Inkomstskatt

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m.

I det förslag till statens budget för 2026 som utskottet har tillstyrkt och som riksdagen har ställt sig bakom har regeringen fokuserat på att stärka hushållens ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen i svensk ekonomi återupptas. Detta har inneburit bl.a. sänkt skatt på arbete och pension. Utskottet anser inte att riksdagen nu bör ställa sig bakom tillkännagivanden om ytterligare skattesänkningar eller höjningar av inkomstskatten eller förändringar av grundavdraget på det sätt som motionärerna har föreslagit. Motionerna 2025/26:1673 (M), 2025/26:2015 (M) och 2025/26:2783 (V) yrkande 6 avstyrks.

Jobbskatteavdrag

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att höja jobbskatteavdraget för personer med arbetsinkomster som överstiger ca 192 000 kronor per år i sitt yttrande till finansutskottet över förslaget till statens budget för 2026. Utskottet bedömde att detta var åtgärder som kommer att ha avsedd effekt på arbetsutbudet. Utskottet gör nu ingen annan bedömning. Utskottet anser inte att riksdagen bör rikta tillkännagivanden till regeringen om andra förändringar av jobbskatteavdraget. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2144 (M), 2025/26:2783 (V) yrkande 7 och 2025/26:3553 (S) yrkande 8.

Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

För att ta bort den tidigare skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning och motsvarande arbetsinkomster beslutade riksdagen att skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning skulle förstärkas fr.o.m. den 1 januari 2026 (prop. 2025/26:32, yttr. 2025/26:SkU1y, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64). Mot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen behöver rikta något tillkännagivande till regeringen enligt förslagen i motionerna 2025/26:1338 (S) och 2025/26:2783 (V) yrkande 5, som avstyrks.

Medlemsavgifter m.m.

Utskottet konstaterar att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader och att man till sådana räknar bl.a. medlemsavgifter. Utskottet har i tidigare ställningstaganden avstyrkt förslag om att införa skattereduktion för fackföreningsavgift. Utskottet ser ingen anledning att nu ändra sina tidigare ställningstaganden och avstyrker därför motionerna 2025/26:620 (-), 2025/26:1303 (S), 2025/26:2783 (V) yrkande 8 och 2025/26:3553 (S) yrkande 7.

Ur avsnittet "Allmänna inkomstskattefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Skatteskala, skattereduktion och grundavdrag m.m.

I det förslag till statens budget för 2026 som utskottet har tillstyrkt och som riksdagen har ställt sig bakom har regeringen fokuserat på att stärka hushållens ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen i svensk ekonomi återupptas. Detta har inneburit bl.a. sänkt skatt på arbete och pension. Utskottet anser inte att riksdagen nu bör ställa sig bakom tillkännagivanden om ytterligare skattesänkningar eller höjningar av inkomstskatten eller förändringar av grundavdraget på det sätt som motionärerna har föreslagit. Motionerna 2025/26:1673 (M), 2025/26:2015 (M) och 2025/26:2783 (V) yrkande 6 avstyrks.

Jobbskatteavdrag

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om att höja jobbskatteavdraget för personer med arbetsinkomster som överstiger ca 192 000 kronor per år i sitt yttrande till finansutskottet över förslaget till statens budget för 2026. Utskottet bedömde att detta var åtgärder som kommer att ha avsedd effekt på arbetsutbudet. Utskottet gör nu ingen annan bedömning. Utskottet anser inte att riksdagen bör rikta tillkännagivanden till regeringen om andra förändringar av jobbskatteavdraget. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2144 (M), 2025/26:2783 (V) yrkande 7 och 2025/26:3553 (S) yrkande 8.

Skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning

För att ta bort den tidigare skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning och motsvarande arbetsinkomster beslutade riksdagen att skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning skulle förstärkas fr.o.m. den 1 januari 2026 (prop. 2025/26:32, yttr. 2025/26:SkU1y, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64). Mot denna bakgrund anser utskottet inte att riksdagen behöver rikta något tillkännagivande till regeringen enligt förslagen i motionerna 2025/26:1338 (S) och 2025/26:2783 (V) yrkande 5, som avstyrks.

Medlemsavgifter m.m.

Utskottet konstaterar att en person inte får göra avdrag för sina levnadskostnader och att man till sådana räknar bl.a. medlemsavgifter. Utskottet har i tidigare ställningstaganden avstyrkt förslag om att införa skattereduktion för fackföreningsavgift. Utskottet ser ingen anledning att nu ändra sina tidigare ställningstaganden och avstyrker därför motionerna 2025/26:620 (-), 2025/26:1303 (S), 2025/26:2783 (V) yrkande 8 och 2025/26:3553 (S) yrkande 7.

Ur avsnittet "Allmänna inkomstskattefrågor" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet

Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdragen

Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn höjdes taket för rotavdraget tillfälligt under 2024.

Skattereduktionen för rotarbete ska riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta avses därför med rotarbete reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om skattereduktion. Utskottet ser inte något skäl att ändra omfattningen av rotavdraget i denna del.

Rutavdraget ska utformas på ett sådant sätt att efterfrågan ökar på tjänster som bidrar till ökad sysselsättning för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar även att rutavdraget som utgångspunkt inte ska omfatta tjänster som kräver särskild utbildning eller avancerad teknisk utrustning. Rutavdraget har utökats med nya tjänster i omgångar sedan det infördes den 1 juli 2007. Avdraget breddades så sent som den 1 januari 2021 med flera nya rut–tjänster som tvätt-, flytt-, hämtnings- och trygghetstjänster.

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka klimatomställningen och energieffektiviseringar i allmänhet. Utskottet anser dock inte att det finns skäl att göra ett tillkännagivande till regeringen om att lämna ytterligare stöd för föreslagna klimatåtgärder inom ramen för rotavdraget.

Utskottet finner inte heller i övrigt, med hänsyn till det som anförs ovan, något skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare förändringar av omfattningen av eller att på andra sätt slopa eller förstärka rut- och rotavdraget.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet samtliga förslag om att förändra rut- eller rotavdraget på de sätt som motionärerna har föreslagit i detta avsnitt.

Rut- och rotavdrag för arbete utomlands

Utskottet konstaterar att rut- och rotavdragen är utformade för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige. Utskottet avstyrker därför motionsförslag om att begränsa rut- och rotavdragen till att enbart gälla tjänster som utförs inom landet.

Ur avsnittet "Rut- och rotavdrag" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Förändringar och utvidgningar av rut- och rotavdragen

Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn höjdes taket för rotavdraget tillfälligt under 2024.

Skattereduktionen för rotarbete ska riktas till den som har det egentliga underhållsansvaret för sin bostad. I linje med detta avses därför med rotarbete reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om skattereduktion. Utskottet ser inte något skäl att ändra omfattningen av rotavdraget i denna del.

Rutavdraget ska utformas på ett sådant sätt att efterfrågan ökar på tjänster som bidrar till ökad sysselsättning för personer med svagare anknytning till arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar även att rutavdraget som utgångspunkt inte ska omfatta tjänster som kräver särskild utbildning eller avancerad teknisk utrustning. Rutavdraget har utökats med nya tjänster i omgångar sedan det infördes den 1 juli 2007. Avdraget breddades så sent som den 1 januari 2021 med flera nya rut–tjänster som tvätt-, flytt-, hämtnings- och trygghetstjänster.

Utskottet anser att det är viktigt att bejaka klimatomställningen och energieffektiviseringar i allmänhet. Utskottet anser dock inte att det finns skäl att göra ett tillkännagivande till regeringen om att lämna ytterligare stöd för föreslagna klimatåtgärder inom ramen för rotavdraget.

Utskottet finner inte heller i övrigt, med hänsyn till det som anförs ovan, något skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare förändringar av omfattningen av eller att på andra sätt slopa eller förstärka rut- och rotavdraget.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet samtliga förslag om att förändra rut- eller rotavdraget på de sätt som motionärerna har föreslagit i detta avsnitt.

Rut- och rotavdrag för arbete utomlands

Utskottet konstaterar att rut- och rotavdragen är utformade för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet och därför inte kan begränsas till arbete som utförs i Sverige. Utskottet avstyrker därför motionsförslag om att begränsa rut- och rotavdragen till att enbart gälla tjänster som utförs inom landet.

Ur avsnittet "Rut- och rotavdrag" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Utskottet anser att det arbete som civilsamhällets organisationer utför är viktigt, särskilt i kristider. Skattereduktionen för gåvor som har lämnats till en godkänd gåvomottagare för att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning breddades den 1 januari 2026 till att gälla även juridiska personers gåvor. Utskottet finner inte skäl att nu rikta något tillkännagivande till regeringen om ytterligare förändringar av systemet för gåvoskatteavdrag och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Gåvoskatteavdrag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan den stora skattereformen genomfördes i början av 1990-talet. Även omvärlden och synen på den internationella skattepolitiken har förändrats sedan dess.

Sverige har i grunden ett väl fungerande skattesystem, varför det i dagsläget inte finns behov av någon ny stor skattereform. Utskottet ser dock ett behov av att ständigt arbeta med att förändra och förbättra skattesystemet, vilket regeringen också gör. Det kan komma att behövas olika mindre reformer som, inom ramen för en ansvarsfull finanspolitik, ökar drivkrafterna för arbete, utbildning, företagande, investeringar och entreprenörskap. Sänkta skattekilar på arbete och investeringar bidrar till ökad långsiktig tillväxt som kommer alla till del.

I fråga om den gröna skatteväxlingen måste den, för att kunna vara effektiv och genomförbar över tid, vara transparent och möjlig att följa upp. För att uppnå detta krävs en genomarbetad helhetstanke om hur den gröna skatteväxlingen ska gå till. Regeringen arbetar med att genom sin politik främja elektrifiering och användandet av fossilfria bränslen. Regeringen har också uppgett att även andra styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn ska utredas. Detta arbete sker inom det s.k. Klimatklivet, som är regeringens bredaste investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder för att minska utsläpp av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet och som kan användas till marknadsintroduktion av ny klimatsmart teknik.

Utvecklingen och den omvärld som vårt skattesystem ska verka i har blivit alltmer komplicerad. De internationella inslagen och den internationella påverkan på skattesystemet har blivit mer omfattande. Ett stort antal nya regler har också införts genom det arbete som sker i EU och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, där Sverige har varit en mycket aktiv deltagare och arbetat för att påverka lagstiftningsarbetet.

Utskottet noterar att regeringen kontinuerligt arbetar med att reformera och förbättra skattesystemet och att arbetet med den gröna skatteväxlingen fortsätter. Regeringen har formulerat ett antal riktlinjer för de kommande årens skattepolitik som utskottet och riksdagen har ställt sig bakom (prop. 2023/24:100, yttr. 2023/24:SkU4y, bet. 2023/24:FiU20, rskr. 2023/24:273. Det handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, goda förutsättningar för hög sysselsättning och tillväxt, effektiva ekonomiska styrmedel samt en generell och rättvist fördelad välfärd. Skattepolitiken bör utformas enligt vägledande principer som handlar om hållbara offentliga finanser, generella, tydliga och enkla regler, ett regelverk som är förenligt med EU-rätten samt beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om olika översyner och reformer av skattesystemet eller nya reformer i fråga om grön skatteväxling. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Reservationer

1.

Skatteskala, skattereduktion, grundavdrag m.m., punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 6 och

avslår motionerna

2025/26:1673 av John E Weinerhall (M) och

2025/26:2015 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Skatterna fyller flera viktiga funktioner. De ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. De bör också jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Som en delfinansiering av de ökade försvarsanslagen bör det införas en beredskapsskatt på 5 procentenheter på månadsinkomster över 65 000 kronor.

2.

Jobbskatteavdrag, punkt 2 (S)

av Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Blåvitt Elofsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8 och

avslår motionerna

2025/26:2144 av Sten Bergheden (M) och

2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7.

Ställningstagande

Den tidigare moderatledda regeringens jobbskatteavdrag skapade en skatteklyfta mellan olika inkomstslag som inte går att försvara. De som tjänar mest på den är de som har de högsta inkomsterna. Olika typer av inkomster som baseras på arbete bör beskattas lika. På sikt behöver vi komma tillbaka till en likformig beskattning.

3.

Jobbskatteavdrag, punkt 2 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår motionerna

2025/26:2144 av Sten Bergheden (M) och

2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8.

Ställningstagande

En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbetsinkomster. Detta innebär att den som är arbetslös och får 25 000 kronor i månaden från a-kassan betalar ca 1 900 kronor mer i skatt varje månad än den som har en arbetsinkomst på 25 000 kronor i månaden.

Jobbskatteavdragen bör trappas av på inkomster över 50 000 kronor i månaden upp till 100 000 kronor. På månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden ska inget jobbskatteavdrag göras.

Ur avsnittet "Skattereform m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 11, 15, 18 och 19. Läs betänkandet

Utskottet instämde i regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2023 att den tidigare föreslagna modellen för skattelättnad för arbetsresor som skulle ha införts den 1 januari 2023 hade brister i flera avseenden som innebar att det var bättre att behålla reseavdraget i dess dåvarande form. Utskottet tillstyrkte att den nya avståndsbaserade modellen för skattelättnad för arbetsresor inte skulle införas (yttr. 2022/23:SkU1y). Utskottet gör nu ingen annan bedömning.

Utredningen om moderniserade skatteregler för ett flexibelt arbetsliv lämnade den 15 januari 2025 sitt betänkande Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet (SOU 2025:4) till regeringen. Utredningen har bl.a. tittat på frågor om tjänsteställets placering, vilket i sin tur kan ha bäring på möjligheterna till reseavdrag till och från arbetet. Utskottet vill inte föregripa det arbete som pågår inom Regeringskansliet.

Utskottet har nyligen tillstyrkt regeringens förslag om att höja beloppsgränsen för avdragsgilla utgifter för bl.a. arbetsresor från 11 000 till 15 000 kronor. Utskottet finner inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om ytterligare förändringar av reglerna för reseavdrag och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Reseavdrag" i betänkandet. Läs betänkandet

För att förbättra möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden infördes den 1 september 2018 ett statligt lån för körkortsutbildning, s.k. körkortslån, för vissa arbetssökande. Den 1 december 2021 utvidgades målgruppen för lånet till att omfatta även 19–20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning.

Det är också av stor vikt med bra förutsättningar för att redan yrkesverksamma personer ska kunna vidareutbilda sig. Den 1 oktober 2022 infördes ett nytt offentligt omställningsstudiestöd i syfte att stärka arbetstagares ställ‍ning på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet, som är en följd av Tidöpartiernas överenskommelse, ska förvaltas på så sätt att det används till utbildningar med hög efterfrågan på arbetsmarknaden och därmed motverkar kompetensbrist och stärker näringslivets konkurrenskraft.

Utskottet konstaterar att man kan göra avdrag för utgifter för att förvärva eller behålla inkomster och inte för kostnader för genomgång av skolor eller universitet eller för annan utbildning som syftar till att kvalificera sig till en anställning eller tjänst. En utbildning eller annan åtgärd kan vara skattefri om den skattskyldige är eller riskerar att bli arbetslös inom fem år på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet. Vidare framgår det av Tidöavtalet att lärosätenas omställningsuppdrag ska stärkas.

Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om förändringar enligt motionärernas förslag, och utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Ur avsnittet "Omställningsavdrag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan den stora skattereformen genomfördes i början av 1990-talet. Även omvärlden och synen på den internationella skattepolitiken har förändrats sedan dess.

Sverige har i grunden ett väl fungerande skattesystem, varför det i dagsläget inte finns behov av någon ny stor skattereform. Utskottet ser dock ett behov av att ständigt arbeta med att förändra och förbättra skattesystemet, vilket regeringen också gör. Det kan komma att behövas olika mindre reformer som, inom ramen för en ansvarsfull finanspolitik, ökar drivkrafterna för arbete, utbildning, företagande, investeringar och entreprenörskap. Sänkta skattekilar på arbete och investeringar bidrar till ökad långsiktig tillväxt som kommer alla till del.

I fråga om den gröna skatteväxlingen måste den, för att kunna vara effektiv och genomförbar över tid, vara transparent och möjlig att följa upp. För att uppnå detta krävs en genomarbetad helhetstanke om hur den gröna skatteväxlingen ska gå till. Regeringen arbetar med att genom sin politik främja elektrifiering och användandet av fossilfria bränslen. Regeringen har också uppgett att även andra styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn ska utredas. Detta arbete sker inom det s.k. Klimatklivet, som är regeringens bredaste investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder för att minska utsläpp av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet och som kan användas till marknadsintroduktion av ny klimatsmart teknik.

Utvecklingen och den omvärld som vårt skattesystem ska verka i har blivit alltmer komplicerad. De internationella inslagen och den internationella påverkan på skattesystemet har blivit mer omfattande. Ett stort antal nya regler har också införts genom det arbete som sker i EU och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, där Sverige har varit en mycket aktiv deltagare och arbetat för att påverka lagstiftningsarbetet.

Utskottet noterar att regeringen kontinuerligt arbetar med att reformera och förbättra skattesystemet och att arbetet med den gröna skatteväxlingen fortsätter. Regeringen har formulerat ett antal riktlinjer för de kommande årens skattepolitik som utskottet och riksdagen har ställt sig bakom (prop. 2023/24:100, yttr. 2023/24:SkU4y, bet. 2023/24:FiU20, rskr. 2023/24:273. Det handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, goda förutsättningar för hög sysselsättning och tillväxt, effektiva ekonomiska styrmedel samt en generell och rättvist fördelad välfärd. Skattepolitiken bör utformas enligt vägledande principer som handlar om hållbara offentliga finanser, generella, tydliga och enkla regler, ett regelverk som är förenligt med EU-rätten samt beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om olika översyner och reformer av skattesystemet eller nya reformer i fråga om grön skatteväxling. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Reservationer

1.

Skatteskala, skattereduktion, grundavdrag m.m., punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 6 och

avslår motionerna

2025/26:1673 av John E Weinerhall (M) och

2025/26:2015 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Skatterna fyller flera viktiga funktioner. De ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. De bör också jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Som en delfinansiering av de ökade försvarsanslagen bör det införas en beredskapsskatt på 5 procentenheter på månadsinkomster över 65 000 kronor.

2.

Jobbskatteavdrag, punkt 2 (S)

av Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Blåvitt Elofsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8 och

avslår motionerna

2025/26:2144 av Sten Bergheden (M) och

2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7.

Ställningstagande

Den tidigare moderatledda regeringens jobbskatteavdrag skapade en skatteklyfta mellan olika inkomstslag som inte går att försvara. De som tjänar mest på den är de som har de högsta inkomsterna. Olika typer av inkomster som baseras på arbete bör beskattas lika. På sikt behöver vi komma tillbaka till en likformig beskattning.

3.

Jobbskatteavdrag, punkt 2 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår motionerna

2025/26:2144 av Sten Bergheden (M) och

2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8.

Ställningstagande

En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbetsinkomster. Detta innebär att den som är arbetslös och får 25 000 kronor i månaden från a-kassan betalar ca 1 900 kronor mer i skatt varje månad än den som har en arbetsinkomst på 25 000 kronor i månaden.

Jobbskatteavdragen bör trappas av på inkomster över 50 000 kronor i månaden upp till 100 000 kronor. På månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden ska inget jobbskatteavdrag göras.

Ur avsnittet "Skattereform m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 15, 18 och 19. Läs betänkandet

Enligt huvudregeln är alla inkomster skattepliktiga. Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. I de flesta fall är det inga svårigheter att bedöma om en inkomst kommer från en anställning eller ett uppdrag. Men i vissa fall är det inte så tydligt om ett visst arbete utförs åt en arbetsgivare eller uppdragsgivare, eller om det är en självständig verksamhet. Med ”annan inkomstgivande verksamhet” menas att även självständig verksamhet utan vinstsyfte, som hobbyverksamhet, beskattas i inkomstslaget tjänst.

Inkomstslaget tjänst fungerar även som uppsamlingspost för annan inkomstgivande verksamhet som inte hör till kapital eller näringsverksamhet. Annan inkomstgivande verksamhet i tjänst är sådan inkomst som inte är inkomst från vare sig anställning, uppdrag, hobby, kapital eller näringsverksamhet.

När det gäller uppdrag som styrelseledamot följer det av praxis att styrelsearvoden i regel ska beskattas hos ledamoten och i inkomstslaget tjänst. Detta har motiverats med att ett sådant uppdrag ska utövas av en fysisk person och är av personlig natur. Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Utskottet finner att frågan är noga utredd i praxis och är inte berett att föreslå en förändring av beskattningen av styrelsearvoden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:699 (C) samt 2025/26:2835 (C) yrkandena 4 och 18.

Lagstiftningen innehåller inte något undantag från skyldighet att redovisa, och betala skatt, på inkomster från försäljning av sexuella tjänster. Utskottet anser, precis som motionärerna, att arbetet med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål är viktigt. Arbetet mot prostitution och människohandel är också en del av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Utskottet avstyrkte senast i betänkande 2024/25:SkU9 motionsyrkanden om beskattning av styrelsearvoden och sexuella tjänster. Då motiverade utskottet sitt beslut med att det är en av regeringens centrala prioriteringar att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel och ge stöd till dem som utsätts. När det gäller att skattebefria inkomster från prostitution har regeringen uttalat att den har noga analyserat för- och nackdelarna med en sådan åtgärd, med utgångspunkten att målet är att minska utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution och att underlätta för dem. I det arbetet framkom det att det finns en risk att en skattebefrielse ökar utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution. I ljuset av dessa risker har regeringen därför valt att inte gå vidare med frågan om skattebefrielse men man fortsätter att arbeta intensivt med flera andra åtgärder som syftar till att motverka prostitution och ge stöd till dem som utsätts. Utskottet anser fortfarande att det mot denna bakgrund inte finns skäl att förorda ett tillkännagivande och avstyrker motionerna 2025/26:2782 (V) yrkande 20, 2025/26:3553 (S) yrkande 35, 2025/26:2783 (V)yrkande 19, 2025/26:2834 (C) yrkande 31, 2025/26:3361 (MP) yrkande 2, 2025/26:1152 (S) och 2025/26:3574 (KD).

Sverige är en liten, öppen ekonomi. Konkurrenskraftiga och produktiva företag är nödvändiga för att Sverige ska kunna behålla och utveckla välfärden. En god tillgång till riskkapital är en viktig komponent för att företag ska kunna växa och bli konkurrenskraftiga. Även om Sverige i dag har en av de mest välutvecklade riskkapitalmarknaderna i Europa, där nya företag kan söka finansiering, är det centralt att fortsätta att värna och skapa förutsättningar för god tillgång till kapital och ett aktivt och kompetent riskkapitalägande.

Regeringskansliet har nyligen sett över den skattemässiga behandlingen av inkomster som härrör från särskild vinstandel. I sitt förslag till statens budget för 2026 föreslog regeringen en begränsning av möjligheten att vid beräkningen av löneunderlag räkna med ersättning till arbetstagare i dotterföretag till en alternativ investeringsfond, och i dotterföretag till förvaltare av en sådan fond. Förslaget motiverades med att affärsidén i riskkapitalbranschen är att förvärva andelar i andra företag i syfte att avyttra andelarna inom ett antal år. Skälen för att löner i dotterföretag får räknas med vid beräkning av löneunderlaget – att bestämmelserna ska vara neutrala i fråga om organisation i ett eller flera företag – bedöms inte gälla för dotterföretag till riskkapitalfonder. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i sitt yttrande till finansutskottet (yttr. 2025/26:SkU1y).

Utskottet anser mot denna bakgrund inte att riksdagen nu behöver rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av reglerna om särskild vinstandel och avstyrker motion 2025/26:3553 (S) yrkande 15.

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för att införa ett system för skatte- och avgiftsfri arvodering av nattvandrare och liknande funktioner i kommunerna, att se över möjligheten att införa en skattebefriad räddningstjänst i beredskap eller att avskaffa skatten på pensionsinkomster eller inkomster från biodlingsverksamhet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:522 (SD), 2025/26:1980 (M), 2025/26:2142 (M) yrkande 2 och 2025/26:2550 (SD).

Ur avsnittet "Övrig beskattning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 13 och 14. Läs betänkandet

Enligt huvudregeln är alla inkomster skattepliktiga. Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. I de flesta fall är det inga svårigheter att bedöma om en inkomst kommer från en anställning eller ett uppdrag. Men i vissa fall är det inte så tydligt om ett visst arbete utförs åt en arbetsgivare eller uppdragsgivare, eller om det är en självständig verksamhet. Med ”annan inkomstgivande verksamhet” menas att även självständig verksamhet utan vinstsyfte, som hobbyverksamhet, beskattas i inkomstslaget tjänst.

Inkomstslaget tjänst fungerar även som uppsamlingspost för annan inkomstgivande verksamhet som inte hör till kapital eller näringsverksamhet. Annan inkomstgivande verksamhet i tjänst är sådan inkomst som inte är inkomst från vare sig anställning, uppdrag, hobby, kapital eller näringsverksamhet.

När det gäller uppdrag som styrelseledamot följer det av praxis att styrelsearvoden i regel ska beskattas hos ledamoten och i inkomstslaget tjänst. Detta har motiverats med att ett sådant uppdrag ska utövas av en fysisk person och är av personlig natur. Det gäller även om styrelseledamoten bedriver verksamhet i ett bolag och arvodet har betalats ut till detta bolag. Utskottet finner att frågan är noga utredd i praxis och är inte berett att föreslå en förändring av beskattningen av styrelsearvoden. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:699 (C) samt 2025/26:2835 (C) yrkandena 4 och 18.

Lagstiftningen innehåller inte något undantag från skyldighet att redovisa, och betala skatt, på inkomster från försäljning av sexuella tjänster. Utskottet anser, precis som motionärerna, att arbetet med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål är viktigt. Arbetet mot prostitution och människohandel är också en del av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Utskottet avstyrkte senast i betänkande 2024/25:SkU9 motionsyrkanden om beskattning av styrelsearvoden och sexuella tjänster. Då motiverade utskottet sitt beslut med att det är en av regeringens centrala prioriteringar att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel och ge stöd till dem som utsätts. När det gäller att skattebefria inkomster från prostitution har regeringen uttalat att den har noga analyserat för- och nackdelarna med en sådan åtgärd, med utgångspunkten att målet är att minska utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution och att underlätta för dem. I det arbetet framkom det att det finns en risk att en skattebefrielse ökar utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution. I ljuset av dessa risker har regeringen därför valt att inte gå vidare med frågan om skattebefrielse men man fortsätter att arbeta intensivt med flera andra åtgärder som syftar till att motverka prostitution och ge stöd till dem som utsätts. Utskottet anser fortfarande att det mot denna bakgrund inte finns skäl att förorda ett tillkännagivande och avstyrker motionerna 2025/26:2782 (V) yrkande 20, 2025/26:3553 (S) yrkande 35, 2025/26:2783 (V)yrkande 19, 2025/26:2834 (C) yrkande 31, 2025/26:3361 (MP) yrkande 2, 2025/26:1152 (S) och 2025/26:3574 (KD).

Sverige är en liten, öppen ekonomi. Konkurrenskraftiga och produktiva företag är nödvändiga för att Sverige ska kunna behålla och utveckla välfärden. En god tillgång till riskkapital är en viktig komponent för att företag ska kunna växa och bli konkurrenskraftiga. Även om Sverige i dag har en av de mest välutvecklade riskkapitalmarknaderna i Europa, där nya företag kan söka finansiering, är det centralt att fortsätta att värna och skapa förutsättningar för god tillgång till kapital och ett aktivt och kompetent riskkapitalägande.

Regeringskansliet har nyligen sett över den skattemässiga behandlingen av inkomster som härrör från särskild vinstandel. I sitt förslag till statens budget för 2026 föreslog regeringen en begränsning av möjligheten att vid beräkningen av löneunderlag räkna med ersättning till arbetstagare i dotterföretag till en alternativ investeringsfond, och i dotterföretag till förvaltare av en sådan fond. Förslaget motiverades med att affärsidén i riskkapitalbranschen är att förvärva andelar i andra företag i syfte att avyttra andelarna inom ett antal år. Skälen för att löner i dotterföretag får räknas med vid beräkning av löneunderlaget – att bestämmelserna ska vara neutrala i fråga om organisation i ett eller flera företag – bedöms inte gälla för dotterföretag till riskkapitalfonder. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i sitt yttrande till finansutskottet (yttr. 2025/26:SkU1y).

Utskottet anser mot denna bakgrund inte att riksdagen nu behöver rikta ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av reglerna om särskild vinstandel och avstyrker motion 2025/26:3553 (S) yrkande 15.

Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte skäl att se över förutsättningarna för att införa ett system för skatte- och avgiftsfri arvodering av nattvandrare och liknande funktioner i kommunerna, att se över möjligheten att införa en skattebefriad räddningstjänst i beredskap eller att avskaffa skatten på pensionsinkomster eller inkomster från biodlingsverksamhet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:522 (SD), 2025/26:1980 (M), 2025/26:2142 (M) yrkande 2 och 2025/26:2550 (SD).

Ur avsnittet "Övrig beskattning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 12 och 13. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan den stora skattereformen genomfördes i början av 1990-talet. Även omvärlden och synen på den internationella skattepolitiken har förändrats sedan dess.

Sverige har i grunden ett väl fungerande skattesystem, varför det i dagsläget inte finns behov av någon ny stor skattereform. Utskottet ser dock ett behov av att ständigt arbeta med att förändra och förbättra skattesystemet, vilket regeringen också gör. Det kan komma att behövas olika mindre reformer som, inom ramen för en ansvarsfull finanspolitik, ökar drivkrafterna för arbete, utbildning, företagande, investeringar och entreprenörskap. Sänkta skattekilar på arbete och investeringar bidrar till ökad långsiktig tillväxt som kommer alla till del.

I fråga om den gröna skatteväxlingen måste den, för att kunna vara effektiv och genomförbar över tid, vara transparent och möjlig att följa upp. För att uppnå detta krävs en genomarbetad helhetstanke om hur den gröna skatteväxlingen ska gå till. Regeringen arbetar med att genom sin politik främja elektrifiering och användandet av fossilfria bränslen. Regeringen har också uppgett att även andra styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn ska utredas. Detta arbete sker inom det s.k. Klimatklivet, som är regeringens bredaste investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder för att minska utsläpp av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet och som kan användas till marknadsintroduktion av ny klimatsmart teknik.

Utvecklingen och den omvärld som vårt skattesystem ska verka i har blivit alltmer komplicerad. De internationella inslagen och den internationella påverkan på skattesystemet har blivit mer omfattande. Ett stort antal nya regler har också införts genom det arbete som sker i EU och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, där Sverige har varit en mycket aktiv deltagare och arbetat för att påverka lagstiftningsarbetet.

Utskottet noterar att regeringen kontinuerligt arbetar med att reformera och förbättra skattesystemet och att arbetet med den gröna skatteväxlingen fortsätter. Regeringen har formulerat ett antal riktlinjer för de kommande årens skattepolitik som utskottet och riksdagen har ställt sig bakom (prop. 2023/24:100, yttr. 2023/24:SkU4y, bet. 2023/24:FiU20, rskr. 2023/24:273. Det handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, goda förutsättningar för hög sysselsättning och tillväxt, effektiva ekonomiska styrmedel samt en generell och rättvist fördelad välfärd. Skattepolitiken bör utformas enligt vägledande principer som handlar om hållbara offentliga finanser, generella, tydliga och enkla regler, ett regelverk som är förenligt med EU-rätten samt beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om olika översyner och reformer av skattesystemet eller nya reformer i fråga om grön skatteväxling. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Reservationer

1.

Skatteskala, skattereduktion, grundavdrag m.m., punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 6 och

avslår motionerna

2025/26:1673 av John E Weinerhall (M) och

2025/26:2015 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Skatterna fyller flera viktiga funktioner. De ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. De bör också jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Som en delfinansiering av de ökade försvarsanslagen bör det införas en beredskapsskatt på 5 procentenheter på månadsinkomster över 65 000 kronor.

2.

Jobbskatteavdrag, punkt 2 (S)

av Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Blåvitt Elofsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8 och

avslår motionerna

2025/26:2144 av Sten Bergheden (M) och

2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7.

Ställningstagande

Den tidigare moderatledda regeringens jobbskatteavdrag skapade en skatteklyfta mellan olika inkomstslag som inte går att försvara. De som tjänar mest på den är de som har de högsta inkomsterna. Olika typer av inkomster som baseras på arbete bör beskattas lika. På sikt behöver vi komma tillbaka till en likformig beskattning.

3.

Jobbskatteavdrag, punkt 2 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår motionerna

2025/26:2144 av Sten Bergheden (M) och

2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8.

Ställningstagande

En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbetsinkomster. Detta innebär att den som är arbetslös och får 25 000 kronor i månaden från a-kassan betalar ca 1 900 kronor mer i skatt varje månad än den som har en arbetsinkomst på 25 000 kronor i månaden.

Jobbskatteavdragen bör trappas av på inkomster över 50 000 kronor i månaden upp till 100 000 kronor. På månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden ska inget jobbskatteavdrag göras.

Ur avsnittet "Skattereform m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 11, 18 och 19. Läs betänkandet

Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Det finns ett fåtal undantag, varav ett är möjligheten för arbetsgivare att ge de anställda personalvårdsförmåner såsom friskvårdsbidrag. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är således ett undantag från huvudregeln och bör därför tillämpas restriktivt.

När det gäller friskvårdsbidraget vill utskottet särskilt poängtera att det de facto är fråga om stora subventioner från staten i och med att arbetsgivarna kan betala för friskvård till sina anställda utan att behöva betala sociala avgifter på ersättningen, samtidigt som arbetsgivarna kan göra avdrag för kostnaden. Arbetstagaren förmånsbeskattas inte heller för förmånen. Det är därför särskilt viktigt att följa reglerna och att upprätthålla en tydlig gränsdragning gentemot andra aktiviteter såsom förebyggande behandlingar, sjukvård, skönhetsvård eller andra aktiviteter som inte räknas som friskvård.

Utskottet anser att motion och friskvård fyller viktiga funktioner för att alla ska ha ett bra arbetsliv. Utskottet konstaterar att värdet som en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta successivt har höjts och att de aktiviteter som omfattas av det skattefria friskvårdsbidraget successivt har utvidgats.

Friskvårdsbidraget ska användas för aktiviteter som innehåller olika moment av motion och träning. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslag om att utvidga friskvårdsbidraget till att omfatta hyra och inköp av utrustning eller annan form av service. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:2194 (M).

Gränsen mellan hälso- och sjukvård och friskvård kan vara svår att avgöra. Friskvård är renodlat förebyggande arbete för eget välbefinnande. Friskvård får inte vara att förebygga, behandla eller rehabilitera sjukdom eller skador, dvs. sjukvård. Det innebär att behandlingar som i stället kan kategoriseras som hälso- och sjukvård eller skönhetsvård inte omfattas av friskvård. En legitimerad naprapat arbetar med hälso- och sjukvård men kan också under vissa förutsättningar ge friskvårdande behandling. Utskottet anser att det är viktigt att behålla gränsen mellan friskvård och sjukvård. Det finns också en av Skatteverket väl utarbetad praxis. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslagen om att utvidga friskvårdsbidraget i denna del och avstyrker därmed motion 2025/26:2257 (M).

Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av förmåner är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Friskvårdsbidraget ska användas för aktiviteter som innehåller olika moment av motion och träning. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2025/26:3455 (KD).

Reglerna om friskvårdsförmåner gäller endast för anställd personal. En företagare som driver verksamhet i enskild firma räknas i skattehänseende inte som anställd personal och beskattas inte heller för inkomst av tjänst. Företagaren beskattas i stället för verksamhetens överskott som inkomst av näringsverksamhet och får dra av de utgifter som behövs för att driva sin verksamhet. Utskottet anser därför att kostnader som den enskilda näringsidkaren har för sin egen friskvård ska betraktas som utgifter för privata levnadskostnader som inte får dras av. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom någon form av skatteavdrag med den inriktning som motionären förespråkar och avstyrker därmed motion 2025/26:999 (C).

Utskottet noterar att socialutskottet i sitt betänkande 2022/23:SoU5 Ökad kontroll i hälso- och sjukvården, inte ansåg att det var styrkt att det finns problem med medicinska prioriteringar eller undanträngning hos fristående vårdgivare eller att privata sjukvårdsförsäkringar leder till att patienter med mindre behov går före patienter med större behov. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att tillstyrka förslag om ändring av reglerna om skattemässig hantering av privata sjukvårdsförsäkringar i enlighet med förslagen i motion 2025/26:1823 (S) yrkandena 1–3, som avstyrks.

Ur avsnittet "Personalvårdsförmåner och privata sjukvårdsförsäkringar" i betänkandet, som även gäller punkt 17. Läs betänkandet

Grundprincipen för inkomstbeskattningen är att lön, förmåner och andra inkomster som en person får på grund av sin tjänst är skattepliktiga om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Det finns ett fåtal undantag, varav ett är möjligheten för arbetsgivare att ge de anställda personalvårdsförmåner såsom friskvårdsbidrag. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är således ett undantag från huvudregeln och bör därför tillämpas restriktivt.

När det gäller friskvårdsbidraget vill utskottet särskilt poängtera att det de facto är fråga om stora subventioner från staten i och med att arbetsgivarna kan betala för friskvård till sina anställda utan att behöva betala sociala avgifter på ersättningen, samtidigt som arbetsgivarna kan göra avdrag för kostnaden. Arbetstagaren förmånsbeskattas inte heller för förmånen. Det är därför särskilt viktigt att följa reglerna och att upprätthålla en tydlig gränsdragning gentemot andra aktiviteter såsom förebyggande behandlingar, sjukvård, skönhetsvård eller andra aktiviteter som inte räknas som friskvård.

Utskottet anser att motion och friskvård fyller viktiga funktioner för att alla ska ha ett bra arbetsliv. Utskottet konstaterar att värdet som en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta successivt har höjts och att de aktiviteter som omfattas av det skattefria friskvårdsbidraget successivt har utvidgats.

Friskvårdsbidraget ska användas för aktiviteter som innehåller olika moment av motion och träning. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslag om att utvidga friskvårdsbidraget till att omfatta hyra och inköp av utrustning eller annan form av service. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:2194 (M).

Gränsen mellan hälso- och sjukvård och friskvård kan vara svår att avgöra. Friskvård är renodlat förebyggande arbete för eget välbefinnande. Friskvård får inte vara att förebygga, behandla eller rehabilitera sjukdom eller skador, dvs. sjukvård. Det innebär att behandlingar som i stället kan kategoriseras som hälso- och sjukvård eller skönhetsvård inte omfattas av friskvård. En legitimerad naprapat arbetar med hälso- och sjukvård men kan också under vissa förutsättningar ge friskvårdande behandling. Utskottet anser att det är viktigt att behålla gränsen mellan friskvård och sjukvård. Det finns också en av Skatteverket väl utarbetad praxis. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslagen om att utvidga friskvårdsbidraget i denna del och avstyrker därmed motion 2025/26:2257 (M).

Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av förmåner är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Friskvårdsbidraget ska användas för aktiviteter som innehåller olika moment av motion och träning. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion 2025/26:3455 (KD).

Reglerna om friskvårdsförmåner gäller endast för anställd personal. En företagare som driver verksamhet i enskild firma räknas i skattehänseende inte som anställd personal och beskattas inte heller för inkomst av tjänst. Företagaren beskattas i stället för verksamhetens överskott som inkomst av näringsverksamhet och får dra av de utgifter som behövs för att driva sin verksamhet. Utskottet anser därför att kostnader som den enskilda näringsidkaren har för sin egen friskvård ska betraktas som utgifter för privata levnadskostnader som inte får dras av. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom någon form av skatteavdrag med den inriktning som motionären förespråkar och avstyrker därmed motion 2025/26:999 (C).

Utskottet noterar att socialutskottet i sitt betänkande 2022/23:SoU5 Ökad kontroll i hälso- och sjukvården, inte ansåg att det var styrkt att det finns problem med medicinska prioriteringar eller undanträngning hos fristående vårdgivare eller att privata sjukvårdsförsäkringar leder till att patienter med mindre behov går före patienter med större behov. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att tillstyrka förslag om ändring av reglerna om skattemässig hantering av privata sjukvårdsförsäkringar i enlighet med förslagen i motion 2025/26:1823 (S) yrkandena 1–3, som avstyrks.

Ur avsnittet "Personalvårdsförmåner och privata sjukvårdsförsäkringar" i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det har skett ett stort antal förändringar på skatteområdet sedan den stora skattereformen genomfördes i början av 1990-talet. Även omvärlden och synen på den internationella skattepolitiken har förändrats sedan dess.

Sverige har i grunden ett väl fungerande skattesystem, varför det i dagsläget inte finns behov av någon ny stor skattereform. Utskottet ser dock ett behov av att ständigt arbeta med att förändra och förbättra skattesystemet, vilket regeringen också gör. Det kan komma att behövas olika mindre reformer som, inom ramen för en ansvarsfull finanspolitik, ökar drivkrafterna för arbete, utbildning, företagande, investeringar och entreprenörskap. Sänkta skattekilar på arbete och investeringar bidrar till ökad långsiktig tillväxt som kommer alla till del.

I fråga om den gröna skatteväxlingen måste den, för att kunna vara effektiv och genomförbar över tid, vara transparent och möjlig att följa upp. För att uppnå detta krävs en genomarbetad helhetstanke om hur den gröna skatteväxlingen ska gå till. Regeringen arbetar med att genom sin politik främja elektrifiering och användandet av fossilfria bränslen. Regeringen har också uppgett att även andra styrmedel för att minska utsläppen från transportsektorn ska utredas. Detta arbete sker inom det s.k. Klimatklivet, som är regeringens bredaste investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder för att minska utsläpp av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet och som kan användas till marknadsintroduktion av ny klimatsmart teknik.

Utvecklingen och den omvärld som vårt skattesystem ska verka i har blivit alltmer komplicerad. De internationella inslagen och den internationella påverkan på skattesystemet har blivit mer omfattande. Ett stort antal nya regler har också införts genom det arbete som sker i EU och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, där Sverige har varit en mycket aktiv deltagare och arbetat för att påverka lagstiftningsarbetet.

Utskottet noterar att regeringen kontinuerligt arbetar med att reformera och förbättra skattesystemet och att arbetet med den gröna skatteväxlingen fortsätter. Regeringen har formulerat ett antal riktlinjer för de kommande årens skattepolitik som utskottet och riksdagen har ställt sig bakom (prop. 2023/24:100, yttr. 2023/24:SkU4y, bet. 2023/24:FiU20, rskr. 2023/24:273. Det handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, goda förutsättningar för hög sysselsättning och tillväxt, effektiva ekonomiska styrmedel samt en generell och rättvist fördelad välfärd. Skattepolitiken bör utformas enligt vägledande principer som handlar om hållbara offentliga finanser, generella, tydliga och enkla regler, ett regelverk som är förenligt med EU-rätten samt beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om olika översyner och reformer av skattesystemet eller nya reformer i fråga om grön skatteväxling. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Reservationer

1.

Skatteskala, skattereduktion, grundavdrag m.m., punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 6 och

avslår motionerna

2025/26:1673 av John E Weinerhall (M) och

2025/26:2015 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Skatterna fyller flera viktiga funktioner. De ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. De bör också jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Som en delfinansiering av de ökade försvarsanslagen bör det införas en beredskapsskatt på 5 procentenheter på månadsinkomster över 65 000 kronor.

2.

Jobbskatteavdrag, punkt 2 (S)

av Marie Olsson (S), Kalle Olsson (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Mathias Tegnér (S) och Blåvitt Elofsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8 och

avslår motionerna

2025/26:2144 av Sten Bergheden (M) och

2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7.

Ställningstagande

Den tidigare moderatledda regeringens jobbskatteavdrag skapade en skatteklyfta mellan olika inkomstslag som inte går att försvara. De som tjänar mest på den är de som har de högsta inkomsterna. Olika typer av inkomster som baseras på arbete bör beskattas lika. På sikt behöver vi komma tillbaka till en likformig beskattning.

3.

Jobbskatteavdrag, punkt 2 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2783 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår motionerna

2025/26:2144 av Sten Bergheden (M) och

2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8.

Ställningstagande

En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbetsinkomster. Detta innebär att den som är arbetslös och får 25 000 kronor i månaden från a-kassan betalar ca 1 900 kronor mer i skatt varje månad än den som har en arbetsinkomst på 25 000 kronor i månaden.

Jobbskatteavdragen bör trappas av på inkomster över 50 000 kronor i månaden upp till 100 000 kronor. På månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden ska inget jobbskatteavdrag göras.

Ur avsnittet "Skattereform m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 8, 11, 15 och 19. Läs betänkandet