En ny mottagandelag

Eget boende

Utskottet konstaterar att huvudregeln om att den som omfattas av mottagandelagen ska bo på asylboende och medverka i asylprocessen för att ha rätt till dagersättning inskärps genom regeringens förslag. Det kan också leda till andra kraftfulla konsekvenser att inte följa de villkor och kontrollåtgärder som föreslås. Asylsökande som inte fullgör sina skyldigheter kan i vissa fall komma att få sina ansökningar om uppehållstillstånd betraktade som återkallade, och utlänningar kan även komma att tas i förvar om vissa skyldigheter inte fullgörs. Utskottet noterar särskilt att regeringen nyligen har lagt fram ett lagförslag om skärpta regler för uppsikt och förvar som innefattar ett förslag om att en utlänning som inte har följt ett beslut om individuell boendeskyldighet under vissa förutsättningar ska få ställas under uppsikt eller tas i förvar (prop. 2025/26:265). Utskottet anser mot denna bakgrund och i likhet med regeringen att ytterligare åtgärder skulle fylla en begränsad funktion vid sidan om de föreslagna påtryckningsmedlen och avstyrker därför motion 2025/26:4080 (S) yrkande 4.

Privat drift av asylboenden och utformning av sådana boenden

Utskottet noterar att Migrationsverket redan i dag får ge andra i uppdrag att driva asylboenden och att en bestämmelse om detta har funnits i LMA sedan lagen infördes 1994. Utskottet ser inte skäl att ändra den ordning som har gällt under en lång tid och avstyrker därför motion 2025/26:4080 (S) yrkande 1.

När det gäller utformningen av Migrationsverkets boenden konstaterar utskottet, i likhet med regeringen, att det är en självklar utgångspunkt att boendena ska ge en trygg boendemiljö för alla som bor där. Migrationsverket ansvarar för att tilldela ett lämpligt boende och att anpassa boendena så att de är lämpliga och ändamålsenliga. Utskottet anser att det inte finns behov av att reglera boendemiljön eller placeringen av boenden närmare och avstyrker därför motion 2025/26:4087 (MP) yrkande 2.

Anvisning till kommuner

Utskottet konstaterar att det enligt förslaget finns flera kriterier som Migrationsverket ska ta hänsyn till vid fördelningen av anvisningar mellan kommuner och att regeringen föreslås få meddela föreskrifter om ytterligare kriterier. Utskottet anser att det inte finns anledning till ett tillkännagivande om fler kriterier att beakta och noterar särskilt regeringens föreslagna föreskriftsrätt i frågan. Motion 2025/26:4080 (S) yrkande 2 avstyrks därmed.

Utskottet anser dessutom att kommunernas ansvar för att ordna boende efter anvisning inte behöver regleras på ett tydligare sätt och avstyrker därför även motion 2025/26:4080 (S) yrkande 3.

Dagersättning

När det gäller nivån på dagersättningen konstaterar utskottet att detta i dag regleras i förordning, vilket föreslås gälla även i fortsättningen. Regeringen har angett att ersättningsnivåerna kommer att hanteras i kommande förordningsarbete. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2025/26:4087 (MP) yrkande 3.

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är en rimlig utgångspunkt att enskilda inte ska ha rätt till bistånd av samma slag enligt flera olika regelverk samtidigt. Enligt förslaget ska utlänningar som omfattas av mottagandelagen inte ha rätt till bistånd enligt 12 kap. 1 § socialtjänstlagen. Kommunerna kommer dock även i fortsättningen att ha möjlighet att lämna ekonomiskt bistånd utöver vad den enskilde har rätt till, vilket kan komma att få betydelse i t.ex. akuta situationer. Förslaget påverkar alltså inte kommunernas möjlighet att lämna ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 2 § socialtjänstlagen. Utskottet anser att något särskilt tydliggörande av detta inte behövs och avstyrker därmed motion 2025/26:4089 (C) yrkande 1.

Översyn av mottagandet

Som framgår ovan ställer sig utskottet bakom regeringens förslag om bl.a. en ny mottagandelag och avstyrker motioner om att avslå propositionen. Utskottet anser därför att det inte heller finns anledning till ett tillkännagivande om att göra en översyn av mottagandet eller ta fram förslag till ett reformerat mottagandesystem. Motionerna 2025/26:4076 (V) yrkande 2 och 2025/26:4087 (MP) yrkande 4 avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V, MP)

av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och

2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Nuvarande lagstiftning är föråldrad, och det finns tydliga behov av ett mer modernt, rättssäkert och sammanhållet regelverk för mottagandet av asylsökande. Regeringens förslag innebär dock en genomgripande omläggning av mottagandesystemet i en restriktiv och kontrollerande riktning där mottagandet bygger på ökad kontroll, sanktioner och begränsningar. Förslagen innebär allvarliga inskränkningar av asylsökandes och andra migranters fri- och rättigheter och riskerar att försämra de enskildas levnadsvillkor, undergräva rättssäkerheten och motverka integration. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.

2.

Undantag från krav på arbetstillstånd, punkt 2 (S, V, C, MP)

av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till mottagandelag i de delar det avser 5 kap. 5 §.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår proposition 2025/26:229 punkt 1 i denna del.

Ställningstagande

Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering. Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar. Regeringens förslag i den del som avser undantag från kravet på arbetstillstånd bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Framtida utformning av lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 4. Läs betänkandet

Eget boende

Utskottet konstaterar att huvudregeln om att den som omfattas av mottagandelagen ska bo på asylboende och medverka i asylprocessen för att ha rätt till dagersättning inskärps genom regeringens förslag. Det kan också leda till andra kraftfulla konsekvenser att inte följa de villkor och kontrollåtgärder som föreslås. Asylsökande som inte fullgör sina skyldigheter kan i vissa fall komma att få sina ansökningar om uppehållstillstånd betraktade som återkallade, och utlänningar kan även komma att tas i förvar om vissa skyldigheter inte fullgörs. Utskottet noterar särskilt att regeringen nyligen har lagt fram ett lagförslag om skärpta regler för uppsikt och förvar som innefattar ett förslag om att en utlänning som inte har följt ett beslut om individuell boendeskyldighet under vissa förutsättningar ska få ställas under uppsikt eller tas i förvar (prop. 2025/26:265). Utskottet anser mot denna bakgrund och i likhet med regeringen att ytterligare åtgärder skulle fylla en begränsad funktion vid sidan om de föreslagna påtryckningsmedlen och avstyrker därför motion 2025/26:4080 (S) yrkande 4.

Privat drift av asylboenden och utformning av sådana boenden

Utskottet noterar att Migrationsverket redan i dag får ge andra i uppdrag att driva asylboenden och att en bestämmelse om detta har funnits i LMA sedan lagen infördes 1994. Utskottet ser inte skäl att ändra den ordning som har gällt under en lång tid och avstyrker därför motion 2025/26:4080 (S) yrkande 1.

När det gäller utformningen av Migrationsverkets boenden konstaterar utskottet, i likhet med regeringen, att det är en självklar utgångspunkt att boendena ska ge en trygg boendemiljö för alla som bor där. Migrationsverket ansvarar för att tilldela ett lämpligt boende och att anpassa boendena så att de är lämpliga och ändamålsenliga. Utskottet anser att det inte finns behov av att reglera boendemiljön eller placeringen av boenden närmare och avstyrker därför motion 2025/26:4087 (MP) yrkande 2.

Anvisning till kommuner

Utskottet konstaterar att det enligt förslaget finns flera kriterier som Migrationsverket ska ta hänsyn till vid fördelningen av anvisningar mellan kommuner och att regeringen föreslås få meddela föreskrifter om ytterligare kriterier. Utskottet anser att det inte finns anledning till ett tillkännagivande om fler kriterier att beakta och noterar särskilt regeringens föreslagna föreskriftsrätt i frågan. Motion 2025/26:4080 (S) yrkande 2 avstyrks därmed.

Utskottet anser dessutom att kommunernas ansvar för att ordna boende efter anvisning inte behöver regleras på ett tydligare sätt och avstyrker därför även motion 2025/26:4080 (S) yrkande 3.

Dagersättning

När det gäller nivån på dagersättningen konstaterar utskottet att detta i dag regleras i förordning, vilket föreslås gälla även i fortsättningen. Regeringen har angett att ersättningsnivåerna kommer att hanteras i kommande förordningsarbete. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2025/26:4087 (MP) yrkande 3.

Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det är en rimlig utgångspunkt att enskilda inte ska ha rätt till bistånd av samma slag enligt flera olika regelverk samtidigt. Enligt förslaget ska utlänningar som omfattas av mottagandelagen inte ha rätt till bistånd enligt 12 kap. 1 § socialtjänstlagen. Kommunerna kommer dock även i fortsättningen att ha möjlighet att lämna ekonomiskt bistånd utöver vad den enskilde har rätt till, vilket kan komma att få betydelse i t.ex. akuta situationer. Förslaget påverkar alltså inte kommunernas möjlighet att lämna ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 2 § socialtjänstlagen. Utskottet anser att något särskilt tydliggörande av detta inte behövs och avstyrker därmed motion 2025/26:4089 (C) yrkande 1.

Översyn av mottagandet

Som framgår ovan ställer sig utskottet bakom regeringens förslag om bl.a. en ny mottagandelag och avstyrker motioner om att avslå propositionen. Utskottet anser därför att det inte heller finns anledning till ett tillkännagivande om att göra en översyn av mottagandet eller ta fram förslag till ett reformerat mottagandesystem. Motionerna 2025/26:4076 (V) yrkande 2 och 2025/26:4087 (MP) yrkande 4 avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V, MP)

av Tony Haddou (V) och Annika Hirvonen (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4076 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 1 och

2025/26:4087 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Nuvarande lagstiftning är föråldrad, och det finns tydliga behov av ett mer modernt, rättssäkert och sammanhållet regelverk för mottagandet av asylsökande. Regeringens förslag innebär dock en genomgripande omläggning av mottagandesystemet i en restriktiv och kontrollerande riktning där mottagandet bygger på ökad kontroll, sanktioner och begränsningar. Förslagen innebär allvarliga inskränkningar av asylsökandes och andra migranters fri- och rättigheter och riskerar att försämra de enskildas levnadsvillkor, undergräva rättssäkerheten och motverka integration. Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås.

2.

Undantag från krav på arbetstillstånd, punkt 2 (S, V, C, MP)

av Tony Haddou (V), Ida Karkiainen (S), Sanne Lennström (S), Åsa Eriksson (S), Ola Möller (S), Madeleine Atlas (C), Annika Hirvonen (MP) och Magdalena Sundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till mottagandelag i de delar det avser 5 kap. 5 §.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4080 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår proposition 2025/26:229 punkt 1 i denna del.

Ställningstagande

Förslaget om att asylsökande endast ska ges rätt att arbeta utan arbetstillstånd först efter en viss tid i Sverige kan leda till försämrad integration och etablering. Dessutom är det viktigt att ny lagstiftning inte leder till att gängkriminalitet och utnyttjande av svart arbetskraft ökar. Regeringens förslag i den del som avser undantag från kravet på arbetstillstånd bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Framtida utformning av lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det behövs en ny lag för mottagandet av utlänningar. LMA tillkom före den nuvarande utlänningslagen (2005:716), och det har funnits vissa oklarheter i tillämpningen, bl.a. när det gäller vilka utlänningar som omfattas av lagen och hur länge de i så fall omfattas av den. Utskottet anser att en ny lag kan bidra till att mottagandet och vistelsen i Sverige sker under mer ordnade förhållanden och samtidigt vara ett stöd för ett effektivt återvändande för dem som ska lämna landet.

LMA ändrades den 1 mars 2025 på så sätt att utgångspunkten numera är att asylsökande ska bo på Migrationsverkets boenden i stället för att ordna boende på egen hand (prop. 2024/25:49, bet. 2024/25:SfU11, rskr. 2024/25:136). Asylsökande har som huvudregel endast rätt till ekonomiskt bistånd om de enbart bor på det asylboende där de har tilldelats plats. Migrationsverket får i vissa fall undersöka asylsökandes boende- och förvaringsutrymmen på asylboendena och en ansökan om uppehållstillstånd får under vissa förutsättningar betraktas som återkallad. Regeringen anser att det finns behov av ytterligare åtgärder och sanktioner för att systemet med asylboenden ska efterlevas och föreslår därför bl.a. flera olika kontrollåtgärder, såsom närvarokontroll och anmälningsskyldighet för utlänningar. Utskottet bedömde att lagförslagen i den tidigare propositionen skulle medföra en effektivare asylprocess, vilket inte bara var positivt för myndigheternas arbete och samhället i stort utan även för de individer som väntar på besked i fråga om uppehållstillstånd. Utskottet anser att detta även gäller förslagen i den nu aktuella propositionen och att mottagandet därmed bör ordnas så att processen effektiviseras ytterligare. Det finns därför inte skäl att lätta upp de krav som nyligen har införts, utan i stället finns det anledning att införa ytterligare begränsningar och kontrollåtgärder. Det behöver också få tydliga konsekvenser för den enskilde att inte följa uppställda krav.

Utskottet konstaterar att den föreslagna områdesbegränsningen kan öka kontrollen över var utlänningar befinner sig, vilket bl.a. kan bidra till en lägre risk för att personer avviker samt till att underlätta kontakterna med myndigheter. Den föreslagna närvarokontrollen kan ge Migrationsverket ett gott underlag för att kunna kontrollera att asylsökande faktiskt bor på det tilldelade asylboendet och därmed har rätt till bistånd. När det gäller anmälningsskyldigheten för utlänningar med avlägsnandebeslut och den boende- och anmälningsskyldighet som man under vissa förutsättningar kan besluta om för asylsökande kan även dessa åtgärder minska risken för att utlänningar avviker och ge effektiva möjligheter för Migrationsverket att kontrollera var utlänningar befinner sig.

Flera motionärer framhåller att områdesbegränsningen och kontrollåtgärderna är oproportionerliga och står i strid med enskildas fri- och rättigheter. Utskottet konstaterar att förslagen innebär vissa frihetsinskränkningar, bl.a. när det gäller enskildas rörelsefrihet. Regeringen har dock bedömt att inskränkningarna är nödvändiga, proportionerliga och förenliga med skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Även när de sammanlagda effekterna av åtgärderna vägs ihop bedömer regeringen att de är proportionerliga och förenliga med internationella åtaganden. Utskottet noterar särskilt de föreslagna möjligheterna till undantag från skyldigheterna, där en bedömning av individuella omständigheter ska göras. Även vid bedömningen av om dagersättningen ska sättas ned efter att en skyldighet inte följts kommer det att behöva tas hänsyn till omständigheterna kring överträdelsen. Om en enskild är missnöjd med ett beslut kommer det dessutom enligt förslaget att vara möjligt att överklaga till domstol. Utskottet anser, till skillnad mot vad flera motionärer har framfört, att regeringens förslag innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier.

Flera motionärer framför synpunkter på förslaget om att det först efter sex månader ska kunna beviljas undantag från krav på arbetstillstånd. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att intresset av att Sverige inte erbjuder förmånligare mottagningsvillkor än övriga EU-länder väger tungt. Utskottet konstaterar att förslaget i och för sig kan komma att ge negativa effekter för utlänningarnas förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och att det finns risk för att fler asylsökande arbetar utan att ha rätt till det, men noterar samtidigt att förslagen i stort kan bidra till att asylprocessen blir kortare och att utlänningar som beviljas uppehållstillstånd därefter kan börja arbeta. Förslaget kan också minska incitamenten för utlänningar vars egentliga avsikt är att arbeta i Sverige att resa in i landet utan att först ordna arbetstillstånd. Utskottet anser mot denna bakgrund att förslaget innebär en godtagbar inskränkning i asylsökandes rätt att arbeta och försörja sig och sin familj.

I flera motioner framförs farhågor för de konsekvenser lagförslagen kan få för enskilda, bl.a. barn. Utskottet noterar att regeringen bedömer att förslagen kan förväntas medföra samhällsekonomiska vinster på sikt, t.ex. förbättras förutsättningarna att motverka utanförskap, och asylprocessen effektiviseras. När det gäller barn konstaterar utskottet att ett system med eget boende riskerar att leda till att barn i asylsökande familjer som bor i eget boende hamnar i svår utsatthet och utanförskap. Ett boende på asylboende under ordnade former kan däremot bidra till att barns rättigheter tillgodoses i större utsträckning. Migrationsverket ska dessutom beakta barnets bästa vid bedömningen av vilket boende en familj ska tilldelas. Utskottet noterar också att Migrationsverket i regleringsbrevet för 2026 har fått i uppdrag att redovisa vidtagna åtgärder för att sektionera boenden i syfte att skapa en lämplig boendemiljö för barn och familjer fritt från otrygga miljöer och olämpliga personer. Utöver detta har Migrationsverket nyligen fått i uppdrag att vidta åtgärder som stärker tryggheten och säkerheten på myndighetens boenden med fokus på att förbättra förhållandena framför allt för barn, genom bl.a. ökad tillgång till gemensamma utrymmen samt en tryggare och säkrare utomhusmiljö. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att konsekvenserna för enskilda är godtagbara och att lagförslagen är förenliga med bl.a. de krav som ställs enligt barnkonventionen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 7, 8, 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det behövs en ny lag för mottagandet av utlänningar. LMA tillkom före den nuvarande utlänningslagen (2005:716), och det har funnits vissa oklarheter i tillämpningen, bl.a. när det gäller vilka utlänningar som omfattas av lagen och hur länge de i så fall omfattas av den. Utskottet anser att en ny lag kan bidra till att mottagandet och vistelsen i Sverige sker under mer ordnade förhållanden och samtidigt vara ett stöd för ett effektivt återvändande för dem som ska lämna landet.

LMA ändrades den 1 mars 2025 på så sätt att utgångspunkten numera är att asylsökande ska bo på Migrationsverkets boenden i stället för att ordna boende på egen hand (prop. 2024/25:49, bet. 2024/25:SfU11, rskr. 2024/25:136). Asylsökande har som huvudregel endast rätt till ekonomiskt bistånd om de enbart bor på det asylboende där de har tilldelats plats. Migrationsverket får i vissa fall undersöka asylsökandes boende- och förvaringsutrymmen på asylboendena och en ansökan om uppehållstillstånd får under vissa förutsättningar betraktas som återkallad. Regeringen anser att det finns behov av ytterligare åtgärder och sanktioner för att systemet med asylboenden ska efterlevas och föreslår därför bl.a. flera olika kontrollåtgärder, såsom närvarokontroll och anmälningsskyldighet för utlänningar. Utskottet bedömde att lagförslagen i den tidigare propositionen skulle medföra en effektivare asylprocess, vilket inte bara var positivt för myndigheternas arbete och samhället i stort utan även för de individer som väntar på besked i fråga om uppehållstillstånd. Utskottet anser att detta även gäller förslagen i den nu aktuella propositionen och att mottagandet därmed bör ordnas så att processen effektiviseras ytterligare. Det finns därför inte skäl att lätta upp de krav som nyligen har införts, utan i stället finns det anledning att införa ytterligare begränsningar och kontrollåtgärder. Det behöver också få tydliga konsekvenser för den enskilde att inte följa uppställda krav.

Utskottet konstaterar att den föreslagna områdesbegränsningen kan öka kontrollen över var utlänningar befinner sig, vilket bl.a. kan bidra till en lägre risk för att personer avviker samt till att underlätta kontakterna med myndigheter. Den föreslagna närvarokontrollen kan ge Migrationsverket ett gott underlag för att kunna kontrollera att asylsökande faktiskt bor på det tilldelade asylboendet och därmed har rätt till bistånd. När det gäller anmälningsskyldigheten för utlänningar med avlägsnandebeslut och den boende- och anmälningsskyldighet som man under vissa förutsättningar kan besluta om för asylsökande kan även dessa åtgärder minska risken för att utlänningar avviker och ge effektiva möjligheter för Migrationsverket att kontrollera var utlänningar befinner sig.

Flera motionärer framhåller att områdesbegränsningen och kontrollåtgärderna är oproportionerliga och står i strid med enskildas fri- och rättigheter. Utskottet konstaterar att förslagen innebär vissa frihetsinskränkningar, bl.a. när det gäller enskildas rörelsefrihet. Regeringen har dock bedömt att inskränkningarna är nödvändiga, proportionerliga och förenliga med skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Även när de sammanlagda effekterna av åtgärderna vägs ihop bedömer regeringen att de är proportionerliga och förenliga med internationella åtaganden. Utskottet noterar särskilt de föreslagna möjligheterna till undantag från skyldigheterna, där en bedömning av individuella omständigheter ska göras. Även vid bedömningen av om dagersättningen ska sättas ned efter att en skyldighet inte följts kommer det att behöva tas hänsyn till omständigheterna kring överträdelsen. Om en enskild är missnöjd med ett beslut kommer det dessutom enligt förslaget att vara möjligt att överklaga till domstol. Utskottet anser, till skillnad mot vad flera motionärer har framfört, att regeringens förslag innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier.

Flera motionärer framför synpunkter på förslaget om att det först efter sex månader ska kunna beviljas undantag från krav på arbetstillstånd. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att intresset av att Sverige inte erbjuder förmånligare mottagningsvillkor än övriga EU-länder väger tungt. Utskottet konstaterar att förslaget i och för sig kan komma att ge negativa effekter för utlänningarnas förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och att det finns risk för att fler asylsökande arbetar utan att ha rätt till det, men noterar samtidigt att förslagen i stort kan bidra till att asylprocessen blir kortare och att utlänningar som beviljas uppehållstillstånd därefter kan börja arbeta. Förslaget kan också minska incitamenten för utlänningar vars egentliga avsikt är att arbeta i Sverige att resa in i landet utan att först ordna arbetstillstånd. Utskottet anser mot denna bakgrund att förslaget innebär en godtagbar inskränkning i asylsökandes rätt att arbeta och försörja sig och sin familj.

I flera motioner framförs farhågor för de konsekvenser lagförslagen kan få för enskilda, bl.a. barn. Utskottet noterar att regeringen bedömer att förslagen kan förväntas medföra samhällsekonomiska vinster på sikt, t.ex. förbättras förutsättningarna att motverka utanförskap, och asylprocessen effektiviseras. När det gäller barn konstaterar utskottet att ett system med eget boende riskerar att leda till att barn i asylsökande familjer som bor i eget boende hamnar i svår utsatthet och utanförskap. Ett boende på asylboende under ordnade former kan däremot bidra till att barns rättigheter tillgodoses i större utsträckning. Migrationsverket ska dessutom beakta barnets bästa vid bedömningen av vilket boende en familj ska tilldelas. Utskottet noterar också att Migrationsverket i regleringsbrevet för 2026 har fått i uppdrag att redovisa vidtagna åtgärder för att sektionera boenden i syfte att skapa en lämplig boendemiljö för barn och familjer fritt från otrygga miljöer och olämpliga personer. Utöver detta har Migrationsverket nyligen fått i uppdrag att vidta åtgärder som stärker tryggheten och säkerheten på myndighetens boenden med fokus på att förbättra förhållandena framför allt för barn, genom bl.a. ökad tillgång till gemensamma utrymmen samt en tryggare och säkrare utomhusmiljö. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att konsekvenserna för enskilda är godtagbara och att lagförslagen är förenliga med bl.a. de krav som ställs enligt barnkonventionen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 6, 8, 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det behövs en ny lag för mottagandet av utlänningar. LMA tillkom före den nuvarande utlänningslagen (2005:716), och det har funnits vissa oklarheter i tillämpningen, bl.a. när det gäller vilka utlänningar som omfattas av lagen och hur länge de i så fall omfattas av den. Utskottet anser att en ny lag kan bidra till att mottagandet och vistelsen i Sverige sker under mer ordnade förhållanden och samtidigt vara ett stöd för ett effektivt återvändande för dem som ska lämna landet.

LMA ändrades den 1 mars 2025 på så sätt att utgångspunkten numera är att asylsökande ska bo på Migrationsverkets boenden i stället för att ordna boende på egen hand (prop. 2024/25:49, bet. 2024/25:SfU11, rskr. 2024/25:136). Asylsökande har som huvudregel endast rätt till ekonomiskt bistånd om de enbart bor på det asylboende där de har tilldelats plats. Migrationsverket får i vissa fall undersöka asylsökandes boende- och förvaringsutrymmen på asylboendena och en ansökan om uppehållstillstånd får under vissa förutsättningar betraktas som återkallad. Regeringen anser att det finns behov av ytterligare åtgärder och sanktioner för att systemet med asylboenden ska efterlevas och föreslår därför bl.a. flera olika kontrollåtgärder, såsom närvarokontroll och anmälningsskyldighet för utlänningar. Utskottet bedömde att lagförslagen i den tidigare propositionen skulle medföra en effektivare asylprocess, vilket inte bara var positivt för myndigheternas arbete och samhället i stort utan även för de individer som väntar på besked i fråga om uppehållstillstånd. Utskottet anser att detta även gäller förslagen i den nu aktuella propositionen och att mottagandet därmed bör ordnas så att processen effektiviseras ytterligare. Det finns därför inte skäl att lätta upp de krav som nyligen har införts, utan i stället finns det anledning att införa ytterligare begränsningar och kontrollåtgärder. Det behöver också få tydliga konsekvenser för den enskilde att inte följa uppställda krav.

Utskottet konstaterar att den föreslagna områdesbegränsningen kan öka kontrollen över var utlänningar befinner sig, vilket bl.a. kan bidra till en lägre risk för att personer avviker samt till att underlätta kontakterna med myndigheter. Den föreslagna närvarokontrollen kan ge Migrationsverket ett gott underlag för att kunna kontrollera att asylsökande faktiskt bor på det tilldelade asylboendet och därmed har rätt till bistånd. När det gäller anmälningsskyldigheten för utlänningar med avlägsnandebeslut och den boende- och anmälningsskyldighet som man under vissa förutsättningar kan besluta om för asylsökande kan även dessa åtgärder minska risken för att utlänningar avviker och ge effektiva möjligheter för Migrationsverket att kontrollera var utlänningar befinner sig.

Flera motionärer framhåller att områdesbegränsningen och kontrollåtgärderna är oproportionerliga och står i strid med enskildas fri- och rättigheter. Utskottet konstaterar att förslagen innebär vissa frihetsinskränkningar, bl.a. när det gäller enskildas rörelsefrihet. Regeringen har dock bedömt att inskränkningarna är nödvändiga, proportionerliga och förenliga med skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Även när de sammanlagda effekterna av åtgärderna vägs ihop bedömer regeringen att de är proportionerliga och förenliga med internationella åtaganden. Utskottet noterar särskilt de föreslagna möjligheterna till undantag från skyldigheterna, där en bedömning av individuella omständigheter ska göras. Även vid bedömningen av om dagersättningen ska sättas ned efter att en skyldighet inte följts kommer det att behöva tas hänsyn till omständigheterna kring överträdelsen. Om en enskild är missnöjd med ett beslut kommer det dessutom enligt förslaget att vara möjligt att överklaga till domstol. Utskottet anser, till skillnad mot vad flera motionärer har framfört, att regeringens förslag innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier.

Flera motionärer framför synpunkter på förslaget om att det först efter sex månader ska kunna beviljas undantag från krav på arbetstillstånd. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att intresset av att Sverige inte erbjuder förmånligare mottagningsvillkor än övriga EU-länder väger tungt. Utskottet konstaterar att förslaget i och för sig kan komma att ge negativa effekter för utlänningarnas förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och att det finns risk för att fler asylsökande arbetar utan att ha rätt till det, men noterar samtidigt att förslagen i stort kan bidra till att asylprocessen blir kortare och att utlänningar som beviljas uppehållstillstånd därefter kan börja arbeta. Förslaget kan också minska incitamenten för utlänningar vars egentliga avsikt är att arbeta i Sverige att resa in i landet utan att först ordna arbetstillstånd. Utskottet anser mot denna bakgrund att förslaget innebär en godtagbar inskränkning i asylsökandes rätt att arbeta och försörja sig och sin familj.

I flera motioner framförs farhågor för de konsekvenser lagförslagen kan få för enskilda, bl.a. barn. Utskottet noterar att regeringen bedömer att förslagen kan förväntas medföra samhällsekonomiska vinster på sikt, t.ex. förbättras förutsättningarna att motverka utanförskap, och asylprocessen effektiviseras. När det gäller barn konstaterar utskottet att ett system med eget boende riskerar att leda till att barn i asylsökande familjer som bor i eget boende hamnar i svår utsatthet och utanförskap. Ett boende på asylboende under ordnade former kan däremot bidra till att barns rättigheter tillgodoses i större utsträckning. Migrationsverket ska dessutom beakta barnets bästa vid bedömningen av vilket boende en familj ska tilldelas. Utskottet noterar också att Migrationsverket i regleringsbrevet för 2026 har fått i uppdrag att redovisa vidtagna åtgärder för att sektionera boenden i syfte att skapa en lämplig boendemiljö för barn och familjer fritt från otrygga miljöer och olämpliga personer. Utöver detta har Migrationsverket nyligen fått i uppdrag att vidta åtgärder som stärker tryggheten och säkerheten på myndighetens boenden med fokus på att förbättra förhållandena framför allt för barn, genom bl.a. ökad tillgång till gemensamma utrymmen samt en tryggare och säkrare utomhusmiljö. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att konsekvenserna för enskilda är godtagbara och att lagförslagen är förenliga med bl.a. de krav som ställs enligt barnkonventionen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 6, 7, 9, 10 och 11. Läs betänkandet

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det behövs en ny lag för mottagandet av utlänningar. LMA tillkom före den nuvarande utlänningslagen (2005:716), och det har funnits vissa oklarheter i tillämpningen, bl.a. när det gäller vilka utlänningar som omfattas av lagen och hur länge de i så fall omfattas av den. Utskottet anser att en ny lag kan bidra till att mottagandet och vistelsen i Sverige sker under mer ordnade förhållanden och samtidigt vara ett stöd för ett effektivt återvändande för dem som ska lämna landet.

LMA ändrades den 1 mars 2025 på så sätt att utgångspunkten numera är att asylsökande ska bo på Migrationsverkets boenden i stället för att ordna boende på egen hand (prop. 2024/25:49, bet. 2024/25:SfU11, rskr. 2024/25:136). Asylsökande har som huvudregel endast rätt till ekonomiskt bistånd om de enbart bor på det asylboende där de har tilldelats plats. Migrationsverket får i vissa fall undersöka asylsökandes boende- och förvaringsutrymmen på asylboendena och en ansökan om uppehållstillstånd får under vissa förutsättningar betraktas som återkallad. Regeringen anser att det finns behov av ytterligare åtgärder och sanktioner för att systemet med asylboenden ska efterlevas och föreslår därför bl.a. flera olika kontrollåtgärder, såsom närvarokontroll och anmälningsskyldighet för utlänningar. Utskottet bedömde att lagförslagen i den tidigare propositionen skulle medföra en effektivare asylprocess, vilket inte bara var positivt för myndigheternas arbete och samhället i stort utan även för de individer som väntar på besked i fråga om uppehållstillstånd. Utskottet anser att detta även gäller förslagen i den nu aktuella propositionen och att mottagandet därmed bör ordnas så att processen effektiviseras ytterligare. Det finns därför inte skäl att lätta upp de krav som nyligen har införts, utan i stället finns det anledning att införa ytterligare begränsningar och kontrollåtgärder. Det behöver också få tydliga konsekvenser för den enskilde att inte följa uppställda krav.

Utskottet konstaterar att den föreslagna områdesbegränsningen kan öka kontrollen över var utlänningar befinner sig, vilket bl.a. kan bidra till en lägre risk för att personer avviker samt till att underlätta kontakterna med myndigheter. Den föreslagna närvarokontrollen kan ge Migrationsverket ett gott underlag för att kunna kontrollera att asylsökande faktiskt bor på det tilldelade asylboendet och därmed har rätt till bistånd. När det gäller anmälningsskyldigheten för utlänningar med avlägsnandebeslut och den boende- och anmälningsskyldighet som man under vissa förutsättningar kan besluta om för asylsökande kan även dessa åtgärder minska risken för att utlänningar avviker och ge effektiva möjligheter för Migrationsverket att kontrollera var utlänningar befinner sig.

Flera motionärer framhåller att områdesbegränsningen och kontrollåtgärderna är oproportionerliga och står i strid med enskildas fri- och rättigheter. Utskottet konstaterar att förslagen innebär vissa frihetsinskränkningar, bl.a. när det gäller enskildas rörelsefrihet. Regeringen har dock bedömt att inskränkningarna är nödvändiga, proportionerliga och förenliga med skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Även när de sammanlagda effekterna av åtgärderna vägs ihop bedömer regeringen att de är proportionerliga och förenliga med internationella åtaganden. Utskottet noterar särskilt de föreslagna möjligheterna till undantag från skyldigheterna, där en bedömning av individuella omständigheter ska göras. Även vid bedömningen av om dagersättningen ska sättas ned efter att en skyldighet inte följts kommer det att behöva tas hänsyn till omständigheterna kring överträdelsen. Om en enskild är missnöjd med ett beslut kommer det dessutom enligt förslaget att vara möjligt att överklaga till domstol. Utskottet anser, till skillnad mot vad flera motionärer har framfört, att regeringens förslag innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier.

Flera motionärer framför synpunkter på förslaget om att det först efter sex månader ska kunna beviljas undantag från krav på arbetstillstånd. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att intresset av att Sverige inte erbjuder förmånligare mottagningsvillkor än övriga EU-länder väger tungt. Utskottet konstaterar att förslaget i och för sig kan komma att ge negativa effekter för utlänningarnas förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och att det finns risk för att fler asylsökande arbetar utan att ha rätt till det, men noterar samtidigt att förslagen i stort kan bidra till att asylprocessen blir kortare och att utlänningar som beviljas uppehållstillstånd därefter kan börja arbeta. Förslaget kan också minska incitamenten för utlänningar vars egentliga avsikt är att arbeta i Sverige att resa in i landet utan att först ordna arbetstillstånd. Utskottet anser mot denna bakgrund att förslaget innebär en godtagbar inskränkning i asylsökandes rätt att arbeta och försörja sig och sin familj.

I flera motioner framförs farhågor för de konsekvenser lagförslagen kan få för enskilda, bl.a. barn. Utskottet noterar att regeringen bedömer att förslagen kan förväntas medföra samhällsekonomiska vinster på sikt, t.ex. förbättras förutsättningarna att motverka utanförskap, och asylprocessen effektiviseras. När det gäller barn konstaterar utskottet att ett system med eget boende riskerar att leda till att barn i asylsökande familjer som bor i eget boende hamnar i svår utsatthet och utanförskap. Ett boende på asylboende under ordnade former kan däremot bidra till att barns rättigheter tillgodoses i större utsträckning. Migrationsverket ska dessutom beakta barnets bästa vid bedömningen av vilket boende en familj ska tilldelas. Utskottet noterar också att Migrationsverket i regleringsbrevet för 2026 har fått i uppdrag att redovisa vidtagna åtgärder för att sektionera boenden i syfte att skapa en lämplig boendemiljö för barn och familjer fritt från otrygga miljöer och olämpliga personer. Utöver detta har Migrationsverket nyligen fått i uppdrag att vidta åtgärder som stärker tryggheten och säkerheten på myndighetens boenden med fokus på att förbättra förhållandena framför allt för barn, genom bl.a. ökad tillgång till gemensamma utrymmen samt en tryggare och säkrare utomhusmiljö. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att konsekvenserna för enskilda är godtagbara och att lagförslagen är förenliga med bl.a. de krav som ställs enligt barnkonventionen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 6, 7, 8, 10 och 11. Läs betänkandet

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det behövs en ny lag för mottagandet av utlänningar. LMA tillkom före den nuvarande utlänningslagen (2005:716), och det har funnits vissa oklarheter i tillämpningen, bl.a. när det gäller vilka utlänningar som omfattas av lagen och hur länge de i så fall omfattas av den. Utskottet anser att en ny lag kan bidra till att mottagandet och vistelsen i Sverige sker under mer ordnade förhållanden och samtidigt vara ett stöd för ett effektivt återvändande för dem som ska lämna landet.

LMA ändrades den 1 mars 2025 på så sätt att utgångspunkten numera är att asylsökande ska bo på Migrationsverkets boenden i stället för att ordna boende på egen hand (prop. 2024/25:49, bet. 2024/25:SfU11, rskr. 2024/25:136). Asylsökande har som huvudregel endast rätt till ekonomiskt bistånd om de enbart bor på det asylboende där de har tilldelats plats. Migrationsverket får i vissa fall undersöka asylsökandes boende- och förvaringsutrymmen på asylboendena och en ansökan om uppehållstillstånd får under vissa förutsättningar betraktas som återkallad. Regeringen anser att det finns behov av ytterligare åtgärder och sanktioner för att systemet med asylboenden ska efterlevas och föreslår därför bl.a. flera olika kontrollåtgärder, såsom närvarokontroll och anmälningsskyldighet för utlänningar. Utskottet bedömde att lagförslagen i den tidigare propositionen skulle medföra en effektivare asylprocess, vilket inte bara var positivt för myndigheternas arbete och samhället i stort utan även för de individer som väntar på besked i fråga om uppehållstillstånd. Utskottet anser att detta även gäller förslagen i den nu aktuella propositionen och att mottagandet därmed bör ordnas så att processen effektiviseras ytterligare. Det finns därför inte skäl att lätta upp de krav som nyligen har införts, utan i stället finns det anledning att införa ytterligare begränsningar och kontrollåtgärder. Det behöver också få tydliga konsekvenser för den enskilde att inte följa uppställda krav.

Utskottet konstaterar att den föreslagna områdesbegränsningen kan öka kontrollen över var utlänningar befinner sig, vilket bl.a. kan bidra till en lägre risk för att personer avviker samt till att underlätta kontakterna med myndigheter. Den föreslagna närvarokontrollen kan ge Migrationsverket ett gott underlag för att kunna kontrollera att asylsökande faktiskt bor på det tilldelade asylboendet och därmed har rätt till bistånd. När det gäller anmälningsskyldigheten för utlänningar med avlägsnandebeslut och den boende- och anmälningsskyldighet som man under vissa förutsättningar kan besluta om för asylsökande kan även dessa åtgärder minska risken för att utlänningar avviker och ge effektiva möjligheter för Migrationsverket att kontrollera var utlänningar befinner sig.

Flera motionärer framhåller att områdesbegränsningen och kontrollåtgärderna är oproportionerliga och står i strid med enskildas fri- och rättigheter. Utskottet konstaterar att förslagen innebär vissa frihetsinskränkningar, bl.a. när det gäller enskildas rörelsefrihet. Regeringen har dock bedömt att inskränkningarna är nödvändiga, proportionerliga och förenliga med skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Även när de sammanlagda effekterna av åtgärderna vägs ihop bedömer regeringen att de är proportionerliga och förenliga med internationella åtaganden. Utskottet noterar särskilt de föreslagna möjligheterna till undantag från skyldigheterna, där en bedömning av individuella omständigheter ska göras. Även vid bedömningen av om dagersättningen ska sättas ned efter att en skyldighet inte följts kommer det att behöva tas hänsyn till omständigheterna kring överträdelsen. Om en enskild är missnöjd med ett beslut kommer det dessutom enligt förslaget att vara möjligt att överklaga till domstol. Utskottet anser, till skillnad mot vad flera motionärer har framfört, att regeringens förslag innehåller tillräckliga rättssäkerhetsgarantier.

Flera motionärer framför synpunkter på förslaget om att det först efter sex månader ska kunna beviljas undantag från krav på arbetstillstånd. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att intresset av att Sverige inte erbjuder förmånligare mottagningsvillkor än övriga EU-länder väger tungt. Utskottet konstaterar att förslaget i och för sig kan komma att ge negativa effekter för utlänningarnas förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och att det finns risk för att fler asylsökande arbetar utan att ha rätt till det, men noterar samtidigt att förslagen i stort kan bidra till att asylprocessen blir kortare och att utlänningar som beviljas uppehållstillstånd därefter kan börja arbeta. Förslaget kan också minska incitamenten för utlänningar vars egentliga avsikt är att arbeta i Sverige att resa in i landet utan att först ordna arbetstillstånd. Utskottet anser mot denna bakgrund att förslaget innebär en godtagbar inskränkning i asylsökandes rätt att arbeta och försörja sig och sin familj.

I flera motioner framförs farhågor för de konsekvenser lagförslagen kan få för enskilda, bl.a. barn. Utskottet noterar att regeringen bedömer att förslagen kan förväntas medföra samhällsekonomiska vinster på sikt, t.ex. förbättras förutsättningarna att motverka utanförskap, och asylprocessen effektiviseras. När det gäller barn konstaterar utskottet att ett system med eget boende riskerar att leda till att barn i asylsökande familjer som bor i eget boende hamnar i svår utsatthet och utanförskap. Ett boende på asylboende under ordnade former kan däremot bidra till att barns rättigheter tillgodoses i större utsträckning. Migrationsverket ska dessutom beakta barnets bästa vid bedömningen av vilket boende en familj ska tilldelas. Utskottet noterar också att Migrationsverket i regleringsbrevet för 2026 har fått i uppdrag att redovisa vidtagna åtgärder för att sektionera boenden i syfte att skapa en lämplig boendemiljö för barn och familjer fritt från otrygga miljöer och olämpliga personer. Utöver detta har Migrationsverket nyligen fått i uppdrag att vidta åtgärder som stärker tryggheten och säkerheten på myndighetens boenden med fokus på att förbättra förhållandena framför allt för barn, genom bl.a. ökad tillgång till gemensamma utrymmen samt en tryggare och säkrare utomhusmiljö. Utskottet bedömer mot denna bakgrund att konsekvenserna för enskilda är godtagbara och att lagförslagen är förenliga med bl.a. de krav som ställs enligt barnkonventionen.

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 5, 6, 7, 8, 9 och 11. Läs betänkandet