte tillräckligt i sig. Proportionalitetsprincipen måste väga betydligt tyngre i bedömningen och även få genomslag i myndigheternas tillämpning, i utbildning av operativ personal, i vägledningar och i den löpande uppföljningen. Förvar ska användas som en sista utväg, endast när det är nödvändigt och under så kort tid som möjligt. Mindre ingripande alternativ, såsom uppsikt, måste användas oftare och i första hand.

Det saknas en strategisk prioritering av hur förvarsplatserna ska användas. Stora skillnader mellan olika enheter i fråga om antal fattade förvarsbeslut tyder på bristande enhetlighet i tillämpningen. En systematisk uppföljning saknas, liksom en analys av om regelverket används rättssäkert och likvärdigt. Migrationsverket har inte heller säkerställt att den operativa verksamheten fungerar tillräckligt väl, och det finns bl.a. brister i fråga om den interna styrningen, lokaler och tillgång till vård- och omsorg samt i fråga om kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Sammantaget visar detta att fokus måste ligga på att rätta till allvarliga kvalitets- och rättssäkerhetsbrister, inte på att normalisera eller bygga ut en verksamhet som redan i dag har betydande problem. Personer som hålls i förvar befinner sig ofta i en mycket utsatt situation. Förvaren måste präglas av rättssäkerhet, värdighet och mänsklighet.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Förvar är ett viktigt verktyg i återvändandearbetet. Samtidigt är det en mycket ingripande åtgärd för den enskilde. Utskottet vill av den anledningen särskilt framhålla vikten av att förvarsverksamheten bedrivs på ett rättssäkert sätt. Liksom regeringen anser utskottet att Riksrevisionens rapport utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med en effektiv och rättssäker förvarsverksamhet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt. Regeringen anger i sin skrivelse att Riksrevisionens bedömning delvis delas av regeringen. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och noterar liksom regeringen att ett flertal åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendationer har vidtagits. I regeringens skrivelse redogörs bl.a. för att samverkan över myndighetsgränser har varit ett stående inslag i både regleringsbrev och dialoger med myndigheterna. I förhållande till Migrationsverkets samverkan med Polismyndigheten och Kriminalvården anges särskilt att myndigheterna har fått i uppdrag att använda förvar strategiskt samt att gemensamt skapa goda planeringsförutsättningar i syfte att uppnå bättre framförhållning, en effektiv och ändamålsenlig användning av förvarsplatser samt säkerställande av nödvändiga transporter. Utskottet konstaterar även att både Polismyndigheten och Migrationsverket har fått i uppdrag att ta fram en gemensam prioriteringsordning för hur förvarsplatser ska användas.

Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att följa upp förvarsverksamheten utifrån dessa aspekter och även kontinuerligt uppmärksammar relevant kritik med avseende på förvarsverksamheten från exempelvis Riksdagens ombudsmän (JO). Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att tillkännage för regeringen att den ska agera för att säkerställa att Riksrevisionens rekommendationer omedelbart åtgärdas, i enlighet med yrkande 2 i motion 2025/26:3983 (MP). Även motionerna 2025/26:3968 (S) yrkande 2 samt 2025/26:3976 (C) yrkande 1, som avser en förbättrad samverkan mellan Migrationsverket och Polismyndigheten, avstyrks med hänvisning till de åtgärder som redan vidtagits av regeringen.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ till en handlingsplan i frågan, och därmed bör även motion 2025/26:3968 (S) yrkande 1 avstyrkas.

När det gäller vikten av att beslut om förvar är proportionerliga och endast fattas när mindre ingripande åtgärder inte bedöms vara tillräckliga konstaterar utskottet att ny lagstiftning började gälla den 1 augusti 2025 där proportionalitetsprincipens betydelse särskilt lyfts fram genom en egen bestämmelse i utlänningslagen. Utskottet noterar även att regeringen överlämnat proposition 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvar till riksdagen. I propositionen föreslås bl.a. en ny bestämmelse som förtydligar att en utlänning endast får tas i förvar om syftet med åtgärden inte kan uppnås genom att utlänningen ställs under uppsikt. Det föreslås även fler former av uppsikt som alternativ till förvar. Propositionen behandlas just nu i utskottet. Utskottet anser att det är rimligt att avvakta detta arbete och avstyrker därför motionerna 2025/26:3976 (C) yrkande 2 och 2025/26:3983 (MP) yrkande 1.

Vad gäller frågan om kompetensförsörjning samt fokus på barn och utsatta grupper noterar utskottet att det av regeringens skrivelse framgår att Migrationsverket har vidtagit åtgärder för att såväl höja kompetensen som tillgodose kompetensförsörjningen inom förvarsverksamheten. Regeringen har tydliggjort i skrivelsen att den avser att fortsätta att följa upp Migrationsverkets insatser utifrån de rekommendationer som Riksrevisionen riktat till myndigheten i framtida dialoger. Utskottet anser därför att det saknas skäl för ett tillkännagivande från riksdagen med anledning av motion 2025/26:3968 (S) yrkandena 3 och 4.

Utskottet föreslår avslutningsvis att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Rättssäkerhet m.m., punkt 1 (V, MP)

av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3983 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Regeringens skrivelse ger inte tillräckliga svar på de allvarliga brister i förvarsverksamheten som har identifierats av Riksrevisionen och hur man avser att åtgärda dessa. De åtgärder som hittills har vidtagits är inte tillräckliga för att man ska kunna anse Riksrevisionens rapport som slutbehandlad.

Migrationsverket och Polismyndigheten brister i sina rutiner för att fatta beslut om förvar och ingen av myndigheterna har tillräckliga förutsättningar för att göra väl avvägda bedömningar. Det finns brister i tillämpningen av proportionalitetsprincipen, vilket är särskilt allvarligt utifrån att förvar är ett mycket ingripande frihetsberövande av människor som inte är misstänkta för något brott. Att en uttrycklig proportionalitetsregel infördes i utlänningslagen den 1 augusti 2025 är välkommet men inte tillräckligt i sig. Proportionalitetsprincipen måste väga betydligt tyngre i bedömningen och även få genomslag i myndigheternas tillämpning, i utbildning av operativ personal, i vägledningar och i den löpande uppföljningen. Förvar ska användas som en sista utväg, endast när det är nödvändigt och under så kort tid som möjligt. Mindre ingripande alternativ, såsom uppsikt, måste användas oftare och i första hand.

Det saknas en strategisk prioritering av hur förvarsplatserna ska användas. Stora skillnader mellan olika enheter i fråga om antal fattade förvarsbeslut tyder på bristande enhetlighet i tillämpningen. En systematisk uppföljning saknas, liksom en analys av om regelverket används rättssäkert och likvärdigt. Migrationsverket har inte heller säkerställt att den operativa verksamheten fungerar tillräckligt väl, och det finns bl.a. brister i fråga om den interna styrningen, lokaler och tillgång till vård- och omsorg samt i fråga om kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Sammantaget visar detta att fokus måste ligga på att rätta till allvarliga kvalitets- och rättssäkerhetsbrister, inte på att normalisera eller bygga ut en verksamhet som redan i dag har betydande problem. Personer som hålls i förvar befinner sig ofta i en mycket utsatt situation. Förvaren måste präglas av rättssäkerhet, värdighet och mänsklighet.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Förvar är ett viktigt verktyg i återvändandearbetet. Samtidigt är det en mycket ingripande åtgärd för den enskilde. Utskottet vill av den anledningen särskilt framhålla vikten av att förvarsverksamheten bedrivs på ett rättssäkert sätt. Liksom regeringen anser utskottet att Riksrevisionens rapport utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med en effektiv och rättssäker förvarsverksamhet.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt. Regeringen anger i sin skrivelse att Riksrevisionens bedömning delvis delas av regeringen. Utskottet instämmer i regeringens bedömning och noterar liksom regeringen att ett flertal åtgärder i linje med Riksrevisionens rekommendationer har vidtagits. I regeringens skrivelse redogörs bl.a. för att samverkan över myndighetsgränser har varit ett stående inslag i både regleringsbrev och dialoger med myndigheterna. I förhållande till Migrationsverkets samverkan med Polismyndigheten och Kriminalvården anges särskilt att myndigheterna har fått i uppdrag att använda förvar strategiskt samt att gemensamt skapa goda planeringsförutsättningar i syfte att uppnå bättre framförhållning, en effektiv och ändamålsenlig användning av förvarsplatser samt säkerställande av nödvändiga transporter. Utskottet konstaterar även att både Polismyndigheten och Migrationsverket har fått i uppdrag att ta fram en gemensam prioriteringsordning för hur förvarsplatser ska användas.

Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att följa upp förvarsverksamheten utifrån dessa aspekter och även kontinuerligt uppmärksammar relevant kritik med avseende på förvarsverksamheten från exempelvis Riksdagens ombudsmän (JO). Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att tillkännage för regeringen att den ska agera för att säkerställa att Riksrevisionens rekommendationer omedelbart åtgärdas, i enlighet med yrkande 2 i motion 2025/26:3983 (MP). Även motionerna 2025/26:3968 (S) yrkande 2 samt 2025/26:3976 (C) yrkande 1, som avser en förbättrad samverkan mellan Migrationsverket och Polismyndigheten, avstyrks med hänvisning till de åtgärder som redan vidtagits av regeringen.

Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ till en handlingsplan i frågan, och därmed bör även motion 2025/26:3968 (S) yrkande 1 avstyrkas.

När det gäller vikten av att beslut om förvar är proportionerliga och endast fattas när mindre ingripande åtgärder inte bedöms vara tillräckliga konstaterar utskottet att ny lagstiftning började gälla den 1 augusti 2025 där proportionalitetsprincipens betydelse särskilt lyfts fram genom en egen bestämmelse i utlänningslagen. Utskottet noterar även att regeringen överlämnat proposition 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvar till riksdagen. I propositionen föreslås bl.a. en ny bestämmelse som förtydligar att en utlänning endast får tas i förvar om syftet med åtgärden inte kan uppnås genom att utlänningen ställs under uppsikt. Det föreslås även fler former av uppsikt som alternativ till förvar. Propositionen behandlas just nu i utskottet. Utskottet anser att det är rimligt att avvakta detta arbete och avstyrker därför motionerna 2025/26:3976 (C) yrkande 2 och 2025/26:3983 (MP) yrkande 1.

Vad gäller frågan om kompetensförsörjning samt fokus på barn och utsatta grupper noterar utskottet att det av regeringens skrivelse framgår att Migrationsverket har vidtagit åtgärder för att såväl höja kompetensen som tillgodose kompetensförsörjningen inom förvarsverksamheten. Regeringen har tydliggjort i skrivelsen att den avser att fortsätta att följa upp Migrationsverkets insatser utifrån de rekommendationer som Riksrevisionen riktat till myndigheten i framtida dialoger. Utskottet anser därför att det saknas skäl för ett tillkännagivande från riksdagen med anledning av motion 2025/26:3968 (S) yrkandena 3 och 4.

Utskottet föreslår avslutningsvis att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Rättssäkerhet m.m., punkt 1 (V, MP)

av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3983 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Regeringens skrivelse ger inte tillräckliga svar på de allvarliga brister i förvarsverksamheten som har identifierats av Riksrevisionen och hur man avser att åtgärda dessa. De åtgärder som hittills har vidtagits är inte tillräckliga för att man ska kunna anse Riksrevisionens rapport som slutbehandlad.

Migrationsverket och Polismyndigheten brister i sina rutiner för att fatta beslut om förvar och ingen av myndigheterna har tillräckliga förutsättningar för att göra väl avvägda bedömningar. Det finns brister i tillämpningen av proportionalitetsprincipen, vilket är särskilt allvarligt utifrån att förvar är ett mycket ingripande frihetsberövande av människor som inte är misstänkta för något brott. Att en uttrycklig proportionalitetsregel infördes i utlänningslagen den 1 augusti 2025 är välkommet men inte tillräckligt i sig. Proportionalitetsprincipen måste väga betydligt tyngre i bedömningen och även få genomslag i myndigheternas tillämpning, i utbildning av operativ personal, i vägledningar och i den löpande uppföljningen. Förvar ska användas som en sista utväg, endast när det är nödvändigt och under så kort tid som möjligt. Mindre ingripande alternativ, såsom uppsikt, måste användas oftare och i första hand.

Det saknas en strategisk prioritering av hur förvarsplatserna ska användas. Stora skillnader mellan olika enheter i fråga om antal fattade förvarsbeslut tyder på bristande enhetlighet i tillämpningen. En systematisk uppföljning saknas, liksom en analys av om regelverket används rättssäkert och likvärdigt. Migrationsverket har inte heller säkerställt att den operativa verksamheten fungerar tillräckligt väl, och det finns bl.a. brister i fråga om den interna styrningen, lokaler och tillgång till vård- och omsorg samt i fråga om kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Sammantaget visar detta att fokus måste ligga på att rätta till allvarliga kvalitets- och rättssäkerhetsbrister, inte på att normalisera eller bygga ut en verksamhet som redan i dag har betydande problem. Personer som hålls i förvar befinner sig ofta i en mycket utsatt situation. Förvaren måste präglas av rättssäkerhet, värdighet och mänsklighet.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 6. Läs betänkandet